Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre
|
|
- Britta Gunnel Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre Rätta läkemedel till äldre Patrik Mattsson Överläkare Äldrepsykiatriska teamet Psykiatri Nordväst
2 Psykisk sjukdom hos äldre Depression 5-10 % Men subsyndromala depressionstillstånd ännu vanligare och associerade med ökad sjuklighet, funktionsnedsättning och dödlighet Ångestsyndrom 6-12 % Psykossjukdom anses vara mindre vanligt Men psykotiska symtom hos 10% av 85-åringar 20 % av personer över 65 har någon form av psykisk sjukdom Ingmar Skoog 2011
3 Egentlig depression Nedstämdhet Minskat intresse eller glädje Minskad/ökad aptit, viktnedgång/uppgång Sömnstörning Psykomotorisk oro eller hämning Svaghetskänsla Värdelöshetskänslor, obefogade skuldkänslor Koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet Dödstankar, självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök
4 Depression hos äldre Annorlunda symtombild Inte alltid sänkt stämningsläge är tydligt! Ofta ångest som dominerar bilden Mer kroppsliga symtom (magbesvär, värk ) Många upplever att livet inte är värt att leva Ofta minnesproblem och svårigheter med planering/organisering av vardagen
5 Depression hos äldre Uppfyller ofta inte kriterier för egentlig depression Vanligt med subthreshold depression (minor/subsyndromal depression) Ofta långdraget förlopp med hög risk för återfall Spektrum från symtomfattiga till djupa psykotiska tillstånd och pseudodemens Försök till klassificering av olika depressionstillstånd utifrån symtombild och möjlig orsak Vaskulär depression Depression vid demens
6 Subthreshold depression (minor/subsyndromal depression) Minst två depressionssymtom Associerat med: somatisk sjukdom (tidigare hjärtinfarkt/stroke) psykisk sjukdom (ångestsyndrom) psykosociala faktorer (ensamhet, bristfälligt stöd, konflikter i nära relationer) suicidtankar och suicid ökad funktionsnedsättning ökad konsumtion av hälso- och sjukvård Meeks et al 2011, Polyakova et al 2013
7 Depression vid somatisk sjukdom Hjärtsjukdom % Cerebrovaskulär sjukdom % Alzheimers sjukdom % Parkinsons sjukdom 4-75 % Diabetes 9-26 % Cancer % Smärta % KOL 19 % Evans et al, Biol Psychiatry 2005 Di Marco et al, Respir Med 2006
8 Konsekvenser av depression (inklusive subthreshold depression) hos äldre Sämre följsamhet till behandling Ökad somatisk sjuklighet och dödlighet Ökat sjukvårdsbehov Längre sjukhusvistelser Sämre resultat av rehabilitering Ökad funktionsnedsättning och lidande Sänkt livskvalitet Ökad suicidrisk
9 Suicid hos äldre En fjärdedel av alla suicid i Sverige genomförs av personer över 65 år Högsta suicidtalen hos de äldsta männen Färre suicidförsök per fullbordat suicid hos äldre Högre suicidavsikt hos äldre Suicidförsök i anamnesen medför kraftigt ökad risk Många äldre som suiciderat sökte sjukvård kort tid innan (50% besökt primärvård senaste månaden, hälften sökte för somatiska besvär). Hawton & Harriss 2008, Harwood et al 2000
10 Suicid hos äldre 97% av äldre som tagit sitt liv uppfyllde kriterier för åtminstone en psykiatrisk diagnos Vanligaste diagnos var depression (recidiverande depression högst risk), men även missbruk, minor depression, dystymi och psykossjukdom ökad risk Allvarlig fysisk sjukdom, synnedsättning, neurologisk sjukdom, malignitet, familjekonflikt och ensamhet är andra riskfaktorer för suicid hos äldre Margda Waern et al 2000, 2002, 2003
11 Ångesttillstånd hos äldre Generaliserat ångestsyndrom (GAD)vanligaste ångestsjukdomen Svår differentialdiagnostik med hög samsjuklighet mellan olika ångestsyndrom och mellan GAD och depression Diagnostiska kriterier inte anpassade efter äldres ångesttillstånd PTSD sannolikt underdiagnostiserat hos äldre Symtom på ångest ses också vid demens, konfusion, psykos och somatisk sjukdom
12 Utredning Somatisk och psykiatrisk anamnes (inklusive alkohol och självmordstankar!) Somatisk undersökning inkl lab, egfr, ev ortostatiskt BT och vb DT hjärna, EKG Psykiatriskt status inkl orienteringsgrad och kognitiv bedömning (MMSE, klocktest, MOCA) Vilka läkemedel tar pat och hur går det till? Gör en läkemedelsgenomgång Kartläggning av social situation Premorbid personlighet och funktion? Information från närstående och vårdgivare!
13 Skattningsskalor kan vara till hjälp vid screening (GDS) och skattning av depressionsgrad (t ex MADRS) Men diagnos ställs utifrån DSM-kriterier Om gängse kriterier inte uppfylls trots relevanta funktionsnedsättande symtom kan diagnos ställas utifrån den kliniska bedömningen
14 Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rationell läkemedelsanvändning vid depression SSRI utgör förstahandsval vid läkemedelsbehandling av depression hos äldre. Mirtazapin eller venlafaxin är andrahandsalternativ. I vissa fall kan behandling med mirtazapin ges som tillägg till SSRI. Irrationell läkemedelsanvändning vid depression Behandling med lugnande medel/sömnmedel utan att patienten ordinerats antidepressiv behandling. Förekommer ibland, då man uppmärksammar och behandlar ett depressionssymtom (sömnsvårigheter, oro, ångest) men inte identifierar den bakomliggande depressionen.
15 Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rationell läkemedelsanvändning vid sömnstörning Zopiklon och oxazepam är de mest lämpliga preparaten att använda vid sömnstörning hos äldre, förutsatt att en bakomliggande orsak som kräver annan behandling uteslutits. Zopiklon utgör förstahandsval. Olämplig/riskfylld läkemedelsanvändning vid sömnstörning Bensodiazepiner med lång verkningstid ska undvikas (diazepam, nitrazepam, flunitrazepam). Risk för såväl dagtrötthet, som kognitiva störningar och fall föreligger med dessa preparat.
16 Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Olämplig/riskfylld läkemedelsanvändning vid sömnstörning Propiomazin är besläktat med fentiazinerna. Förutom att det kan ha en så pass lång verkningstid att det ger dagtrötthet, så kan det framkalla extrapyramidala symtom, bl.a. restless legs. Alimemazin är också en fentiazin, tillika ett högdosneuroleptikum, som kan orsaka såväl sedation som extrapyramidala symtom. Det är också antikolinergt. Påtagliga antikolinerga egenskaper har också hydroxizin och prometazin som ibland ordineras som sömnmedel.
17 Depression Effekten av antidepressiva läkemedel inträder senare hos äldre än hos yngre. I första hand citalopram Rekommenderad maxdos av citalopram är 20 mg hos äldre på grund av dosberoende förlängning av QT-intervallet. SSRI ger ökad blödningsrisk. I andra hand mirtazapin Redan måttligt nedsatt njurfunktion kan kräva dosreduktion.beakta interaktionsrisk med warfarin.
18 Ångest Kortvariga ångestbesvär och eventuellt initialt vid SSRI-terapi: oxazepam Långvarig ångest: citalopram Rekommenderad maxdos av citalopram är 20 mg hos äldre på grund av dosberoende förlängning av QT-intervallet. SSRI ger ökad blödningsrisk.
19 Sömnstörningar Uteslut läkemedelsbiverkningar, somatiska och psykiska orsaker till sömnproblem. Använd i första hand icke-farmakologisk behandling. Vid läkemedelsbehandling bör kort behandlingstid eftersträvas. Intermittent behandling minskar risken för toleransutveckling. zopiklon
20 Psykostillstånd hos äldre Nydebuterade psykotiska symtom i hög ålder Vanföreställningssyndrom Mycket sent debuterande schizofreniliknande sjukdom (Howard, Rabbins, Seeman, Jeste, 2000) Psykotiska symtom förekommer även vid depression, demens, konfusion, somatisk/neurologisk sjd
21 Konfusion Akut förvirringstillstånd utlöst av kroppslig sjukdom eller skada Medvetandestörning, minnesstörning, nedsatt orienteringsförmåga, feltolkning av sinnesintryck Växlingar mellan vakenhet sömn Under-/överaktivitet
22 Konfusion Åtgärda underliggande somatisk orsak Se över medicinlista! Misstänk och rensa framför allt bort preparat med risk för kognitiva biverkningar: Läkemedel med antikolinerg effekt, bensodiazepiner, opioider, dopaminerga medel vid parkinson
23 Konfusion - behandling Lugn och ljus miljö, god omvårdnad Läkemedelsbehandling kan ges för sömnstörning (Zopiklon, Heminevrin), oro (Oxascand), psykotiska symtom och aggressivitet (Haldol, Risperdal) men med försiktighet
24 BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) Ångest, nedstämdhet, irritabilitet, hallucinationer, vanföreställningar, psykomotorisk agitation, aggressivitet, vandrande beteende, ropande, sömnstörning, apati
25 Behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Uteslut somatiska orsaker till symtomen Se över läkemedelslista Kartlägg och åtgärda utlösande orsaker t ex i samband med omvårdnad, under-/överstimulering I första hand omvårdnadsåtgärder I andra hand kan läkemedelsbehandling prövas Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid BPSD, 2008
26 Somatiska orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens kardiovaskulär sjukdom kronisk obstruktiv lungsjukdom infektion smärta neuropati anemi metaboliska tillstånd (njursvikt, uttorkning, hyponatremi, hypo- /hyperglykemi, leversvikt, hypo-/hypertyreos, hypercalcemi) malnutrition törst inkontinens förstoppning Volicer L, Hurley AC. Management of behavioral symptoms in progressive degenerative dementias. J Gerontol Med Sci 2003;58A:
27 Se över läkemedelslistan Översyn och ställningstagande till utsättning av preparat med potentiellt negativ CNS-påverkan Om grundbehandling vid Alzheimers sjukdom inte redan är insatt, överväg insättning för att förbättra kognitiv förmåga. Tidig behandling med demensläkemedel kan minska risken för utveckling av BPSD
28 Behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Begränsat stöd för farmakologisk behandling Vid nedstämdhet, irritabilitet och agitation kan SSRI prövas citalopram Vid svår oro kan kortverkande bensodiazepin prövas oxazepam Vid agitation och aggressivitet kan NMDA-receptorantagonist prövas memantin
29 Antipsykotiska läkemedel bör undvikas vid demens Antipsykotiska läkemedel bör undvikas på grund av risk för allvarliga cerebrovaskulära biverkningar och ökad mortalitet. Vid allvarliga psykotiska symtom och aggressivitet kan risperidon prövas Vid behandling bör uppföljning göras senast efter två veckor och ställningstagande till utsättning göras regelbundet. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid BPSD 2008 Expertrådet för geriatriska sjukdomar 2014
30 Läkemedelsbehandling - sammanfattning SSRI förstahandsval vid depression och ångest TCA olämpligt till äldre Liksom övriga preparat med antikolinerg effekt Obs ökad blödningsrisk samt risk för hyponatremi med SSRI/SNRI Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Försiktighet med antipsykosmedel, ges endast vid uttalade psykotiska symtom samt ska undvikas vid demens
31 Vad är effekterna av behandling? Antidepressiv läkemedelsbehandling är effektiv vid behandling av äldre, inklusive sjukhuspatienter med svår kroppslig sjukdom Antidepressiv behandling kan minska mortalitet i somatisk sjukdom Antidepressiv läkemedelsbehandling vid depression och kroppslig sjukdom minskar överskottsnedsättning i fysisk funktion Cochrane database of systematic reviews 2001 Evans 1993, Bogner et al 2007, Gallo et al 2007 Evans et al, Am J Geriatr Psychiatry 2001
32 Icke-farmakologisk behandling Kom ihåg att KBT rekommenderas i riktlinjer för behandling av depression och generaliserad ångest hos äldre Fysisk aktivitet i tillägg till eller som alternativ till antidepressiv läkemedelsbehandling har effekt vid egentlig depression hos äldre Social aktivitet har visats förebygga depression hos äldre Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen 2010 Blumenthal et al, Arch Intern Med 1999 Forsman et al, J Aging Health 2011
33 Collaborative care en utvecklingsmöjlighet? Samarbete mellan psykiatri och primärvård Care manager som stöd för både läkare och patienter i primärvård Intervention med läkemedelsbehandling eller psykoterapi Studier på äldre har visat effekt på depression, självmordstankar, fysisk funktion och livskvalitet Hunkeler et at BMJ 2006 Alexopoulos et al BMJ 2009
34 Rekommenderad läsning Kliniska riktlinjer för äldrepsykiatri Kloka listan avsnittet Äldre och läkemedel Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Läkemedelsverkets rekommendationer vid BPSD
35 Stockholms läns läkemedelskommitté Expertrådet för geriatriska sjukdomar Klokt råd 2014 Undvik propiomazin och tramadol till äldre
NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:
ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merVerksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merLäkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merNär är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merÄldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs merStrukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merDepression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare
Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merExpertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner
Läs merRädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom
Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. TG Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedelsrådet Per Johansson Sektionsöverläkare, Med.Dr. Kognitiv Medicin, Skånes
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merBeteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Unmet Needs Prof. Jiska Cohen-Mansfield Tankemodell Personlighet Livsvanor somatiskt
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merKlokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.
Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merWorkshop Äldres psykiska hälsa diagnostik och behandling
2018-05-31 Äldrepsykiatri i livets slut 1 Workshop Äldres psykiska hälsa diagnostik och behandling Anna Lindblad Överläkare, med dr Mottagning för äldrepsykiatri Norra Stockholms Psykiatri Rolf, 82 år
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merSomatisk comorbiditet vid demens
Somatisk comorbiditet vid demens Svårt att tolka och förmedla 190528 LIVVdag Michael Holmér Specialist geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare, Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län, NÖS
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs merHTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16
HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression
Läs merBeteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD Överläkare Sibylle Mayer Standar Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Unmet Needs Prof. Jiska Cohen-Mansfield Tankemodell Personlighet Livsvanor
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merDet är inte alltid som man tror. vägledning till att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom primärvården
Det är inte alltid som man tror vägledning till att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom primärvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merKod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Läs merPatientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete
Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merUppdatering i praktisk psykiatri
Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar NYTT Ny struktur för smärtavsnittet Opioidavsnittet uppdelat i Akut smärta Långvarig icke-cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Buprenorfin kvarstår
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merGunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen Påbörja
Läs merLäkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är få. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning, ökad känslighet
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merDemensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Läs mer