Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
|
|
- Birgitta Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Äldre och läkemedel Grunden för god läkemedelsbehandling hos äldre generella rekommendationer Den åldrande människans läkemedelsbehandling samt dess uppföljning och utvärdering utgör en utmaning i många fall då det krävs en helhetsbedömning som tar hänsyn till fler faktorer såsom förändrad symtombild, förekomst av flera samtidiga sjukdomar, symtom på åldrande, polyfarmaci och biverkningar. Beslutad behandling måste kommuniceras noggrant och tydligt för att undvika complianceproblem. Ge patienten en aktuell avstämd läkemedelslista vid varje läkarbesök i öppen vård, vid utskrivning från sjukhus, vid inskrivning i hemsjukvård eller i särskilt boende. I fall där generisk förskrivning kan innebära förväxlingsrisk överväg att markera får ej bytas ut på receptet. Ompröva och utvärdera läkemedelsbehandlingen årligen eller oftare vid behov genom en fördjupad läkemedelsgenomgång men även vid enstaka förändringar i medicineringen bör hänsyn tas till följande:. Finns (fortfarande) indikation för läkemedelsbehandlingen? Hur lång behandlingstid? ex antidepressiv läkemedelsbehandling och NSAID. Finns blödningsrisk? ex kombinationen SSRI och NSAID (inkl. Trombyl) ökar risken för gastrointestinala blödningar markant. Finns aktuell smärtskattning och utvärdering av smärtbehandlingen? ex kontinuerlig läkemedelsbehandling eller vid behov? Finns blodtrycksbehandling eller läkemedel som ger risk för blodtrycksfall? Mät sittande och stående blodtryck, om möjligt. Förväntad livslängd? ex finns fortfarande indikation för kolesterolsänkare? Finns konfusionsframkallande läkemedel och andra mindre lämpliga läkemedel? Ex antikolinerga läkemedel, vakenhetsnedsättande läkemedel Är dosen anpassad till njur- och leverfunktionen? Kontrollera njurfunktion minst en gång per år Finns möjlighet att mäta serumkoncentration?
2 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 2(12) Finns risk för dehydrering? ex uppehåll med ACE-hämmare, digoxin och metformin vid kräkningar, diarré och vid andra tillstånd då det finns risk för intorkning. Kan läkemedelsbehandlingen optimeras vid hjärtsvikt? Ex tillägg av ACE-hämmare och/eller betablockerare? Kontrollera interaktioner. Exempelvis via: Interaktioner - Sfinx - Janusinfo Vid nyinsättning starta med låg dos och öka dosen försiktigt. Utsättning av läkemedel Vid utsättning av läkemedel behöver ibland kvarvarande läkemedel dosjusteras. För detaljerade beskrivningar vid utfasning av läkemedel, se boken FasUt. Äldres njurfunktion Bestämningen av s-kreatinin är ett otillräckligt mått hos äldre, då det kan vara normalt trots nedsatt njurfunktion. Speciellt äldre patienter kan till följd av minskad muskelmassa ha normalt kreatinin vid varierande grad av njurfunktionsnedsättning. För läkemedelsdosering rekommenderas beräkning av egfr som skattat kreatininclearance enligt MDRD formel. Ett alternativ till kreatinin är att mäta cystatin C med av lab. åtföljande beräkning av GFR. Koncentrationen av cystatin C påverkas inte, till skillnad från kreatinin, av ålder, kön och muskelmassa. Vid medicinering av höga doser kortikosteroid kan p-cystatin-c stiga, vilket kan ge en låg skattning av egfr. Medelvärdet av skattat GFR utifrån kreatinin respektive cystatin C ger överlag högre noggrannhet jämfört med formler som endast utnyttjar en av markörerna. Detta gäller framförallt vuxna patienter med lågt GFR. Läkemedel och vissa symtom Läkemedelsorsakad konfusion Läkemedel är en vanlig utlösande orsak till förvirringstillstånd hos äldre. Äldre drabbas oftare av konfusion (förvirringstillstånd) eller annan kognitiv störning, allt ifrån lättare minnesstörning till demensliknande symptom. I jakt på möjliga utlösande faktorer uteslut i första hand obstipation, infektion, urinretention, dehydrering, elektrolytrubbningar, rubbning i nutritionsstatus, smärta, sömnstörning, folsyra/b12-brist och tyreoideafunktionsrubbning. Läkemedel som leder till minskad genomblödning i hjärnan (t.ex. blodtryckssänkande läkemedel) och läkemedel som dämpar hjärnans nervfunktioner (t.ex. neuroleptika, antikolinerga medel, bensodiazepiner och antiepileptika) kan vara orsak. Även opioider, glukokortikoider, och dopaminerga läkemedel vid Parkinsons sjukdom och alla läkemedel som sänker vakenheten kan orsaka konfusion. Risken att drabbas av konfusion ökar med åldern och antal läkemedel. Läkemedel med antikolinerg verkan kan ge upphov till psykiska biverkningar som
3 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 3(12) minnesstörning och akut konfusion även vid relativt låga doser. Ett akut förvirringstillstånd kan utvecklas först efter 2-4 veckors behandling med antikolinerga läkemedel och uppträder inte sällan med desorientering, agitation och hallucinos. Denna fördröjning av biverkningarna gör att sambandet mellan läkemedelsinsättningen och konfusionstillståndet inte alltid upptäcks. Symtom som kan föregå förvirringen är trötthet, takykardi och ökad svettningsbenägenhet. Dessutom ses traditionella antikolinerga effekter som förstoppning, miktionssvårigheter, dimsyn och muntorrhet. Ompröva och utvärdera alltid läkemedelsnyttan i förhållande till risk för konfusion. För att minska risken för läkemedelsorsakad konfusion: Mät serumkoncentration av digoxin och antiepileptika Vid glaukombehandling, tänk på att absorptionen av ögondroppar med antikolinerg effekt ofta är tillräcklig för att kunna orsaka konfusion. Vid parkinsonliknande biverkningar av neuroleptika, minska dosen av neuroleptika, istället för att behandla biverkningarna Vid utvärdering av smärtbehandling och tänk på att såväl COX-hämmare (NSAID) som opioider kan orsaka konfusion. Fall och läkemedel Läkemedel är en av de viktigaste orsakerna till fall hos äldre. Blodtrycksfall i stående är en vanlig orsak. Känsligheten i blodtrycksregleringen minskar och risken för ortostatiskt blodtrycksfall ökar med stigande ålder, vilket innebär en ökad känslighet för läkemedel med blodtryckssänkande effekter. Läkemedel kan öka fallrisken utan att vara associerad med ortostatism. Läkemedelsbiverkningar som trötthet, yrsel, kognitiva svårigheter, ostadighet och muskelsvaghet gör det svårt att hålla balansen och ökar risken för fall. Risken för sjukhusinskrivning på grund av fallskada är störst för antidepressiva och opioider. Risken ökar vid samtidig användning med lugnande medel och/eller sömnmedel. Även var för sig är dessa läkemedelsgrupper förenade med ökad risk för fallskada. Fallrisk ska rutinmässigt vägas in som en av flera viktiga faktorer när patientens behandling optimeras och utvärderas. Läkemedelsgrupper som ökar risken för fall Behandlingen med dessa läkemedelsgrupper bör omprövas när falltendens iakttagits hos patienten Antidepressiva läkemedel Sömnmedel och lugnande medel Opioider Antipsykotiska läkemedel
4 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 4(12) Läkemedel som kan orsaka ortostatism/blodtrycksfall: nitrater, antihypertensiva, diuretika, betablockerare, kalciumantagonister, ACE-hämmare/ARB, alfa-1-receptorblockerare vid prostataförstoring, medel vid parkinsonism, dopaminerga medel, antipsykotiska läkemedel, antidepressiva medel För att minska risken för fall orsakat av läkemedel: Identifiera om patienten har risk för ortostatiskt blodtrycksfall mät sittande och stående blodtryck. Sätt ut eller dosjustera läkemedel som påverkar blodtryck, vakenhetsgrad, kognitiva funktioner, muskelstyrka och balans vid känd fallolycka, risk för fallolycka eller vid risksymtom. Rekommendationer för vanliga läkemedel som kan innebära särskilda risker för äldre patienter Polyfarmaci Samtidig medicinering med fem eller fler läkemedel (polyfarmaci) kan leda till att effekter av läkemedelsbehandling blir svåra att förutsäga och utvärdera samt att eventuella biverkningar blir svåra att identifiera. Det finns också risk för interaktioner med ökad, minskad eller utebliven effekt som följd. Följsamheten till läkemedelsbehandlingen kan också minska vid polyfarmaci. Olämpliga läkemedel till äldre Riskläkemedel som bör undvikas om inte särskilda välgrundade skäl föreligger Användning av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen ska vägas mot riskerna och läkemedelsbehandlingen ska fortlöpande utvärderas. Bensodiazepiner med långverkande effekter Risker: dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet, balansstörningar, fall. Läkemedlen bör ej nyinsättas. Risk för beroende och utsättningssymtom, ska trappas ut. diazepam* nitrazepam* flunitrazepam Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Risker: Kognitiv nedsättning, konfusion, urinretention, muntorrhet, obstipation högdosneuroleptika, läkemedel mot urininkontinens, tri- och tetracykliska antidepressiva, vissa antihistaminer och anxiolytika Tramadol*
5 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 5(12) Risker: Illamående, konfusion och epileptiska kramper Propiomazin (Propavan) Risker: Dagtrötthet, myrkrypningar, extrapyramidala symtom såsom skakningar och ofrivilliga rörelser, antikolinerga effekter såsom kognitiv försämring *tillhör utbytesgrupp Olämplig dygnsdosering till äldre Högre doser än de angivna medför för äldre betydande risker för biverkningar som överstiger vinsten/nyttan med behandlingen. Acetylsalicylsyra i lågdosberedning (Trombyl) haloperidol (Haldol) risperidon* oxazepam* zopiklon* citalopram* sertralin* klometiazol (Heminevrin) *tillhör utbytesgrupp Dygnsdos > 75 mg > 2 mg > 1,5 mg (när indikation finns) > 30 mg > 7,5 mg > 20 mg > 100 mg > 600 mg (som sömnmedel) Olämplig regim Sömnmedel, regelbundet, varje kväll under mer än en månad utan omprövning. COX- hämmare (NSAID), i regelbunden dosering dagligen mer än två veckor utan omprövning. Glukokortikoider för invärtes bruk i kontinuerlig behandling under mer än 1 år utan omprövning. Antiepileptika under mer än 1 år utan omprövning. Antipsykotiska läkemedel under mer än 3 månader utan omprövning och/eller försök till utsättning.
6 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 6(12) Rekommendationer vid vanliga diagnoser och symtom Asymtomatisk bakteriuri (ABU) Många äldre patienter har asymtomatisk bakteriuri (ABU) som inte ska behandlas med onödiga antibiotikakurer som kan ge biverkningar och ökad risk för resistensutveckling. ABU definieras som bakteriuri utan dysuri, frekventa trängningar, flanksmärtor, feber eller andra infektionstecken dagarna före provtagning. Studier har visat ABU hos 25-50% av sjukhemsboende, 15-20% hos kvinnor >70 år, 5-10% hos män > 60 år. Det finns inget stöd för orsakssamband mellan bakteriuri (utan dysuri) och allmänna symtom. Utfall på urinsticka med positiv nitrit kan leda diagnosställande i fel riktning och ska bara tas på strikt indikation d.v.s. den kliniska bedömningen ska vara vägledande. Enda indikation för antibiotikabehandling av ABU hos äldre är preoperativt före prostatoperation. Överväg lokal östrogenbehandling för äldre kvinnor. Smärta Smärta är ett vanligt tillstånd hos äldre. Man bör alltid stimulera till ökad fysisk aktivitet (FYSS-kommentarer, se smärtkapitlet N) och optimera behandling av bakomliggande sjukdomstillstånd, såsom Parkinson, depression med flera. Det är viktigt att skatta smärtan innan insättning av eventuell behandling men även under pågående behandling. Validerade smärtskattningsinstrument såsom Abbey Pain Scale och Visuella Analoga Skalan (VAS) kan vara till god hjälp. Tänk på att alternativ till läkemedelsbehandling såsom sjukgymnastik, massage, TNS och taktil stimulering kan ge god smärtlindring även hos äldre. Omvärdera regelbundet indikationen för insatt smärtbehandling av samtliga preparat. Försök alltid att använda lägsta nödvändiga dos. För mer information om smärtstillande läkemedel och allmänna behandlingsråd t.ex. obstipationsprofylax hänvisas till smärtkapitlet N. Nociceptiv smärta paracetamol* morfin oxikodon* Morfin Dolcontin Paracetamol är förstahandsval och bas i smärtbehandlingen. Starka opioder används när behandling med paracetamol inte räcker till. Vanligen är det bäst att börja direkt med långverkande morfinpreparat, ex. Dolcontin 5mg x 1-2 och kortverkande morfin kan användas vid genombrottssmärta. Vid njurinsufficiens, egfr< 30ml/min bör inte morfin användas utan
7 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 7(12) istället långverkande oxikodon, ex. Oxikodon depot med startdos 5 mg x 1-2 och eventuellt tillägg av kortverkande oxikodon vid behov. Fentanylplåster kan vara ett alternativ, framför allt vid sväljningssvårigheter och vid osäkert upptag från mag-tarmkanalen. Ibland kan biverkningsprofilen vara mer gynnsam om patienten inte har tolererat andra opioider. Omräkningstabeller finns för beräkning av lämplig dos vid byte från annan opioid, kapitel N. Vid användning av starka opioider finns det risk för CNS-biverkningar och fall. Obstipationsprofylax måste alltid ges. Perifer neuropatisk smärta gabapentin* amitriptylin* Gabapentin är förstahandsbehandling vid perifer neuropatisk smärta med startdos 100 mg till natten. Det rekommenderas att gabapentin ska upptitreras långsammare än enligt FASS, förslagsvis 100 mg cirka en gång per vecka. Observera att gabapentin ska dosjusteras och användas med försiktighet vid nedsatt njurfunktion, se FASS. Beakta särskilt CNSbiverkningar. Alternativ förstahandbehandling är amitriptylin med startdos 10 mg till kvällen för att minska tröttheten dagen efter och upptrappas försiktigt gradvis dosen (veckovis). Tricykliskt antidepressiva läkemedel kan ofta användas i låga-måttliga doser trots att de har antikolinerga effekter och därmed är riskläkemedel hos äldre. Specialfall Trigeminusneuralgi: Karbamazepin är förstahandsval (startdos 50 mg x 1). Beakta särskilt interaktionsrisken och CNS-biverkningar. Vid post-stroke-smärta: Amitriptylin är förstahandsval. Neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada och smärta vid MS: Här rekommenderas pregabalin och gabapentin i första hand. Depression sertralin* citalopram* escitalopram* mirtazapin*
8 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 8(12) Depression är vanligt hos äldre, men är ofta mera symptomfattig än hos yngre. Tidsförloppet kan vara mera utdraget och depressionen kan pågå i åratal. Det förekommer ofta somatiska symtom, exempelvis smärta, yrsel och illamående. Retlighet och aggressivitet kan också vara tecken på depression. Vissa läkemedel, exempelvis betablockerare kan ge depression som biverkan. Den maximala dygnsdosen av citalopram till äldre är 20 mg då det finns risk för QTcförlängning framförallt vid höga doser som i sin tur kan leda till allvarliga hjärtrytmrubbningar. Behandling med mirtazapin kan vara ett alternativ vid samtidiga sömnproblem/ångest/oro och det kan ges i kombination med SSRI eller som enda preparat. Eftersom mirtazapin har en sederande effekt kan det ges på kvällen för att motverka sömnstörningar. Som biverkan anges ökad aptit och viktökning, vilket ofta är positivt för dessa patienter. Risk för konfusion och hallucinationer föreligger. Venlafaxin, som är ett SNRI, har visad effekt hos äldre och kan prövas då SSRI inte givit tillräcklig effekt. Dokumentationen är dock inte lika omfattande som för SSRI. En rapporterad biverkan för både SSRI och SNRI är hyponatremi, framförallt de första veckorna vid nyinsättning och vid dosökning. En ökad risk för hyponatremi finns också speciellt vid samtidig diuretikabehandling. Venlafaxin kan orsaka blodtrycksstegring vilket kan utnyttjas för patienter med hypotoni. Överväg dossänkning särskilt av venlafaxin och mirtazapin vid GFR<30 ml/min. För mer information om läkemedel vid depression samt FYSS-kommentarer, se psykkapitlet N. Ångest och oro sertralin* citalopram* escitalopram* oxazepam* Vid tillfällig ångest/oro kan bensodiazepiner med kort halveringstid (oxazepam) väljas. Vid behovsdosering rekommenderas med maxdos 30 mg/dygn. Vanligtvis räcker det med 5 mg/dos. Kronisk behandling med bensodiazepin rekommenderas inte då det finns ökad risk för tillvänjning och biverkningar såsom kognitiv påverkan och ökad fallrisk. Vid långvarig ångest/oro rekommenderas antidepressiv behandling med SSRI. Ångest är ofta symptom på depression och då kan SSRI (sertralin, citalopram, escitalopram) ge god effekt. Överväg
9 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 9(12) somatisk orsak. Neuroleptika har föga ångestdämpande effekt, men kan ge ångest och oro (akatisi) som biverkan. Klometiazol kan användas för tillfällig behandling av nattlig oro och ångest med doseringen mg vid sänggåendet. För mer information om läkemedel vid depression samt FYSS-kommentarer, se psykkapitlet N. Vanföreställningar, hallucinos och paranoiska symtom risperidon* Ovan angivna symtom kan förekomma både med och utan demens. Läkemedelsbiverkningar ska i första hand uteslutas innan eventuell farmakologisk behandling blir insatt. Ibland kan det dock vara nödvändigt att använda neuroleptika. I första hand rekommenderas risperidon. Det är det enda neuroleptikapreparatet som har visat godtagbar effekt vid demens. Effekten är dock begränsad. Dosen bör hållas låg, börja med ,5 mg och öka med några dagars mellanrum till högst 1,5 mg per dag. Vid insättning av risperidon skall behandlingseffekter noggrant utvärderas och regelbundet omprövas. Kortast möjliga behandlingstid ska eftersträvas. Ökad mortalitet finns beskrivet vid långtidsanvändning av risperidon hos äldre. Haloperidol (Haldol) har visat sig ge större risk för extrapyramidala biverkningar jämfört med risperidon. Maxdosen haloperidol till äldre är 2 mg och som alternativ kan den ges som oral lösning (utan smak). Konfusion Konfusion kan ses som plötsligt debuterande desorientering, minnesstörning, feltolkning av sinnesintryck, hallucinationer, varierande vakenhetsgrad, ofta sammanhörande med akuta somatiska sjukdomar. Behandlingen är i första hand icke-farmakologisk. Åtgärda misstänkta grundorsaker. Se över och sätt ev. ut mediciner som kan framkalla konfusion, se avsnittet Läkemedelsorsakad konfusion. Viktigt med rätt omvårdnadsmiljö, sällskap och god belysning. Inga psykofarmaka häver konfusionen utan förlänger den sannolikt. Sömnstörningar zopiklon* oxazepam*
10 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 10(12) Vid sömnproblem överväg i första hand icke farmakologiska behandlingsalternativ, se boken Sov Gott. Sömnläkemedel med kort halveringstid rekommenderas i första hand för att minska risken för dagtrötthet. Zopiklon och oxazepam kan användas som kortvarig intermittent behandling. Zolpidem, som har extremt kort halveringstid, är mindre lämpligt att använda till äldre då klinisk erfarenhet tyder på att risken för nattlig konfusion ökar. Mirtazapin kan användas som alternativ behandling, särskilt vid samtidig depression hos äldre. 15 mg har ofta en bra sömngivande effekt. Vid utsättning av insomningsläkemedel/sömnläkemedel rekommenderas nedtrappning enligt FAS-UT-3. Alzheimerdemens donepezil* rivastigmin* galantamin* memantin* Kolinesterashämmarna donepezil, rivastigmin och galantamin har indikation vid mild till måttlig Alzheimerdemens. De funktioner som oftast förbättras är initiativförmåga, språk, humör och social kompetens. Kolinesterashämmarna har visat sig ha små men positiva effekter på kognitiva och globala funktioner Någon egentlig uppbromsning av sjukdomsförloppet är inte bevisad. Effektmässigt är kolinesterashämmarna likvärdiga men interaktioner och i viss mån biverkningar kan skilja sig åt. Om rivastagmin ska användas rekommenderas den i plåsterform då rivastigmin i tablettform enligt klinisk erfarenhet har visat sig ge mer gastrointestinala biverkningar än övriga kolinesterashämmare. De vanligaste biverkningarna härrör från magtarmkanalen och kan ge illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor och dyspné. Viss försiktighet bör iakttas vid astma, eftersom ökad halt av acetylkolin kan öka slemproduktionen i luftrören. Samtidig behandling med betablockerare kan ge en synergistisk effekt och orsaka bradykardi. Försiktighet vid ulcus, diarrétendens och överledningsrubbning. Positiv effekt av kolinesterashämmare har rapporterats vid demens vid Parkinsons sjukdom och rivastigmin är den enda kolinesterashämmaren som har denna indikation. Memantin har indikation måttlig till svår Alzheimerdemens. Enligt SBU-rapporten Demenssjukdomar har behandling med memantin vid måttlig/svår demens en låg evidensgrad vad gäller effekt på kognitiva och globala funktioner. Vid insättande kan man, på grund av risk för konfusion, öka dosen långsammare än vad som anges i FASS, förslagsvis 5 mg varannan vecka. Observera att dosen ska reduceras vid nedsatt njurfunktion.
11 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 11(12) Utvärdering av farmakologisk behandling vid demenssjukdomar Läkemedelseffekten kan vara svår att utvärdera, eftersom sjukdomen till sin natur är progredierande. Efter nyinsättning bör läkemedelsbehandlingen följas upp efter en månad avseende biverkning, följsamhet till behandlingen och tolerans. Utvärdering av själva effekten bör ske efter 3-6 månader och därefter årligen. Vid tveksam effekt rekommenderas att läkemedlet sätts ut. Samtliga demensläkemedel kan sättas ut utan nedtrappning. Utvärdering efter utsättningsförsök ska ske inom 3-4 veckor tillsammans med patienten och anhöriga/vårdare. Om försämring inträffat ska läkemedlet återinsättas. De positiva effekter som ses av kolinesterashämmare kvarstår under lång tid men i sjukdomens slutfas kan dock effekterna minska/upphöra. En tumregel är att om patienten har haft god effekt av behandlingen med acetylkolinesterashämmare bör den fortgå så länge patienten bedöms ha utbyte av sin omgivning, d.v.s. kan interagera med anhöriga/vårdare eller har någon kvarvarande ADL-förmåga. Blanddemens Demenssjukdom med tecken på både Alzheimers sjukdom och vaskulär demens behandlas på samma sätt som ren Alzheimer. Vaskulär demens Vaskulär demens ska inte behandlas med kolinesterashämmare eller memantin. I första hand behandlas vaskulära riskfaktorer. BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssymtom (BPSD) är ett samlingsnamn för ett antal vanliga, icke-kognitiva symtom vid demenssjukdom. Beteendesymtom kan visa sig som fysisk och verbal aggressivitet, rastlöshet, skrik, agitation, vandring och plockande. De psykiska symtomen kan visa sig som vanföreställningar, hallucinationer, förändringar i stämningsläge, tvångstankar och ångest. Det är viktigt att orsakerna till patientens symtom analyseras och somatisk orsak måste alltid övervägas, t ex hunger, smärta, obstipation och urinstämma. Aggressivitet kan vara uttryck för ångest eller att patienten inte förstår omvårdnadssituationen. Man bör alltid försöka anpassa bemötandet och miljön efter patientens behov. Vandrande och ropande påverkas föga av läkemedel. Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskaper om vård av demenssjuka. BPSD-registret, som är ett svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens, är ett bra verktyg att använda. Så här skriver Läkemedelsverket om Behandling vid BPSD: Om de icke-farmakologiska åtgärder som gjorts inte gett tillräcklig effekt bör läkemedelsbehandling övervägas. Vid depressiva symtom är SSRI-preparat förstahandsval.
12 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 12(12) Vid irritabilitet, agitation och oro kan SSRI-preparat prövas. Memantin kan ha effekt vid främst agitation och aggressivitet. Vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller fara för patienten själv eller andra kan risperidon i dos upp till 1,5 mg/dag prövas. Preparatet skall användas mycket restriktivt på grund av en ökad risk för allvarliga biverkningar, bland annat stroke. Vid behov av att akut lugna patienten kan oxazepam prövas under kort tid och under övervakning av patienten. Om antipsykotiska eller ångestdämpande läkemedel ska användas planeras i första hand en kort behandlingstid, där effekten och eventuella biverkningar utvärderas inom två veckor. Läkaren ska regelbundet ta ställning till om behandlingen ska avslutas eller om dosen ska sänkas.
Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merLäkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är få. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning, ökad känslighet
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merÄldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?
Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:
ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador
Läs merDagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD
Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Grete de Flon, apotekare, SÄS Peter Keiding, distriktsläkare Borås Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD Dagens områden 1 2 Läkemedelsbehandling
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merLÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merRädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom
Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. TG Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedelsrådet Per Johansson Sektionsöverläkare, Med.Dr. Kognitiv Medicin, Skånes
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merDagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD
Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Emil Andreasson, apotekare, SÄS Peter Keiding, distriktsläkare Borås Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD Dagens områden 1 2 Läkemedelsbehandling
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merFAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling
FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa
Läs merLäkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.
Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs mer2. Åldrandet och läkemedel
2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare
Läs merBilaga Läkemedelsbehandling
Bilaga Läkemedelsbehandling Version 2015-09 (Marie Holmberg Clausen/Ruth Lööf) Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (Reklista Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland) Idag finns det två typer av läkemedel,
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merÄldre särskilda behandlingsrekommendationer
Äldre särskilda behandlingsrekommendationer Äldre särskilda behandlingsrekommendationer l Alzheimers sjukdom donepezil Donepezil *) rivastigmin 1) Rivastigmin *) Se Bakgrundsmaterialet. l Orostillstånd
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merMåste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merHjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012
Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said
Läs merHåkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås
Håkan Sinclair Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås HIPPOKRATES ED Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietistiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merVerksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merWhat day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh
What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara
Läs merLäkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom
Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Farmakologisk behandling vid Alzheimers sjukdom Idag finns det två typer av läkemedel, kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) och glutamathämmare
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merÄldre särskilda behandlingsrekommendationer
Äldre särskilda behandlingsrekommendationer Äldre särskilda behandlingsrekommendationer l Alzheimers sjukdom donepezil Donepezil *) rivastigmin 1) Rivastigmin *) Se Bakgrundsmaterialet. l Orostillstånd
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merBehandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre
Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre Rätta läkemedel till äldre 2014-11-21 Patrik Mattsson Överläkare Äldrepsykiatriska teamet Psykiatri Nordväst Psykisk sjukdom hos äldre Depression
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merFAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté
FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT ² Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 februari 2016 Gäller: t.o.m. 11 februari 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merGod läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs merLäkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare
Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09 Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar
Läs merRiktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merStudiebrev Läkemedel och äldre
Studiebrev och äldre Sara Modig 2018 Bild: Annika Andén Innehåll Inledning... 2 Målsättning... 2 Anvisningar... 2 Fallbeskrivningar... 3 Kommentarer... 5 Faktadel... 7 Referenser... 9 För den som vill
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar NYTT Ny struktur för smärtavsnittet Opioidavsnittet uppdelat i Akut smärta Långvarig icke-cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Buprenorfin kvarstår
Läs merBilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD)
Bilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) Det kan vara svårt att skilja på demens, BPSD och konfusion, men behandlingen skiljer sig så det kan vara av avgörande
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merSmärtläkemedel gamla och nya
Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande
Läs merBeteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Unmet Needs Prof. Jiska Cohen-Mansfield Tankemodell Personlighet Livsvanor somatiskt
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merVård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad
Vård i livets slutskede 190328 Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Döendet Det skede när individens livsviktiga funktioner sviktar och symtom visar att
Läs merSOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom
SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika
Läs merVåga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion
Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion Den 8/11 var Jönköpingdistriktets samtliga KPR (kommunala pensionärsråd) ombud inbjudna till Jönköping, där distriktsordförande tillika läkaren Kjell
Läs mer3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK17H 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 november 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merLäkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö
Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren
Läs mer