REGION VÄRMLAND Regionala kollektivtrafikmyndighetens Verksamhetsuppdrag för Värmlandstrafik 2014 RKM VU 2014 VTAB Beslutad av Kollektivtrafiknämnden 2013-10-31
Enheten för kollektivtrafik Datum 2013-10-31 Ärendenummer RVKN2013-32 Sida 1(15) Regionala kollektivtrafikmyndighetens verksamhetsuppdrag 2014 för Värmlandstrafik AB (RKM VU 2014 VTAB) 2 bilagor Inledning Kollektivtrafiknämnden är den regionala kollektivtrafikmyndighetens beställare av regional kollektivtrafik i Värmland och beslutar om uppdrag till trafikorganisatörerna, Värmlandstrafik AB och Karlstad kommun/karlstadsbuss. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet 2014-2018 innehåller mål för kollektivtrafiken i Värmland på en övergripande nivå. Det finns behov av att konkretisera trafikförsörjningsprogrammet i uppdrag till Värmlandstrafik respektive Karlstadsbuss och tydliggöra deras roll i uppfyllandet av målen i trafikförsörjningsprogrammet. Uppdraget inleds med syfte och vision för kollektivtrafiken i Värmland, samt allmänna förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. Därefter redovisas respektive målområde med delmål och prioriterade arbetsområden. Uppdraget gäller för allmän kollektivtrafik och kommunala tillköp. Sjukresor, färdtjänst och separat skoltrafik regleras genom separata avtal. Målen i uppdragsbeskrivningen är hämtade från målområdena i trafikförsörjningsprogrammet, men har konkretiserats ytterligare. Under respektive målområde anges kollektivtrafiknämndens inriktningar och prioriteringar för att uppfylla målen enligt trafikförsörjningsprogrammet. Ekonomiplan för verksamhetsuppdrag 2014, enligt Affärsplan 2014, framgår av bilaga 1. Uppdraget gäller för år 2014. Det kommer att följas upp och vid behov revideras i samband med myndighetens årliga uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet. I bilaga 2 redovisas hur indikatorerna beräknas, inklusive källor för datainhämtning. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701 10 00 vx Fax 054-701 10 01 E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats www.regionvarmland.se Orgnr 222000-1362 Bankgiro 161-7596 PlusGiro
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 2 Övergripande syfte och vision för kollektivtrafiken Regionfullmäktige har i trafikförsörjningsprogrammet uttryckt övergripande syfte och vision på följande sätt: Syfte Kollektivtrafikens övergripande syfte är att vara ett verktyg för att uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt genom ökad tillgänglighet, både i form av användbarhet för alla resenärer och i form av tillgänglighet till de lokala och regionala arbetsmarknaderna, samt storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Vision Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för dagliga resor och bidrar till En långsiktigt hållbar utveckling Ökad tillväxt Ökad tillgänglighet i förhållande till storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg Ökad jämställdhet Målen för kollektivtrafiken anges i fyra övergripande målområden. Tillgänglighet för regional tillväxt, Attraktivitet och användbarhet, Miljö och Resurseffektivitet. Till varje målområde har det sedan formulerats ett mål, samt indikatorer (delmål) för att mäta måluppfyllelsen. Allmänna förutsättningar För att nå övergripande syfte, vision och mål för kollektivtrafiken i Värmland finns det vissa förutsättningar som gäller för samtliga mål. Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Roller och ansvar Den grundläggande rollfördelningen slås fast i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län. Enligt avtalet har Värmlandstrafik i uppdrag att upphandla och teckna avtal avseende regional kollektivtrafik i Värmland, förutom den som delegerats till Karlstads kommun. I delegationen definieras Karlstad kommuns ansvarsområde till Karlstad och Skåre tätorter. Eventuella ändringar av ansvarsområdet sker i enlighet med punkt 3 i avtal om delegation till Karlstads kommun. Värmlandstrafik ansvarar för att förse kollektivtrafiknämnden med underlag för beslut, samt underlag för uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 3 Regional kollektivtrafik Trafiksystemet baseras på ett stomlinjenät för buss- alternativt tågtrafik. Nätet ska följa de viktiga pendlingsstråken, förbinda kommunhuvudorterna i länet med Karlstad, sammankoppla gränsöverskridande stråk mot angränsande län och över riksgränsen mot Norge. Den regionala kollektivtrafiken ska även koordineras med fjärrtrafik mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Stomlinjenätet kompletteras med matarlinjer. Matarlinjerna ska ansluta till stomlinjenätet samt tillgodose behovet av trafik till lokala resmål. Kostnadseffektiva lösningar för att mata till stomlinjerna ska utvecklas. Omfattning och trafikfrekvens baseras på behov och resandeunderlag. Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål i hela länet. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans geografiskt och mellan olika befolkningsgrupper. Principer för trafikutveckling Utbyggnad av trafik ska i första hand ske där det finns resandepotential, vilket innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna. Trafikutvecklingen ska bidra till en god tillgänglighet i enlighet med de övergripande målen i programmet och även kunna erbjuda ett grundutbud i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Vid förändringar av trafikutbudet ska samråd ske med Region Värmlands enhet för kollektivtrafik. Samråd Regelbundet samråd mellan myndigheten, kommunerna, landstinget, trafikorganisatörerna och övriga aktörer är en förutsättning för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas ur ett helhetsperspektiv. Samråd skapar även möjlighet till ökad samordning för att gemensamt uppnå ett användbart och attraktivt system. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss har ett gemensamt ansvar att samråda med varandra angående operativa frågor där det finns samordningsvinster. Värmlandstrafik ansvarar även för att genomföra regelbundna (ca 1 gång/mån) dialogmöten med kommunerna, landstinget och RKM där aktuella frågor om trafikplanering, avvikelsehantering och kundsynpunkter redovisas och diskuteras. Kollektivtrafikmyndigheten har ansvar för att skapa en arena som skapar förutsättningar för en öppen dialog om kollektivtrafikens förutsättningar i Värmland. Kollektivtrafiknämndens politiska samrådsforum och de regelbundna nätverksträffarna med ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget är exempel på naturliga arenor för den dialogen.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 4 Trimningsåtgärder för att effektivisera befintligt system Trimningsåtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik och/eller minska restidskvoter ska genomföras. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets effektivitet och attraktivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. I Trimningsåtgärderna ingår även åtgärder som syftar till att utveckla incitament för att resa kollektivt och att erbjuda nya tjänster, samt att arbeta med marknadsföring och kunskapsuppbyggande verksamhet för att öka medborgarnas kunskap om systemet (Mobility Management).
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 5 Målområde 1: Tillgänglighet för regional tillväxt Mål: Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Prioriteringar 2014 Mål 1 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resmöjligheter och resandeutveckling för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2014 som bidrar till att målen kan nås 2018. VTAB långsiktiga mål RTFP 2014-18 Resmöjligheter 2018 - Restidskvot < 1,5 jämfört med bil för regional busstrafik mellan kommunhuvudort (där tågtrafik saknas) och Karlstad. - Restidskvot< 1 jämfört med bil för tåg mellan kommunhuvudort och Karlstad. - Restidskvot < 2 jämfört med bil i tätort, samt mellan Karlstad och Hammarö. Resandeutveckling fram till 2018 - Antal resor med kollektivtrafik ska öka med 4 % per år. Regionala mål att verka för - Dagliga resmöjligheter från Karlstad till Örebro och Kongsvinger med max 1,5 timmars restid. - Dagliga resmöjligheter från Karlstad till Stockholm med max 2 timmar och 15 min restid. - Dagliga resmöjligheter från Karlstad till Göteborg med max 2 timmar och 20 min restid. - Dagliga resmöjligheter från Karlstad till Oslo med max 2,5 timmars restid. Nuläge 2012 - X % av Värmlands invånare bor inom 1,5 km radie från en hållplats som ingår i stomlinjenätet eller hör till en matarlinje. - Totalt 6,9 miljoner resor under 2012.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 6 Från/till KARLSTAD till/från Avstånd i km Restid BIL i minuter* Restidskvot Buss KOLLEKTIVTRAFIK 2013** Restidskvot tåg KOLLEKTIVTRAFIK 2013** Min kvot Min kvot Kil 21 22 32 1.45 12 0.54 Arvika 73 60 77 1.28 46 0.77 Charlottenberg 106 86 163 1.90 67 0.78 Kristinehamn 44 36 52 1.44 22 0.61 Säffle 55 47 53 1.12 58 1.23 Torsby 100 80 123 1.54 87 1.09 Sunne 66 55 78 1.42 49 0.89 Storfors 69 55 98 1.78 Munkfors 64 51 63 1.23 Filipstad 96 55 69 1.45 Hagfors 85 86 83 0.96 Grums 27 26 28 1.07 31 1.19 Årjäng 97 77 93 1.20 Forshaga 23 24 27 1.12 Skoghall 9 20 20 1.00 Arvika tätort Avstånd i km Restid BIL i minuter* Restidskvot Buss KOLLEKTIVTRAFIK 2013** Min Kvot 50 Sjukhuset 3,6 8 14 1.75 51 Ingesund 6,0 16 15 0.94 52 Prästängen 2,2 7 20 2.86 Kristinehamn tätort Avstånd i km Restid BIL i minuter* Restidskvot Buss KOLLEKTIVTRAFIK 2013** Min Kvot 61 Marieberg 2,4 6 11 1.83 62 Strand 3,2 9 25 2.78 63 Björkvallen 1,7 7 11 1.57 64 Kvarndammen Säffle tätortstrafik består av en slinga vilket gör det svårt att jämföra restid med bil. * Enligt www.resrobot.se **Avser snabbast möjlig förbindelse
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 7 VTAB mål 2014 - Restider och restidskvoter skall under året förändras i riktning mot målen för 2018. - Resandet med kollektivtrafiken ska öka med 4 % relativt 2013. Under 2014 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Koordination av trafiksystem Arbeta kontinuerligt med koordination av regional trafik, tätortstrafik och anslutningar till/från fjärrtrafiken för att främja ett helhetstänk kring trafiksystemets resurseffektivitet och effektivitet. Väl fungerande och attraktiva bytespunkter med tydlig information är avgörande för funktionaliteten ur ett resenärsperspektiv. Regionaltrafiken ska bedrivas så att den ger bästa möjliga resrutt genom Karlstad ur ett resenärsperspektiv. Samordningen mellan regionaltrafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. Trafik över länsgränser och riksgränsen mot Norge Möjligheterna att arbetspendla över länsgränserna och riksgränsen mot Norge, samt mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo ska utvecklas för att stimulera rörligheten och tillvarata de befintliga potentialerna. För att tillgodose behovet av arbets- och tjänsteresor över länsgräns är det betydelsefullt med välfungerande anslutningar mellan interregional tågtrafik och regional kollektivtrafik, framförallt morgon och kväll. Utveckling av de gemensamma arbetsmarknaderna ska underlättas. En förutsättning för detta är regelbundna samråd och upprättande av trafikavtal med berörda parter. Områden med hög resandepotential Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och kranskommunerna. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel behöver denna potential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik. Gemensam arbetsmarknadsregion Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. Möjligheterna till arbets- och studiependling är en avgörande förutsättning för en positiv regional utveckling. Resmöjligheter och restider med den regionala tågoch busstrafiken ska utvecklas så att arbetspendling möjliggörs mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad samt inom befintliga lokala arbetsmarknadsområden enligt SCBs definition. Matarlinjer för arbets- och studiependling på lokal nivå med anslutning till stomlinjer är ett betydelsefullt komplement till stomlinjerna. Möjligheterna till arbets- och studiependling anses uppfyllda när utbudet omfattar relevant frekvens vid högtrafik under arbetsdagar. Fortsatt utbyggnad av trafiken ska ske baserat på analys av det potentiella resandeunderlaget samt uppföljning och utvärdering av det faktiska resandet.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 8 Målområde 2: Attraktivitet och användbarhet Mål: Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. Prioriteringar 2014 Mål 2 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för marknadsandel, medborgar- och kundnöjdhet och funktionsanpassning för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2014 som bidrar till att målen kan nås 2018. VTAB långsiktiga mål RTFP 2014-18 Marknadsandel - Kollektivtrafikens totala marknadsandel i länet ska 2018 vara 14 % enligt Trafikanalys mätningar. Medborgar- och kundnöjdhet - Minst 70 % av värmlänningarna ska 2018 vara nöjda med Värmlandstrafik. - Minst 80 % av resenärerna ska 2018 vara nöjda med Värmlandstrafik. Funktionsanpassning - Minst 70 % av alla bytespunkter och större hållplatser, enligt RTFP 2014-18 bilaga 4, ska vid utgången av 2018 vara funktionsanpassade. - Minst 95 % av fordonen i tätortstrafik, system 900 och regionala tåg ska vi utgången av 2018 vara funktionsanpassade. Nuläge 2012 - Kollektivtrafikens totala marknadsandel: 11,81 % enligt Trafikanalys. - Värmlandstrafiks marknadsandel: X % enligt Kollektivtrafikbarometern. - Medborgarnöjdhet: X % av värmlänningarna var nöjda med Värmlandstrafik under 2012, enligt Kollektivtrafikbarometern. - Kundnöjdhet: X % av resenärerna var nöjda med Värmlandstrafik under 2012, enligt Kollektivtrafikbarometern. - Andel av utpekade hållplatser/bytespunkter som är fullt funktionsanpassade: 38% (21st). Ytterligare 11 % (6 st) är funktionsanpassade för tåg, men ännu ej för buss. - Andel funktionsanpassade bussar: 100 % av fordonen i tätortstrafik, system 900. - Andel funktionsanpassade regionala tåg: 50 %.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 9 VTAB mål 2014 - Marknadsandel ska vara 13 % enligt Trafikanalys. - Minst 58 % av värmlänningarna och 78 % av resenärerna ska vara nöjda med Värmlandstrafik. - Funktionsanpassning ska under året genomföras i riktning mot målen för 2018 1. Under 2014 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Hela resan Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val av färdmedel. Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar och gångstråk vid hållplatser och bytespunkter är viktiga arbetsområden för att främja hela resan. Tydliga och samordnade informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja åka med kollektivtrafiken. Trafikorganisatörerna ska sträva efter att erbjuda samlad information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler och samordnade försäljningskanaler. Arbetet med att förbättra och säkerställa störningsinformation, punktlighet och pålitlighet samt driftsäkerhet i betalsystem ska fortsätta. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är gemensamt ansvariga för samordning i frågor som rör operativ verksamhet, där det finns samordningsvinster. Funktionsanpassning Fordon i delar av trafiksystemet och ett stort antal trafikanläggningar har i trafikförsörjningsprogrammet 2014-18 pekats ut som prioriterade för funktionsanpassning. Till viss del är dessa anpassade men det återstår ett stort arbete för att nå de långsiktiga målen med funktionsanpassning av fordon och trafikanläggningar. I bilaga 2 anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att hållplatsen ska räknas som funktionsanpassad. Områden med begränsade möjligheter att bedriva linjelagd kollektivtrafik Ett länsgemensamt system för servicetrafik i områden med begränsade möjligheter till linjelagd kollektivtrafik ska utvecklas. Trafiken ska tillhandahålla ett grundutbud i områden där kollektivtrafik idag finns i begränsad omfattning. Den ska erbjuda serviceresor till närmaste ort för exempelvis personlig service, myndighetskontakter och inköp. Det pågår ett arbete i samarbete mellan Värmlandstrafik och myndigheten med att utreda möjligheterna för kollektivtrafik i områden med begränsade möjligheter för linjelagd kollektivtrafik. Arbetet ska leda fram till ett förslag som kan presenteras under slutet av våren 2014. 1 I december 2014 träder ett nytt avtal för regional busstrafik i kraft som innebär att samtliga bussar i regional trafik och tätortstrafik kommer vara funktionsanpassade. Dock hinner det inte ge avtryck på indikatorerna under 2014.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 10 Målområde 3: Miljö Mål: Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Prioriteringar 2014 Mål 3 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för miljöområdet för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2014 som bidrar till att målen kan nås 2018. VTAB långsiktiga mål RTFP 2014-18 Andel fossila bränslen - Andel fordonskilometer (buss i regional trafik och tätortstrafik) med fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 % jämfört med 2008 - Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider och partiklar ska vid utgången av 2020 inte överstiga 2,1 g/kwh respektive 0,02 g/kwh. - Fordonens utsläpp av koldioxid per fordonskilometer ska 2025 minskat med 60 % jämfört med 2008. Andel förnybart drivmedel - Andel förnybart drivmedel ska vid utgången av 2018 vara minst 60 %. Bränsleförbrukning - Förbrukning av fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 % jämfört med 2008. Nuläge 2012 - Andel fordonskilometer (buss i regional trafik och tätortstrafik) med fossila bränslen: 72 %. - Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider var 5,23 g/kwh - Fordonens utsläppsvärde av partiklar var 0,04 g/kwh. - Fordonens utsläpp av koldioxid per fordonskilometer: 770 g/km. - Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken: 25 %. - Förbrukning av fossila bränslen: 3.090.241 L VTAB mål 2014 2 - Andel fordonskilometer med fossila bränslen skall under året förändras i riktning mot målet 2018. - Fordonens utsläppsvärden av partiklar skall under året förändras i riktning mot målet 2020. 2 I december 2014 träder ett nytt avtal för regional busstrafik i kraft som innebär att indikatorerna för miljömålen kraftigt förbättras. Dock hinner det inte ge avtryck på indikatorerna under 2014.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 11 - Fordonens utsläppsvärden av koldioxid skall under året förändras i riktning mot målet 2025. - Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken skall under året förändras i riktning mot målet 2018 - Förbrukning av fossila bränslen skall under året förändras i riktning mot målet 2018. Sammanställning av miljömål och utgångsvärde Miljömål 2008 2012 2013 2014 2018 2020 2025 Värmlandstrafik AB Andel fordonskm med fossila bränslen 100% 72% Mindre än 40% av 2008 Andel förnybart drivmedel 0% 25% 25% 25% Minst 60% av totalen Fordonens utsläppsvärde 5,23 g/kwh 5,23 g/kwh Se 2012 Se 2012 Mindre än av kväveoxider Fordonens utsläppsvärde av partiklar Fordonen utsläpp av koldioxid Förbrukning av fossila bränslen 0,04 g/kwh 0,04 g/kwh alternativ 0.03 g/kwh Körda km 11.851.349 12.699.122 2,1 g/k Wh Se 2012 Se 2012 Mindre än 0,02 g/kwh 960 g/km 770g/km Se 2012 Se 2012 Högst 40% av 2008 4.069.078L 3.090.241L Se 2012 Se 2012 Mindre än 40% av 2008 Under 2014 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Öka antal resenärer för uppnå positiva miljöeffekter Kollektivtrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att minska transportsystemets negativa miljöpåverkan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska persontransporternas negativa miljöpåverkan är att få bilister att resa kollektivt istället. För att lyckas med det måste kollektivtrafiken uppfattas som ett attraktivt alternativ. Ökad andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Samhället har ett ansvar för att minska den samhällsfinansierade kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan och förbrukning av fossila bränslen. Som fossila bränslen räknas bland annat drivmedel från råolja, som bensin och diesel, samt naturgas. Det systematiska arbetet med att stegvis minska användande av fossila bränslen ska fortsätta och ske på ett rimligt kostnadseffektivt sätt.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 12 Målområde 4: Resurseffektivitet Mål: Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. Prioriteringar 2014 Mål 4 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resurseffektivitet för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2014 som bidrar till att målen kan nås 2018. VTAB långsiktiga mål RTFP 2014-18 Självfinansieringsgrad - Det långsiktiga målet är en självfinansieringsgrad på minst 50 %. Beläggning i upphandlad trafik totalt och i system - Antalet resenärer per genomsnittlig tur ska öka med minst 4 % jämfört med 2012. Antalet resor per invånare - Antal resor/ invånare ska öka med 4 % per år Nettokostnad per resa i upphandlad trafik - Nettokostnaden per resa ska inte öka. Nettokostnad per invånare för upphandlad trafik - Nettokostnad per invånare ska följa beslutade ägarbidrag. Samhällsekonomisk nytta - I vilken grad kollektivtrafiken bidrar till att minska andra samhällskostnader. Mäts genom: - Miljöeffekten av att resenärer byter från bil till kollektivtrafik - Tillgänglighet för arbetslösa som möjliggör pendling till nytt arbete - Ökad trafiksäkerhet jämfört med bil Nuläge 2012 - Beläggning: System Beläggning per tur System 100 9.54 System 200 11.20 System 300 9.70 System 400 7.56 System 500 13.28 System 600 18.50 System 700 12.64 System 800 12.54 System 900 9.64
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 13 - Självfinansieringsgrad 42 %. - Antal resor/invånare 32 st. - Nettokostnad per resa i upphandlad trafik 49,4 kr. - Nettokostnad per invånare för upphandlad trafik 1128 kr VTAB mål 2014 - Självfinansieringsgraden ska ligga på minst 2013 års nivå. - Beläggningen ska totalt ökat med minst 4 % jämfört med 2013. - Antal resor per invånare ska öka med minst 4 %. - Nettokostnad per resa ska ligga på högst 2013 års nivå. - Nettokostnad per invånare ska följa beslutade ägarbidrag. Under 2014 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Koordination av trafiksystem Tillvarata möjligheterna till samordning av samhällsbetalda persontransporter för att skapa utrymme för förbättringar av resurseffektiviteten ur ett helhetsperspektiv. Myndigheten ska ta initiativ och förutsätter att alla parter (kommunerna, landstinget, Värmlandstrafik, Karlstadsbuss, Region Värmland och Trafikverket) medverkar aktivt i ett gemensamt arbete för koordination och samordning mellan trafiksystem och olika uppdrag inom området allmän kollektivtrafik. Genomför åtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets effektivitet och tidsmässig attraktivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. Självfinansieringsgrad För att nå det högt satta målet fordras väl avvägda åtgärder som ger en resurseffektiv användning av samhällets resurser. Långsiktigt bedöms målet kunna samverka med övriga övergripande mål genom att det ställer krav på kostnadseffektiv användning av samhällets resurser. Intentionerna i trafikförsörjningsprogrammet är att självfinansieringen ska kunna variera över tid för att inte hindra välbehövliga satsningar som tillfälligt försämrar självfinansieringsgraden.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 14 Uppföljning och rapportering Uppföljningen av verksamhetsuppdraget sker i enlighet med den regionala kollektivtrafikmyndighetens planerings- och uppföljningsprocess. Eftersom uppdraget är en konkretisering av trafikförsörjningsprogrammet sker uppföljningen i en gemensam process. Måluppfyllelsen av målen i uppdraget indikerar hur troligt det är att målen i trafikförsörjningsprogrammet för 2018 uppnås. Process och tidplan tertialuppföljning Vid nästkommande sammanträde med kollektivtrafiknämnden efter första och andra tertialen redovisar trafikorganisatörerna respektive verksamhets resultat gällande utvalda indikatorer. Indikatorerna som redovisas i tertialrapporterna är: - Antal resor (buss och tåg) - Andel kundnöjdhet - Andel medborgarnöjdhet - Andel fossilt drivmedel (tåg och buss) - Beläggning (tåg och buss) - Funktionsanpassning av i TFP utpekade trafikanläggningar - Arbete med avvikelsehantering och kundsynpunkter Process och tidplan årlig uppföljning Den årliga uppföljningen sker enligt RKMs planerings- och uppföljningsmodell i sex steg. Nedan ges en kort beskrivning av vilka aktiviteter som varje steg innehåller, samt när de ska vara slutförda. De datum som anges nedan är förslag på ungefärlig tidpunkt för när respektive aktivitet bör vara genomförd. 1. Rapportering Insamling av kvantitativa data från Värmlandstrafik utifrån uppsatta mål i trafikförsörjningsprogrammet och verksamhetsuppdrag. Slutfört: 10/2 2. Analys av planeringsförutsättningar Resultatet från datainsamlingen analyseras utifrån grad av måluppfyllelse. Därefter förs en dialog med respektive trafikorganisatör om orsakssamband och lämpliga åtgärder. Åtgärder formuleras i ett uppdrag för nästkommande år som tas fram tillsammans med respektive trafikorganisatör. Kvantitativ analys slutförd: 24/2 Dialog med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss: 28/2
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 15 3. Samråd med kommuner och landsting Resultatet från analysen sammanställs i en rapport som distribueras på remiss till kommunerna och landstinget. Vid KSO 28/3 redovisas resultatet och ges möjlighet till diskussion. Därefter har kommunerna möjlighet att inkomma med skriftligt svar på remissen. Remisstid: 14/3 till 4/4 4. Samråd med övriga aktörer Samråd med övriga aktörer sker genom att rapporten från steg 2 skickas ut på samrådsremiss till berörda aktörer, enligt samma sändlista som vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. Remisstid: 14/3 till 4/4 5. Slutrapport och förslag till uppdrag Remissunderlaget, resultatet från dialogen med trafikorganisatörerna, dialogen med KSO och svar på remissen sammanställs i en årsrapport som redovisas för regionfullmäktige och därefter skickas in till Transportstyrelsen. Redovisning Regionfullmäktige 24/4. Skicka till Transportstyrelsen 19/5 6. Utvärdering av uppföljningsprocessen Efter att resultatet från uppföljningen redovisats för regionfullmäktige inleds en utvärdering av uppföljningsprocessen. Syftet är att analysera vad som kan förbättras till nästa år. Särskilt intressanta områden att studera är: dialog med trafikorganisatörerna, dialog med kommuner och landsting, samt indikatorernas användbarhet. Slutfört: 27/6
Bilaga 1 till RKM VU 2014 VTAB Ekonomiplan VTAB 2014-16 RTFP 2014-18 Preliminära siffror VTAB affärsplan 2013 och antagande för år 2016. Beslutad ambitionsnivå enligt RTFP Budget Plan Bedömning 2013 2014 2015 2016 2) Rörelsens 1) Intäkter 448294 462282 473957 0 Kostnad -778121-801643 -829908 0 Nettokostnad -329827-339361 -355951 0 Övrigt Netto finansiella intäkter o kostnader 800 500 400 0 Av- och nedskrivningar -7154-7500 -7810 0 Nettokostnad -6354-7000 -7410 0 Totalt Intäkter 449094 462782 474357 0 Kostnader -785275-809143 -837718 0 Nettokostnad 1) -336181-346361 -363361 0 Nettokostnad inkl trafikutv. -336181-346361 -363361 0 Ägarbidrag/Underskottstäckning 327000 348000 368000 388000 Resultat -9181 1639 4639 388000 1) Inklusive trafikutveckling 2) Kompletteras när Affärsplan 2014 fastställts Planerade/bedömda intäkter och kostnader är prel., kan komma att ändras i slutlig budget.
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 1 Bilaga 2 till RKM VU 2014 Värmlandstrafik Bilaga 2. Definition av indikatorer Antal resor Totalt antal påstigande (samtliga incheckningar) i den allmänna kollektivtrafiken. Resor med gymnasieladdning räknas till allmän kollektivtrafik medan grundskoleladdning inte räknas med. Värmlandstrafik Antal resor per invånare Totalt antal påstigande i den allmänna kollektivtrafiken enligt ovan, dividerat med antal invånare i länet den 31 december föregående år. Värmlandstrafik och SCB Beläggning Antal påstigande (incheckningar) per genomsnittlig enkeltur i varje system (system 100, 200, 300 osv.). Totalt antal incheckningar i systemet/totalt antal enkelturer Eftersom beläggningen vanligtvis sjunker i samband med utökning av trafiken är det viktigt att studera beläggningen i samband med trafikutvecklingen. Värmlandstrafik Fordonskilometer med fossila bränslen Beräknad total förbrukning av fossila bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i procent. FRIDA Fordonens utsläpp av koldioxid Beräknade utsläpp av koldioxid per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider Beräknade utsläpp av kväveoxider per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 2 Bilaga 2 till RKM VU 2014 Värmlandstrafik Fordonens utsläppsvärde av partiklar Beräknade utsläpp av partiklar per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Funktionsanpassning av bytespunkter och större hållplatser Andel i trafikförsörjningsprogrammet utpekade hållplatser och bytespunkter som är användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. Kriterier för användbar hållplats/bytespunkt: - Bänk - Belysning - Utrymme att fälla ut ramp på hållplatsytan - 17cm hög kantsten med mjuk avfasning - Kontrastmarkering utmed kantstöd som särskiljer körbanan från hållplatsytan - Taktilt ledstråk fram till påstigningspunkt - Anslag/infotavla. Värmlandstrafik Funktionsanpassning av fordon Kriterier för användbara fordon: - Låggolv FRIDA - Ramp/lift - Rullstolsplats - Audiovisuellt utrop Förbrukning av fossila bränslen Total förbrukning av fossila bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i procent. FRIDA Dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mot Örebro och närliggande storstadsregioner Definieras som en dubbeltur/dag, en tur på morgonen och en på kvällen Tidtabell (resrobot)
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 3 Bilaga 2 till RKM VU 2014 Värmlandstrafik Kundnöjdhet Andel kunder som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Värmlandstrafik?) Som kund räknas den som reser minst en gång i månaden. Kollektivtrafikbarometern Marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel hämtas från två olika källor, Kollektivtrafikbarometern och Trafikanalys. Andelen skiljer sig åt beroende på vilken källa som används, nedan redogörs för de två källorna. Gemensamt är att de båda källorna ger ett nyckeltal för kollektivtrafikens andel av det totala motoriserade resandet. Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern bygger på intervjuer där 100 personer tillfrågas varje månad om hur de reser och hur nöjda de är med kollektivtrafiken i länet. I Värmland tillfrågas 100 personer i månaden om Karlstadsbuss och 100 personer i månaden om Värmlandstrafik. Kollektivtrafikbarometern upphandlas av Svensk kollektivtrafik där både Karlstadsbuss och Värmlandstrafik är medlemmar. Marknadsandelen enligt kollektivtrafikbarometern räknas ut genom att antalet resor med kollektivtrafik (linjelagd buss, tunnelbana, pendeltåg, tåg, båt och taxi) divideras med det totala antalet motoriserade resor (linjelagd buss, tunnelbana, pendeltåg, tåg, båt, taxi, moped/mc och personbil). Trafikanalys Trafikanalys tar fram marknadsandelen utifrån fordonens uppskattade körsträckor och uppskattad beläggning per fordon (baserat på de år som de genomfört resvaneundersökningar). Även Trafikanalys utesluter cykel och promenad vid beräkning av marknadsandel. Generellt är marknadsandelen enligt Trafikanalys någon procentenhet lägre än Kollektivtrafikbarometern. Till skillnad från kollektivtrafikbarometern kan inte marknadsandelen som Trafikanalys tar från delas upp på respektive organisatör, utan det ger ett värde för Värmland som helhet. Trafikanalys och kollektivtrafikbarometern Medborgarnöjdhet Andel av allmänheten som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Värmlandstrafik?) Som allmänhet räknas samtliga, både de som reser och de som inte reser. Kollektivtrafikbarometern
REGION VÄRMLAND 2013-10-31 4 Bilaga 2 till RKM VU 2014 Värmlandstrafik Nettokostnad per invånare Nettokostnaden definieras här som kommunernas och landstingets kostnad för den allmänna kollektivtrafiken, exklusive tillköp. Nettokostnad per invånare är således kommunernas och landstingets ägarbidrag dividerat med antal invånare enligt SCBs mätningar i december aktuellt år. Värmlandstrafik och SCB Nettokostnad per resa Nettokostnaden definieras här som kommunernas och landstingets kostnad för den allmänna kollektivtrafiken, exklusive tillköp. Nettokostnad per resa är således kommunernas och landstingets ägarbidrag dividerat med totalt antal påstigande (incheckningar) aktuellt år. Värmlandstrafik Restidskvot Restid med kollektivtrafik jämfört med bil mellan central bytespunkt i kommunhuvudort och busstation/centralstation i Karlstad. I första hand mäts snabbaste resmöjlighet med kollektivtrafik. I de fall där det är möjligt att resa med både tåg och buss är det restidskvoten för tåg som mäts. För att beräkna restid med bil används resrobot.se eftersom den (till skillnad från exempelvis hitta.se) tar hänsyn till den tid det tar att parkera samt att det i tätort inte alltid är möjligt att köra enligt skyltad hastighet. Värmlandstrafik (Tidtabell) och resrobot.se Självfinansieringsgrad Definieras som kvoten av intäkter linjetrafik exklusive tillköp dividerat med trafikkostnader linjetrafik exklusive tillköp. (intäkter linjetrafik-tillköp, lokal linjetrafik, tätortstrafik)/(kostnader linjetrafik-tillköp, lokal linjetrafik, tätortstrafik) Värmlandstrafik