Utvecklingsplan stationsnära bebyggelse Timrå 64
Inventeringskarta Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Korta fakta Timrå Antal invånare kommun ca 18 000 Antal invånare tätort ca 10 200 En betydande andel av befolkningen arbetar i Sundsvall kommun. Tätorten består av tre orter som vuxit samman: Vivsta, Sörberge och Fagervik. Midlanda flygplats (Sundsvalls-Härnösands flygplats) ligger i Timrå kommun. r. 1000m Östrands fabrik med 380 anställda tillverkar klorfri pappersmassa. Sodapannan genererar 500GWh grön el per år. ermobil och Samhall har tillsammans 300 anställda i kommunen. Kommunen har totalt 1300 anställda. r. 600m Nuläge Timrå Timrå C Tätorten är belägen strax väster om Indalsälvens utlopp och delta. Centrala Timrå är inträngd mellan järnväg och E4:an, varför utbredningen av bebyggelsen bildar en bandstad. Staden har kontakt och utsikt mot havet och Klingerfjärden. Utmed Köpmangatan ligger blandat bostäder, handel och service, parkeringar mm. Här finns också kommunalhus och ett torg. Handeln i Timrå centrum har till viss del minskat när Birsta handelsområde etablerats norr om Sundsvall. Bebyggelsen är mestadels från 1950- till 1980-talet. Viss bullerstörning finns från trafiken på E4:an och järnvägen. För Köpmangatan finns planer för en upprustning, där miljö, säkerhet och trygghet skall förbättras. Befolkningen är överrepresenterad av äldre generation, 51-64 år och underrepresenterad av yngre invånare, 18-30 år. Många yngre kvinnor har flyttat från kommunen. Kommunen är en utpräglad pendlingskommun, där hälften av arbetskraften mellan 20-65 år pendlar ut från kommunen till Sundsvall. Även en mindre del inpendling finns. Området Sundsvall/Timrå kan betraktas som ett gemensamt arbetsområde. Kommuninvånarna har låg utbildningsnivå med tydlig könsfördelning, där män jobbar i tillverkningsindustri och kvinnor arbetar i vård och omsorg. Östrands cellulosafabrik är största arbetsplatsen med ca 400 anställda. Vivstavarvs finpappersbruk lades ned 2007. Inventeringskarta 66
Läget vid utbyggd infrastruktur gör att företag med transportbehov gärna etablerar sig i kommunen. En ny logistikpark skall etableras i Söråker i anslutning till hamnen. Flyget har minskat i betydelse och Midlanda flygplats planeras att övergå i icke statligt ägande. Transporter på väg och järnväg har ökat. Arbetspendling till Sundsvall sker mest med buss, då den är snabbare än tåget. Kommunens strategiska planering Översiktsplanen Aktuell översiktsplan 2011 finns som samrådshandling och är daterad 2010-11-10. Ö ställer upp som vision att bl a öka invånarantalet till 18 500 och att kommunen skall ha Norrlands bästa företagsklimat till år 2015. Nya boendeområden pekas ut i bl a Sörberge och Fagervik. Nya områden för näringslivsverksamhet föreslås i Stordalen, Midlanda och norr om Torsboda. Oexploaterat strandområde längs Timrå/Vivstavarv/Fagervik föreslås som rekreationsområde. Några grönområden i södra och norra delen av centrala Timrå föreslås också som rekreationsområden. Järnvägens nya sträckning väster om samhället redovisas med två alternativa dragningar, där kommunen förespråkar den närmast E4:an. Figur. 31: Markanvändning, Karta MA4, Samrådshandling för ny översiktsplan (Timrå kommun) Tillgänglighet Läge och målpunkter Järnvägen genom Timrå skapar en fysisk barriär men inte en visuell barriär med Klingerfjärden. Väldigt många bostäder har en vacker utsikt över vattenspegeln då hela Timrå ligger högt över Klingerfjärden. Utöver järnvägen så delar även E4:an av Timrå i två delar med endast en gång- och cykelväg som förbinder de västra delarna med centrum. E4:ans gena sträckning mot Sundsvall och den motorvägshållplats som finns centralt belägen vid den sammanlänkande GC-porten gör att tåget med dess kurviga sträckning har mycket svårt att konkurrera med de kortare bussrestiderna. Det är först på längre avstånd där det finns nysträckningar och möjlighet för tågen att köra fortare som restiderna blir konkurrenskraftiga. Den kurviga sträckningen med långa restider har inneburit att alternativa dragningar för järnvägen har börjat ta form. Genare sträckning mellan Sundsvall och Härnösand med nytt stationsläge i Timrå föreslås. I dagsläget finns ingen finansiering för en nya bana men det sätter begränsningar i hur en stationsnära bebyggelse kan utvecklas som drar fördelar av den regionala tågtrafiken. Nya bostäder och verksamheter bör därför i första hand tillkomma där de gör nytta både med dagens stationslokalisering och en framtida, samtidigt som mycket av den arbetspendling som förekommer idag sker via motorvägshållplatsen. De viktigaste målpunkterna är Östrand och Timrå centrum. Midlanda flygplats ligger i Timrå kommun men varken stationsnära eller stadsnära. Buss Det finns en centrumlinje i Timrå speciellt anpassad för äldre, utöver det finns en tät busstrafik till Sundsvall från motorvägshållplatsen med timmestrafik till Sundsvall och Härnösand, under högtrafiktimmarna är det 30-minuterstrafik. Det är dock ingen helt styv tidtabell, dvs avgångar med fasta minuttal. Bussrestiden jämfört med tågrestiden är ungefär lika mot både Härnösand och mot Sundsvall, med skillnaden att bussarna når många fler målpunkter. Det går utöver linje 201 också linje 10 och 100 som har kortare restider än tåget mot både Härnösand och Sundsvall från Timrå. Andra viktiga orter som ansluts till Timrå är Söråker och Stavreviken. arkering I anslutning till stationen finns det ca 25 st parkeringsplatser och på västra sidan om järnvägsgatan är ytterligare ca 35 p-platser planerade (källa: Illustrationsplan Timrå station). Även vid motorvägshållplatsen finns det en del parkering samt längs Köpmangatan kopplat till handel och bostäder på bägge sidor om vägen. 67
Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden GC-vägar Det finns två parallella GC-vägar längs Köpmangatan som går mellan Vivstavägen och Järnvägsgatan. En GC-anslutning under E4 finns centralt i Timrå som ansluter Stationsgatan och järnvägsstationen samt en anslutning vid södra avfarten. Vid Vivstavägen och en vid norra längs Järnvägsgatan. GC-vägen längs Järnvägsgatan förbinder även industriområdet norr om E4 samt bostäder i Tallbacksområdet. Utveckling av verksamheter ur ett tillgänglighetsperspektiv r. 1000m r. 600m å grund av ogynnsamma restider för tåget så bör nya verksamheter tillkomma på platser där de kan dra nytta av både befintlig järnvägsstation, motorvägshållplats samt en eventuell framtida station. Området i stationens närhet har successivt utvecklats till att vara stationsområde för resande och för växling av järnvägsvagnar till Östrand. å grund av buller och vibrationsproblem har ett antal fastigheter lösts in och rivits. Det är därför inte tänkbart att ha någon tillkommande ny bebyggelse väster om järnvägsgatan. Ny bebyggelse eller verksamheter bör tillkomma centralt eller väster om E4 kopplat till befintligt industriområde, där delar av industriområdet har gångavstånd till både stationen och till motorvägshållplatsen. Timrå C Utveckling av bostäder ur ett tillgänglighetsperspektiv Bostäder kan utvecklas som infillbebyggelse eller som kompletterande våningsplan på befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse bör inte tillkomma i stationens närhet vid Klingerfjärden. Utveckling av kommunikationer ur ett tillgänglighetsperspektiv Järnvägsinfrastrukturen är i avsnittet Härnösand-Sundsvall krokig med restider som inte riktigt är konkurrenskraftiga jämfört med bil och buss. Det är ändå viktigt att för de långväga resenärerna ge möjlighet till tågstopp i Timrå. För regionala resor eller arbetspendlingsresor är det ett viktigt med ett tåguppehåll i Timrå. Tillgänglighetskarta 68
Förtätningskarta Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Stationsnära bebyggelse Kommunala bostadsföretaget Timråbo har f.n. 80 tomställda lägenheter, varför behovet av nya hyreslägenheter inte är aktuellt för tillfället. I Bergforsen finns detaljplaner för flerfamiljshus. I Ö finns också utvecklingsområden för villor i området Sörberge/ Fagervik. Det finns en viss efterfrågan på bostadsrätter för äldre och medelålders som bor i villa och som inför ålderns höst vill skaffa sig ett bekvämare boende i attraktiva kustnära lägen, med närhet till service och kommunikationer. Eftersom andelen äldre väntas öka är det viktigt att det finns tillgång till anpassade hyreslägenheter för äldre. Då centrumområdet är fysiskt begränsat i sin vidare utbredning av E4:an och järnvägen kan en framkomlig väg vara att förtäta för stationsnära bebyggelse inom befintlig struktur i centrala delarna. Ett program för förtätning skulle även omfatta lösningar för bullerdämpande åtgärder mot väg och järnväg. Ett större antal öppna parkeringsytor skulle ses över och planeras för bebyggelse, där parkeringen integreras. Kommunen har även initierat att utveckla Köpmangatan till en miljömässigt mer attraktiv miljö, där säkerhet, tillgänglighet och miljö är ledord. Arkitekt Emma ersson har tagit fram ett förslag, där stråket mellan busshållplatser vid E4:an knyts samman med torget och järnvägsstationen till en attraktiv promenad med inslag av konst, vatten, grönska och en utsikt över Klingerfjärden. Dessa åtgärder skulle sammantaget öka mängden stationsnära bebyggelse och samtidigt erhålla en mer attraktiv miljö, som långsiktigt skulle attrahera nya boende och besökare till Timrå. r. 1000m Omvandlings/Utvecklingsområde Bostäder/handel/service/kontor r. 600m Timrå C Förslag till fördjupade analyser Förtätningsanalys enligt ovan samordnas med tidigare utredningar av gångstråk mellan buss och järnväg, samt upprustning av handelstråket på Köpmangatan. Vid platsbesök i kommunen intervjuades följande tjänstemän: Håkan Eriksson, planarkitekt Hans-Erik Åslin, stadsarkitekt Ingrid Hassel, trafiksamordnare Förtätningskarta 69
Utvecklingsplan stationsnära bebyggelse Sundsvall Västra 70
Inventeringskarta Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse r. 1000m GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Korta fakta Sundsvall Sundsvall är den stad som ligger närmast Sveriges mittpunkt. Antal invånare kommun ca 95 500 Antal invånare tätort ca 49 000 Näringslivet har historiskt dominerats av skogsindustrin och SCA men numera sysselsätter IT och telecombranschen fler personer. Staden har flera tunga industrier som är påtagliga inslag i stadsbilden i och med närheten till tätorten. 1888 brann stora delar av staden ner. Efter det byggdes endast stenhus i stadens centrum, som därför kallas för Stenstaden. Mittuniversitetet har campus i västra delen av stadskärnan. r. 600m Sundsvall V Nuläge I skyddat läge innanför Alnön och vid mynningen till Selångersån ligger Sundsvall i korsningen mellan E4:an och E14 mot Trondheim. I norr och söder omges staden av stadsbergen med omgivande grönområden. Staden var ursprungligen fiskeby, som utvecklades till centrum för sågverksindustrin och senare kemi- och massaindustrier. Idag utgör Sundsvall centrum för en stor arbetsmarknadsregion med bortåt 200 000 invånare. Tyngre processindustrier är belägna längre ut mot Sundsvallsfjärdens kust. Stenstaden är kultur- och stadsbyggnadsmässigt intressant, med relativt homogen bebyggelse från tiden efter branden 1888. Stadsstrukturen breder ut sig i låglänt terräng mellan höjdpartier. Med E4:ans omläggning, från att gå genom staden, till att gå via bro över Sundsvallsfjärden står Sundsvall idag inför omfattande strategiska stadsbyggnadsprojekt. Centrala markområden som Norra och Södra kajerna får förbättrad miljö med mindre trafikbuller och kan då bebyggas med attraktiva bostads- och verksamhetsområden. Järnvägen förbättras och läggs i tunnel genom staden, samtidigt som ett nytt rescentrum planeras. Inventeringskarta 72
Kommunens strategiska planering Översiktsplanen Översiktsplanen är daterad 2005 och ersätts områdesvis, när fördjupade översiktsplaner antages under hand. Ö tar fasta på och visar möjligheter för: hållbar utveckling viktiga projekt för Sundsvall utveckla Sundsvalls kvaliteter Exempel på viktiga projekt är att förbättra miljön med satsningar på E4:an och järnvägen. Exempel på att utveckla Sundsvalls kvaliteter är att knyta staden närmare vattnet och värna Stenstaden som en levande och kulturhistoriskt värdefull stadskärna. Utbyggnadsstrategi för Sundsvalls tätort är att bygga viktiga projekt, förtäta inom befintlig struktur, samt att bygga vidare på befintliga bebyggelsestråk. De gröna områdena där emellan skall bevaras och utvecklas. Utbyggnadsstråken löper utmed E4:an, Sidsjön och in mot landet längs E14 respektive Bergsåker. Utbyggnadsområden anges i översiktsplanen, men här är de fördjupade översiktsplanerna mer aktuella. Stenstaden, Birsta och universitetsområdet anges som viktiga centra för näringsliv och högre utbildning, som har stor betydelse ur ett regionalt perspektiv. Fördjupad översiktsplan Fördjupad översiktsplan Resecentrum och järnvägen genom Sundsvall har status samrådshandling och är daterad 2011-03-04. Ett nytt resecentrum och dragning av järnvägen genom staden har stor betydelse och potential för utveckling av staden samt betydelse för det regionala resandet. Järnvägens dragning genom stadscentrum gör situationen komplex och har krävt ett omfattande utredningsarbete, med flera alternativa lösningar, som utvärderats av parterna i en öppen dialog med kommuninvånarna. Efter utvärdering av de olika alternativen föreslås i FÖ:en en ny dockningsterminal för regionalbussarna i vinkel mot befintlig järnvägsstation. Järnvägens dragning genom staden föreslås nedsänkt och överdäckad i en lång, alternativt kort tunnel längs med Järnvägsgatan. Ingreppen i för järnvägen får följdeffekter på en rad områden i staden och öppnar möjligheter att se över tillgängligheten, nya exploatering, barriäreffekter, buller, grönstråk mm. Därför har fokus lagts på att skapa ett underlag för helhetstänk, gällande både resandet och upplevelsen av staden Sundsvall. För att minska trafiken inne i centrum föreslås en ny nord-sydlig väg Västra länken, som förbinder Bergsgatan och Västra vägen intill ny föreslagen station i västra Sundsvall. Vägen för gång-, cykel- och fordonstrafik föreslås gå planskilt under järnvägen. Södra stationssidan planeras för parkeringsytor. å den norra sidan föreslås ett högre punkthus, som annonserar stationsområdet. Området blir mer stadslikt och höjer även värdet för bostadsområdena Nacksta och Granlo med bättre och närmare kommunikationer. Övriga strategiska dokument Stadsvision Sundsvall 2007-2037 Järnvägsstudie Resecentrum, Sundsvall. Rapport 2008-01-31 version 3 Resecentrum Sundsvall laneringsskiss 2010-09-23 Sweco Figur. 32: Förslag på utformning av stationsområdet Sundsvall västra, Sundsvalls kommun. Figur. 33: Förslag på utveckling Stadsvision Sundsvall 2007-2037(Sundsvalls kommun) 73
Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse r. 600m r. 1000m GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Tillgänglighet Läge och målpunkter Sundsvall västra ska få ett helt nytt stationsläge med bättre koppling till viktiga målpunkter som Mittuniversitetet, Västermalms skola, Folkets park och Tonhallen, Metropol (kontorshotell) med ca 350 arbetsplatser samt industriområdena Nacksta och Västermalm. Det finns i Sundsvall två järnvägsstationer där Sundsvall västra har en stor regional betydelse med många för regionen viktiga målpunkter. Stationen har idag ett annat läge än det som redovisas på inventeringskartan. Det befintliga läget ligger ca 600 meter österut. Det nya läget innebär att avståndet mellan stationerna Sundsvall central och Sundsvall västra ökar och att upptagningsområdet förbättras. Sundsvall västra medger stopp för regional tågtrafik från såväl Ådalsbanan som Mittbanan till Ånge och Östersund. Sundsvall V Buss Med en ny station och en ny förbindelse över Selångersån finns möjlighet till ett resecentrum eller en större bytespunkt vid Sundsvall västra. I dagsläget är det främst lokalbussar som trafikerar gatorna Västra vägen, Bergsgatan och Universitetsallén med linjerna 4, 1 och 3. Utöver dessa bussar går det trafik med linje 30 till Bispgården och Hammarstrand, linje 41 till Matfors samt linje 191 till Ljungåndalen. arkering Det finns en del parkering i närområdet men det mesta utgörs av förhyrda p-platser och p-platser kopplade till olika verksamheter som Mittuniversitetet och skolorna i området. Även en del parkering finns i anslutning till verksamheterna vid Västermalm vid Sundsvall Västra. Det finns ett behov av fler parkeringar i anslutning till den nya stationen. GC-vägar GC-nätet är väl utbyggt med gena sträckningar till de viktigaste målpunkterna. Dock saknas i dagsläget en förbindelse över/under spåret vid den nya stationen. De befintliga GC-vägarna har främst en sträckning i öst-västlig riktning parallellt med de stora infartsvägarna Bergsgatan, Västra vägen och Universitetsallén. Det finns några passager längs bland annat Sidsjövägen som förbinder stråken i nord-sydlig riktning. Tillgänglighetskarta 74
Utveckling av verksamheter ur ett tillgänglighetsperspektiv Det finns många bra och strategiska lägen vid den nya stationen. Flertalet lägen är redan utpekade i de kommunala planerna. Det finns dock några flaskhalsar att beakta och det rör utvecklingen av vissa verksamheter, exempelvis Mittuniversitetet som har en begränsad yta till förfogande. Det finns också en stor omvandlingspotential i industriområdet vid Västermalm där idag ytkrävande verksamheter huserar. Lämpliga nya verksamheter är kontor och att fortsätta på samma linje som för Metropol med kontorshotell. Det kan också vara avknoppningar från Universitet med kunskapsindustri. Med en ökad mängd människor i rörelse ökar också behovet av tjänster som restauranger, kiosker, caféer och liknande. En utveckling av tjänsteverksamheter bör ske i ett stråk som naturligt leder människor från stationen till sina respektive arbetsplatser eller studieplatser. Utveckling av bostäder ur ett tillgänglighetsperspektiv Med närhet till Mittuniversitetet så känns det naturligt att föreslå mindre bostäder som dels kan nyttjas för studenter men också för nya i arbetslivet samt veckopendlare. Med verksamheter kopplade till Universitet finns behov av både övernattningslägenheter och boende för de som ännu inte skaffat familj. Det korta avståndet till centrum samt till järnvägsstationen gör att området är väldigt tillgängligt. Utveckling av kommunikationer ur ett tillgänglighetsperspektiv Den nya länken över Selångersån är viktig för att skapa ett nord-sydligt stråk i syfte att minska trafikmängderna i centrala staden samt att skapa en koppling till det nya stationsläget. En passage över eller under järnvägen kan bli nödvändig vid Nacksta. Figur. 34: Förslag på ny bro som förbinder Västra vägen med Bergsgatan via den nya stationen. Foto från Västra vägen. 75
Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse Verksamheter/ service/handel Bostäder Kontor/bostäder Kontor/service/handel r. 600m r. 1000m Sport/kultur/service GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Förtätningskarta Stationsnära bebyggelse Sundsvall västra Det nya västra stationsläget är planerat intill universitetsområdet. Här finns också planer på en nordsydlig förbindelse kallad Västra länken. Utvecklingsplanerna för strategisk infrastruktur i området gör att fokus även hamnar på hur området i övrigt kan utvecklas och förtätas. I förtätningsillustrationen är inlagt vilka möjliga områden som pekas ut i översiktsplanen samt den fördjupade översiktsplanen. En intressekonflikt kan vara att bevara grönområdet längs Selångersån och Sidsjöbäcken för rekreation, mot viljan att utveckla det med stationsnära bebyggelse. FÖ:en visar på möjligheten att separera parkrummet och gaturummet med trädridåer och andra åtgärder. Sammantaget finns det potential att förtäta på kommunens tomt med förråd, vid båda sidor av Selångersån, f.d. slakteritomten samt även verksamhetstomter längs Bultgatan. Med Mittuniversitetet i området ligger det nära till att bebygga med studentbostäder och framtida utbildningslokaler, men även med nya verksamhetslokaler för forskning och utveckling kopplat till Mittuniversitetet. Sundsvall V Vid platsbesök i kommunen intervjuades följande tjänstemän: Viveca Norberg, samhällsplanerare Niklas Bergström, samhällsplanerare Kontor/bostäder Service/parkering Förtätningskarta 76
Utvecklingsplan stationsnära bebyggelse Sundsvall Central 77
HAMNKAJEN GA:1 Inventeringskarta Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse Korta fakta Sundsvall Sundsvall är den stad som ligger närmast Sveriges mittpunkt. Antal invånare kommun ca 95 500 Antal invånare tätort ca 49 000 Näringslivet har historiskt dominerats av skogsindustrin och SCA men numera sysselsätter IT och telecombranschen fler personer. Staden har flera tunga industrier som är påtagliga inslag i stadsbilden i och med närheten till tätorten. 1888 brann stora delar av staden ner. Efter det byggdes endast stenhus i stadens centrum, som därför kallas för Stenstaden. Mittuniversitetet har campus i västra delen av stadskärnan. r. 1000m Sundsvall C r. 600m Nuläge I skyddat läge innanför Alnön och vid mynningen till Selångersån ligger Sundsvall i korsningen mellan E4:an och E14 mot Trondheim. I norr och söder omges staden av stadsbergen med omgivande grönområden. Staden var ursprungligen fiskeby, som utvecklades till centrum för sågverksindustrin och senare kemi- och massaindustrier. Idag utgör Sundsvall centrum för en stor arbetsmarknadsregion med bortåt 200 000 invånare. Tyngre processindustrier är belägna längre ut mot Sundsvallsfjärdens kust. Stenstaden är kultur- och stadsbyggnadsmässigt intressant, med relativt homogen bebyggelse från tiden efter branden 1888. Stadsstrukturen breder ut sig i låglänt terräng mellan höjdpartier. Med E4:ans omläggning, från att gå genom staden, till att gå via bro över Sundsvallsfjärden står Sundsvall idag inför omfattande strategiska stadsbyggnadsprojekt. Centrala markområden som Norra och Södra kajerna får förbättrad miljö med mindre trafikbuller och kan då bebyggas med attraktiva bostads- och verksamhetsområden. Järnvägen förbättras och läggs i tunnel genom staden, samtidigt som ett nytt rescentrum planeras. Inventeringskarta 79
Kommunens strategiska planering Översiktsplanen Översiktsplanen är daterad 2005 och ersätts områdesvis, när fördjupade översiktsplaner antages under hand. Ö tar fasta på och visar möjligheter för: hållbar utveckling viktiga projekt för Sundsvall utveckla Sundsvalls kvaliteter Exempel på viktiga projekt är att förbättra miljön med satsningar på E4:an och järnvägen. Exempel på att utveckla Sundsvalls kvaliteter är att knyta staden närmare vattnet och värna Stenstaden som en levande och kulturhistoriskt värdefull stadskärna. Utbyggnadsstrategi för Sundsvalls tätort är att bygga viktiga projekt, förtäta inom befintlig struktur, samt att bygga vidare på befintliga bebyggelsestråk. De gröna områdena där emellan skall bevaras och utvecklas. Utbyggnadsstråken löper utmed E4:an, Sidsjön och in mot landet längs E14 respektive Bergsåker. Utbyggnadsområden anges i översiktsplanen, men här är de fördjupade översiktsplanerna mer aktuella. Stenstaden, Birsta och universitetsområdet anges som viktiga centra för näringsliv och högre utbildning, som har stor betydelse ur ett regionalt perspektiv. Fördjupad översiktsplan Fördjupad översiktsplan Resecentrum och järnvägen genom Sundsvall har status samrådshandling och är daterad 2011-03-04. Ett nytt resecentrum och dragning av järnvägen genom staden har stor betydelse och potential för utveckling av staden samt betydelse för det regionala resandet. Järnvägens dragning genom stadscentrum gör situationen komplex och har krävt ett omfattande utredningsarbete, med flera alternativa lösningar, som utvärderats av parterna i en öppen dialog med kommuninvånarna. Efter utvärdering av de olika alternativen föreslås i FÖ:en en ny dockningsterminal för regionalbussarna i vinkel mot befintlig järnvägsstation. Järnvägens dragning genom staden, föreslås nedsänkt och överdäckad i en lång, alternativt kort tunnel längs med Järnvägsgatan. Ingreppen för järnvägen och omdragning av E4:an får följdeffekter på en rad områden och öppnar möjligheter att se över tillgängligheten, nya exploatering, barriäreffekter, buller, grönstråk mm. Därför har fokus lagts på att skapa ett underlag för helhetstänk, gällande både resandet och upplevelsen av staden Sundsvall. Barriäreffekterna mellan stadskärna och resecentrum är viktiga att minska, istället ska målpunkterna knytas närmare varandra, med goda gång- och cykelförbindelser. arkgatan skall få en bättre miljö, mer lik en grön boulevard, när E4:ans trafik leds bort från centrum, via ny bro över Sundsvallsfjärden. Figur. 35: Illustration över förslag på nytt resecentrum Sundsvall central (Sweco). Figur. 36: Illustration arkgatan som förslag på framtida boulevard (Sweco). Övriga strategiska dokument Stadsvision Sundsvall 2007-2037 Järnvägsstudie Resecentrum, Sundsvall. Rapport 2008-01-31 version 3 Resecentrum Sundsvall laneringsskiss 2010-09-23 Sweco Inre Hamnen-Södra Kajen januari 2010, Sundsvalls kommun Sbk, Sweco FÖ Norra Kajen 2009-11-30, Sundsvalls kommun, White, Tema E4 Sundsvall, markresurser i närområden, februari 2010 Figur. 37: Stadsvision Sundsvall 2007-2037(Sundsvalls kommun), förslag på stadsutveckling. 80
HAMNKAJEN GA:1 Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse r. 600m r. 1000m GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Tillgänglighet Läge och målpunkter Sundsvall central ligger lite perifert jämfört med de stora trafikströmmarna som går mot Timrå och Härnösand. Söderut är det främst trafik till Njurundabommen. Resecentrum för bussarna ligger betydligt bättre och mer centralt än järnvägsstationen och flertalet bussar har en linjedragning med målpunkter norr om Sundsvall. Det ger ett tillgänglighetsglapp där resenärer behöver gå ca 600 meter för att byta färdmedel. Stenstaden utgör idag en stor och viktig målpunkt och den omvandling som pågår i hamnområdet kommer utöka centrumkärnan. Samtidigt kommer tillgängligheten till det nya omvandlingsområdet i hamnen att tillgängliggöras. Den genomfartstrafik som sker på E4:an delar stenstaden från hamnområdet och utgör en kraftig barriär. Det finns flera passager både under och över E4:an för GC-trafik. Med den nya bron över Sundsvallsfjärden kommer barriären att minska och möjligheterna att genomföra en miljöprioriterad genomfart tillgängliggör hamnområdet och stenstaden bättre. Buss Sundsvall C Ytorna vid stationen kommer att förändras med de planer som finns för stationsområdet med bland annat en flytt av busstationen så att ett samlat resecentrum bildas. arkering Vid Sundsvall central finns det idag ca 35 långtidsparkeringar och 17 dygnsparkeringar. Norr om E4:an finns ett stort antal parkeringsplatser som är tillgängliga för flerdygnsparkering. Dessa ytor föreslås till stor del att exploateras för kontor och bostäder. Runt Stenstaden finns det speciellt norr om och längs Selångersån ett sort antal markparkeringar men också parkering i p-hus. GC-vägar Tillgänglighetskarta Det finns ett bra gång- och cykelstråk från Sundsvall central som leder till centrum och stenstaden och den idag viktiga busstationen. Det går även GC-vägar både till Södermalm och Östermalm. Från centrum nås med GC-vägar hela den norra delen av Sundsvall. En stor brist trots skyltning är att GC-vägen mellan järnvägsstationen och centrum går i vad som kan liknas vid ett tråg med flera planskilda genomfarter med E4 och E14. Som gångtrafikant har man ingen överblick och det är svårt att orientera sig då GC-vägen till stor del ligger en nivå under vägen. Det finns flera trevliga inslag längs den välnyttjade GC-vägen mellan järnvägsstationen och busstationen med musik och ett annorlunda ljus i GC-portarna. Det skapar en tryggare känsla i en normalt sätt ganska otrygg miljö. 81
Figur. 39: Gång- och cykelstråk mellan järnvägsstationen och busstationen i centrum. Musik spelas i tunneln som en form av konstinstallation. Figur. 40: Kombiterminal som är ett möjligt framtida omvandlingsområde men först då ny kombiterminal är anlagd på ny plats. Utveckling av verksamheter ur ett tillgänglighetsperspektiv Med en blandning av bostäder, kontor och service samt tjänsteföretag fås en bra mix av verksamheter. Det nära läget till stationen ger goda förutsättningar för regional pendling och en stadsutveckling mot hamnen. Sundsvall central har den viktiga fördelen framför Sundsvall västra att alla tåg såväl regionala som interregionala tåg kommer att stanna där. Det ger bättre förutsättningar för stora företag med krav på hög tillgänglighet. Utveckling av bostäder ur ett tillgänglighetsperspektiv Vid de mest bullerutsatta exploateringsområden bör inte bostäder förekomma. Bostäder planeras främst i infilltomter och i zonen 600-1000 meter från stationen. Närliggande områden till järnvägsstationen bör innehålla en blandning av bostäder och verksamheter med tysta sidor mot järnvägen Områden mycket nära spåren kan ha bullerokännsliga verksamheter som parkering på mark eller i p-hus. De skulle då fungera som bullerskydd till bostadsbebyggelsen. Utveckling av kommunikationer ur ett tillgänglighetsperspektiv För kommunikationerna bör gena sträckningar mellan viktiga målpunkter för gång och cykel prioriteras. Även överblickbarhet är viktigt och med förändrade trafikflöden kan det bli aktuellt med korsningar i plan. Speciellt om de tidigare genomfartsvägarna omvandlas till miljöprioriterade gator. Nytt resecentrum dit alla långfärdsbussar angör bör finnas i anslutning till Sundsvall central för att förbättra kommunikationerna mellan tåg och buss. Nuvarande lösning innebär en promenad på ca 600 meter för att nå vissa busslinjer. Ny anslutning över Selångersån ökar möjligheterna för förtätning i Stenstaden då nya ytor frigörs. Vid platsbesök i kommunen intervjuades följande tjänstemän: Viveca Norberg, samhällsplanerare Niklas Bergström, samhällsplanerare Figur. 38: Foto på fotomontage från entrén Sundsvalls kommun. Ny bro och E4 över Sundsvallsfjärden. 82
HAMNKAJEN GA:1 Bostäder Service - handel, skola, kultur, hotell, vård mm. Verksamhet - kontor, industri mm. Blandstadskvarter - blandad centrumbebyggelse Bostäder Service/parkering Sport/kultur/service Handel/kontor/parkering Handel/bostäder Sundsvall C r. 600m Bostäder/kontor/ service/handel arkstråk Bostäder/kontor/ service/handel r. 1000m GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Bostäder/kontor/ service/handel/ verksamheter Förtätningskarta Stationsnära bebyggelse Sundsvall central Kommunens strategiska dokument beskriver väl utvecklingspotentialen för området kring det nya resecentrum, som möjliggörs genom omdragning av E4:an och utveckling av nytt resecentrum. Stadsvisionens mål att staden skall möta vattnet, görs möjligt när norra och södra kajerna utvecklas för bostäder, verksamheter och parker. Dessa områden får då en mer stadslik utformning med attraktiva bostadslägen. Två kvarteren väster om resecentrum samt nuvarande kombiterminal finns det områden som kan utvecklas för ny bebyggelse. Där Järnvägsgatan breddas med befintlig markparkering, finns möjlighet till exploatering av bostäder i form av t ex flerfamiljsvillor. Några kvarter i rutnätsstaden har en del gluggar vilka ger möjlighet till nya infill, som är stationsnära. Om planerad ny bro genomförs över Selångersåns mynning ges möjlighet för t ex publik byggnad med bra kontakt och utsikt över Sundsvallsfjärden. Längs med Selångersån i centrala staden sammanfaller grönstråket med evenemangsstråket. Här finns tomter för ytterligare evenemangsanknutna byggnader. Den planerade boulevarden längs arkgatan är bred och kan rymma publika paviljonger, som rymmer t ex serveringar och gallerier mm. Resecentrum/ service/handel Förtätningskarta Bostäder Kontor Versamheter/ service/handel Figur. 41: Referensbild paviljonger längs en boulevard (Kungsträdgården, Stockholm) Förslag till fördjupade analyser Analysen stationsnära bebyggelse kan breddas vidare och omfatta eventuella nya stationslägen i Birsta handelsområde norr om Sundsvall, samt Kvissleby söder om Sundsvall. 83