Den flexibla studiecirkeln

Den flexibla studiecirkeln introduktion för nybörjare Brita Bodén & Lars-Göran Karlsson Nationellt centrum för flexibelt lärande 2007

58

Den flexibla studiecirkeln introduktion för nybörjare Brita Bodén & Lars-Göran Karlsson Nationellt centrum för flexibelt lärande 2007

Den flexibla studiecirkeln Nationellt centrum för flexibelt lärande Norra Stationsgatan 8 B, 281 48 Hässleholm Tel 0771-25 50 00, www.cfl.se Brita Bodén, Lars-Göran Karlsson och CFL Författare Brita Bodén, Lars-Göran Karlsson Grafisk form Fryklunds kommunikatiion & design och CFL Tryck AB Danagårds Grafiska, ett miljöcertifierat tryckeri Tryckt på miljövänligt papper Nationellt centrum för flexibelt lärande, 2007 ISBN 978-91-975302-6-2, ISSN 1652-3334

Innehåll Inledande ord... 5 Definition, cirklar på distans eller NU/DU... 7 Flexibla studieformer... 9 Tekniker för flexibilitet...11 Digitala studiematerial för flexiblare cirklar...17 Flera anledningar till att tänka i flexibla lösningar... 21 Råd till cirkelledare som vill arbeta med flexibla cirklar... 43 Vad krävs av ledare i distanscirklar?... 49 Stödet från studieförbundsavdelningen... 51 Nätverk för fortbildning... 55 Avstamp för framtiden!... 57

Inledande ord Studiecirkeln är en livskraftig studieform som funnits i över hundra år. Styrkan är att den alltid har varit flexibel. Med datorer och internet kan cirkeln göras än bättre och än mer flexibel. Att hålla jämna steg med förändringar i samhället är en förutsättning för studiecirkelns överlevnad. Traditionell cirkelform där man träffas en kväll i veckan passar allt färre. I dag arbetar många oregelbundet med långa resor mellan bostad och arbete. Småbarnsföräldrar måste utnyttja tid i ett annars fulltecknat veckoschema. Framför allt finns anledning för studieförbunden att reformera sin verksamhet så att den svarar mot yngre generationers krav. De som har vuxit upp med digital teknik använder sig av datorer i många dagliga aktiviteter. Vi vet inte exakt vilka spelregler som kommer att råda i framtiden. I morgon kommer vi att betrakta den digitala tekniken som ett lika självklart hjälpmedel i studiecirkelverksamhet som vi nu anser att tryckt material, videoband, dvd och cd-rom är. Genom att successivt introducera flexiblare former och arbetssätt för studiecirklar kan den behålla sin position i folkbildningen, locka yngre deltagare och få äldre generationer att inse fördelarna. Den här handboken är främst avsedd för cirkelledare och annan personal på nybörjarnivå inom studieförbunden. Vår förhoppning är att inspirera till att testa flexiblare arbetssätt. Kanske kan även våra exempel ge nya uppslag till dig som redan kommit en bit på vägen. Under arbetet har vi haft kontakt med många projekt- och cirkelledare inom studieförbund runt om i landet. Vi vill rikta ett stort tack till dem för den hjälpsamhet och tålamod vi mötts av vid insamlingen av material. Det gäller inte minst de sju försöksverksamheter som bedrivits med stöd av CFL. November 2006 Brita Bodén, Medborgarskolan Lars-Göran Karlsson, ABF 5

6

Definition, cirklar på distans eller NU/DU När vi talar om studiecirklar där nya tekniska möjligheter tagits i bruk förekommer flera olika begrepp. Flexibla studiecirklar, cirklar på distans eller cirklar i NU/DU-form. Uttrycken varierar, men gemensamt för dem är att ett eller flera moment i cirkeln genomförs på nätet. Vi har använt oss av det begrepp som passar bäst i sammanhanget. Det gäller även NU (närundervisning) och DU (distansundervisning). Det är uttryck som inte ligger riktigt bra i munnen när vi talar om studiecirklar. I stället för undervisning talar vi hellre om möten med samtal och diskussioner, där deltagarna är aktiva och har möjlighet att påverka. Vi använder begreppet NU för den fysiska sammankomsten och DU när cirkeln kommunicerar över nätet. Dessa två komponenter kan samsas utmärkt i en och samma cirkel men ske på många olika sätt. Illustrationen nedan visar på alternativ som förekommer i en flexibel studiecirkel. DU = ljusa fält NU = mörka fält 7

8

Flexibla studieformer Under senare delen av 1990-talet startades försök inom folkbildningen för att testa hur ny teknik och internet kunde användas till att utveckla mer flexibla former för studiecirklar. Man kunde snart konstatera att friheten att själv välja tillfälle för aktivitet i cirkeln hade många fördelar. Deltagande kan genomföras med mindre stress, och därmed ge bättre utbyte av studiecirkeln. Möjligheter till kommunikation via nätet ger alla deltagare samma chans att delta i samtalen och ta till sig synpunkter och material. Cirkelledarens möjligheter att gå in och stötta där det behövs underlättas i en mötesform där deltagarnas alla aktiviteter blir synliga. Den virtuella mötesplatsen medför också att deltagarnas möjlighet till kontakt med varandra och ledaren förenklas avsevärt. Därtill bidrar användandet av den nya tekniken till att öppna studiecirklar för grupper som funktionshindrade med flera, som tidigare haft problem att delta i sådan verksamhet. Att få människor intresserade av nya cirkelformer kan ta lång tid, vilket är bra att ha i åtanke. Även om det nu finns många erfarenheter att dra nytta av har den som ger sig in i flexibla arbetsformer en del hinder att forcera på vägen. Många är fortfarande ovana vid att arbeta med dator. För att väcka intresset hos dessa behövs bland annat informationsträffar där nya arbetssätt presenteras och demonstreras, samt introduktionsmöten där deltagare får testa ny teknik. Kunskapen och intresset sprids som ringar på vattnet. De som har prövat hjälper till att väcka intresse hos fler. Med tiden kommer inslag av flexibilitet i cirkelverksamheten att bli det normala. Cirkelledare som är nyfikna att prova flexibla arbetssätt måste stöttas av sin avdelning annars falnar intresset så småningom. Ansvaret som ledare ska exempelvis inte kräva ett större åtagande än annars. För att sprida kännedom om cirkeln, så att den kan starta, behövs ofta kompletterande marknadsföring med direkt inriktning på den avsedda målgruppen. Med växande omfattning av flexibla arbetsformer kommer studieförbundens organisation att utsättas för tryck på förändringar. Allt mer utvecklade kommunikationsmöjligheter via nätet kommer att luckra upp gränser mellan lokalavdelningar. Samarbete mellan avdelningar, regioner och kanske till och med olika studieförbund emellan kommer att bli vanligare. Ett rimligt antagande är att nya arbetsformer i studiecirklar med tiden kommer att driva fram förändringar när det gäller villkoren för ersättning till cirkelledare, förutsättningar för samarbete i team och mellan olika avdelningar. Det kommer att leda till nya krav på avdelningarnas service till deltagare och cirkelledare och det får effekt i fråga om lokalbehov för verksamheten. Att utveckla verksamheten ställer under övergångsskedet krav på insatser, det gäller 9

10 personal, cirkelledare och kanske även tekniska investeringar. Sett i ett längre perspektiv är det nödvändigt att studieförbunden anpassar sin verksamhet till de förändrade arbetsoch kommunikationsmönster som redan börjat få genomslag. Vi hoppas att följande sidor ska inspirera dig till nya grepp och uppslag!

Tekniker för flexibilitet Mötet och samtalet teknik ska ge fler möjligheter För folkbildningen är mötet det centrala, och oftast tänker vi då på det fysiska mötet. Men de senaste årens utveckling av datorer och internet har inneburit att bra, lärande möten inom folkbildningen även kan ske i en nätbaserad miljö som gör oss mindre beroende av tid och rum. Datorer och nätet är en förutsättning för flexibla studier, i större eller mindre omfattning. En deltagare måste alltså ha grundläggande kunskaper i datorhantering för att delta i en flexibel cirkel, men det är också viktigt att programmen som ska användas i studierna är lättanvända och funktionella. Man ska inte behöva vara tekniker eller tekniskt intresserad för att kunna delta i en flexibel cirkel. En teknik som cirkelledaren eller anordnaren är förtjust i men som visar sig vara alltför krånglig kan förstöra allt intresse, inte bara för den kursen utan för vidare studier överhuvudtaget. Det är alltså viktigt att anordnare och cirkelledare väljer teknik med omsorg och eftertanke. För den ovane datorhanteraren följer här ett kort resonemang kring de kunskaper vi tycker att cirkelledaren bör ha för att självständigt kunna hantera en cirkel med distansinslag. Datakunskaper hos ledare av flexibla cirklar Tidigare konstaterade vi att flexibla studier förutsätter att cirkelledare och deltagare använder dator och internet. Kontakten mellan dels ledare och deltagare, dels mellan deltagarna, sker via e-postliknande tekniker. Men i studiesammanhang duger inte enbart e-post. I en cirkel ska alla kunna se vad som sägs och kunna svara på det. I studiecirklar på nätet används speciellt framtagna kommunikationsplattformar för att ge deltagarna samma möjlighet. Såväl ledare som deltagare bör ha grundläggande datakunskaper. Vad menar vi med det? Jo, nedanstående bör man klara: starta och slå av en dator, starta och avsluta program, veta hur musen fungerar vad gäller rörelse och klickande, känna till tangentbordets specialknappar för radering, radbyten och förflyttning, ha kunskaper om hur dokument sparas i datorn (filhantering) samt surfa på internet, läsa och skicka mejl. 11

Asynkron kommunikation ger möjligheter till eftertanke Fördelarna med att använda dator och internet, förutom att det faktiskt i vissa fall är den enda möjligheten att genomföra cirkeln, är friheten att i stor utsträckning välja tid och plats för sitt deltagande i cirkeln. Det kan ske kvällstid, under veckoslut eller annan tid i veckan. Kommunikationen kan vara synkron, samtidig, eller asynkron, inte samtidig. En av distanscirkelns främsta fördelar är just att den är asynkron. Efter att ha läst vad andra har skrivit finns tid att fundera och kanske till och med diskutera med någon i omgivningen innan man skriver sitt svar. Det går också att vara synkron i form av chatt eller webbvideo (mer om det på följande sidor). Studierum på nätet En studiecirkel på nätet ska likaväl som den fysiska cirkeln ha sin samlingsplats där man kan träffas för att kommunicera. På nätet och i datorn finns också möjlighet att samla material, ha övrig information och andra verktyg som eventuellt behövs i cirkeln, tillgängligt. Hur kommer man då in i studierummet på nätet? Ja, det kan vara ett program i datorn som kopplar till studierummet eller så används webbläsaren för att hålla kontakten i cirkeln. En inloggning krävs i de flesta system, vilket ger cirkeldeltagarna ensamrätt till sitt studierum. Här kan alla deltagare ha överblick över det som händer i kursen, ta del av det som andra gör och ha kontakt med de övriga i cirkeln. Detta studierum på nätet finns alltid tillgängligt och kan nås från alla datorer med internetanslutning. En av många fördelar med att diskutera i studierummet på nätet är att flera diskussioner kan föras samtidigt, varje huvudinlägg samlar sina svar under sig. På det sättet är det lätt att följa den tråd som diskussionen spinner. Studierummet på nätet har alltså en central betydelse i cirkeln. Utformning av funktioner och dylikt är av stor vikt. Det måste vara lätt för deltagarna att få överblick, ta del av information, delta i diskussioner och så vidare. Kommunikationsplattformar En kommunikationsplattform är ett system för att skicka meddelanden, delta i diskussioner och dela material. Följande kommunikationsplattformar används inom folkbildningen i dag: First Class Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet är byggt på programmet FirstClass och ger alla folkbildningens organisationer tillgång till e-post och konferenser. Möjligheterna att utseendemässigt utforma en egen profil finns i viss mån i de enskilda kon- 12

ferenserna. Folkuniversitetet använder också First Class i sitt Folkuniversitetnät. Några studieförbund har valt att utveckla egna kommunikationsplattformar som nås via webbläsare. Det Virtuella Studierummet, DVS ABF Cirkelnätet Studieförbundet Vuxenskolan Cirkelnätet finns för diskussioner och materialsamlingar. Cirkelnätet kräver särskild behörighet, vilket ges av Studieförbundet Vuxenskolan. DVS används för diskussioner och materialsamlingar, externa resurser i form av Nationalencyklopedin; Presstext och Mediearkivet. DVS kräver särskild behörighet, vilken ges av ABF. Till höger: Cirkelnätet Nedan: Det Virtuella Studierummet Sid 12: Folkbildningsnätet 13

Fler digitala funktioner Att se och höra varandra blir nu allt mer tillgängligt, men vad tillför det? Ett citat från en av pedagogikens förfäder kan leda in oss på rätt spår: Låt därför detta vara en gyllene regel: att förevisa allt för alla sinnen, så långt detta är möjligt, det vill säga, saker som är synliga för synen, de som är hörbara för hörseln. Och kan något uppfattas av flera sinnen, förevisa så detta för flera sinnen. Johann Amos Comenius, även kallad pedagogikens fader Didactica Magna, 1657 Ju fler sinnen vi använder i en inlärningssituation, desto större möjligheter till lärande. En annan mycket viktig faktor är att vi alla lär på olika sätt. För folkbildare som lägger stor vikt vid mötet och samtalet människor emellan, är det viktigt att använda, eller i alla fall någon gång prova, kanalerna för kommunikation som nu finns på nätet. Egna webbsidor Att göra egna webbsidor kan för cirkelledaren eller deltagarna vara ett sätt att presentera information utöver de möjligheter som kommunikationsplattformen ger. Webbsidor kan skapas i ett flertal program; den enklaste for- men i ordbehandlingsprogram som Word eller i mer avancerade utföranden med hjälp av FrontPage och Dreamweaver. Folkbildningsnätet har ett verktyg för att skapa hemsidor som heter Rapid Web Design där hemsidan görs inom ramen för FirstClass. I programmet används olika mallar, förvalda eller som man påverkar själv. Det behövs ingen djupare datakunskap eller alltför omfattande manual. Rapid Web Design har dessutom en fördel jämfört med andra webbskaparprogram. Det finns alltid tillhands genom Folkbildningsnätet och First- Class. Prata över nätet Det svenskutvecklade programmet Skype kan gratis användas för enbart ljudkonversation över nätet. Programmet laddas ner via en webbsida och installeras i den egna datorn. Mikrofon och högtalare, eller allra helst ett headset (hörlurar med mikrofon), är utrustningen som behövs för att datorn ska bli telefon. Programföretaget finansierar sin gratistjänst genom att erbjuda möjligheten att ringa ut till vanliga telefonnätet. Det betalar man för. Webbvideo I videokonferenser pratar man med varandra som på telefon men med bild. Videokonferenser har funnits länge men de har varit kostsamma, krävt speciell utrustning och till och med lokaler. Det vi tar upp här är det som kan nyttjas med standardwebbkamera och ett headset. Det finns kommersiella webbvideokonferenssystem som Yahoo och MSN. De är visserligen gratis men kräver att man laddar ner och installerar en programvara. Reklam och ständiga uppmaningar om att uppdatera programvaran gör att man lätt tröttnar. 14

Programmet Skype har i sin uppdaterade andra version inkluderat en webbvideofunktion som lovar gott, men där kan man i skrivande stund endast vara två deltagare samtidigt. Webbvideo på Folkbildningsnätet Syftet med webbvideo är att studiegrupper, arbetsgrupper och lärarlag som arbetar på geografiskt skilda håll ska kunna använda videokonferensen vid tillfällen då det finns behov att mötas samtidigt (synkront) på nätet med bild och ljud. För att få bättre säkerhet, funktionalitet och ett renodlat webbvideosystem har Folkbildningsnätet tagit fram ett eget videokonferenssystem. Systemet kräver särskild inloggning vilket endast ges till Folkbildningsnätets användare och därigenom minimeras säkerhetsriskerna. Målsättningen med webbvideo på Folkbildningsnätet har varit att minimera tekniktrösklarna för användarna så långt det är möjligt, därför inskränker sig funktionerna till bild och ljud samt en enkel chatt. Även om systemet klarar upp till nio användare som pratar med varandra så är det mer praktiskt med färre. Inte bara ur teknisk synvinkel utan även sammanträdesmässigt. För programmet Skype och för folkbildningsnätets webbvideo behövs: headset, webbvideokamera av enkel sort. Att tänka på för dig som cirkelledare Höj inte ribban för teknikanvändning i studiecirkeln mer än vad som är rimligt med tanke på ämnet och målet med cirkeln. Många problem elimineras om tekniken begränsas till lägsta möjliga nivå och anpassas till vad deltagarna lätt kan hantera. Ju mer avancerad teknik som krävs för att kunna delta i cirkeln, desto större är risken att deltagare stöter på problem och har svårt att följa med. En genomtänkt och väl avvägd blandning av olika arbetssätt, vid både fysiska möten och distansmoment, gör studiecirkeln intressant och rolig. Fundera över vilka moment i cirkeln som med fördel kan avhandlas via nätet, hur du bäst använder den digitala tekniken som står till buds och anpassar till ämne och målgrupp. Ge tydlig information i kursprogram och liknande om vilken datorvana och datorutrustning som krävs för att kunna delta i studiecirkeln. Inled studiecirkeln med en liten övning som innebär att deltagarna får pröva på den digitala teknik som sedan kommer att användas under kursperioden. Då märker du fort om det behövs stödåtgärder för att alla ska hänga med. 15

Länkar i avsnittet Folkbildningsnätet: www.folkbildning.net ABF DVS: http://dvs.abf.se/ Studieförbundet Vuxenskolan Cirkelnätet: http://www.e-cirkel.nu/ Demonstration av hur ett virtuellt studierum fungerar: http://www.folkbildning.net/larvidare/intro. html Folkbildningsnätets webbvideo: http://www.resurs.folkbildning.net/handledningar/webbvideo/index.htm Webbvideo och telefoni: www.skype.com 16

Digitala studiematerial för flexiblare cirklar Med datorer och internet har studiematerialet som cirkeln kan arbeta med fått nya uttrycksformer. Digitala material i form av länkar eller dokument är många gånger det som ger möjligheter till en bra kombination av NU/DU. För att beskriva begreppet digitala studiematerial är kravet att de ska vara multimediala (text, bild, film och ljud), nätbaserade (finnas på webben) och fungera oberoende av tid och plats. Därtill ställer folkbildningen krav på att de ska vara folkbildningsmässiga i så motto att de uppmanar till diskussion och ger stimulans till fortsatt sökande. Möjligheterna med digitala studiematerial är många och det som skiljer från de tekniska lösningar som användes före webbens tillkomst (som kassett- eller videoband) är främst tillgängligheten, möjlighet till interaktivitet och att det går att plocka de avsnitt ur materialet som cirkeln behöver. Även om inte alla har egen dator och mycket återstår att göra vad gäller nätutbyggnad, så kan de allra flesta på ett eller annat sätt få tillgång till digitala studiematerial idag. Digitala studiematerial för folkbildare Bra exempel på digitala studiematerial är de som har tagits fram av folkbildningen själv i olika projektomgångar och som finns fritt tillgängliga på Folkbildningsnätets resurssidor. Här finns material för körsång, språk, hälsa, formgivning, föreningskunskap, anatomi, fysik, trumspel med mera. 17

Genom att använda digitala, folkbildningsmässiga studiematerial får cirkelledaren möjlighet att öka flexibiliteten i sina kurser. De ger också den studerande helt nya verktyg. Det kan till exempel vara material till musikoch språkkurser som underlättar praktiska övningar hemma inför fysiska träffar med gruppen. Det kan vara material om hälsa som utöver informerande texter också ger fakta och exempel via video. Naturligtvis är de fysiska träffarna i studierummet alltid navet som håller samman cirkeln på nätet. Digitala studiematerial kan visserligen vara folkbildningsmässiga på så sätt att de möjliggör interaktivitet, stimulerar till diskussion och kan påverkas av användaren. Men precis som fallet med boken och andra fysiska studiematerial, är det hur det digitala studiematerialet används i cirkeln som är det viktiga. Det är inte studiematerialet i sig som bär det folkbildningsmässiga, det är processen i gruppen som avgör vilka material som ska användas, när de ska användas och hur de ska användas. Fördelen med digitala studiematerial som kan hämtas i små, fungerande enheter, är att de kan användas av gruppen i rätt sammanhang. Vi har sett hur många e-learningsföretag låter studiematerialet stå för hela den pedagogiska processen, att det är toppstyrt och inte påverkbart. Det är alltså raka motsatsen till hur folkbildningen arbetar. Cirkelledaren har ansvaret att under kursens gång presentera det digitala studiematerialet, eller vägarna till dem, så att kursdeltagare utan svårighet kan komma åt att använda dem när det är aktuellt. Det är också viktigt att deltagarna kan återvända till materialet. I gemensamma mappar i studierummet på nätet kan länkadresser till digitalt material läggas in allt eftersom de används i cirkeln. Där finns också texterna som behövs som vägledning eller komplement. De är särskilt viktiga att ha när deltagarna återvänder till materialsamlingen, kanske efter att kursen är avslutad. Lyckade exempel Jan Jansson, Folkuniversitetet i Lund, arbetar med musikgrupper och har utvecklat ett studiematerial för trumspel, Trumskolan. Materialet är tänkt att vara ett stöd för deltagare som sitter hemma och tränar eftersom genomgångarna vid de fysiska träffarna kan vara svåra att hålla i minnet hur lät det? För mig har det underlättat mycket, framför allt så går det framåt på ett helt annat sätt för deltagarna och det är roligare också för mig som lärare. Tidigare spelade jag in kassettband till mina deltagare så att de hade ett stöd när de satt hemma och övade. Att kunna ha materialet på webben gör det så mycket enklare för mig och även för deltagarna. 18

Att tänka på för dig som cirkelledare Vilka fördelar ger ett digitalt studiematerial framför ett mer traditionellt material? Vad kräver det av dig och dina deltagare i form av teknisk kunskap? Då kan de mer direkt komma åt det de vill ha och slipper till exempel spola ett kassettband fram och tillbaka. Att lära sig något hantverksmässigt, som ett musikinstrument, kräver mycket övning. Vissa moment måste upprepas tills det sitter. För vissa deltagare går det fortare, för andra lite långsammare och när man då träffas i studiecirkeln kan det vara stora skillnader i hur färdigheterna utvecklats. Med det digitala studiematerialet har deltagaren ett stöd hemma och kan träna och nöta så länge viljan finns. När deltagarna sedan träffas i studiecirkeln behöver inte tiden tas upp av att öva, då kan den i stället ägnas åt att spela tillsammans på en mer jämn nivå. Det är den stora fördelen, att de fysiska träffarna blir bättre. Visst skulle ett sådant här material funka för sig själv, det vill säga att var och en tränar för sig. Men feedback från ledaren och övriga gruppdeltagare blir sämre om gruppen bara har kontakt med varandra via nätet. Man behöver höra och se varandra, diskutera och känna gruppkänslan. Christer Lindahl, Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk, har med sitt studiematerial Föreningsteknik skapat ett material som i första hand är tänkt att användas i ett gruppbaserat lärande i det fysiska rummet med datorn som stöd. Det kan även användas i det virtuella rummet helt, eller delvis, på distans. Materialet innehåller förutom ren text även olika mediaformer som film, foto och ljud. Vi hoppas att materialet ska stimulera till ett engagemang för ett utvecklat föreningsliv, vilket kanske material på det här området inte klarat tidigare. Här går det också att titta och lyssna sig till kunskaper i kombination med att man läser texterna. Studiematerialet ger inga färdiga lösningar på hur föreningen fungerar, utan ska snarare fungera som en inspiration inför ett föreningsbildande. En del kunskap finns i materialet, annat får man diskutera sig fram till och det som sedan fattas går att söka på annat håll. Länktips Folkbildningens digitala studiematerial: www.folkbildning.net/ds Information om arbete med bild, ljud och video i datorn: www.multimedia.skolutveckling.se (klicka vidare på tekniktips). 19

20

Flera anledningar till att tänka i flexibla lösningar I detta kapitel ger vi exempel på hur utformning av flexibla studiecirklar varierar med olika kombinationer av möten, fysiskt i studielokalen och på nätet. Ämnet och målgruppen för cirkeln är faktorer som har stor påverkan på uppläggningen. Möjlighet att bredda studiecirkeln Exempel: Släktforskning I och med att kyrkböcker och annat informationsmaterial som en släktforskare använder, till stor del finns att hämta på internet har tillgängligheten till materialet ökat dramatiskt. Det innebär att man kan sitta hemma och registrera släktleden, lagra dokument, via internet komma åt databaser som Arkion/ Svar eller Genline och ha utbyte med andra. Man behöver inte vara beroende av biblioteket för att beställa och använda material eller åka till ett landsarkiv på en annan ort för att få fram information om sin släkt. Men det behövs också andra människor för att få hjälp när arbetet kör fast, för att få berätta om nya fynd, diskutera, byta information ja, till all bearbetning som en studiecirkel ska ge. Frågor att ställa Hur fungerar det att skriva i konferensen? Släkten, problem och lösningsförslag? Fortsättningen? Den som släktforskar idag använder för det mesta en dator för att mata in resultaten av släktforskningsarbetet. Detta gör att distansmomenten oftast inte innebär några svårigheter vad gäller datorhanteringen för en person som släktforskar. Det man inte kan, inhämtas under resans gång och med otrolig motivation! Tidigare var släktforskningscirklar mer ett förberedande inför släktforskning. Deltagarna lärde sig olika tekniker, gjorde studiebesök på biblioteken för att lära sig hantera läsapparater och mikrofich, gjorde studier av handstilar med mera. Efter cirkelns slut vidtog det egna släktforskandet och då oftast på egen hand. Stig-Lennart Johansson, ABF Södra Västerbotten, är nybliven cirkelledare i släktforskning och har funnit kombinationen av distansmoment på folkbildningsnätet och fysiska träffar oslagbar. Jag hade flera byagrupper i släktforskningscirklarna och vi använde byastugor och skollokaler som mötesplatser. Att forska om sin egen bygd och därtill om sin egen släkt var drivande för de flesta av grupperna. En av cirklarna var egentligen en nybörjarcirkel i data där jag använde släktforskningen som lockbete och inkörsport. Avstånden mellan deltagarna i mil var naturligtvis en av anledningarna till att vi kombinerade fysiska träffar med distansavsnitt, men alltså också ämnets natur. När vi träffades fysiskt hade vi trevligt tillsammans och pratade om allt möjligt, utan press på att vi skulle vara effektiva. Vi visste 21

att vi hade konferensen på nätet där vi kunde vara mer strukturerade. Forskandet om den egna släkten öppnar historien och med internet kan cirkeldeltagarnas bildningsarbete bli så mycket bättre i och med att de snabbt och enkelt får tillgång till historiska fakta och information. Studiegruppen kan redan från cirkelstarten börja forska på sin släkt och kolla historiska källor genom att vi har tillgång till de data som behövs via webben. Visst är det alltid viktigt med källkritik på internet, men antalet tillförlitliga källor där, till exempel hemsidor för museer och andra offentliga organ, rymmer trots allt mycket vederhäftig information. Den historiska kopplingen är viktig och som cirkelledare ser jag till att deltagarnas berättelser om enskilda personers öden kompletteras med de övergripande historiska skeendena. Det är lättare att tillåta att innehållet i cirkeln spretar eftersom det finns möjlighet att skapa konferenser för olika områden. Cirkeldeltagare som vill fördjupa sig i något ämne kan göra så utan att störa andra i cirkeln. Det lärare/elevförhållande som kan råda i en studiecirkel är nog många gånger lättare att undvika i släktforskningscirklarna. Deltagarna kommer igång och skaffar material om sin egen släkt. De blir var och en expert på just detta och cirkelledaren blir naturligt mer av ett bollplank tillsammans med de övriga deltagarna. Kunskaperna som en cirkelledare naturligtvis besitter kan lättare förmedlas där och då de passar in i deltagarnas sammanhang. Nu är mina cirklar avslutade men jag har fortfarande konferenserna igång och kommunikationen fortsätter. Som livet och lärandet har ju släktforskningen inget egentligt slut. Det bara växer. Jag ser gärna ett forum för släktforskare på folkbildningsnätet. Vi har alltid ett behov av att komma i kontakt med andra som forskar för att samtala, byta information och utvecklas. Att tänka på Inled med en fysisk träff för att... lära känna varandra och ventilera intressen och inriktningar av släktforskandet. introducera deltagarna i webbkonferens hantering, behörigheter, heminstallationer med mera. introducera Folkräkning & Arkion. Demonstrera Genline. göra ett exempel på hur de sex första generationerna i en släkt kan visas och använd detta som utgångspunkt för diskussioner. 22

Vid hinder för fysiska möten Exempel: Studiecirkel för funktionshindrade En del funktionshinder försvårar deltagande i studiecirklar som förutsätter möjlighet att ta sig till en möteslokal eller att avsätta en bestämd tidpunkt för regelbundna träffar. För en del innebär det till och med att personen överhuvudtaget inte kan delta. För dessa är möjligheten att arbeta över nätet i studiecirklar en stor fördel. Ofta är kombinationen av fysiska möten och möjligheten till kommunikation via nätet det bästa alternativet. Som i de flesta andra tillfällen underlättas kontakt mellan människor när man träffats ansikte mot ansikte en gång. ABF i Kronoberg testade under tre terminer språkcirklar i engelska på nybörjarnivå för personer med funktionshinder. Rekryteringen av deltagare till cirklarna skedde via handikapporganisationer och annons i lokaltidningar. Lena Bengtsson var ledare för cirklarna, där deltagarna bland annat var synskadade, rullstolsbundna, eller led av reumatisk värk, torgskräck och dyslexi. Med tanke på att det var förenat med svårigheter att ta sig till en kurslokal för en del av deltagarna planerades cirklarna huvudsakligen med distansmoment. I den ursprungliga planen ingick endast två fysiska möten. Vana vid att använda dator angavs därför som förutsättning för deltagande. Under distansperioderna bedrevs cirkelverksamheten via ABF:s kommunikationsplattform DVS. Varje vecka var en fast tid inbokad för gemensam träff via chattfunktionen. Under en halvtimme kunde deltagarna ställa frågor. Det hade också en social funktion som bidrog till att de lärde känna varandra. Med tiden växte en gemenskap fram. I samband med dessa veckoträffar fanns cirkelledaren tillgänglig ytterligare en halvtimme före och efter mötet för deltagare som behövde hjälp. Utöver möjligheten till kommunikation via nätet hade Lena telefontid en gång i veckan. Den kunde utnyttjas av deltagarna för alla slags frågor, både sådant som gällde studiecirkeln och annat som de behövde hjälp med. Det var inte många som utnyttjade det. Telefonen användes bara till privata ärenden, till exempel för att meddela avbrott i studiecirkeln på grund av försämrad hälsa, berättar hon. Kommunikationen på distans utvecklades med tiden mycket bra, men det var en haltande start. Det framgick tidigt att en del hade svårt att hantera datortekniken, vilket i början bidrog till att det var svårt att få liv i chattträffarna. När det upptäcktes ordnades en extra träff i Växjö, där problemen reddes ut och deltagarna fick träna på att chatta med varandra. Därefter fungerade kommunikationen bra. En stor fördel med distansformen var att funktionshindren glömdes bort. När var och en arbetade hemifrån sin egen dator utgjorde handikappet inget hinder. Man kunde arbeta i egen takt och valde tidpunkter som passade. Lena var mycket observant på deltagarnas aktivitet. Så fort ett moment blev för svårt kom några på efterkälken. Då justerade hon i övningar och arbetsuppgifter och försökte 23

komma på enkla sätt för deltagarna att ta till sig nya kunskaper. Det handlade framför allt om att stärka självförtroendet, förklarar hon. Till att börja med gällde det att få deltagarna att känna sig så hemtama i studiecirkeln att de vågade lämna ut sig, visa osäkerhet och okunskap inför övriga. När cirklarna startade ville de flesta inte ställa frågor om kursinnehållet öppet inför alla andra, utan föredrog att göra det via e-post till Lena. Först när deltagarna blivit bekanta med varandra och kände sig trygga i kursformen vågade de agera öppet inför varandra. För att åstadkomma flexibla studiecirklar är personalens intresse och engagemang viktigast av allt. Är de inte intresserade blir det inga nya satsningar. Helena Olsson, projektledare på Studieförbundet Vuxenskolan. Samtal med andra i samma situation Exempel: Studiecirklar för självhjälpsgrupper Det är inte bara den funktionshindrade som ställs inför speciella problem. Tillvaron för anhöriga till personer med svåra handikapp styrs ofta av den handikappades behov. Omsorgen om till exempel ett barn med Downs syndrom eller en make med Parkinsons sjukdom kräver mycket tid av de anhöriga. De har svårt att planera egna aktiviteter när deras insatser för den sjuke eller handikappade familjemedlemmen i hög grad bestäms av akuta behov. Samtidigt finns ett uppdämt behov av att få stöd, prata ut och dela erfarenheter med andra som har en liknande situation. Med en flexibel uppläggning för sådana samtalsgrupper kan fler människor få stöd i en problemfylld vardag. Ett sådant försök har gjorts inom Studieförbundet Vuxenskolan, SV, i Stockholm/Uppsala. Våra självhjälpscirklar har ökat så mycket i antal att vi tyckte det fanns anledning att utveckla dem och då var försök med flexibel uppläggning intressant, förklarar projektledaren Helena Olsson. Med tidsbestämda möten, lång väg till möteslokal och så vidare kan det vara svårt för många att delta, även om de vill och behöver. SV satsade på att utveckla både innehåll och form för studiecirklarna. Det ledde till att en generell kursplan utarbetades. Det är en mall som kan användas av alla grupper i berörda medlemsorganisationer. Den mer detaljerade uppläggningen kompletteras sedan efter respektive grupps behov. 24

Kursplanen kan appliceras på olika mötesformer, från cirklar med fysiska träffar till helt på distans och kombinationer av detta. Framöver blir det så att den, som anmäler sig till en självhjälpsgrupp, också anger vilken kursform han eller hon är intresserad av, säger Helena. Hon tror dock att det blir få grupper som enbart väljer att träffas på distans, men det kan ske då deltagarna bor långt från varandra. En slutsats som dragits av försöken är nämligen att det är bra med ett upptaktsmöte där deltagarna får träffas och bland annat diskutera sig fram till en inriktning av cirkeln som passar alla. De flesta jag har pratat med tror på en kombination av distans och fysiska träffar för självhjälpsgrupper, sammanfattar Helena, men påpekar samtidigt att det är längre startsträcka än man tror för nya cirklar, speciellt när de innehåller distansmoment. Samtidigt säger hon att den första kontakten med flexibla självhjälpcirklar gav några deltagare sådan mersmak att de fortsatte med distanscirklar i italienska respektive skogsbruk. Nätet till förberedelse och uppföljning Exempel: Museibesök med distansstöd Distansavsnitten i en flexibel studiecirkel kan användas för att förbereda aktiviteter av olika slag, till exempel studiebesök. Då kan deltagarna förbereda sig i hemmiljön, samtidigt som de fysiska träffarna blir en social samvaro med olika teman. DU ger också deltagarna möjligheter att efteråt diskutera vad besöket gav. Sig-Britt Råberg, NBV i Göteborg, har tidigare haft studiecirklar där bland annat resor och trädgård har ingått som diskussionsämnen. Då har internet använts för att hämta information och se på bilder. Efter en liten introduktion till Folkbildningsnätet och planering av Sig-Britts cirkel (NU), såg upplägget ut så här: Första veckan vad ska vi se; presentation och diskussion (DU). Andra veckan första besöket (NU). Tredje veckan vad såg vi? (DU). Fjärde veckan nytt tema. Sig-Britt Råberg: Jag kom på idén med Museibesök med distansstöd när jag kände att jag och mina deltagare ofta ville veta mer om det, som vi kunde se i verkligheten på ett museum. Vi visste att mycket information fanns på internet, men även i media. Vi valde museum i vårt närområde. Före och efter besöket använde vi bland annat nätet för att hämta mer information. Syftet var också att åstadkomma en social samvaro, såväl under museibesöken som i träffarna på Folkbildningsnätet. 25

Vi vet alla hur det är att besöka ett museum, det finns mycket att se, intrycken är många och snart blir man trött både i huvudet och i kroppen. Att minnas allt man har sett är inte heller så lätt. Deltagare i gruppen var alla seniorer (+55) från dataföreningen SeniorNet, och vi kunde göra våra museibesök på dagtid. Gruppen bestämde gemensamt vilka museer vi skulle besöka och vi koncentrerade oss på de tillfälliga utställningarna. De fasta hade många sett förut. Mervärdet med det här upplägget är att deltagarna lär sig så mycket mer. Man kan ägna tid både före och efter besöket till informationsinhämtning och diskussioner. Det ger djupare kunskaper än bara ett besök på museet. Under distansveckorna har gruppen tillgång till hela internet. Även media och egna upplevelser utnyttjas. Genom diskussionerna blir det möjligt för alla att delge varandra sina erfarenheter, kunskaper och synpunkter. Man lär av varandra. Under avsnittet med besöket på Röhsska konstslöjdsmuseet hade vi stor nytta av att det var Designår. Det var mycket information på tv, radio och tidningar, förutom informationen som museet hade på sin webbplats. Två deltagare i cirkeln hade sysslat med vävning innan och hade mycket material att visa oss övriga i form av foton. Datorstödd mönsterhantering tittade vi också på. Visst kan det bli problem med datorhanteringen. Många seniorer har inte lärt sig att använda en dator i skolan eller i arbetslivet. Att installera FirstClass är inte lätt, om man aldrig gjort något liknande tidigare. Men om seniorerna får tid på sig, går allt mycket bra till slut. Fysiska träffar är dock nödvändiga för dem som behöver ytterligare stöd för datorhanteringen under cirkelns gång. I denna cirkel var emellertid alla vana datoranvändare, så problemen var mycket små. Det var många diskussioner i caféet, troligtvis något speciellt just för seniorer. När jag har studerat på distans på universitetet, så har det varit med yngre människor och då har cafékonferensen varit den som haft minst inlägg. Kanske har det berott på tidsbrist. Den sociala kontakten är viktig och med denna typ av studiebesök blir gemenskapen väldigt god. Varje museibesök har vi avslutat med att fika och pratat om vad vi just sett. Vi tog också foton när vi träffades, vilka lades in i konferenserna. Den som inte kunde vara med på något av de gemensamma besöken, hade kanske i stället möjlighet att se utställningen på egen hand, och kunde i alla fall delta i anslutande diskussion på nätet. En annan idé jag har är stadsvandringar där cirkeldeltagare kan titta på och läsa om till exempel skulpturer eller parker på kommunens hemsida och sedan besöka dem. En efterföljande diskussion på Folkbildningsnätet ger ytterligare kunskaper. 26

Utformning efter specifikt behov Exempel: Deltagande under pseudonym Det kan finnas skäl att rucka på vedertagna former för studiecirklar för att de ska kunna genomföras, givetvis under förutsättningen att cirkeln som helhet uppfyller grundläggande folkbildningsmässiga krav. Möjligheten till aktiviteter på nätet kan vid sådana tillfällen öppna dörren för lösningar. En avdelning inom Studiefrämjandet i Dalarna hade gjort flera försök att få igång samtalsgrupper om problem i styvfamiljer, för vuxna parter i sådana familjekonstellationer. Cirkelledaren Lii Stening, förstod att behovet fanns men trots det blev det mycket liten respons på studiecirklarna som erbjudits. Anledningen var uppenbar, det var ett alltför privat och känsligt problemområde att diskutera ansikte mot ansikte i en grupp med obekanta människor. I stället lades studiecirkeln upp på nätet och deltagarna fick kodnamn för att kunna tala fritt med varandra. Endast avdelningens administratör, inte ens cirkelledaren, kände till deltagarnas rätta identitet. En virtuell mötesplats på folkbildningsnätet användes för cirkelträffarna, som i övrigt följde traditionellt folkbildningsmönster. Lii Stening hade utarbetat kursboken till cirkeln och en kväll i veckan träffades gruppen för att diskutera ett av bokens teman under två timmar. Alla var uppkopplade samtidigt och pratade med varandra via chattfunktionen. Deltagarna skrev sina inlägg med olika färg för att det skulle bli lättare att följa varje individs resonemang. Sedan fanns möjlighet att fortsätta samtalet i ett gemensamt konferensrum på nätet fram till nästa veckoträff. Den som var förhindrad att delta i veckoträffen kunde på så sätt också vara med i diskussionen, genom att i förväg lämna sina synpunkter på det som skulle tas upp eller i efterhand anknyta till det som sagts vid mötet. Den här cirkeln hade inte gått att genomföra på annat sätt. Deltagarna måste få delta under pseudonym för att våga lämna ut sig som de gjorde. Vi kunde ta upp problem och hjälpte varandra mycket med olika lösningar. Dragonfly, en av deltagarna i studiecirkeln. Alla som anmälde sig till studiecirkeln hade dator hemma och var vana användare. Inför starten fick de sin kod, för att kunna delta under pseudonym. Kursboken samt teknisk handledning, både på papper och CD-skiva, skickades med post till deltagarna. Det första veckomötet på chatten inleddes med de frågor som deltagarna hade kring den virtuella mötesplatsen. Rena teknikfrågor besvarades där av en anställd på avdelningen och hon fanns också till hands under resten av kursperioden för att bistå både cirkelledaren och deltagarna vid behov. Chatträffarna gav extra dynamik åt diskussionerna, tycker Lii Stening. Det tror hon 27

hänger ihop med möjligheten till snabba reaktioner på inläggen. Hon är tveksam till om det blivit samma effekt om de förts via gruppens andra konferensrum, där deltagarna gick in och ut vid tider som passade var och en. De skulle nog tyckt att det blev för tomt och ödsligt ibland, tror hon och tillägger att det är en risk som cirkelledare bör vara uppmärksamma på, i synnerhet i små grupper. Marknadsföringen av cirkeln var noga genomtänkt. Förutom de vanliga spridningssätten via program, lokalmedia och hemsida fanns informationsblad utlagda på strategiska ställen för målgruppen, bland annat mödravårdscentraler. Samarbete mellan flera avdelningar Exempel: Språkcirklar inom Folkuniversitetet Utvecklingen av organisation och administration inom studieförbunden går mot allt större enheter och centralisering av många funktioner. Med de relativt små enheter som är studieförbundens bas kan samarbete mellan avdelningar, i fråga om själva cirkelverksamheten, vara väl så viktigt för att utveckla och bredda verksamheten. Tillgången till ny teknik underlättar samarbetssträvanden. Det går lätt och snabbt att kommunicera, mycket tid och pengar kan sparas genom kontakt via nätet, och gemensamma studiecirklar genomförs helt eller delvis på distans. Hösten 2004 startade försöksverksamhet kring språkcirklar mellan fem avdelningar inom Folkuniversitetet. Syftet var att testa flexibla former som gjorde det möjligt att få igång studiecirklar på mindre orter, där det ofta är för få intresserade för att cirklarna ska komma igång. Michael Mania, utbildningsledare vid Folkuniversitetet i Landskrona, tog initiativ till försöket inom regionen: Vem vill vara med? Fyra avdelningar (Halland, Kristianstad, Kalmar och Blekinge) svarade och en projektgrupp bildades för att planera och genomföra försöket. Den bestod av en administratör och en språklärare från vardera avdelningen. Planeringen påbörjades redan i samband med ansökan om projektmedel från CFL och projektgruppen träffades sedan till en startkonferens våren 2004, för att dra upp mer detaljerade riktlinjer för samarbetet. Därefter skedde kommunikationen mellan 28

projektgruppen huvudsakligen på Folkuniversitetets FirstClass, där de hade både mötesplatser och plats för material. Förutom det gemensamma konferensrummet hade lärare och administratörer sina egna mötesplatser. Material som användes under försöket låg tillgängligt i ett bibliotek. Projektgruppen hade också möten online, via chatten. Det var ett mycket tids- och kostnadseffektivt sätt att träffas, kommenterar Michael, som också gillar att hela mötet därigenom dokumenteras automatiskt. Lärarna och administratörerna utgjorde var sin undergrupp som inriktade sig på yrkesspecifika frågor. Lärarna arbetade med pedagogiska koncept för flexibla arbetsformer medan den andra gruppen utformade administrativa rutiner för samarbetet, framtagning av underlag för marknadsundersökning, marknadsföringsmaterial och deltagarinformation med mera. Ett uttalat mål med försöket var att det skulle vara kompetenshöjande för alla berörda. Samtliga fick under projekttiden grundutbildning i hantering av FirstClass, medan fortbildningen för anställda med bra grundkompetens inriktades på fördjupade kunskaper. Under senvåren 2005 genomfördes tre språkcirklar i spanska, tyska och italienska, i samarbete mellan avdelningarna. Valet av cirklar bestämdes i februari, när det stod klart vilka språk som hade ströanmälningar på de olika orterna. Ansvaret för cirkeln lades på den avdelning med en lärare i språket som var beredd att starta. Deltagarna var spridda över regionen och de samlades till en upptaktsträff i sin cirkel varefter den genomfördes på nätet. I en nybörjarcirkel tillkom under kursperioden några extra möten på två av orterna, där deltagarna med assistans av lokala cirkelledare tränade uttal och konversation. Samarbete av detta slag fungerar bäst med cirklar där det inte är mer än en till två fysiska träffar, eller om samarbetet sker mellan avdelningar inom ett geografiskt närliggande område, har Michael Mania kommit fram till. Jag tror att studiecirklar med distansinslag också kan vara ett bra sätt att komma igång med cirklar i udda språk. Kanske är det räddningen för språkintresserade på små orter där det är svårt att få igång språkcirklar överhuvudtaget. Michael Mania, utbildningsledare på Folkuniversitetet i Landskrona. Samarbetet gav mersmak och består mellan avdelningarna efter försöksperiodens slut. Dessutom har ytterligare några avdelningar visat intresse. En ny plan, som bygger på erfarenheter från försöket, reglerar samarbetet. Framöver avser det inte bara språkcirklar utan alla ämnesområden. I samband med programarbetet inför varje terminsstart ska kontaktpersoner från avdelningarna samlas 29

till en samordningskonferens på nätet där man kommer överens om vilka cirklar som ska marknadsföras gemensamt. Det handlar om att identifiera cirklar, där deltagarna inom ett avdelningsområde är för få för att de ska kunna starta. Samtidigt ska bedömning ske om det finns ett tillräckligt stort underlag till en cirkel på hel- eller deldistans. Samarbetet ska leda till cirklar som marknadsförs gemensamt av flera avdelningar. I regel blir avdelningen som föreslår studiecirkeln också anordnande. Det är där man administrerar, rapporterar cirkeln samt arvoderar läraren. Avdelningen bestämmer kursavgiften. Inga provisioner betalas mellan de samverkande avdelningarna, inte heller någon bidragsfördelning. Alla avdelningar som samarbetar om studiecirkeln ska ta emot och administrera anmälningar till den. Samarbete mellan studiecirklar Exempel: Gränslöst mellan generationer Även inom den egna enheten kan verksamheten utvecklas genom samarbete mellan studiecirklar, i närliggande eller kompletterande ämnen och där kommunikation mellan deltagare i olika cirklar kan ge bättre insikt och djupare kunskap. Att utnyttja möjligheten till utbyte av erfarenheter och, kanske till och med, samordning av kursmaterial underlättas om det finns virtuella mötesplatser. ABF i Håbo hade ambitionen att försöka etablera kontakt mellan generationer genom att lägga upp korsande kursplaner för dels en läsecirkel med pensionärer, dels en skrivarcirkel med flickor i tonåren. Grupperna träffades till en början var för sig. Skrivarcirkeln inleddes med att deltagarna fick introduktion för att kunna hantera den gemensamma mötesplats på nätet som lagts upp för grupperna. I den publicerades sedan deras texter. För läsecirkelns deltagare låg denna introduktion lite senare under kursperioden. Tanken var att flickornas texter skulle läsas av pensionärerna och sedan ligga till grund för samtal mellan dem. För att bara tankarna och synpunkterna som förmedlades i texterna skulle styra samtalet skulle kontakten i början föras via nätet. Först när det lett till att deltagarna hunnit skapa en bild av varandra skulle grupperna samlas till ett fysiskt möte. Försöket förföljdes av otur första gången det testades vilket ledde till att grupperna inte träffades. Det berodde främst på att en cirkelledare blev långvarigt sjuk och motstånd från 30

några i läsecirkeln att sätta sig framför datorn. Problemen löstes med hjälp av improviserade åtgärder och avdelningen har inte gett upp försöket att på detta sätt bygga broar mellan generationer. Viktigt att komma ihåg I många fall står och faller studiecirkeln med ledaren. Cirklarna blir sårbara när det inte finns ersättare för ledare som av något skäl måste lämna sin grupp. Ett sätt att motverka detta är att försöka finna arbetsformer som underlättar samarbete mellan cirkelledare inom samma ämnesområde. Lika intressant för framtiden är att hitta samarbetsformer mellan ledare inom olika kompletterande ämnesområden. Flexibla former på studiecirklar öppnar möjlighet för många nya sammansättningar och kombinationer av paketerbjudanden, som kommer att vara intressanta alternativ för framtidens cirkeldeltagare. Samarbete mellan cirkelledare Exempel: Studiecirklar om flyktingfrågor Samarbete mellan studiecirklar leder till spinoff effekter som kanske inte alltid förutsetts. Kontakterna mellan cirkelledare som samarbetet medför, stimulerar nytänkande och kan leda till att studiecirklar utvecklas eller ger uppslag till nya. I Folkuniversitetets försök med språkcirklar mellan flera orter, förutsattes samarbete mellan de berörda språklärarna, och det utvecklades till nära kontakter under testperioden trots att cirklarna avsåg olika språk. Initiativ till samarbete tas också av enskilda cirkelledare. Genom att utnyttja möjligheterna till nätbaserade aktiviteter underlättas samarbetet. I den virtuella möteslokalen finns cirkelmaterial tillgängligt och kommunikationen via nätet gör att alla i cirkeln kan hålla sig à jour med händelseutvecklingen i gruppen även en cirkelledare som inte varit involverad i arbetet en tid. När ansvaret för cirkeln skiftar mellan flera ledare är det lätt för den som ska ta vid att orientera sig om situationen i gruppen. Ann Edlund och Jessica Elgborn hade båda arbetat för Individuell Människohjälp, IM, och träffades på en baskurs för cirkelledare inom Sensus. Det gemensamma intresset för att dels arbeta med flyktingar, dels testa en studiecirkel med flexibel uppläggning, ledde fram till beslutet att genomföra en cirkeln om flyktingproblematik, Från förföljelse till frihet. De planerade cirkeln och delade upp kursmomenten mellan sig. Cirkeln genomfördes 31