LÄRCENTRA 2003 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR
BAKGRUND Glesbygdsverket tillfrågade under januari 2004 landets kommuner om förekomsten av och verksamheten vid lokala lärcentra. Frågorna ställdes utifrån den aktuella situationen hösten 2003. Undersökningen är en uppföljning och fördjupning av Glesbygdsverkets rapport Lärcentra i Sverige 2001 som gjordes på regeringens uppdrag. Undersökningen är också ett försök att ge en bild av en verksamhet som befinner sig i en dynamisk utvecklingsprocess. Lärcentra utvecklas utifrån lokala förhållanden på ett sätt som gör att verksamheterna inte omedelbart låter sig fångas i allmängiltiga beskrivningar. Inte minst ser de ekonomiska förutsättningarna väldigt olika ut i landet, något som inverkar på lärcentras utveckling och verksamhet. Lärcentra är en del av infrastrukturen för vuxnas lärande. Men det finns också en tilltro, som ofta förs fram, att utbildning har betydelse för den lokala och regionala tillväxten. Lärcentras roll och delaktighet när det gäller det lokala och regionala utvecklingsarbetet uppvisar stora skillnader. Av detta skäl har frågor förts in i undersökningen som rör lärcentras förhållande till frågor som rör utveckling och tillväxt. Men också områden som t ex folkbildning och bibliotek har särskilt uppmärksammats. Inte minst mot bakgrund av att företrädare för dessa områden visat intresse för att delta i undersökningens utformning och analys. En sammanställning av enkätsvaren presenteras nu i en form som inbjuder till diskussioner tillsammans med berörda intressenter. Under första halvåret 2004 har seminarier och möten i detta syfte genomförts kring lokala och regionala aspekter, folkbildning, bibliotek, utbildning och tillväxt, tillväxtindikatorer, lärcentranätverken osv. Glesbygdsverket vill med detta arbetssätt, öppna för dialog kring och belysningar av ett verksamhetsområde som utvecklas kraftigt och som har en mångfald av beröringspunkter och kontaktytor. Från att ha varit satsningar i ett fåtal kommuner tycks det som att lärcentra idag är på väg att etableras i landet. Utvecklingen har gått fort under senare år, vilket gör att antalet lärcentra har ökat starkt, särskilt tydligt är detta under åren 2001-2003. Inklusive kompletterande telefonkontakt till de kommuner som inte besvarat enkäten framkommer att av landets 290 kommuner anger 248 (86 %) att de har lärcentrumverksamhet 183 (63 %) att de har lärcentrum med högskoleutbud 3 att de lagt ner sitt lärcentrum 9 att har planer på att starta lärcentrumverksamhet under 2004 Detta betyder att 257 kommuner (89 %) uppger att de under år 2004 kommer att ha lärcentrumverksamhet i någon form. Glesbygdsverket, augusti 2004 Marlen Ljusberg Projektledare Roger Karlén Utredare 2
INNEHÅLL 1. Uppgiftslämnare/verksamhetsnamn 2. Finns lärcentrum? 3. Startår 4. Definition 5. Ekonomi 2004 6. Skälen till förändrad ekonomisk situationen 7. Finansiering tre år framåt 8. Organisationen 9. Folkbildning 10. Samarbete med andra kommuner 11. Deltagande i lärcentranätverk 12. Utbildningsformer 13. Grundläggande och gymnasial behörighetsgivande vuxenutbildning 14. Uppdragsutbildning/ kompetensutveckling 15. Annan eftergymnasial utbildning 16. Universitets- och högskoleutbildning 17. Nätuniversitetet 18. Studiemäklande (uppsökande, vägledande, förmedlande) funktionen 19. Organisering av validering/särskild prövning 20. Samarbete kring validering/särskild prövning 21. Tentamensmöjligheter 22. Tillgång till lärcentrumverksamheten 23. Biblioteksfunktionernas organisation 24. Biblioteksresursernas tillgänglighet 25. Ytterligare lärmiljöer 26. Samverkan med den kommunala näringslivsorganisationen 27. Strategiska utvecklings- och tillväxtområden 28. Utbildningar inom strategiska utvecklings- och tillväxtområden 29. Näringslivets efterfrågade utbildningsbehov 30. Forskarstuderande/FoU 31. Lokala kompetensrådet eller motsvarande 32. Regionala kompetensrådet 33. Regionala tillväxtavtalen 34. Regionala tillväxtprogrammen 35. Planer för kommande treårsperiod 36. Hinder för önskvärd utveckling 37. Kunskapsspridning 38. Övriga synpunkter 3
SVARSFREKVENS Underlag 224 svar 224 (77 %) av landets 290 kommuner har svarat på enkäten i sin helhet. Genom telefonkontakt har resterande kommuner besvarat frågorna har ni lärcentrum eller motsvarande verksamhet? har ert lärcentrum högskoleutbud? 4
FRÅGA 1 Underlag 218 svar UPPGIFTSLÄMNARE/VERKSAMHETENS NAMN? lärcentrum, lärcenter etc vuxenutbildning, komvux, gymnasium studie-, utbildnings-, kunskapscentrum etc högskolecenter, högskoleenhet etc centrum för flexibelt, livslångt lärande etc förvaltningsnamn kompetens-, bildningscenter etc utvecklings-, tillväxt-, näringslivscenter etc egennamn vägledningscenter etc campus 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Namnen varierar på de verksamheter som alltmer kommit att samlas under det gemensamma begreppet lärcentrum eller lärcenter. Namnvariationerna kan tänkas indikera lokala ambitioner och målbilder som kan vara av intresse att reflektera kring. 80 kommuner (37 %) använder namnformen lärcentrum/lärcenter 51 kommuner (23 %) använder namnformen vuxenutb/komvux/gymnasium 36 kommuner (17 %) använder namnformen kunskaps-/utb-/studiecenter 18 kommuner (8 %) använder namnformer med högskola/högskolecenter 5
FRÅGA 2 Underlag 224 svar FINNS LÄRCENTRUM ELLER MOTSVARANDE VERKSAMHETER I ER KOMMUN? Lärcenter 58 70 72 12 3 9 Nej Nej, har haft nu nedlagt Nej, inte än, start planerad Ja, i ett uppbyggnadsskede Ja, med relativt utbyggd verksamhet Ja, i full drift och väl utbyggd verksamhet Av de 224 kommuner som svarat på frågan har 142 (63 %) svarat att de har en relativt eller väl utbyggd lärcentrumverksamhet. 67 (30 %) kommuner planerar verksamhetsstart eller befinner sig i ett uppbyggnadsskede med sin lärcenterverksamhet. 3 kommuner har lagt ner sin lärcenterverksamhet. Ekonomiska skäl anges i två av fallen och i det tredje anges att verksamheten inte riktigt kom igång. Inklusive kompletterande telefonkontakt till de kommuner som inte besvarat enkäten framkommer att av landets 290 kommuner anger 248 (86 %) att de har lärcentrumverksamhet anger 183 (63 %) att de har lärcentrum med högskoleutbud anger 3 att de lagt ner sitt lärcentrum har 9 planer på att starta lärcentrumverksamhet under 2004 Detta betyder att 257 kommuner (89%) kommer att ha lärcentrum 2004 6
FRÅGA 3 Underlag 193 (202) svar VILKET ÅR STARTADE ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET? Startår 40 27 26 20 3 1 2 0 6 7 14 12 8 16 11-1990 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Landets lärcentra har startats i något som teoretiskt skulle kunna anges i tre generationer; de tidiga före 1993, de som startat under nittiotalets andra hälft och de många som startats 2001-2003. En uppdelning av startår i denna generationsindelning ger följande bild: 1G -1992 26 lärcentra 14 % 2G 1994-2000 74 lärcentra 38 % 3G 2001-2004 93 lärcentra 48 % (+ 9 med planerad start under 2004) 7
FRÅGA 4 Underlag 202 svar ANSER NI ATT ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET KAN BESKRIVAS MED FUNKTIONERNA MÄKLARE, MÖTESPLATS OCH MOTOR ENLIGT ENKÄTENS INLEDANDE TEXT? Mäklare, mötesplats, motor 100 72 5 25 Nej, vi tycker att vårt lärcenter bör definieras på annat sätt Nja, vi tycker att vårt lärcenter i huvudsak bör definieras på annat sätt Ja, vi tycker att vårt lärcenter i huvudsak inryms i definitionen Ja, vi tycker att vårt lärcenter inryms i definitionen Den inledande text som frågan syftar på lyder: Någon allmänt vedertagen definition av lärcentrumbegreppet finns inte i dagsläget. Mot bakgrund av att lärcentra organiseras och utvecklas utifrån skilda lokala förutsättningar tar enkäten sin utgångspunkt i några centrala funktioner snarare än en given verksamhet. Lärcentra är ofta, men behöver inte vara, en fysisk miljö. Med lärcentra menas därför i denna enkät lokala infrastrukturer för vuxnas lärande med funktioner som Mäklare - förmedling av kurser och utbildningar Mötesplats - tillgänglighet till flexibla former för lärande Motor - utveckling för hållbarhet och tillväxt Bedriver ni i er kommun en verksamhet som avviker från ovanstående beskrivning ber vi er ändå att besvara enkätfrågorna. Svara gärna med en kommentar kring hur och varför ni definierar ert lärcentrum på det sätt ni gör 172 (85 %) av de kommuner som svarat på frågan anser att deras lärcenterverksamhet kan beskrivas med funktionerna Mäklare, Mötesplats, Motor. 30 (15 %) av de kommuner som svarat på frågan avvisar/är tveksamma till 3M-funktionerna som beskrivning av verksamheten. 8
FRÅGA 5 Underlag 200 svar HUR BEDÖMER NI ERT LÄRCENTRUMS EKONOMISKA SITUATION INFÖR 2004? Ekonomi 2004 98 58 26 15 3 Mycket minskade ekonomiska resurser Minskade ekonomiska resurser Oförändrade ekonomiska resurser Förbättrade ekonomiska resurser Mycket förbättrade ekonomiska resurser 84 lärcentra (42 %) av de som svarat på frågan anger att de kommer att ha minskade eller mycket minskade ekonomiska resurser under 2004. 98 lärcentra (49 %) av de som svarat på frågan anger att de kommer att ha oförändrade ekonomiska resurser under 2004. 18 lärcentra (9 %) anger att de kommer att ha förbättrad eller mycket förbättrad ekonomisk situation under 2004. 9
FRÅGA 6 Underlag 114 svar (frågan är kategoriserad genom fråga 5) VILKA ÄR SKÄLEN TILL DEN FÖRÄNDRADE EKONOMISKA SITUATIONEN? De lärcentra som i fråga 5 har uppgivit minskade eller mycket minskade ekonomiska resurser anger som vanligaste orsaker till den förändrade ekonomiska situationen: kommunens ekonomi, minskade statsbidrag (Kunskapslyftet), minskade projektmedel (EU, mål 2 och infrastrukturmedel) vuxenutbildning/högskoleutbildning ingen prioriterad verksamhet De lärcentra som i fråga 5 uppgivit oförändrade eller ökade ekonomiska resurser anger främst orsaker som projektmedel (CFL, EU), politiska prioriteringar samordning Dessutom pekar flera kommuner på lokala prioriteringsdiskussioner oro inför kommande år 10
FRÅGA 7 Underlag 195 svar (två kommuner har svarat både ja och nej, dessa är med i kommentarerna men ej i diagram) BEDÖMER NI ATT ERT LÄRCENTRUM KOMMER ATT KUNNA FINANSIERAS MINST TRE ÅR FRAMÅT? Finansiering tre år framåt 172 21 Ja Nej De lärcentra som svarat ja har i många fall kommenterat att finansieringen är osäker på sikt, att projektmedel möjliggör nuvarande verksamhet samt att det finns en osäkerhet inför framtiden. De lärcentra som svarat nej har ungefär samma argument som de som svarat ja; osäkerhet inför kommande år, projektmedel som upphör samt vikten av statlig finansiering för högskolekurser. 11
FRÅGA 8 Underlag 203 svar VAR FINNS ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET I DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN? Organisatorisk hemvist Annat 17 Kommunalförbund 6 Gemensam nämnd med andra kommuner 5 Kommunstyrelse 34 Näringslivsbolag, utvecklingsbolag etc 3 Utvecklingsnämnd etc (tillsammans med näringslivs-, utvecklings- och arbetsmarknadsfrågor) 7 Vuxenutbildningsnämnd etc (tillsammans med vuxenutbildning och ev andra verksamheter) 17 Utbildningsnämnd etc (tillsammans med ungdomsgymnasium) 26 Barn- och utbildningsnämnd etc (tillsammans med grundskola och ungdomsgymnasium) 88 121 lärcentra (60 %) finns i kommunala nämnder för skola och utbildning 44 lärcentra (22 %) finns i någon form av strategisk kommunal organisation 11 lärcentra (5 %) finns i mellankommunala nämnder eller kommunalförbund 12
FRÅGA 9 Underlag 197 svar I VILKEN GRAD FINNS FOLKBILDNING I ERT LÄRCENTRUM? Folkbildning Många folkhögskolekurser Flera folkhögskolekurser Enstaka folkhögskolekurser Många studiecirklar 3 5 7 2 Flera studiecirklar 14 Enstaka studiecirklar 56 Nej 110 Vid 166 lärcentra (84 %) förekommer folkbildning i ingen eller i ringa utsträckning Vid 110 lärcentra (56 %) förekommer varken folkhögskolekurser eller studiecirklar Vid 72 lärcentra (36 %) ges studiecirklar Vid 15 lärcentra (8 %) ges folkhögskolekurser 13
FRÅGA 10 Underlag 204 svar SAMARBETAR NI MED LÄRCENTRA I ANDRA KOMMUNER? Samarbete Ja, i gemensam organisation 53 Ja, i flertalet frågor 37 Ja, i flera frågor 63 Ja, i enstaka frågor 38 Nej 13 191 lärcentra (94 %) samarbetar med andra lärcentra 90 lärcentra (44 %) samarbetar i hög utsträckning 101 lärcentra (50 %) samarbetar i viss utsträckning 13 lärcentra (6 %) samarbetar inte alls 14
FRÅGA 11 Underlag 204 svar ÄR LÄRCENTRUMVERKSAMHETEN DELAKTIG I NÅGOT ELLER NÅGRA LÄRCENTRANÄTVERK? FLERA SVARSALTERNATIV. Nätverk Ja, i internationellt nätverk 16 Ja, i nationellt nätverk 97 Ja, i regionalt nätverk 132 Ja, i delregionalt nätverk 66 Nej 25 179 lärcentra (88 %) deltar i någon form av nätverk. 132 lärcentra (65 %) deltar i regionalt nätverk. 97 lärcentra (48 %) deltar i nationellt nätverk. 66 lärcentra (32 %) deltar i delregionalt nätverk. 16 lärcentra (8 %) deltar i internationellt nätverk. 15
FRÅGA 12 Underlag 194 svar VILKA AV NEDANSTÅENDE UTBILDNINGSFORMER FINNS TILLGÄNGLIGA SOM FLEXIBLA DISTANSUTBILDNINGAR I ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET? FLERA SVARSALTERNATIV. Utbildningsformer Annan Uppdragsutbildning Studiecirklar Folkhögskolekurser Arbetsmarknadsutbildning Svenska för invandrare Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Gymnasial ungdomsutbildning Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning Universitets- och högskolekurser Universitets- och högskoleprogram 12 13 30 35 36 35 43 63 94 93 98 144 160 82 % av lärcentra förmedlar gymnasial vuxenutbildning 74 % av lärcentra förmedlar universitets- och högskolekurser 51 % av lärcentra förmedlar grundläggande vuxenutbildning 48 % av lärcentra förmedlar uppdragsutbildning 48 % av lärcentra förmedlar universitets- och högskoleprogram 32 % av lärcentra förmedlar svenska för invandrare 22 % av lärcentra förmedlar kvalificerad yrkesutbildning 20 % av lärcentra förmedlar vuxenutbildning för utvecklingsstörda 18 % av lärcentra förmedlar arbetsmarknadsutbildning 18 % av lärcentra förmedlar gymnasial ungdomsutbildning 15 % av lärcentra förmedlar studiecirklar 7 % av lärcentra förmedlar folkhögskolekurser 6 % av lärcentra förmedlar annan utbildning 16
FRÅGA 13 Underlag 179 svar, sammantaget 42 603 elever De 179 lärcentra som svarat har tillsammans 42 603 elever. 151 enkätsvar anger procentuell fördelning. A) HUR MÅNGA PERSONER STUDERADE HT 2003 GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL BEHÖRIGHETSGIVANDE VUXENUTBILDNING VID ERT LÄRCENTRUM? B) ANGE FÖR UTBILDNINGARNA I 13 A) DEN UNGEFÄRLIGA FÖRDELNINGEN I PROCENT MELLAN OLIKA UTBILDNINGSANORDNARE GrundVux/GyVux Övriga 2,3% Utbildningsföretag 9,0% Folkhögskola 1,9% Studieförbund 2,5% Kommunal regi 84,4% Kommunal regi 84,4 % Utbildningsföretag 9,0 % Folkbildning 4,4 % Övriga 2,3 % 17
FRÅGA 14 Underlag 160 svar De 160 lärcentra som svarat har tillsammans 11 143 elever. 126 enkätsvar anger procentuell fördelning. A) HUR MÅNGA PERSONER STUDERADE HT 2003 I UPPDRAGSUTBILDNING/ KOMPETENSUTVECKLING B) ANGE FÖR UTBILDNINGARNA I 14 A) DEN UNGEFÄRLIGA FÖRDELNINGEN I PROCENT MELLAN OLIKA UTBILDNINGSANORDNARE Uppdragsutbildning Övriga 2,8% Utbildningsföretag 12,2% Högskola 24,3% Folkhögskola Studieförbund 0,8% 2,9% Kommunal regi 73,4% Kommunal regi 73,4 % Högskola 12,2 % Utbildningsföretag 12,2 % Folkbildning 3,9 % Övriga 2,8 % 18
FRÅGA 15 Underlag 154 svar De 154 lärcentra som svarat har tillsammans 5 002 elever. 75 enkätsvar anger procentuell fördelning. A) HUR MÅNGA PERSONER STUDERADE HT 2003 ANNAN EFTERGYMNASIAL UTBILDNING (SOM KY, EFTERGYMNASIAL FOLKHÖGSKOLEUTBILDNING ETC.)? B) ANGE FÖR UTBILDNINGARNA I 15 A) DEN UNGEFÄRLIGA FÖRDELNINGEN I PROCENT MELLAN OLIKA UTBILDNINGSANORDNARE Annan eftergymnasial utbildning Övriga 7,0% Utbildningsföretag 15,1% Folkhögskola 2,0% Studieförbund 1,3% Kommunal regi 74,6% Kommunal regi 74,6 % Utbildningsföretag 15,1 % Övriga utbildningar 7,0 % Folkbildning 3,3 % 19
FRÅGA 16 Underlag 174 svar De 174 lärcentra som svarat har tillsammans 9 265 studenter. 142 enkätsvar anger procentuell fördelning. A) HUR MÅNGA PERSONER STUDERADE HT 2003 UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEUTBILDNING? B) ANGE FÖR OVANSTÅENDE DEN UNGEFÄRLIGA FÖRDELNINGEN I PROCENT MELLAN OLIKA UNIVERSITET/HÖGSKOLOR Högskoleutbildning Universitet/högskolor i övriga världen 0,0% Universitet/högskolor i Europa 0,1% Universitet/högskolor i övriga landet 27,6% Univ/högskolor i regionen 38,9% Universitet/högskola i närområdet 33,4% Regionen 38,9 % Närområdet 33,4 % Övriga landet 27,6 % Europa/Världen 0,1 % 20
FRÅGA 17 Underlag 140 svar UNGEFÄR HUR MÅNGA AV DE STUDERANDE VID ERT LÄRCENTRUM DELTAR HT 2003 I KURSER/PROGRAM SOM INGÅR I NÄTUNIVERSITETETS UTBUD? De 140 lärcentra som svarat har tillsammans 1 569 studenter. 71 stycken av de som svarat har angett 0 studenter. 21
FRÅGA 18 Underlag 201 svar HUR ÄR DEN STUDIEMÄKLANDE (UPPSÖKANDE, VÄGLEDANDE, FÖRMEDLANDE) FUNKTIONEN ORGANISERAD I ER KOMMUN? FLERA SVARSALTERNATIV. Studiemäklande organisation Annan 2 I för ändamålet särskild organisation I särskild lärcenterorganisation 10 15 I lärcenterorganisation med kommunal vuxenutbildning 90 I den kommunala vuxenutbildningen 75 I den kommunala skolorganisationen 9 Den studiemäklande funktionen är i hög utsträckning organiserad via eller i samarbete med den kommunala vuxenutbildningsorganisationen. Men oavsett hur den studiemäklande funktionen är organiserad ger kommentarerna till svaren en tydlig bild av samarbete mellan utbildningsformer, organisationer, lokaler och myndigheter verksamhet i organisatorisk och innehållsmässig förändring 22
FRÅGA 19 Underlag 198 svar KAN DE STUDERANDE VID ERT LÄRCENTRUM FÅ VALIDERING/SÄRSKILD PRÖVNING? Validering vid LC Ja, i de flesta förekommande kurser 83 Ja, i kurser för särskild behörighet 4 Ja, i kurser för generell behörighet 12 Ja, men i begränsad omfattning 78 Nej 21 21 lärcentra (11 %) uppger att de inte erbjuder någon form av valideringsmöjligheter. 87 lärcentra (44 %) uppger en hög grad av valideringsmöjligheter (de flesta kurser samt särskild behörighet). 90 lärcentra (45 %) uppger en lägre grad av valideringsmöjligheter (generell behörighet samt begränsad omfattning). 23
FRÅGA 20 Underlag 196 svar SAMARBETAR ER KOMMUN MED ANDRA KOMMUNER KRING VALIDERING/SÄRSKILD PRÖVNING? Valideringssamarbete Ja, i de flesta förekommande kurser 39 Ja, i kärnämnen 5 Ja, men i begränsad omfattning 111 Nej 41 155 lärcentra (79 %) har ett samarbete i valideringsfrågor med andra kommuner, i större eller mindre omfattning. 44 lärcentra (22 %) har ett omfattande samarbete med andra kommuner. 41 lärcentra (21 %) har inget samarbete med andra kommuner. 24
FRÅGA 21 Underlag 200 svar ERBJUDER ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET TENTAMENSMÖJLIGHETER FÖR HÖGSKOLEUTBILDNINGAR? Tentamensmöjligheter Ja, för alla studenter 86 Ja, för kurser som förmedlas av lärcentret och för kurser i nätuniversitetet 15 Ja, i kurser som förmedlas av lärcentret 31 Ja, men i begränsad omfattning 28 Nej 40 160 lärcentra (80 %) erbjuder tentamensmöjligheter i större eller mindre grad. 86 lärcentra (43 %) erbjuder tentamensmöjligheter för alla studenter. 40 lärcentra (20 %) erbjuder inga tentamensmöjligheter 25
FRÅGA 22 Underlag 197 svar VILKA HAR TILLGÅNG TILL LÄRCENTRUMVERKSAMHETEN OCH DESS RESURSER? Tillgång till LC Alla oavsett hemkommun 50 Alla kommuninvånare 73 Vuxenstuderande oavsett utbildningsanordnare 43 Studerande på kurser som anordnas av och/eller förmedlas i lärcentrets regi 31 166 lärcentra (84 %) är tillgängligt i vidare mening än för studerande vid kurser vid eller via lärcentret. 31 lärcentra (16 %) är tillgängligt för studerande vid eller via lärcentret 26
FRÅGA 23 Underlag 197 svar HUR ÄR BIBLIOTEKSFUNKTIONERNA ORGANISERADE VID ERT LÄRCENTRUM? Biblioteksfunktioner vid lärcentra Andra former 24 Biblioteket samlokaliserat med lärcentret 41 Med biblioteksfilial på lärcentret Med studiebibliotekarie på lärcentret 16 21 Med studiebibliotekarie på biblioteket 56 Uppkoppling mot bibliotekets nättjänster 48 Villkor som för kommuninvånare i övrigt 95 16 lärcentra (8 %) har biblioteksfilial 21 lärcentra (11 %) har studiebibliotekarie 41 lärcentra (21 %) är samlokaliserade med biblioteket 48 lärcentra (24 %) har uppkoppling mot bibliotekets nättjänster 56 lärcentra (28 %) har tillgång till studiebibliotekarie på biblioteket 27
FRÅGA 24 Underlag 190 svar NÄR ÄR LÄRCENTRUMVERKSAMHETENS BIBLIOTEKSRESURSER MED BIBLIOTEKARIE TILLGÄNGLIGA FÖR STUDENTERNA? Tillgänglighet till biblioteksresurser Dagtid, kvällar och helger Dagtid, kvällar och vissa helger Dagtid och kvällar 3 2 6 Dagtid och vissa kvällar Dagtid 14 17 Del av dag 7 Ordinarie öppettider vid kommunens bibliotek 120 Bibliotekarie saknas 21 Vid 120 lärcentra (63 %) har de studerande tillgång till biblioteksresurser vid bibliotekets ordinarie öppettider. Vid 25 lärcentra (13 %) har de studerande tillgång till biblioteksresurser utöver dagtid och bibliotekets ordinarie öppettider. Vid 21 lärcentra (11 %) saknas bibliotekarie. 28
FRÅGA 25 Underlag 196 svar KÄNNER NI TILL YTTERLIGARE LÄRMILJÖER I ER KOMMUN, SOM ÄR ÖPPNA FÖR OLIKA ANORDNARE, MED STUDERANDESERVICE OCH DISTANSÖVERBRYGGANDE TEKNIK? Ytterligare lärmiljöer Annat 21 Ordinarie skolor Utbildningsföretag 7 10 Arbetsplatser Fackföreningar 0 2 Folkbildningen 22 Nej 134 134 lärcentra (68 %) har inte kännedom om ytterligare lokala lärmiljöer 62 lärcentra (32 %) har kännedom om ytterligare lokala lärmiljöer 29
FRÅGA 26 Underlag 200 svar I VILKEN UTSTRÄCKNING SAMVERKAR ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET MED DEN KOMMUNALA NÄRINGSLIVSORGANISATIONEN? Samverkan med kommunal näringslivsorganisation I mycket stor utsträckning 24 I stor utsträckning 65 I liten utsträckning 98 Inte alls 13 111 lärcentra (55 %) har liten eller ingen samverkan med den kommunala näringslivsorganisationen. 89 lärcentra (45 %) samverkar i stor eller mycket stor utsträckning med den kommunala näringslivsorganisationen. 30
FRÅGA 27 Underlag 206 svar FINNS POLITISKT FÖRANKRADE STRATEGISKA UTVECKLINGS- OCH TILLVÄXTOMRÅDEN FÖR ER KOMMUN? Strategiska utvecklingsområden 0 Ja, i beslutat strategidokument med lokal förankring och engagemang 21 Ja, av KS/KF beslutade strategidokument eller motsvarande 55 Ja, i formulerat strategidokument eller motsvarande 38 Ja, allm änt form ulerade 71 Vet ej 15 Nej 6 I 114 kommuner (55 %) finns formulerade strategidokument kring kommunens utvecklingsområden. I 71 kommuner (34 %) finns allmänt formulerade utvecklingsområden. I 21 kommuner (10 %) känner inte lärcentret till eller saknas strategidokument. 31
FRÅGA 28 Underlag 189 svar ERBJUDER ERT LÄRCENTRUM UTBILDNINGAR INOM DESSA (OVANSTÅENDE) STRATEGISKA UTVECKLINGS- OCH TILLVÄXTOMRÅDEN? Utbildningar inom strategiska områden Med utbildningar på utvecklingsområden samt ytterligare områden 9 Med utbildningar på samtliga områden 3 Med flera utbildningar 36 Med enstaka utbildningar 64 Har planer, men ännu inget konkret 51 Inga kurser 26 48 lärcentra (25 %) har ett större engagemang i utbildningar kring kommunens strategiska utvecklingsoch tillväxtområden. 141 (75 %) lärcentra har inget eller mindre engagemang i utbildningar kring kommunens strategiska utvecklings- och tillväxtområden. 32
FRÅGA 29 Underlag 197 svar ANSER NI ATT ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET TILLGODOSER NÄRINGSLIVETS EFTERFRÅGADE UTBILDNINGS- OCH KOMPETENSUTVECKLINGSBEHOV? Tillgodoser LC näringslivets behov av utbildning? Ja, genom brett utbud och aktiv dialog 21 Ja, genom kurser och utbildningar som efterfrågas 55 Ja, i viss mån 106 Nej 15 121 lärcentra (61 %) svarar att de inte tillgodoser näringslivets efterfrågade utbildningsbehov 76 lärcentra (39 %) svarar att de tillgodoser näringslivets efterfrågade utbildningsbehov 33
FRÅGA 30 Underlag 200 svar HAR ERT LÄRCENTRUM FORSKARSTUDERANDE ELLER ANNAN FOU-ANKNUTEN VERKSAMHET? FoU-anknytning Ja, på flera områden 8 Ja, på enstaka område 12 Har planer, men ännu inget konkret 15 Nej 165 180 lärcentra (90 %) har ingen FoU-anknuten utbildning/verksamhet 20 lärcentra (10 %) har FoU-anknuten utbildning/verksamhet 34
FRÅGA 31 Underlag 193 svar HUR ÄR LÄRCENTRUMVERKSAMHETENS KOPPLING TILL DET LOKALA KOMPETENSRÅDET ELLER MOTSVARANDE? Koppling till lokalt kompetensråd Har samordnad organisation 17 Har ett utvecklat samarbete 31 Samarbetar i viss mån 41 Har inget samarbete 18 Saknar lokalt kompetensråd 86 145 lärcentra (75 %) har en svag eller ingen koppling till det lokala kompetensrådet 48 lärcentra (25 %) har en nära koppling till det lokala kompetensrådet 35
FRÅGA 32 Underlag 183 svar I VILKEN OMFATTNING SAMARBETAR ER KOMMUN MED DET REGIONALA KOMPETENSRÅDET? Samarbete med regionalt kompetensråd I mycket stor omfattning 9 I ganska stor omfattning 41 I ganska liten omfattning 39 I mycket liten omfattning 28 Har inget samarbete 66 133 lärcentra (73 %) ett svagt eller inget samarbete med det regionala kompetensrådet 50 lärcentra (27 %) har ett nära samarbete med det regionala kompetensrådet 36
FRÅGA 33 Underlag 198 svar I VILKEN UTSTRÄCKNING HAR LÄRCENTRUMVERKSAMHETEN VARIT ENGAGERAT I GENOMFÖRANDET AV DE REGIONALA TILLVÄXTAVTALEN 1999-2003? Engagemang i tillväxtavtalen I mycket stor omfattning 2 I ganska stor omfattning 28 I ganska liten omfattning 40 I m ycket liten om fattning 43 Inget 85 85 % av lärcentra har haft inget eller litet engagemang i genomförandet av tillväxtavtalen 15 % av lärcentra har haft ett stort engagemang i genomförandet av tillväxtavtalen 37
FRÅGA 34 Underlag 198 svar I VILKEN UTSTRÄCKNING HAR LÄRCENTRUMET VARIT ENGAGERAT I FRAMTAGANDE AV DE REGIONALA TILLVÄXTPROGRAMMEN 2004-2007? Engagemang i tillväxtprogrammen I mycket stor omfattning 4 I ganska stor omfattning 27 I ganska liten omfattning 38 I m ycket liten om fattning 35 Inget 94 84 % av lärcentra har haft inget eller litet engagemang i genomförandet av tillväxtavtalen 16 % av lärcentra har haft ett stort engagemang i genomförandet av tillväxtavtalen 38
FRÅGA 35 Underlag 195 svar VILKA ÄR ERA PLANER FÖR ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET FÖR KOMMANDE TREÅRSPERIOD? I RANGORDNING EFTER PRIORITERINGSGRAD. (Kategoriserade och viktade svar) Etablera/utveckla Lärcentrum/3M 153 Högskolekurser 117 Näringsliv/tillväxt/motorfunktion 81 Flexibla GRUV- och GyVUXkurser 76 Rekrytering 66 Samverkan mellan kommuner 57 Högskoleprogram 53 Vägledning/mäklarfunktion 29 Uppdragutbildning 27 Behovsorientering 18 Flexibla KY-utbildningar 15 Uppdragsutbildning 15 Validering 13 Uppsökande verksamhet, lågutbildade 11 Minilärcentra 9 Flexibla ungdomsgymnasiekurser 7 Teknik 6 Bibliotek 6 Kvalitet 5 Folkbildning 5 FoU 4 39
FRÅGA 36 Underlag 193 svar VILKA BEDÖMER NI VARA DE TRE FRÄMSTA HINDREN FÖR ÖNSKVÄRD UTVECKLING AV ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET? I RANGORDNING. (Kategoriserade och viktade svar) Ekonomiska hinder 453 Rekryteringsmässiga hinder 66 Politiska hinder 64 Organisatoriska hinder 41 Lokalmässiga hinder 34 Kursmässiga hinder 32 Samarbetshinder 19 Inga hinder 12 Studiefinansieringshinder 10 Tekniska hinder 7 40
FRÅGA 37 Underlag 136 svar FINNS DET OMRÅDEN I ER LÄRCENTRUMVERKSAMHET SOM ÄR INTRESSANTA UR ETT KUNSKAPSSPRIDNINGSPERSPEKTIV, OMRÅDEN DÄR NI KAN ÖVERFÖRA KUNSKAPER OCH ERFARENHETER GENTEMOT ANDRA LÄRCENTRA? BESKRIV KORTFATTAT. Svaren innehåller erfarenhetsområden som: - Användning av befintliga resurser VUX/AME - Matchning utbildning-arbetsmarknad - Lärcentrumutveckling - Vägledning - Näringslivssamarbete - Pedagogisk utveckling av flexibel utbildning VUX-nivå - Lärcentrumutveckling - organisation - Kommunalt samarbete - Kommunalt samarbete i gemensam nämnd - Unik nämndorganisation - Mötesplats för tillväxt- och utvecklingsfrågor - Valideringsprojekt - Omvårdnadsprogram på distans, kurssamordning mellan kommuner - Regionalt samarbete med distans-vux - Arbetsplatsförlagd validering av vård och omsorg - Databas med kvantitativa och kvalitativa undersökningar 1998-2003 av lärcentrumstuderande - Modell för KY - Samarbete på länsnivå med den regionala högskolan - Lång erfarenhet av lärcentrumverksamhet - Bred samverkan i bostadsområde - Kvalitetsfrågor vad gäller pedagogik och metod i distansutbildning samt yrkesinriktad utbildning - Genomförande av distansprogram - Studentföretagsverksamhet - Samlad vuxenutbildning - Distansundervisning i integrerat gy/gyvux - Introduktion av flyktingar - Elevinflytande i kursuppläggning och genomförande - Psykosocial studiemiljö - Teknik - Lärcentrum utan bidrag och med låga kostnader - Lärare från olika utbildningsanordnare - Samverkan med olika utbildningsanordnare - Utbildning för småföretagare på landsbygd - Samverkan mellan kommunala verksamheter - Lärcentrumorganisation i liten kommun samt samarbete mellan kommuner - Flexibelt lärande och validering - Reguljära kurser på vårdområdet, samarbete med socialförvaltningen - Samlad vuxenutbildning - Handledning på olika nivåer 41
- Delregionalt samarbete - Flexibelt lärande - Erfarenheter från ett av landets större lärcentrum - Lärcentrum som renodlad infrastruktur - Flexibelt lärande - Samlokalisering lärcentrum-bibliotek med låga kostnader - Samlat ungdomsgymnasium/vux/ame/bibliotek - Nätverkssamarbete för att erbjuda fler udda kurser - Kontinuerligt intag och handledande lärarroll inom VUX - Mellankommunalt samarbete - Sammanslagning VUX/AME/näringslivssekreterare i liten kommun - Kurssamverkan med näraliggande kommuner - Gymnasiala kurser och högskolekurser läses parallellt - Sammanslagning AME/lärcentra - Integrerat ungdomsgymnasium och VUX - Kvalitetsgranskning av utbildningsanordnare vid upphandling - Handledning på gymnasiala kurser - Organisatorisk samverkan mellan kommuner - Flexibel VUX-undervisning - Marknadsföring, samarbete med det lokala näringslivet, lärcentrumkvalité - VUX på distans - Validering och mäklarrollen - VUX-kurser via telebild - Kontinuerligt intag till GRUV/VUX samt kombination av när- och distansstudier - Mellankommunalt VUX-samarbete i glesbygdskommuner - Mångårig kompetensutveckling av lärare i distanspedagogik - Modell för lärare i flexibel vuxenutbildning - Pedagogiska modeller för individuella lärstilar - VUX på distans, mellankommunalt samarbete - Utvecklingsprojekt - Samlad vuxenutbildning - Läs- och skrivsvårigheter - Lärande på arbetsplatser - Kompetensutveckling för samlade kommunala verksamheter samt flexibla ungdomsgykurser - Distanspedagogik - Regional samverkan - Flexibel vuxenutbildning - Vinna-vinna-perspektiv - Hälsingevux - Verksamhet med små medel - Samverkan inom vuxenutbildningen - Studentbemötande, statistik, samverkan - Brett infrastrukturnätverk för vuxnas lärande - Samverkan för tillväxt - Validering, utvecklad SYV - 500 sökande från hela landet till program via lärcentrum - Länssamarbete - Seminarier och kortkurser för företagare - Videokonferensteknik och lärstilar - Länssamverkan och validering 42
- Samlad VUX - Transport och logistik - Minilärcentra i glesbygd - Lärcentrumuppbyggnad med små medel - Stor verksamhet med liten personalstyrka - Efterfrågestyrd utbildning, fjärrdistans - Forskningsstation Östra Norrbotten - Fungerande lärcentrum - Folkhögskolesamarbete - Hemrum för programstudenter 43
FRÅGA 38 Underlag 48 svar ÖVRIGA SYNPUNKTER i vår kommun måste det till statlig finansiering om lärcentra ska kunna återuppstå statlig delfinansiering nödvändig för fortlevnad uppvaktningar för att uppmana regeringen att ordna en permanent finansiering för lärcentra tillsammans grann-fhs utveckla studier på lokala och distansbaserade kurser hotad av nedläggning, önskvärt med en viss statlig finansiering till lärcentra.. lärcentraverksamheten bör uppmärksammas och ersättas med ekonomiska bidrag... skulle önska att vi fick en stadig nationell plattform att luta oss emot all vuxenutbildning under ett tak men kallar endast högskoleverksamheten för lärcentrum av yttersta vikt att frågan om finansieringen av framförallt högskoleutbildningen på distans löses skulle gärna se att Nätuniversitetets kursmakare av webbkurser tar kontakt med lärcentra... vår tid har ägnats åt personal, ekonomi och kursdeltagare på grund av besparingsförslag vi har lyckats väl under våra första tre terminer att nå rätt målgrupp det fysiska lärcentret som vi har tänkt oss är ej igång, startar hösten 2004 vill ha bekräftelse på att ni fått denna enkät, förra enkäten såg jag att vi inte var med i rapporten processen medförde ökad förståelse mellan olika roller och behov... har vi fått ett bättre sätt att känna av och kartlägga vilka behov som finns i kommunen... tack vara region Värmland och samarbetet med Karlstads universitet Glesbygdsverkets förslag om nationellt finansiellt stöd för högskola på lärcentra är viktigt bra övergripande politiska ställningstaganden genom kommunens VISION 2010 vi ställer gärna upp på kompletterande uppgifter eller av annat som ni efterfrågar... i och med den samverkan som sker genom NVU NVU är samordnare av innehåll i lärcentren haltar pga. att högskola, KY och FHS är ett nytt uppdrag skulle velat kommentera frågorna men hinner ej, eftersom klockan är tio i tolv framtiden är naturligtvis i viss mån osäker önskemål: sänd helst ej ut enkäter vid hel- eller halvårsskiften, annars bra innehåll i enkäten Tack för att ni engagerar er i vår verksamhet och jag ser fram emot resultaten dålig "timing", enkät ut 17/12, 4 dagar till 9/1 då kan lärcentrum bli en motor för tillväxt, både lokalt och regionalt viktigt att kommunerna får resurser för högskoleutbildningar, det är största knäckfrågan idag... statlig övergripande finansiering absolut nödvändig annars kommer de flesta lärcentra försvinna Glesbygdsverkets arbete kring lärcentra är mycket initierat och bra vi är en liten kommun med få utbildningsföretag förutom Komvux lokalproblem försvårar samverkan med ungdomsgymnasiet och/eller distanshögskolan 44