TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand, Nordic School of Public Health NHV.
Syfte Syftet med Tema I är att deltagarna skall öka sin kunskap om och förstå sambandet mellan hälsa och livsstil samt att relatera det till sin egen, barnets och familjens livsstil.
Tema I är uppdelat i fem diskussionsområden 1. Hälsans bestämningsfaktorer: Faktorer som styr vår hälsa och livsstil diskuteras. 2. Att arbeta hälsofrämjande: Skillnaden mellan hälsofrämjande och förebyggande arbete diskuteras. 3. Hur är hälsoläget? Hälsoläget och de vanligaste livsstilssjukdomarna bland vuxna och barn i Norden diskuteras. 4. Hälsa mer än bara frånvaro av sjukdom : Holistisk, hälsofrämjande, salutogen, hälsosyn diskuteras. 5. Nya tema att arbeta med i Livsstilsverkstan - Gruppen lägger upp strategi för sitt fortsatta gemensamma arbete.
WHO delar in hälsans bestämningsfaktorer enligt följande: Sociala och ekonomiska faktorer Faktorer som är relaterade till den fysiska miljön Faktorer som är relaterade till individuella karaktäristika och beteende (livsstilsfaktorer). Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer WHO (2012).
Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer Dahlgren & Whitehead (1991).
Diskussionsfrågor Vad tycker ni om den här indelningen av hälsans bestämningsfaktorer? Vilka lager tycker ni att ni kan påverka? Hur kan ni påverka?
Figur 3. Livsstil och samverkansfaktorer.
Diskussionsfrågor Vilka faktorer tycker du påverkar dig och din familj mest i dina livsstilsval? Reflektera över vilken livsstil ni har i familjen. Kan något ändras? Dela med er av era erfarenheter. Tycker du att du har tillräcklig kunskap för att fatta rätt beslut om hur du kan leva en hälsosam livsstil? Om inte, varifrån och hur skall du få denna kunskap?
Den process som möjliggör för människor att öka kontrollen över och att förbättra sin hälsa. (Ottawa Charter 1986) Figur 4. WHOs definition av hälsofrämjande (health promotion).
Diskussionsfrågor Vilka faktorer påverkar dig, dig barns och den övriga familjens hälsa och livssil? Vilka faktorer kan du påverka för ag främja hälsan? Diskutera hur du/man kan gå Illväga prakiskt. Diskuterar ni i familjen Illsammans med barnen frågor rörande hälsa som t.ex. ag förbli frisk genom ag äta hälsosamt och ag vara fysiskt akiv?
Tabell 1. Andelen nordiska föräldrar som diskuterar hälsa och hälsofrämjande aktiviteter tillsammans med sina barn fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011
Figur 5. Hälsoutvecklingen i samhället det senaste decenniet.
Diskussionsfrågor Vad tror ni har orsakat denna utveckling? Hur kan vi tillsammans vända trenden?
Hälsofrämjande livsstilsval under barns uppväxt Barn gör egna hälsofrämjande livsstilsval som vuxna Hälsan ökar och sjukdomsbörda av livsstilssjukdomar minskar Figur 6. Hälsofrämjande livsstilsval.
Diskussionsfråga Hur tänker ni kring sambandet som är beskrivet i Figur 6?
Tabell 2. Andel friska nordiska barn fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011
Tabell 3. Andel nordiska barn med psykosomatiska besvär fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011
Tabell 4. Andel nordiska barn med övervikt fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011
Diskussionsfrågor Har ert barn klagat över magont, huvudvärk, sömnlöshet eller liknande besvär? Om så är fallet när brukar barnet göra det? Hur tror ni att övervikt påverkar ett barn? Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller hälsa/ohälsa?
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet. WHO 1948 Figur 7. WHOs definition av hälsa
Diskussionsfrågor Diskutera WHOs definition av hälsa. Diskutera vad det innebär för var och en att ha hälsa. Nämn fler riskfaktorer och diskutera hur dessa kan leda till ohälsa. Nämn fler friskfaktorer och diskutera hur de kan främja hälsan. Diskutera om det finns skillnader mellan vad avser hälsa/ohälsa.
Figur 8. Salutogenes.
KASAM Begriplighet Att man upplever tillvaron som begriplig och förutsägbar, att man förstår vad som händer i ens liv och varför. Hanterbarhet Att man upplever att tillvaron är hanterlig, att man kan ta sig igenom vardagliga svårigheter på ett konstruktivt sätt, att man har resurser till sitt förfogande. Meningsfullhet Att livet känns meningsfullt. Figur 9. Känsla av sammanhang (Antonovsky 1991)
Diskussionsfrågor Diskutera Antonovskys idéer om hälsa. Kan man ha olika grad av hälsa? Kan man vara sjuk men ändå ha hälsa? Försök finna konkreta exempel att diskutera KASAM.
Figur 10. Aktörer kring barnet.
Nya teman att arbeta med i Livsstilsverkstan