TEMA III MEDIER OCH HÄLSA

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "TEMA III MEDIER OCH HÄLSA"

Filip Vikström
för 9 år sedan
Visningar:

1 TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Ins2tu2onen för kommunika2on och medier Lunds universitet, har ha< huvudansvar för u=ormning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg, professor, Nordic School of Public Health NHV

2 Sy0e Sy<et med Tema III är ai deltagarna genom ai reflektera och diskutera skall förstå mediers påverkan samt ai deltagarna skall utveckla sin kri2ska värderingsförmåga i både posi2v och nega2v bemärkelse 2ll vad som framställs av och rapporteras i medier.

3 Tema III är uppdelat i fyra diskussionsområden 1. Hälsokompetens: Diskussion och reflexion kring varför hälsa är medialt gångbart samt trender rörande rapportering. 2. Karta och Kompass. Medier styr en stor del av vår vardag. Diskussion kring hur medier bestämmer agendan i samhället på olika nivåer. 3. Hur ser vår medievardag ut? Digitala medier och Internet har förändrat vuxnas, ungdomars och barns medievanor. Diskussion utifrån deltagarnas egna erfarenheter 4. Varför är barn så intressanta för marknadsförare? Hur reklam kan påverka barn och olika mediers förhållningssätt till reklam samt hur deltagarna förhåller sig själva diskuteras.

4 Varför är hälsa medialt gångbart? All2d aktuellt Högt uppmärksamhetsvärde Angeläget O<a omtvistat

5 Diskussionsfrågor Hälsokompetens Vilka kanaler riktar sig till småbarnsföräldrar? Om det finns sådana, vilka ämnen tar de upp? Om ni letar efter kunskap om barns hälsa och hälsofrämjande aktiviteter. Vart vänder ni er då? Hur väl förstår ni information om barns hälsa?

6 Tabell 1. De fem vanligaste källor som nordiska föräldrar använder när de söker efter information om barns hälsa (2011). Källa: NordChild 2011

7 Tabell 2. Nordiska föräldrars förståelse av informa2on rörande barns hälsa i åldersgruppen 2-6 år. Källa: NordChild 2011

8 Medierna fungerar som karta och kompass.

9 Karta och kompass. Diskussionsfrågor. Vilket/vilka ämnen eller hälsoproblem upplever ni får mycket utrymme just nu i medierna? Saknar ni något ämne? Varför tror ni ai det blir så?

10 Medierna är mäkgga genom deras: Anpassningskra0 (mediernas logik säier sin prägel på samhället och dess aktörer). InspekGonskra0 (medierna granskar och övervakar samhällsins2tu2oner och poli2ska processer). Publicitetskra0 (medierna bestämmer dagordningen i samhället).

11 Karta och kompass. Diskussionsfrågor. Vilka slags bilder har ni sei i olika reportage eller inslag om hälsa. Vad kännetecknar bilderna? Vem eller vad porträieras? Hur påverkar oss valet av bilder? Vilka fördelar och nackdelar finns det med det stora informa2onsutbudet i dagens medier?

12 Utbudets fördelar 1. Sjukvården avmys2fieras. 2. Avståndet producent - konsument minskar. 3. LäIare ai delta i beslut som rör egna hälsan.

13 Utbudets nackdelar 1. Svårt ai sovra. 2. Försämrad kvalité. 3. Dålig vägledning. 4. Onödig oro. 5. Status quo.

14 Hur ser vår medievardag ut? Diskussionsfrågor Vilka slags medier använder dii barn? Hur många 2mmar per dag ser barnet på TV? Brukar ni se 2llsammans med barnet? Vilka program ser barnet på? Notera om det kommer reklaminslag, hur länge och om vilka produkter.

15 Tabell 3. Nordiska barns (2-6 år) medieanvändning. GenomsniIligt antal 2mmar 1996 och Källa: NordChild 2011

16 Tabell 4. Nordiska föräldrars begränsning av barnets användande av medier. Barn i åldersgruppen 2-6 år Källa: NordChild 2011

17 Barn och ungas medievardag

18 Trender Ökad rapportering om hälsa i medierna. Ökad kommersialisering. Barnen, en allt viktigare målgrupp.

19 Varför är barn intressanta för marknadsförare? Ökat välstånd, mer pengar att konsumera för. Värdeförändringar, ökad status, stort inflytande på hushållets konsumtion och inköp. Framtidens konsumenter.

20 Mat och marknadsföring Matpreferenser och matval påverkas av reklam. Marknadsföringen tekniskt sofis2kerad och diffus/inbäddad. Reklaminvesteringar flyias från tradi2onella medier 2ll nya medier.

21 Internet och reklam Frivillig interaktion. Förklädd reklam. Varumärkesambassadörer. Barn omedvetna om reklamexponering. Naiva till kommersiell påverkan långt upp i åren. Strängare reglering leder inte per automatik till färre fall av barnfetma/ohälsa. Marknaden inte enda pedagogen i barns konsumentsocialisation och hälsoutveckling.

22 Fördjupad läsning/resurser Institutet för reklam och mediestatistik von Haartman, F. (2009) Stakeholder views on policy options for marketing food and beverages to children; Findings from the PolMark project in Sweden. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:9, ISBN Hastings, G., McDermott, L., Angus, K., Stead M. & Thomson, S. (2006) The extent, nature and effects of food promotion to children: A review of the evidence Nordicom-Sverige (2011) Mediebarometern Ekström, L. & Sandberg, H. (2010). Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet. Nord 2010:502. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Sandberg, H. (2010) Godis och medier: en söt sur eller besk upplevelse? I K.M. Ekström (red). Unga konsumenter utsatta och kapabla (s ). Karlstad: Konsumentverket Rapport_Unga_Konsumenter_utsatta_och_kapabla.pdf Sandberg, H. (2005) Medier som arena för hälsokommunikation. Nordicom Information, 27(2): Småungar och medier 2010 (Medieanvändningen hos barn 2 9år) Unga och medier 2010 (Barn och ungas (9 16 år) medievardag)

Relevanta dokument

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,