Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON 031-786 28 95 E-POST peter.molnar@amm.gu.se HEMSIDA www.amm.se
Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är en god och godtagbar bullermiljö ur ett hälsoperspektiv?... 3 Hälsoeffekter förknippade med bullerstörning... 3 Den aktuella bullersituationen... 4 Modellering av bullernivåerna... 4 Sammanfattande bedömning... 5 Referenser... 5 2
Inledning Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC) blev (2015-03-06) kontaktade av en boende i Kungsbacka. Han upplever sig kraftigt störd av trafikbuller från motorvägen E6 förbi Kungsbacka, och uppger att flera grannar har liknande problem. Han vill ha en miljömedicinsk bedömning av bullersituationen och en bedömning av lämpligheten att bo i en sådan bullermiljö. Vad är en god och godtagbar bullermiljö ur ett hälsoperspektiv? Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att för en god ljudmiljö bör inte ljudnivåerna utomhus vara högre än 50 db(a) och inomhus inte högre än 30 db(a) (WHO, 1999). I Sverige har vi i dagsläget ett riktvärde vid nybyggnad av bostäder för dygnsekvivalent ljudtrycksnivå på 55 db(a) utomhus och 30 db(a) inomhus. Från ett hälsoperspektiv anser vi att WHOs rekommendationer utomhus säkerställer en god utomhusmiljö. Vidare anser vi att de svenska riktvärdena på 55 db(a) utomhus innebär en inte optimal, men acceptabel bullermiljö. När det gäller inomhusmiljön samstämmer det svenska riktvärdet på 30 db(a) med WHOs rekommendationer och ur ett hälsoperspektiv anser vi att dessa nivåer bör säkerställas för att ge förutsättningar för god återhämtning (sömn och vila). Vad gäller hur utomhusnivåerna påverkar ljudnivån inomhus klaras riktvärdet på 30 db(a) inomhus i de flesta fall i Sverige vid 55 db(a) utomhus förutsatt att man har moderna och stängda fönster. Ett traditionellt två-glasfönster dämpar ca 20-25 db(a) medan ett tre-glasfönster dämpar ca 30 db(a) och ljuddämpande fönster dämpar 32-44 db(a), beroende på konstruktion och infästning i vägg. Man bör dock vara medveten om att dels friskluftsventiler på utsatt fasad kan släppa igenom en del buller från trafik och dels att fasaden i äldre hus kan ha en sämre bullerdämpning än i moderna hus. Detta kan innebära att den positiva effekten av bullerdämpande glas inte blir så stor som förväntat. Hälsoeffekter förknippade med bullerstörning Omgivningsbuller påverkar hälsa och välbefinnande på flera sätt. Dels direkt genom att det upplevs som störande, och dels genom att försvåra sömn, vila, talförståelse, koncentration och inlärning. Starkt buller kan även ge fysiologiska stressreaktioner och allt fler studier ger belägg för att långvarig exponering av trafikbuller kan öka risken att drabbas av högt blodtryck eller hjärtinfarkt (Miljöhälsorapport 2013). Misstanken om ett orsakssamband mellan hög bullernivå från trafik vid bostaden och risk för hjärtinfarkt är så stark att WHO har utarbetat en beräkningsmodell för risken (WHO, 2011). 3
Enligt riktlinjer från WHO (2009) innebär nattliga ljudnivåer över 55 db(a) utomhus att det finns risk för att en ansenlig del av befolkningen upplever sig störda och får sämre sömn samt att risken för kardiovaskulära sjukdomar ökar. Den aktuella bullersituationen Den klagande upplever trafikbullret som mycket störande. Det yttrar sig bl.a. på följande sätt: Det är svårt att vistas utomhus i trädgården och föra en konversation. Det går inte att ha altandörren (som vetter mot E6) öppen och samtidigt lyssna på radio, tv, eller föra en konversation inomhus. På kvällen/natten är det ofta svårt att somna och han vaknar ofta flera gånger på natten pga. lastbilar som dundrar förbi. På sommarhalvåret då det kan bli varmt i huset är det omöjligt att ha fönstren öppna på natten för att vädra (även på sidan som vetter från E6), pga. de höga bullernivåerna. Modellering av bullernivåerna VMC har modellerat bullernivån vid fasad för den aktuella fastigheten. Programmet Buller väg II, version 1.2.4 (Trivector), har använts och som indata har vi använt oss av Trafikverkets årsmedelvärde för antal fordon per dygn på E6 i höjd med fastigheten samt trafiken på påfarten till E6 norrut från Kungsbacka centrum. Totalt antal fordon per dygn E6 2014 var 39970, varav 5050 tunga fordon (13 %) och på påfarten 2000 fordon och 220 tunga fordon (11 %). Vi har använt den verkliga medelhastigheten för de olika trafikslagen personbilstrafik och tung trafik (110 resp. 95 km/h på E6, och 90 resp. 70 km/h på påfarten). Modelleringen gav en bullernivå på 61,5 db(a) vid fasad. Då trafiken är tät och innehåller en hög andel tunga fordon innebär det att vistelse utomhus i trädgården gör det svårt att hålla samtal i normal nivå. Då den aktuella fastigheten (och även flera andra på Varlabergsvägen) byggdes innan motorvägen anlades 1973 är det troligt att fasadernas bullerdämpning inte kan jämföras med dagens nybyggda hus. Det innebär även att fasaddämpande åtgärder med byte av fönster till isolerglasfönster inte nödvändigtvis ger fullt den effekt som de gör på ett modernare hus. De höga bullernivåerna nattetid medför att en hög andel förväntas ha svårt att sova ostört med öppet fönster, vilket kan vara ett problem under varmare årstider då äldre fastigheter ofta inte stänger ute värmen soliga sommardagar, och värmen inomhus kan då nå klart över komfortzonen. 4
Sammanfattande bedömning Sammantaget kan sägas att fastigheternas läge så nära E6 med dagens höga trafikintensitet och höga bullernivåer medför att det finns risk för att de boendes hälsa påverkas, dels genom att det upplevs som störande, men även genom att försvåra sömn, vila och koncentration. Flertalet studier pekar också på att långvarig exponering för buller kan öka risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt. Ytterligare bullerreducerande åtgärder kan minska risken för att de boendes hälsa påverkas negativt. Referenser Miljöhälsorapport (2013). Mats Nilsson, Charlotta Eriksson och Jenny Selander. Miljöhälsorapport, Kapitel 12 Buller, http://www.imm.ki.se/mhr2013.pdf. WHO (1999). Guidelines for Community Noise. World Health Organization, Geneva. http://www.who.int/docstore/peh/noise/guidelines2.html WHO (2009). Night noise guidelines for Europe. World Health Organization (WHO), Copenhagen, Denmark, 2009, http://www.euro.who.int/ data/assets/pdf_file/0017/43316/e92845.pdf WHO (2011). Burden of disease from environmental noise - Quantification of healthy life years lost in Europe. World Health Organization (WHO), Copenhagen, Denmark, 2011 http://www.euro.who.int/ data/assets/pdf_file/0008/136466/e94888.pdf 5