Likabehandlingsplan och Årlig plan Östra gymnasiet POSTADRESS Huddinge kommun Grundskoleavdelningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, 3 tr. E-POST barn-utbildning@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 360 03
DISKRIMINERINGSFÖRBUD I LAGEN 3 Diskrimineringsförbud och kommunens vision 3 Diskrimineringsförbud och gymnasienämndens mål 3 Diskrimineringsförbud och Östra gymnasiets vision 4 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ 4 Ansvarsfördelning och elevers delaktighet 4 Ledning 4 Personal 5 Elever 5 Elevers rätt till stöd 5 B. ALLMÄNNA ÅTGÄRDER 6 Information 7 Kartläggning 8 Uppsikt/upptäckt 9 C. SPECIFIKA ÅTGÄRDER 9 Kön och könsöverskridande identitet 9 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 10 Funktionshinder 11 Sexuell läggning 12 Annan kränkande behandling 13 Rutiner för utredning och dokumentation 14 Utredning 14 Åtgärder och uppföljning 14 Uppföljning och utvärdering 15 Dokumentation 15 Definitioner och begrepp 17 POSTADRESS Huddinge kommun Grundskoleavdelningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, 3 tr. E-POST barn-utbildning@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 360 03
DISKRIMINERINGSFÖRBUD I LAGEN En skola får inte diskriminera någon elev eller person som söker till skolan. Det gäller all personal på skolan så som lärare, elevassistenter och uppdragstagare (Läs mer i 1 kap 5, Diskrimineringslagen 2008:567) Diskrimineringslagen reglerar skolornas ansvar för frågor gällande likabehandling och likabehandlingsplanen. Skollagen styr skolornas ansvar avseende kränkande behandling och en årlig plan. Östra gymnasiet har valt att kombinera likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling i en gemensam plan. Nedan kommer denna gemensamma plan att benämnas likabehandlingsplan. Skolan har ett ansvar att bedriva målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder 1. Skolan ska förebygga och förhindra att elever eller elever som söker till skolan utsätts för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trossuppfattning samt förebygga och förhindra trakasserier. Denna plan ska revideras varje år samt ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Om skolan får kännedom att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling ska skolan utreda och vidta lämpliga åtgärder. Det ska även finnas rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Rektorn är ytterst ansvarig för att detta följs på Östra gymnasiet Diskrimineringsförbud och kommunens vision Kommunens vision delaktighet ska återspeglas på Östra gymnasiet där elever ska känna engagemang och ha ett inflytande i verksamheten, en vilja att ta ansvar. Diskrimineringsförbud och gymnasienämndens mål Elever är trygga i sin skolmiljö. Elever har inflytande över sitt lärande i det inre arbetet i skolan. Elever upplever att de behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 1 Definitioner se sidan 17 POSTADRESS Huddinge kommun Grundskoleavdelningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, 3 tr. E-POST barn-utbildning@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 360 03
Diskrimineringsförbud och Östra gymnasiets vision Östra gymnasiets vision är att alla elever upplever att de behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Östra gymnasiet ska vara en skola där olika personligheter uppmärksammas och får utrymme. Hänsyn ska tas till olikheter för att främja elevens möjligheter till utveckling och studier. Denna vision återspeglas i Östra gymnasiets devis: Östra gymnasiet är en skola med plats för personlighet. Skolan ska karakteriseras av öppenhet och gemenskap. Eleverna ska känna sig trygga i sin skolmiljö och ingen elev ska känna sig utsatt för kränkningar. A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Alla elever ska behandlas med respekt och värdighet oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Östra gymnasiet ska vara en skola med plats för personlighet där hänsyn tas till olikheter. Ansvarsfördelning och elevers delaktighet Ledning Rektorn har det övergripande ansvaret för arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling. Ska se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten. Ansvara för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling Ansvara för att likabehandlingsplanen varje år uppdateras och utvärderas i samarbete med personal och elever. Varje år ska föregående års åtgärder utvärderas och nya åtgärder införas. 4
Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling samt ansvara för att det utreds om verksamheten får kännedom om att det förekommer. Är ansvarig för att arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor lyfts på skolan. Personal All personal ska agera vid kränkande eller diskriminerande situationer samt ha uppsikt över eleverna i syfte att upptäcka eventuell diskriminering. Personalen ska skaffa sig kunskap angående skolans likabehandlingsplan. Vid mindre allvarliga situationer kontaktas programledaren och vid mer allvarliga situationer ska skolledningen och därmed Antimobbningsgruppen kontaktas. Antimobbningsgruppen och dess funktion ska presenteras på Fronter. Personalen ska vara delaktig i utformning av likabehandlingsplanen Elever Elever ska ha en självklar del i arbetet med likabehandlingsplanen och representeras i den planerade Jämställdhetsgruppen. Eleverna ska veta vart de ska vända sig om de själva eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling. De har också rätt att få kunskap om skolans hållning i likabehandlingsfrågor. Även om eleverna är delaktiga i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling så är det viktigt att poängtera att ansvaret är skolans, inte elevernas. Elevers rätt till stöd Elever har rätt till stöd om de känner sig kränkta. Elevens upplevelser får inte avfärdas och eleven har rätt att bli tagen på allvar och få stöd oavsett vem eleven kontaktar i verksamheten. På Östra gymnasiet kan eleverna vända sig till vem som helst i personalen, om de känner sig utsatta för kränkningar och/eller diskriminerande behandling, i vetskap om att personalen har ett vuxenansvar att skydda dem mot att fara illa. Eleverna ska kunna räkna med att åtgärder sätts in snabbt och resolut. 5
B. ALLMÄNNA ÅTGÄRDER Uppdatering av likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen ska uppdateras varje år. I den ska en utvärdering av föregående års åtgärder finnas med. Utvärdering av föregående års plan Föregående likabehandlingsplan är en allmänt hållen plan för gymnasieskolorna och komvux i Huddinge kommun. Planen är ett ställningstagande mot diskriminering och kränkande behandling men med få specifika åtgärder. Det har därför varit svårt att verka utifrån planen. De konkreta åtgärder som att informera vårdnadshavare och ge dem möjlighet att framföra synpunkter, bearbeta planen tillsammans med personal och elever samt publicera likabehandlingsplanen på hemsidan, är någonting som Östra även fortsättningsvis måste arbeta med. Likabehandlingsplanen var under året under utarbetning och det förklarar varför endast 28 % av eleverna i årskurs 2 känner till likabehandlingsplanen. Vad ska göras? Uppdatera, utvärdera och konkretisera likabehandlingsplanen. Planen ska diskuteras av personal och elevrådet en gång per år. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (006:279). När ska det göras? Likabehandlingsplanen ska diskuteras av personal på APT vecka 42-43, 2009. Vidare lämnas den på remiss till elevrådet. Därefter ska synpunkterna tillvara i arbetet med att färdigställa planen under ht 2009. Därefter ska planen uppdateras läsårsvis. Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Rektorn är ytterst ansvarig. 6
Information Vad ska uppnås? Likabehandlingsplanen ska bli känd bland personal, elever och vårdnadshavare samt tillämpas på skolan. Vad ska göras och när? För att likabehandlingsplanen ska få betydelse och få genomslag ska personal och elever vara involverade i såväl arbetet med planen samt att ta del av det färdiga resultatet. Detta sker under ht 2009. Varje skolstart och vid första informationsmötet för ungdomsgymnasiet klargör rektor att kränkande behandling och diskriminering inte är tillåten samt hur skolan agerar. Liknande information ges till gymnasiesärskolan och IVIK/SFI. Likabehandlingsplanen ska publiceras på Fronter så att den finns tillgänglig för alla elever och all personal samt på Östra gymnasiets webbsida för årskurs 9 och andra utomstående. Detta sker när planen är utarbetad i slutet av ht 2009. Coacherna diskuterar likabehandlingsplanen samt kränkande behandling och diskriminering på människokunskapslektioner under läsåret med tyngdpunkt i början på läsåret. En power point-presentation kommer att tas fram till stöd för ändamålet. På gymnasiesärskolan tas frågorna upp på lämpliga lektioner. Synpunkterna ska överlämnas till Fanny Adebrink för att tas hänsyn till vid den årliga revideringen av likabehandlingsplanen. Skolan ska tillhandahålla informationsmaterial om likabehandlingsfrågor genom länkar som finns att tillgå på Fronter i samband med Likabehandlingsplanen. Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Övergripande ansvar har rektor. Coacherna ansvarar för information och dialog med sina coachelever. Fanny Adebrink, skolsekreterare, fungerar som samordnare. 7
Kartläggning Vad ska uppnås? Skolan ska skaffa sig en bild över förekomster av och orsaker till eventuell diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vad ska göras och när? All personal ska vara delaktig i kartläggningen genom att avläsa stämningen i skolan. Information lämnas till arbetslaget, skolledning och jämställdhetsgruppen i syfte att utveckla det förebyggande arbetet. Varje år i februari genomförs en enkät i årskurs 2 på skolan där bl.a. trygghet, likabehandling och likabehandlingsplanen kartläggs. Skolan ska utforma kortare enkäter för hela skolan som ska användas för att kartlägga eventuell förekomst av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Fronter kan med fördel användas för detta för en enklare hantering. Gymnasiesärskolan har en enkät som besvaras årligen. På gymnasiesärskolan skaffar sig biträdande rektor en övergripande bild genom samtal med personalen. Vid utvecklingssamtalen varje termin ska coacherna ta upp frågor kring elevernas trivsel och trygghet. De kartlägger även sina coachelevers frånvaro genom regelbunden kontroll. Under människokunskapen, en kurs som sträcker sig över tre terminer, diskuteras värderingsfrågor och bemötande. Elevernas synpunkter tas tillvara av coachen som anpassar kommande människokunskapslektioner efter behovet i gruppen. Skolsköterskan erbjuder varje år hälsosamtal för elever i årskurs 1. Rektor informeras om trender i likabehandlingsfrågor i syfte att utveckla de förebyggande åtgärderna. Vem är ansvarig för att det görs följs upp? Övergripande ansvar har rektor. Coacherna har ansvar för människokunskapen, utvecklingssamtalen och frånvarokontrollen. Skolsköterskan har ansvar för hälsosamtalen och rapportering. 8
Uppsikt/upptäckt Vad ska uppnås? Skolan ska arbeta aktivt för att tidigt upptäcka kränkande behandling och trakasserier för att på det sättet kunna åtgärda och förändra. Vad ska göras och när? Personalen påminns om sitt ansvar vid första personalmötet varje läsår där skolans policy repeteras och exempel ges. Riktlinjer för hur kränkande behandling och trakasserier ska hanteras återfinns i detta dokument samt i skolans åtgärdsplan vid mobbning som finns på F:/. Den sistnämnda bifogas årligen välkomstbrevet som går ut till all personal inför varje läsår. Personalen ska vara lyhörd för eleverna och röra sig bland eleverna, t.ex. vid lunchen i skolans matsal. Det hör samman med ett av skolans ledord, nämligen kommunikation. Skolan har egen personal i café, städ och kök i syfte att vara delaktiga i elevvården. En utbildning kring mobbning och trakasserier planeras. Generellt gäller att skolan är behjälplig när en elev önskar göra en anmälan till polis eller Diskrimineringsombudsmannen i diskriminerings- eller trakasseriärenden. Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Rektor är övergripande ansvarig och var och en ansvarar för att ta del i elevvårdsarbetet enligt ovan. C. SPECIFIKA ÅTGÄRDER Kön och könsöverskridande identitet Vad ska uppnås? En jämställd verksamhet där tjejer, killar samt personer med könsöverskridande identitet har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Det får inte förkomma trakasserier på grund av kön eller könsöverskridande identitet. Östra gymnasiet ska vara en skola med plats för personlighet. 9
Vad ska göras och när? Coachen/läraren bör känna av sin grupp och ha en öppen kommunikation med var och en av sina elever. Efter behov och i samråd med enskild berörd elev ska kön och könsöverskridande identitetsfrågor informeras elevgruppen. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och korrigera nedsättande sexualiserat språkbruk i den dagliga verksamheten. Medvetandegöra hur personal hanterar olika situationer och vilka föreställningar om kön som förmedlas i undervisning och i annan kontakt med eleverna vid APT i samband med likabehandlingsplanen. Diskutera kurslitteraturen med ett könsperspektiv på minst ett ämnesmöte under läsåret. Exempel på frågeställningar kan vara: Vilka bilder om kön ges av kurslitteraturen? Hur kan man som lärare undvika att återskapa stereotypa bilder av kön? Om det finns forskning publicerad kan denna lyftas till diskussion. Starta en jämställdhetsgrupp under läsåret. Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Övergripande ansvar har rektor. Alla som arbetar i skolan agerar om de hör olämpligt språkbruk. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vad ska uppnås? Ett likvärdigt bemötande oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Religionsneutral litteratur eftersträvas. Vad ska göras och när? Fortsätta lyfta och diskutera frågor om etnicitet och religion för att motverka rasism. Inom ramen för lämpliga kurser till exempel människokunskap, historia, religion, samhällskunskap ska etik, moralfrågor och värderingar diskuteras och arbetas med. Lärare får gärna be en kollega om stöd under en lektion som avhandlar ett känsligt ämne. Undvika att reproducera fördomsfulla, etnocentriska och stereotypa bilder av etnicitet och religion. Skolan tillhandahåller specialkost. 10
Skolan försöker tillmötesgå önskemålet om ett rum för bön och meditation. Vid nyinköp av läromedel i religion eftersträvas att litteraturen är religionsneutral. IVIK/SFI: Temavecka om religioner och olika former av tro samt om rasism. Fortsätta arbeta med integrering av IVIK/SFI till exempel genom idrottsdagar och andra schemabrytande aktiviteter. Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Övergripande ansvar rektor, övriga åtgärder samhällskunskapslärarna, religionslärarna och lärarna på IVIK/SFI. Funktionshinder Vad ska uppnås? Alla elever ska bemötas lika och ingen ska trakasseras eller diskrimineras på grund av funktionshinder. Skolan och undervisningen skall vara tillgänglig för alla oavsett funktionshinder. Lokalerna på Östra gymnasiet är inte anpassade för grava syn- och hörselskadade elever. Gymnasiesärskolan kan inte heller ta emot gravt rörelsehindrade elever. Möjliggöra för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. Öka integrationen mellan ungdomsgymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Inom gymnasiesärskolan ska varje elev få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt med hänsyn till elevens funktionshinder. Öka acceptansen och förståelsen för funktionshinder. Skolrestaurangen tar hänsyn tas till funktionshinder och allergier. Vad ska göras och när? Vid behov utbildas och informeras de lärare som undervisar en elev med funktionshinder. 11
Coachen/läraren bör känna av sin grupp och ha en öppen kommunikation med var och en av sina elever. Efter behov och i samråd med enskild berörd elev ges information om en specifik elevs funktionshinder. Fortsatt integrering mellan gymnasiesärskolan och ungdomsgymnasiet genom deltagande i gemensamma schemabrytande aktiviteter, till exempel avslutningar och idrottsdagar. Information om gymnasiesärskolan och olika funktionshinder ges till alla elever och coacher i årskurs 1 samt för ny personal vid skolstart. Skolan erbjuder Student Motivation Program (SMP) för elever med olika studiesvårigheter. Ett åtgärdsprogram upprättas för varje enskild elev. Biblioteket tillhandahåller talböcker och annan utrustning för elever med särskilda behov, exempelvis dyslexi. Viss anpassning av material görs för elever bland annat med dyslexi, till exempel kopiering av större text, möjlighet till muntliga prov. Fortbildning om dyslexi för gymnasielärarna planeras under läsåret 0910. Gymnasiesärskolan, SMP och biblioteket etablerar under året samarbete med Skoldatateket i Huddinge. Skolan tillhandahåller specialkost. Skolan är besiktigad ur ett tillgänglighetsperspektiv. Vid särskilda behov kan en elev få en elevassistent. Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Övergripande ansvar har rektor, biträdande rektor för gymnasiesärskolan, husmor, bibliotekarien och lärare på SMP har ansvar för sina respektive delar. Sexuell läggning Vad ska uppnås? Elever ska inte diskrimineras, trakasseras eller utsättas för annan kränkande behandling på grund av sin sexuella läggning. Öka elevernas kunskaper och förståelse om olika sexuella läggningar. 12
Vad ska göras och när? Huddinges ungdomsmottagning kommer att hålla workshop på en programdag under vårterminen för årskurs 2 där frågor om sexualitet, bland annat HBT-frågor, kommer att behandlas. Gymnasiesärskolan erbjuder likvärdig information till sina elever. IVIK/SFI gör ett årligt besök på ungdomsmottagningen. Huddinges ungdomsmottagning eller RFSL inbjuds även att föreläsa om frågorna på ett personalmöte under läsåret. Beteckningen vårdnadshavare ska användas för att inkludera samkönade vårdnadshavare. HBT-informationsmaterial finns i Oasen utanför skolsköterskan och syv. Vid nyinköp av läromedel eftersträvas att litteraturen belyser mångfalden i vårt samhälle. Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Rektorn och jämställdhetsgruppen Annan kränkande behandling Vad ska uppnås? Eleverna känner sig respektfullt bemötta och ingen elev utsätts för enstaka kränkningar eller mobbning. Vad ska göras och när? Personalen ska fortsätta att arbeta med värdegrundsfrågor på APT-möten vid minst ett tillfälle under läsåret 0910. Fortsätta att skapa en god anda genom övningar på kursen Människokunskap. En eventuell kränkande behandling hanteras i enlighet med skolans Antimobbningsplan. Kommunikation mellan personal och elever ska bidra till ett öppet klimat. Skolans lokaler underlättar arbetet med dess kommunikativa utformning. Personalen föregår med gott exempel genom att vara respektfulla gentemot eleverna. 13
Vem är ansvarig för att det görs och följs upp? Övergripande ansvarig är rektorn. Övrig personal. Rutiner för utredning och dokumentation Utredning I vår verksamhet utreds kränkningar enligt nedan: I enlighet med gymnasieförordningen ska läraren tillrättvisa och utreda mindre förseelser. Detta bör göras samma dag. Lärarna kan ta hjälp av programledarna och vid behov skolsköterskan. Vid allvarligare förseelser underrättas rektor som utreder och vid behov tar hjälp av elevvården samt mobilisera antimobbningsgruppen. När någon får vetskap om eller misstänker förekomsten av mobbning eller kränkning ska coachen och programledaren informeras och vid allvarligare fall även rektorn. På gymnasiesärskolan kontaktas klasslärare och biträdande rektor. Vid behov kan programledaren sammankalla till klasskonferens. Åtgärder och uppföljning I vår verksamhet vidtar vi nedanstående åtgärder när kränkningar inträffat: Vid mindre förseelser påpekar den person i personalen som hör kränkningen det olämpliga i kränkningen. Om någon är osäker på om kränkningen är att betrakta som mindre förseelse kan ett resonemang föras med programledare eller rektor. Vid andra fall tar rektor eller den rektor utser reda på vem ledaren/ledarna för kränkningen är genom att prata med den som är utsatt, andra elever, personal, vårdnadshavare och den som slår larm. Vi tar reda på så mycket fakta som finns om händelsen och dokumenterar den konkreta situationen. Rektorn, biträdande rektor eller programledare tillsammans med coach/ansvarig lärare och eventuellt en representant från elevvården plockar ut den berörda ledaren (en i taget om det är flera) till ett allvarligt samtal. Detta sker samma dag eller dagen efter det att vi har fått larm om att mobbning eller kränkande behandling förekommer. Där talas det om att vi VET att mobbning eller kränkningar förekommer och att det absolut inte får förekomma. Vi upplyser om att vi kommer att hålla eleven under uppsikt, att all personal hjälps åt med detta. Eventuellt inbokas uppföljningsmöten. 14
Efter första samtalet tar coachen/ansvarig lärare kontakt med berörda vårdnadshavare om eleven är under 18 år, både den utsatte och mobbningsledarnas, och informerar om vad som har hänt och vilka åtgärder som kommer att vidtas. Elevernas lärare informeras i lämplig omfattning. Upphör inte mobbningen eller kränkningarna kallas den elev som utövat kränkningen tillsammans med sin vårdnadshavare till EVK (elevvårdskonferens). Eleven informeras om risken att bli avstängd från gymnasiet om mobbningen eller kränkningen fortsätter. Elevvården kallar den utsatte till samtal för stöd och eventuell extra hjälp. Om någon i personalen har utfört eller beskylls för att ha utfört en kränkande handling gentemot en ska rektor eller biträdande rektor kontaktas. Personens chef utreder genom att samla fakta om det inträffade. Chefen kallar medarbetaren till samtal och beroende på allvaret i det inträffade vidtas erforderliga disciplinära åtgärder i enlighet med gällande avtal. Medarbetaren har rätt att ta med sin fackliga representant. I lindriga fall kan ett samtal vara tillräckligt. Företagshälsan kan användas som resurs. Alla åtgärder följs upp efter en tid. Uppföljning och utvärdering I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar varje enskilt fall av kränkning enligt nedan: På blanketten Rapport vid mobbning eller kränkningar kommer varje enskilt fall att följas upp kontinuerligt. Blanketten finns på F:/. Varje enskilt fall avslutas med en avstämning mellan rektor eller programledare, elevvård och coach och på blanketten kommer det att finnas utrymme där utvärderingen skrivs. I samband med utvärderingsdagarna i slutet av läsåret hålls ett möte mellan elevvården, programledare och berörda coacher där resultaten av insatserna under det gångna läsåret utvärderas och förbättringar föreslås. Dokumentation I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning enligt nedan: En blankett har utformats under höstterminen 2009 för dokumentation av varje enskilt fall. Blanketten ska börja användas när någon på skolan får kännedom om kränkningar och dylikt och därefter fylls blanketten på med mer information kontinuerligt under handläggningen. Programledarna föreslår 15
och rektor utser vem som är ansvarig för handläggning, dokumentation och uppföljning av fallet. När fallet är avslutat arkiveras blanketten i EVK-pärmen. Materialet lämnas inte ut till obehöriga om det kan vara till men för personen. Trenderna bland eventuella fall kan ligga till grund för framtida förebyggande åtgärder. Sekretessprövning görs vid eventuell förfrågan om utlämning av dokumentationen. 16
Definitioner och begrepp Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100). Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Diskriminering: Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Diskriminering kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever och elever. Annan kränkande behandling: En kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara, men behöver inte vara mobbning. Enstaka händelser är inte mobbning, men kan vara en kränkning. Kränkande behandling och trakasserier kan vara återkommande eller ske endast en gång, kan vara verbala eller tysta, kan riktas mot en eller flera personer, och ske i fysiska eller internetbaserade miljöer. Definition av mobbning: Definition av mobbning 1 (Olweus, Mobbning i skolan): En negativ handling gjord med vilja (intention). Handlingar förekommer upprepade gånger över tid. Det finns en obalans i styrkeförhållandet. Definition 2 ( Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling, 2006): En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Kön: I begreppet kön ingår transpersoner, till exempel transvestit, dragking/-queen, transgender, intergender och intersexuell. En transperson får inte diskrimineras på grund av sin identitet eller hur man uttrycker sig inför omgivningen. Könsidentitet eller uttryck: Alla personer har en könsidentitet och uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande. Transsexuella ( t.ex. transvestiter, och transsexuella) skiljer sig hela tiden eller periodvis från könsnormen. Diskriminering som har samband med könsidentitet eller uttryck är förbjudet. Etnisk tillhörighet: En individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller fler etniska tillhörigheter och alla kan därför bli diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet. Individen definierar själv sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning: Annan trosuppfattning innebär åskådning som har grund eller samband med religiös åskådning som tex. buddism eller ateism. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. Det kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara t.ex. dyslexi, ADHD, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning eller allergi. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som t.ex. brutna ben. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 17