MHG736, Hälsa, kost och fysisk aktivitet II, 30 högskolepoäng



Relevanta dokument
MHG735, Hälsa, kost och fysisk aktivitet I, 15 högskolepoäng

LLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

IKG119, Introduktion till kostvetenskap, 7,5 högskolepoäng Introduction to Food and Nutrition, 7.5 higher education credits

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

MHG133, Näringslära och tillämpad näringslära, 13,5 högskolepoäng

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

IKG101, Mat och hälsa i förskolan, 7,5 högskolepoäng Food and Health in Preschool, 7.5 higher education credits

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

L6HK20, Hem- och konsumentkunskap 2, för lärare 1-6, 15,0 högskolepoäng Home and Consumer studies 2, years 1-6, 15.0 higher education credits

LID110, IDROTTSVETENSKAP, GRUNDKURS, 30 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng

LID210, Idrottsvetenskap, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

LAU275, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskaplighet i teori och praktik, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

IDG120 IDROTTSVETENSKAP SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG Sport Science Sport Management I, 30 higher education credits

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

MHG422, Dietetik med tillämpning, 7,5 högskolepoäng Applied Dietetic, Introductory level, 7.5 higher education credits

Kursplan. Inst. för pedagogik 356/ / Kurskod IDI202 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad

PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

LEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng.

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LHK110, Livet i hem och familj, 15 högskolepoäng

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LBD220, Bild och visuell kultur 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Pedagogik GR (A), Elevinflytande som didaktiskt/pedagogiskt instrument, 7,5 hp

KURSPLAN Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Psykologi PC1508, kurs 8: Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng Bachelor Thesis in Psychology

Transkript:

1(6) Utbildningsvetenskapliga fakulteten Institutionen för mat, hälsa och miljö - MHM KURSPLAN Fastställd: 2007-10-10 MHG736, Hälsa, kost och fysisk aktivitet II, 30 högskolepoäng Health Promotion, Nutrition and Physical Activity II, 30 ECTS Grundnivå, Introductory level 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av prefekt vid Institutionen för mat, hälsa och miljö 2007-10-10 Utbildningsområde: Undervisning 50%, idrott 25%, naturvetenskap 25% 2. Inplacering Kursen benämns Hälsa, kost och fysisk aktivitet 30 hp och är en kärnkurs inom kostvetenskap. Kursen ges som uppdragsutbildning men kan också ges som fristående kurs. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs lärarexamen. Kursen vänder sig särskilt till senarelärare och gymnasielärare, men även lärare med inriktning mot tidigare åldrar har stor glädje av kursen i sitt arbete som pedagoger. 4. Innehåll Kursen omfattar delkurserna Hälsa och hälsofrämjande skola I, 7,5 hp, Hälsa och fysisk aktivitet, 7,5 hp, Mat och hälsa, 7,5 hp samt Hälsa och hälsofrämjande skola II, 7,5 hp. I Hälsa och hälsofrämjande skola I, 7,5 hp (Health promotion in schools I, 7,5 ECTS) Fokhälsoläget i Sverige behandlas och hälsobegreppet problematiseras ur såväl promotiva som preventiva perspektiv, utifrån olika vetenskapliga discipliner och ur såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv. Ungdomars självbild och kroppsuppfattning diskuteras. Delkursen har således en mångvetenskaplig profil och samband mellan hälsa, kost och fysisk aktivitet belyses genomgående. Vidare behandlas projektarbete som arbetsform och exemplifieras med olika skolors sätt att arbeta med hälsoinriktade projekt. Teori och praktik integreras fortlöpande med avsikten att de studerande successivt utvecklar sin professionella kompetens och sin förmåga att arbeta med hälsa, kost och fysisk aktivitet som verktyg i skolans hälsofrämjande arbete.

2(6) II Hälsa och fysisk aktivitet, 7,5 hp (Health and physical activity, 7,5 ECTS) I delkursen behandlas den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande och fysiska aktivitetsvanor belyses utifrån genus-, socialgrupps- och åldersaspekter. Vidare ges exempel på hur man kan arbeta med olika fysiska aktiviteter för att motivera och skapa bestående intresse hos människor för fysisk aktivitet. Dessutom behandlas och problematiseras motivation och modeller för beteendeförändring med betoning på fysisk aktivitet. III Mat och hälsa, 7,5 hp (Food and health, 7,5 ECTS) I delkursen behandlas folkhälsoläget i Sverige i relation till kost samt matvanornas betydelse för hälsa och välbefinnande. Kulturella och sociala faktorer som påverkar barns och ungdomars matvanor belyses. Grundläggande begrepp inom nutrition, värdering av måltider och kost med utgångspunkt i svenska näringsrekommendationer samt värdering av matbudskap ingår. Dessutom behandlas allergier och överkänslighet som har betydelse för barns och ungdomars livsmedels- och måltidsval samt möjligheter att skapa rutiner för hygien vid hantering av mat i skolan. Pedagogiska matmodeller och angreppssätt som används för lärande om mat och hälsa problematiseras. IV Hälsa och hälsofrämjande skola II, 7,5 hp (Health promotion in schools II, 7,5 ECTS) Kursen avslutas med planering, genomförande och utvärdering av ett projektarbete på en skola, där projektarbetets fokus är hälsofrämjande arbete. I projektarbetet, som har initierats under tidigare delkurser, ingår att skapa miljöer för lärande om hälsa, kost och fysisk aktivitet där elever är delaktiga, har inflytande och tar ansvar. Projektarbetet rapporteras muntligt till övriga kursdeltagare och dokumenteras i en skriftlig rapport. 5. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande: - ha grundläggande kunskaper om kostens och den fysiska aktivitetens betydelse för folkhälsa och personligt välbefinnande. - kunna identifiera och förstå matens betydelse som kulturell dimension för barn och ungdomar och se det som en resurs. - visa förmåga att identifiera, analysera och hantera problematik kring barns och ungdomars ätbeteenden. - kunna skapa miljöer för lärande om hälsa, kost och fysisk aktivitet där elever är delaktiga, har inflytande och tar ansvar. - kunna planera och genomföra ett projektarbete och identifiera vad som krävs i yrkesprofessionen för att driva det.

3(6) 6. Innehåll Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Formerna för examination varierar med hänsyn till delkursernas innehåll och utformning. Examination sker genom skriftliga eller muntliga tentamina. Bedömningsunderlaget skall vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Undervisningen är till vissa delar laborativ och dessa inslag förutsätter aktiv närvaro. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig skala: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. 9. Kursvärdering I kursen ingår utvärdering. Kursvärdering genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kursen. Formerna för utvärdering diskuteras i samråd med studenterna och skall vara vägledande för genomförande av pågående kurs samt utveckling och planering av kommande kurser. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall rapporteras hur resultaten av utvärderingen har tagits tillvara 10. Övrigt Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier och problembaserat projektinriktat grupparbete. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Likaså internationella förhållanden vad gäller innehåll och val av litteratur. Studenten svarar för vissa kostnader i samband med undervisningen t ex litteratur, material och studiebesök.

4(6) Utbildningsvetenskapliga fakulteten Institutionen för mat, hälsa och miljö - MHM LITTERATURLISTA Fastställd: 2007-06-07 MHG736, Hälsa, kost och fysisk aktivitet II, 30 högskolepoäng Health Promotion, Nutrition and Physical Activity II, 30 ECTS Grundnivå, Introductory level 1. Hälsa och hälsofrämjande skola I, 7,5 HP Health promotion in schools I, 7,5 higher education credits Folkhälsorapporten 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. pdf fil som kan hämtas via http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2005/8707/2005-111-2.htm (Delar av rapporten ingår. Läsanvisning ges vid kursstart). Jensen, B., B. (2000). Health education and health education in the democratic health promoting school. Health education, Vol 100, no 4, pp 146-153 (9 s). Korp, Peter (2004). Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur. (168 s.) Myndigheten för skolutveckling (2003). Det måste va sånt som får en att fundera mera. Om hälsoarbete i skolan från direktiv till perspektiv. Författare Nilsson, Agneta & Norgren, Olle Stockholm: Liber. pdf fil som kan hämats via http//:www.skolutveckling.se Marttala, Anders & Karlsson, Åke (1999). Projektboken. Metod och styrning för lyckade projekt. Lund: Studentlitteratur. (131 s.) Nilson, Lena (2005). The Roles of Participation and Dialouge in Health Promoting Schools: Cases from Sweden. I S. Clift & B.B. Jensen (eds, 2005). The Health promoting school. International advances in theory, evaluation and practice. Köpenhamn: Danmarks pedagogiska Universitetsforlag, pp 253-267 (14 s). Palmblad, Eva, Eriksson, Bengt-Erik (1995). Kropp och politik. Stockholm: Carlssons bokförlag. Skrövset, Siv, Lund, Torbjörn (1999). Projektarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (200 s.) Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Svederberg, Eva (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. (292 s) Utbildningsdepartementet (1998/2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

5(6) 2. Hälsa och fysisk aktivitet, 7,5 HP Health and physical activity, 7,5 higher education credits Biddle, Stuart, Muprie Nanette (2007). 2:a uppl. Phychology of Physical Activity. New York: Routledge. (428 s.) Faskunger, Johan (2001). Motivation för motion. Hälsovägledning steg för steg. Stockholm: SISU idrottsböcker. (224 s) Jonsdottir, Ingibjörg, Stener-Victorin, Elisabeth, Cider, Åsa, Willén, Carin, Svantesson, Ulla (2007). Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. Stockholm: SISU idrottsböcker. (183 s) 3. Mat och hälsa, 7,5 HP Food and health, 7,5 higher education credits Folkhälsorapporten 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. pdf fil som kan hämtas via http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2005/8707/2005-111-2.htm (Delar av rapporten ingår, läsanvisning ges vid kursstart). Johansson, Ulla (2005). Näring och Hälsa. Lund: Studentlitteratur. (250s) alternativt Livsmedelsverket (2007). Mat och Hälsa. Uppsala: Livsmedelsverket. (282 s) Livsmedelsverket (2007). Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. (15 s). Kan hämtas som pdffil http:www.slv.se 4. Hälsa och hälsofrämjande skola II, 7,5 HP Health promotion in schools II, 7,5 higher education credits Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Skrövset, Siv, Lund, Torbjörn (1999). Projektarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur (200 s.) Utbildningsdepartementet (1998/2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes. (17 s.) Valbar metodbok för rapportskrivning och annan valbar litteratur ingår beroende på inriktning av projekt. Artiklar tillkommer inom respektive delkurs

6(6) Referenslitteratur Jansson, Martin (2004). Du blir var du äter. En studie om hur den socioekonomiska vardagsmiljön påverkar barns förhållningssätt till mat. Rapport nr 19, 2006. Stockholm: Livsmedelsverket. pdf fil som kan hämtas via http://www.slv.se Statens folkhälsoinstitut (2006). Sveriges elva folkhälsomål. pdf fil som kan hämtas via http://www.fhi.se Prell, Hillevi (2004). Promoting Healthy eating. A schoolbased intervention with focus on fish. Göteborg. Göteborgs universitet. Institutionen för hushållsvetenskap. Livsmedelsverket (2005). Svenska näringsrekommendationer. www.slv.se Meurling, Birgitta (2003). Varför flickor. Ideal, självbilder och ätstörningar. Lund: Studentlitteratur. Swanberg, Inga (2005). Prevention av ätstörningar. Kunskapsläget idag. Stockholm: Statens folkhälosinstitut. www.fhi.se. Jansson, Annika & Danielsson, Pernilla (2003). Överviktiga barn: en handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Forum. Agerberg, Miki (2006). Ormen i paradiset. Om den globala fetmaepedimin. Stockholm: Prisma. Bengs, Carita (2000). Looking good- A study of gendered body ideals among young people. (Doctoral thesis at the Departmenet of Sociology) Umeå: Umeå University. Clift, Stephen & Bruun Jensen, Bjarne (eds.). (2005). The Health promoting school. International advances in theory, evaluation and practice. Köpenhamn: Danmarks pedagogiska Universitetsforlag.