Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09



Relevanta dokument
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Riksbankens direktion

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitiskt beslut

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport februari 2017

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Penningpolitiskt beslut April 2015

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport April 2016

Inledning om penningpolitiken

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport februari 2016

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Sverige behöver sitt inflationsmål

Min penningpolitiska bedömning

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitisk rapport februari 2018

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitisk rapport februari 2019

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Ekonomiska bedömningar

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Riksbankens och penningpolitiken

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Penningpolitisk rapport. Oktober 2010

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Olika syn på penningpolitiken

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson. Fastighetsvärldens konferens Fastighetsmarknaden 2011, Stockholm

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Penningpolitisk rapport juli 2018

Penningpolitisk rapport december 2018

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Penningpolitisk rapport april 2018

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Penningpolitisk rapport april 2017

Penningpolitisk uppföljning september 2009

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Global sourcing och makroekonomi

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år

Transkript:

Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1

Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans trovärdiget och penningpolitiska förväntningar

Penningpolitisk uppdatering september 1: Stark utveckling i svensk ekonomi Räntan höjs till,75 procent 3

Långsammare återhämtning i USA och euroområdet (BNP-tillväxt, procent) 8 - - - -8-1 Sverige -1 Euroområdet -1 USA -1 7 8 9 1 11 1 13 8 - - - -8-1 -1-1 -1 BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Svag bostadsmarknad i USA 18 1 1 1 1 8 Försäljning nya hem Försäljning existerande hem 1 3 5 7 8 9 1 18 1 1 1 1 8 Index januari =1 Källor: U.S. Census Bureau och National Association of Relators 5

Fortsatt starka indikatorer för industrin Inköpschefsindex över 5 indikerar tillväxt. 7 5 55 5 5 35 Euroområdet Sverige USA 7 5 55 5 5 35 3 1 3 5 7 8 9 1 3 Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank

Uppgång i svensk ekonomi efter stort fall 11 15 1 95 9 85 8 75 7 5 Export av varor och tjänster Hushållens konsumtion Investeringar 11 15 1 95 9 85 8 75 7 5 1 3 5 7 8 9 1 Index 7 kv =1 Källa: SCB 7

Sysselsättningen stiger på bred front Företagens anställningsplaner, nettotal, säsongsrensade data Tillverkningsindustrin Byggindustrin Privata tjänster Detaljhandeln - - - - - - -8 1 3 5 7 8 9 1-8 Källa: Konjunkturinstitutet 8

Tydligt fall i arbetslösheten efter stor uppgång 1 1 1 1 8 8 Arbetslöshet, 1- år Arbetslöshet, 15-7 år September 97 99 1 3 5 7 9 11 13 Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken 9

Inflationen under målet men stiger gradvis 5 KPIF KPI 5 3 3 1 1-1 -1-1 3 5 7 8 9 1 11 1 13 - Årlig procentuell förändring 1 Källor: SCB och Riksbanken

Räntan höjs från låg nivå 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5 Juli September 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, 1 3 5 7 8 9 1 11 1 13, Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken 11

En prognos inte ett löfte 7 5 3 1 9% 75% 5% Utfall Prognos 7 5 3 1-1 5 7 8 9 1 11 1 13-1 Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken 1

Flexibel inflationsmålspolitik Stabilisera såväl inflationen runt inflationsmålet som resursutnyttjandet runt en normal nivå (Penningpolitiken i Sverige) Prognostyrning (forecast targeting) : Välj en reporäntebana så att prognoserna för inflation och resursutnyttjande bäst stabiliseras runt inflationsmålet respektive en normal nivå Reporäntebanan beror på och tar hänsyn till all information som påverkar prognoserna för inflation och resursutnyttjande 13

Resursutnyttjandet Större fall i BNP i Sverige än i USA och euroområdet Återhämtning, men fortfarande lägre än USA och Euroområdet Hur stort fall i potentiell BNP? BNP-gapet? 1

BNP i USA, Sverige, Euroområdet och UK BNP-nivå, index 7 kvartal = 1. Streckad linje prognos i september 1 11 15 1 95 9 85 8 75 7 5 USA Sverige Euroområdet Storbritannien 11 15 1 95 9 85 8 75 7 5 55 9 9 9 9 98 8 1 1 55 Källor: Bureau of Economic Analysis, UK National Statistics, Eurostat, SCB och Riksbanken 15

Prognosjämförelse BNP-gap, Sverige - - - - - -8-1 Riksbanken, september 1 Konjunkturinstitutet, september 1 EU-kommissionen, maj 1 OECD, maj 1 IMF, april 1 Finansdepartementet, augusti 1 8 1 1 1 - -8-1

Arbetslöshet, Sverige Procent av arbetskraften 1 1 1 1 8 8 Arbetslöshet, 1- år Arbetslöshet, 15-7 år September 97 99 1 3 5 7 9 11 13 Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken 17

Arbetslöshet i Sverige, euroområdet, USA och UK Procent av arbetskraften 1 1 8 Sverige Euroområdet USA Storbritannien 1 1 8 1 3 5 7 8 9 1 Källor: Eurostat och US Bureau of Labor Statistics 18

Arbetslöshet, uppgång från 8 kv 1 Procent av arbetskraften, Index 8 kv 1 = 5 3 Sverige Euroområdet USA Storbritannien 5 3 1 1-1 - 1 3 5 7 8 9 1-1 - Anm. 8 kv 1 = Källor: Eurostat och US Bureau of Labor Statistics 19

Arbetslöshetsgap Procent av arbetskraften Jämviktsarbetslöshet: Sverige 5,5, euroområdet 8,3, USA 5,5 och UK 5,7. 5 3 Sverige Euroområdet USA Storbritannien 5 3 1 1-1 -1-5 7 8 9 1 - Källor: Eurostat och US Bureau of Labor Statistics

Resursutnyttjandet Arbetslöshet och arbetslöshetsgap mer tillförlitlig indikator än BNP-gap Lika stor uppgång i arbetslösheten som i euroområdet och UK Större arbetslöshetsgap än i euroområdet och UK Jämviktsarbetslösheten i Sverige? 1

Väl avvägd penningpolitik? Qvigstad 5: För väl avvägd penningpolitik ska inflationsgap och BNP-gap ha olika tecken Inflationsgap och arbetslöshetsgap ska ha samma tecken Det är inflation och resursutnyttjande som ska normaliseras, inte räntan Man ska inte normalisera räntan till priset av för låg inflation och för hög arbetslöshet

Reporäntebanans trovärdighet Penningpolitiska förväntningar lägre än reporäntebanan Konsekvenser för långa räntor och växelkursen om reporäntebanan blir trovärdig? 3

Penningpolitiska förväntningar i Sverige 5,,5, 3,5 reporäntan Reporäntebana PPU sept 1 STINA/ FRA/ Swaps 1-8-31 STINA/ FRA/ Swaps 1-7-1 Prospera enkät 1-8-5 Prospera enkät 1--1 5,,5, 3,5 3, 3,,5,5,, 1,5 1,5 1, 1,,5,5, jul-8 dec-8 jul-9 jan-1 jul- 1 jan- 11 jul-11 jan-1 jul-1 jan-13 jul-13, Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Räntebana (juli och september) och marknadsförväntningar (terminsräntor 7 aug) 5,,5, Räntebanan PPR juli 1 Terminsräntekurva (exkl riskpremier) Förlängd horisont 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, aug-1 feb-11 aug-11 feb-1 aug-1 feb-13 aug-13 feb-1 aug-1 feb-15 aug-15, Anm: Förväntningar baserade på terminsräntor för 3-5 år framåt (grå zon) är mycket osäkra pga svårigheten att estimera riskpremier på den horisonten. 5

Avkastningskurvor för räntebana och marknadsräntor (7 aug) 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5 Avkastningskurva beräknad från räntebanan PPR juli 1 Avkastningskurva beräknad från terminsräntor (exkl riskpremier) Förlängd horisont 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, aug-1 feb-11 aug-11 feb-1 aug-1 feb-13 aug-13 feb-1 aug-1 feb-15 aug-15, Anm: Förväntningar baserade på terminsräntor för 3-5 år framåt (grå zon) är mycket osäkra pga svårigheten att estimera riskpremier på den horisonten.

Reporäntebana och förväntad styrränta för Sverige, euroområdet och USA (7 augusti) 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5 UK Euro area USA Sweden MPU September 1 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, jan-9 jan-1 jan-11 jan-1 jan-13, 7

Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans trovärdiget och penningpolitiska förväntningar 8