Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 Jens.nilson@lund.se, 46-358269 1 (6) Befolkning Figur 1 Folkökningen veckovis 28-21 antal 11 19 5 19 18 5 18 17 5 17 16 5 21b 21 29 28 16 15 5 15 veck 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 46 49 52 Befolkningsökningen vecka 22 i Lunds kommun 21 var 6 personer jämfört med årsskiftet 29/21. Orsaken till denna låga ökning är att Skatteverket rensar folkbokföringsregistret och tar bort personer som är folkbokförda i Lunds kommun men inte faktiskt bor här. Födelseöverskottet och flyttnettot till och med vecka 22 visar en ökning på 33 personer. Detta tal är i linje med ökningen samma vecka förra året men något under ökningen för 28 och 27. På grund av rensningen har alltså idagsläget ungefär lika många individer tagits bort som befolkningen brukar öka med. Skillnaden visas i diagrammet ovan där den röda linjen visar den faktiska befolkningsutvecklingen under 21 och den streckade ljublå hur utvecklingen sett ut om inte rensningen ägt rum. Linjerna för 28 och 29 visar hur befolkningsutvecklingen ser ut i Lunds kommun. En stor del av den årliga ökningen som är sker under hösten vid terminsstarten. Årets prognos som siktar på att Lunds kommun ska ha en befolkningsökning på 1 4 invånare har tagit höjd för skatteverkets registerresning. Bedömningen är att målet fortfarande kan nås.
2 (5) Bostäder Figur 2 Bostadsbyggande och befolkningsökning 2-29 Befolkningsökning och bostadsbyggande 2-29 2 15 Hyresrätt Borätt Äganderätt Befolkningsökning 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Under 29 färdigställdes 259 bostäder i Lunds kommun. Under perioden 1975-29 är det endast två år när det uppförts mindre bostäder än 29. Orsaken är den finanskris och lågkonjunktur som drabbade världen under senare delen av 28. De senare årens minskande bostadsbyggande har lett till att gapet mellan antalet färdigställda bostäder och befolkningsökningen har ökat. Antalet påbörjade bostäder 29 ligger endast markant under hur många som påbörjades de båda åren innan. Olika indikationer visar nu att bostadsbyggandet återigen tar fart under 21 och framöver. Totalt har det under 2-talet byggts 4 958 bostäder i kommunen. 47 % av dessa är hyresrätter, 29 % bostadsrätter och resten äganderätter. En stor andel är mindre bostäder. Hela 2 % av de uppförda bostäderna under 2- talet är två rum och kök medan ytterligare 22 % är ett rum och kök, ett rum med kokvrå eller korridorrum.
3 (5) Figur 3 Antalet påbörjade bostäder 2-29 Antalet påbörjade bostäder i Lunds kommun 2-29 14 12 1 Flerbostadshus Småhus 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Läs mer på sidan http://www.lund.se/ideernas-lund/statistik/bostader/ Bilinnehav Figur 4 Bilinnehav per 1-invånare 23-29 5 45 4 35 29 23 3 25 2 15 1 5 Norra Fäladen Centrala staden Tuna Väster Klostergården Värpinge Järnåkra/Nilstorp Möllevången Lunds kommun Linero Kobjer Östra Torn/Mårtens Fälad Nöbbelöv Gunnesbo Vallkärratorn/Stångby Dalby Veberöd Genarp S Sandby Torns Glesbygd
4 (5) I Lund fanns vid det senaste årsskiftet 4 425 personbilar i trafik. Totalt fanns det ytterligare dryga 13 motorfordon och släpvagnar 29. Antalet bilar per 1-invånare skiljer sig mellan kommunens olika delar. Totalt fanns det 31 bilar per 1-invånare 29. I Torns Glesbygd, Södra Sandby, Dalby, Genarp och Veberöd är talet över 4. Lägst är andelen bilar på Norra fäladen och i Centrala staden där det ligger på 199 respektive 217 bilar per 1-invånare. Som diagrammet ovan visar har bilinnehavet minskat sedan 23 med 8 bilar per 1-invånare. Minskningen gäller samtliga stadsdelar utom fem. Samtliga dessa utom S Sandby ligger nordost och norr om stadens centrum. Tyvärr saknar kommunkontoret i dagsläget jämförande siffror med andra jämförbara kommuner. En jämförelse hade dock varit intressant för att se vilket effekt lokalt initierade miljösatsningar såsom utbyggd kollektivtrafik, minskade parkeringsmöjligheter och ökad miljömedvetenhet kan ha haft på minskningen. Figur 5 Körkorts- och bilinnehav per åldersgrupp 28 Ålder Andel Andel som har som har körkort bil år - 17 år 1,, 18 år - 29 år 64,3 8,7 3 år - 39 år 74,7 39,9 4 år - 49 år 83,2 51,2 5 år - 59 år 86,7 55,2 6 år - 69 år 86,7 54,7 7 år - w år 69,1 35,9 Total 61,2 29, Totalt hade 61 % av Lunds kommuns befolkning körkort 28. Som tabellen ovan visar så skiljer det sig dock mellan olika åldergrupper. Högst andel finns i gruppen 5-69 år där 87 % har körkort, lägst är andel i gruppen 18-29 år där 64 % har körkort. Jämfört med år 2 har andelen som har körkort minskat för alla åldersgrupper utom de som är 6 år och äldre. Andelen personer som har bil av befolkningen är 29 %, också här är andelen störst i åldern 5-69 år och lägst i åldersgruppen 18-29 år. Jämfört med år 2 har det skett en minskning i alla åldersgrupper utom 6 år och äldre.
5 (5) Lunds ekonomiska tillväxt Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region eller kommun är bruttoregionprodukten (BRP) 1. Bruttoregionprodukten är det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år och förenklat uttryckt mäter BRP tillväxten i regionen. Utvecklingen av Lunds bruttoregionprodukt Lunds bruttoregionprodukt har ökat från 1,1 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) 1993 till 1,5 procent 27. Av kommunerna som redovisas i figur 6 är det endast Lund som har haft en positiv utveckling över i stort sett hela perioden 1993 till 27. Malmö har återhämtat sig till samman nivå 27 som 1993, 3,5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, se figur 6. Figur 6 Ett antal kommuners bruttoregionprodukt (BRP) andel av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), 1993-27. Andel i procent. Andel i procent 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Linköping Uppsala Jönköping Umeå Lund Malmö Nyhetsbrevet finns att ladda hem på sidan www.lund.se/lundisiffror. Här finns även PowerPoint presentation med diagrammen och figurerna i nyhetsbrevet att tillgå. 1 BRP är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP). BRP är detsamma som värdet av varor och tjänster som produceras i regionen.