Studenter i Lunds kommun

Transkript

1 Staben LUNDS KOMMUN Kommunkontoret Staben Bengt-Åke Leijon Daniel Svärd Gustav Tinghög Studenter i Lunds kommun Adress Telefon E-post KOMMUNKONTORET kommunkontoret@lund.se Staben Telefax Internet Box 41 S LUND

2 Statistik över högskolestudenter i Lunds kommun 1. Inledning Följande rapport är framtagen av Kommunkontorets stab. Det huvudsakliga syftet är att på ett överskådligt sätt sammanställa statistiska uppgifter om högskolestuderande i Lunds kommun i ett och samma dokument. Tanken är att föreliggande material ska förbättra det kommunala planeringsunderlaget beträffande studentbefolkningen i Lunds kommun. Vid jämförelser av statistiska uppgifter gällande högskolestuderande förekommer ofta stora skillnader i antalet. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) Statistisk årsbok för Sverige fanns det högskolestuderande vid Lunds universitet läsåret 2002/03. I Lunds kommuns egen sammanställning Statistisk årsbok för Lunds kommun var antalet högskolestudenter för höstterminen Sistnämnda siffra baseras på antalet registrerade studenter vid Lunds universitet under höstterminen, vilket innebär att de studenter som enbart läser på vårterminen inte inberäknas. Följaktligen blir siffran något lägre än motsvarande i Statistisk årsbok för Sverige eftersom den upptar registrerade högskolestudenter under hela läsåret. Ytterligare en siffra finns. Det är antalet folkbokförda studenter i Lunds kommun , som enligt högskoleregistret uppgick till studenter. I ett försök att och undvika förvirring följer här en kort och jämförande sammanställning av de olika definitioner av högskolestudenter som förekommer och används i statistiskt material. Med studenter åsyftas i rapporten genomgående enbart högskolestuderande. 2. Definitioner Definition 1. Som högskolestuderande räknas förstgångsregistrerade på en kurs samt de som är fortsättningsregistrerade på kurs som löper över flera terminer. En studerande räknas endast en gång vid varje summeringsnivå. Många studerande är under läsåret registrerade på mer än en högskola, vilket medför att rikets totala summa inte stämmer vid summering av antalet studenter på de enskilda högskolorna. Statistiska uppgifter enligt denna definition hämtas från universitets- och högskoleregistret som är ett "levande" register, vilket innebär att registret fortlöpande uppdateras och att uttag vid olika tidpunkter därmed kan skilja sig åt. Denna definition används i Statistiska centralbyråns (SCB) Statistisk årsbok för Sverige. Definition 2. Som registrerade högskolestudenter räknas till skillnad från definition 1 enbart de som är registrerade under höstterminen. Denna siffra blir följaktligen något lägre än vad motsvarande siffra med definition 1 blir. (Denna definition används i Statistisk årsbok för Lunds kommun). Definition 3. Som registrerade högskolestudenter räknas enbart de studenter som är folkbokförda i den aktuella kommunen. Eftersom det uppskattningsvis finns ett antal högskolestudenter i Lunds kommun som inte är folkbokförda i kommunen utgör dessa ett bortfall i statistiken. Denna siffra torde uppgå till lite mer än personer. Definition 3 används fr.o.m. avsnitt 4 och framåt i föreliggande rapport. - 2

3 Beroende på vilken definition som används varierar det totala antalet högskolestudenter kraftigt, vilket syns i tabell 1 nedan. I avsnitt 3, där antalet studenter jämförs med andra större universitet, kommer definition 1 och 2 att användas. I de efterföljande kapitlen kommer definition 3 att ligga till grund för statistiken. Tabell 1 Antal högskolestudenter beroende på definition 2002 Antal Tidpunkt Definition Läsår 2002/03 Definition HT 2002 Definition Hur många är studenterna? Lunds universitet var under en följd av år på 1990-talet det universitet med flest antal studenter. I samband med utbyggnaden av Malmö högskola avtog ökningstakten något jämfört med flera andra större universitet. Flest studenter läsåret 2002/03 hade Göteborgs universitet tätt följt av Stockholms- och Lunds universitet (enligt definition 1). Tabell 2 Antal registrerade i grundutbildning läsåret 2002/03 vid större universitet 1 Lärosäten med Totalt Därav kvinnor % examensrätt - forskarutbildning 02/03 Göteborgs universitet Stockholms universitet Lunds universitet Uppsala universitet Linköpings universitet Umeå universitet Totalt netto / Definition 1 Figur 1 visar utvecklingen av antalet studerande vid Lunds universitet under höstterminerna (Definition 2). Antalet studenter vid Lunds universitet har ökat från höstterminen 1960 till år Under samma tidsperiod har andelen kvinnliga studenter ökat från 42% till 55%. Flest registrerade studenter uppmättes 1997, de efterföljande åren skedde en viss minskning men på de senaste åren har antalet åter ökat. - 3

4 Figur 1. Registrerade studerande vid Lunds universitet höstterminen Antal Samtliga Kvinnor / 2/ 0 År Förklaring: 1/Uppgifter saknas för kvinnor åren , 2/Högskolereformen trädde i kraft 1 juli / Definition 2 Tabell 3 visar mer detaljerat de senaste årens utveckling av antalet studerande vid Lunds universitet beräknat på hela läsåret. Detta medför att siffrorna i tabell 3 är högre än motsvarande siffror i figur 1, eftersom en icke obetydlig mängd studenter enbart studerar under den ena av läsårets bägge terminer. Tabell 3. Registrerade studenter vid Lunds universitet läsåren 1994/ /03 1 Läsåret Högskolenybörjare 1 Nybörjare vid en Registrerade Examina viss högskola 2 Därav kv, % Därav kv, % Totalt Därav kv, % Totalt Förklaring: 1/ Definition 1 2/ Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning vid en viss högskola. Därav kv, % Totalt Totalt 1994/ / / / / / / / / Lunds universitet har sju fakulteter samt forskningscentrum och specialhögskolor. Detta gör Lunds universitet till en av de största enheterna för forskning och högre utbildning i Sverige. I tabell 4 och 5 redovisas antalet examinerade, registrerade och nyregistrerade studenter efter programområde och kön läsåret 2002/

5 Tabell 4. Antal examinerade efter programområde vid Lunds Universitet 02/03 Programområde Totalt Andel Kv % Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Konstnärliga utbildningar Vård och omsorg Övrigt 6 67 Summa Tabell 5. Antal registrerade studerande och nybörjare fördelade efter studieinriktning vid Lunds universitet ht Yrkesutbildningsprogram 2002 Totalt därav kvinn Kvinnor % Nybörjare Program mot yrkesexamen Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärliga utbildningar Studier mot generell examen Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärliga utbildningar Övrigt Lunds Universitet totalt Definition 2 2 Bruttoredovisning d.v.s. samma individ kan förekomma inom mer än en sektor 3 Nettoredovisning d.v.s. en individ förekommer endast en gång - 5

6 4. Var och hur bor studenterna? Bostadssituationen i tätorten Lund har under en längre period präglats av ett utbud som inte motsvarat den höga efterfrågan. Integrationsprocessen som Öresundsbron inneburit har bidragit till ett fortsatt ökat tryck på nya bostäder. Högskolestudenternas bostadssituation utgör inget undantag från denna situation, utan är ett svårlösligt problem för många studenter. Med anledning av detta är det viktigt att försöka kartlägga hur och var studenterna bor för att kunna vidta rätt åtgärder i syfte att anpassa utbudet efter efterfrågan. För att kunna åstadkomma denna kartläggning används statistik över folkbokförda studenter (definition 3). Det är endast bland dessa studenter som det finns lättillgänglig statistik angående boendeform och andra socioekonomiska variabler. På grund av att det tar en viss tid att framställa statistiska uppgifter av detta slag så existerar en viss eftersläpning i statistiken. De siffror som finns tillgängliga är därför från , men några större förändringar som gör statistiken inaktuell torde inte ha uppkommit. AF Bostäder är ett av Sveriges största studentbostadsföretag med nästan bostäder, alla placerade i centrala Lund 2. Utbudet innehåller alltifrån korridorrum till 1-4 rumslägenheter (2 900 korridorrum, pentryrum och familjelägenheter). Tabell 6 visar hur dessa är fördelade på de olika studentområdena. Även studentnationerna erbjuder studentbostäder. Knappt bostäder av skiftande karaktär finns i nationernas regi. Tabell 6. Antal studentbostäder fördelat på AF:s studentområden 2004 Studentområde (AF) Antal studentbostäder Delphi Gylleholm 48 Kämnärsrätten Magasinet 81 Parentesen 306 Sparta 555 Studentlyckan 184 Tomegapsgården 51 Ulrikedal 651 Vildanden Totalt: Det största antalet folkbokförda studenter (3 454 st) finns i stadsdelen Centrala staden, där högskolestudenterna utgör 27% av den faktiska befolkningen, se tabell 7. Den största andelen studenter (31%) finns i stadsdelen Tuna. I detta område finns de renodlade studentbostadsområdena Sparta och Michael Hansens kollegium. Dessutom ligger flera nationsbostäder inom området (se karta i bilaga). Andra stadsdelar med stort antal folkbokförda studenter är Norra Fäladen med st och Väster med st. Minst antal studenter finns i områdena utanför tätorten Lund

7 Tabell 7. Antal/Andel studenter i olika stadsdelar i Lunds kommun Stadsdel Totalbefolkning Högskolestuderande Andel studenter % Centrala staden ,6 Möllevången ,8 N Fäladen ,0 Tuna ,5 Ö Torn/M Fälad ,2 Linero ,8 Järnåkra/Nilstop ,5 Klostergården ,1 Väster ,8 Värpinge ,8 Kobjer ,6 Gunnesbo ,6 Nöbbelöv ,9 Vallkärra/Stångby ,7 Torns glesbygd ,5 På församl skrivna ,6 S Sandby ,8 Dalby ,9 Veberöd ,8 Genarp ,9 Uppgift saknas Kommun ,9 Då man undersöker hur stor andel studenterna utgör av den folkbokförda befolkningen i de största studentbostadsområdena framkommer något anmärkningsvärt, att andelen studenter endast uppgår till 72% sammantaget. Andelen är högst i området med stiftelsen Michael Hansens kollegium med 90%. Även områdena med nationsbostäder uppvisar hög andel folkbokförda, Västgöta-Halland med 80% och Helsingkrona, Kristianstad och Sydskånska med 79% Även studentområdet Sparta har en högre andel än genomsnittet, nämligen 74%. I de största studentområdena Vildanden och Delphi/Kämnärsrätten är endast 71% av den folkbokförda befolkningen registrerade studenter. Här måste dock noteras att det inom de flesta områdena med studentbostäder också finns (i varierande utsträckning) andra icke studentinriktade bostäder som påverkar andelen studenter i statistiken. I de områden vi har valt ut i tabell 8 uppgår andelen studenter till 53%. De största av dessa ligger i stadsdelen Centrala staden. Det finns flera olika möjliga förklaringsfaktorer till den låga andelen registrerade studenter i studentbostadsområdena. Trenden har på senare år varit att färre studenter väljer att läsa sin utbildning i ett sträck. Avbrott i studierna utan studieuppehåll blir ett allt vanligare inslag. Därför utgörs troligtvis en del av de boende av personer med tillfälligt studieuppehåll. Den problematiska bostadssituationen i och omkring Lund bidrar också till olika typer av felkällor. Många studenter vet redan vid inflyttningen till den nya (tillfälliga) bostaden, att vistelsen kommer att bli så kortvarig, att man struntar i att folkbokföra sig på fastigheten. En annan felkälla är att många färdigexaminerade studenter väljer att på kvar i sina studentbostäder så länge som möjligt eftersom det saknas andra bostadsalternativ. Även barn och samboende med studenter i lägenheter upptas i statistiken och bidrar till att delvis förklara den låga andelen. - 7

8 Tabell 8. Andel studenter av den folkbokförda befolkningen i områden med studenttbostäder 2002 Statistikområde 4- och 6- siffer Områden med studentbostäder (större ägare) Ej högskolestuderande Högskolestuderande Totalt Andel studenter % Enbart studentbostäder 1144 Delphi, Kämnärsrätten (AF) , Kristianstad, Sydskånska, ,5 Helsingkrona nationer 1224 Sparta (AF) , Västgöta o Hallands nationer , Michael Hansens kollegium , Ulrikedal (AF) , Studentlyckan (AF) , Vildanden (AF), Blekinge nation ,0 Summa studentbostäder ,1 Student- + övriga bostäder Tomegapsgården (AF), ,6 Thomanders stift. Kalmar nation Malmö, Lunds, Göteborgs ,9 nationer Värmlands nation (AF) , International Students House , Studentskegården , Parentesen (AF), Smålands ,1 nation Laurentiistiftelsen , Frikyrkliga studenthemmet ,1 Micklagård S:a Student- + övriga bostäder ,3 I de undersökta områdena i tabell 8 bor det totalt nästan personer d.v.s. 58% av alla folkbokförda studenter. I tabell 9 redovisas samtliga folkbokförda studenters bostadsform efter typ av fastighet. De flesta studenterna bor i flerbostadshus, 84% medan 15% bor i småhus, huvudsakligen i Lunds tätort. Tabell 9. Folkbokförda studenter i Lunds kommun efter fastighetstyp 2002 Fastighetstyp Antal Procent Småhus på lantbruksfastighet 74 0,5 Småhus på övriga fastigheter ,2 Flerbostadshus ,2 Uppgift saknas 19 0,1 Totalt ,0-8

9 I tabell 10 redovisas folkbokförda studenters bostadsform efter fastighetens juridiska form dvs. fastighetens ägandeförhållande. Med övriga ägare avses främst AF och de olika studentnationerna. Intressant att notera är att om man bortser från de studenter som bor i de avsedda studentbostäderna, så bor dubbelt så många folkbokförda studenter i bostadsrätter, 21%, än i bostäder tillhandahållna av det kommunala bostadsbolaget LKF. Tabell 10. Folkbokförda studenter i Lunds kommun efter fastighetens juridiska form 2002 Fastighetens juridiska form Antal Procent Staten, kyrkan, kommun, landsting 71 0,5 Svenskt aktiebolag ,3 Bostadsrättsförening ,1 Kommunalt bostadsföretag ,9 Fysisk person ,7 Övriga ägare ,5 Uppgift saknas 583 3,9 Totalt ,0 5. Hur gamla är studenterna? Vilka nationaliteter? Vid kartläggning av åldersfördelningen bland de folkbokförda studenterna i figur 2 framkommer att de flesta studenterna finns i åldrarna år, med mer än individer per åldersklass. Det finns en tydlig topp vid 22 års ålder och att studiedeltagandet därefter avtar stadigt. Figur 2. Antal folkbokförda studenter enligt efter ålder Antal 2000 Antal folkbokförda studenter efter ålder

10 Figur 3 redovisar studenterna efter utländskt medborgarskap respektive om de är födda utrikes. De flesta utbytesstudenter är dock inte folkbokförda i Lund och omfattas därför inte av statistiken. 66% av de studenter vid Lunds universitet som är utländska medborgare kommer från Europa, 18% från Asien och 5% från vardera Nord- resp. Central/Sydamerika. Även från Afrika är andelen 5%. De utrikes födda studenterna visar upp en helt annan fördelning. 51% kommer från Europa, 30% från Asien och 10% från Central/Sydamerika. Andelen från Afrika är densamma 5% medan andelen från Nordamerika endast är 3%. Tabell 2 i bilagan framställer fördelningen bland folkbokförda studenter med utländsk härkomst. Figur 3. Antal folkbokförda studenter med utländskt medborgarskap samt utrikes födda Antal studenter Övr Norden Övr EU+Schweiz Övriga Europa Afrika Nationalitet Utländska medborgare Utrikes födda Asien Nordamerika Central+Sydamerika 6. Hur är studenternas civilstånd? Av samtliga folkbokförda studenter i Lund är 11% gifta och 87% ogifta, vilket framgår av tabell 11. Det är en något högre andel kvinnor, 13%, än män, 8,5%, som är gifta. Tabell 11 Civilstånd för Högskolestuderande enligt högskoleregistret Antal studerande Civilstånd Män Kvinnor Totalt Andel % Ogift ,9 Gift ,8 Skild, övrigt ,3 Total ,0-10

11 Av tabell 12 framgår att 14% av de folkbokförda studenterna i Lund har ett eller fler barn under 18 år. Förklaringen till denna låga siffra är ganska självklar eftersom de studerande i många fall väntar med att skaffa barn tills efter avslutad utbildning. Tabell 12. Folkbokförda högskolestuderande med barn i Lunds kommun Studerande med barn under 18 år Antal barn Antal studerande med barn Andel % studer. med barn , , , , ,2 Total ,0 7. Övrigt Bilinnehav Majoriteten, 87%, av de folkbokförda studenterna har ingen bil, vilket knappast kan ses som någon överraskning. Knappt av studenterna har dock en eller flera registrerade bilar. Något fler män än kvinnor har bil, männens bilandel, 15%, mot kvinnornas, 12%. Tabell 13. Antal folkbokförda högskolestuderande med bil Bil i trafik Män Kvinnor Totalt Procent Har 1 personbil ,5 Har 2 personbilar ,7 Har 3+ personbilar ,0 Har ej personbil ,7 Totalt ,0 Har personbil ,3 Körkortsinnehav Trots det låga bilinnehavet har majoriteten av studenterna, 76%, körkort. Även här har männen en något högre andel, 78%, än kvinnorna, 75%. Tabell 14. Antal folkbokförda högskolestuderande med körkort Körkortsinnehav Män Kvinnor Totalt Procent Finns i körkortsregistret ,4 Finns ej i körkortsregistret ,6 Totalt ,0-11

12 Förvärvsarbete Nästan av studenterna har haft något förvärvsarbete under Det innebär att 33% av studenterna har arbetat antingen på lovet eller bredvid studierna. Något överraskande så är det en högre andel kvinnor, 34%, som har haft förvärvsarbete än män, 32%. Bland hela befolkningen i Lund är det något fler män än kvinnor som förvärvsarbetar. I åldrarna är männens förvärvsfrekvens, 67,8%, mot kvinnornas 67,3. Tabell 15. Antal folkbokförda högskolestuderande med förvärvsarbete Förvärvsarbete Män Kvinnor Totalt Andel % Förvärvsarbete ,1 Ej Förvärvsarbete ,9 Total ,0 De allra flesta studenterna arbetar inom aktiebolag eller övriga företag, 37%. Därefter är det statlig förvaltning som är det vanligaste arbetsstället med 27%. Endast 3% arbetade inom statliga eller kommunala företag. Tabell 16. Antal förvärvsarbetande studerande efter arbetssektor Sektor Män Kvinnor Totalt Andel % Statlig förvaltning ,8 Kommunal förvaltning ,2 Landstingsförvaltning ,9 Aktiebolag + övr företag ,4 Statliga + Komm. företag ,0 Övr organisationer ,7 Total ,0 Socialbidrag Av studenterna var det 1,3% som fått socialbidrag under I huvudsak har detta varit under sommarmånaderna, då de flesta fått bidrag under 1-3 månader. Tabell 17. Antal förvärvsarbetande studerande efter socialbidrag Socialbidrag Antal studerande Antal månader Män Kvinnor Totalt Andel % 1-3 mån ,9 4-6 mån , mån ,2 Ej fått bidrag ,7 Total ,0-12

13 Bilaga 1. Antal folkbokförda högskolestuderande efter ålder (1-årsklasser) i Lunds kommun Ålder Ej stud. Studerande Totalt % stud. Ålder Ej stud. Studerande Totalt % stud , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Total , , , , , ,3-13

14 Bilaga 2. Antal folkbokförda högskolestuderande efter medborgarskapsland i Lunds kommun 2002 Land Studerande Sverige Danmark 72 Norge 44 Island 40 Finland 85 Baltiska staterna 28 Bosnien-Hercegovina 7 Frankrike, Belgien m fl 30 Grekland 14 Italien 19 Jugoslavien, Kroatien, Makedonien 9 Polen 18 Rumänien 23 Ryssland, Ukraina m fl 34 Schweiz 4 Slovakien, Tjeckien 3 Spanien, Portugal 23 Storbritannien och Irland 22 Tyskland, Nederländerna, Österrike 69 Ungern 6 Övr södra Europa, ej EU-medl 7 Övr södra Europa, EU-medl 2 Afganistan 3 F d Sovjetunionen, asiatiska delen 7 Indien 10 Irak 10 Iran 12 Kina 55 Libanon 1 Thailand 2 Turkiet 9 Vietnam 2 Övr Asien 32 Övr Mellanöstern 7 USA, Kanada 40 Övr Nord- och Mellanamerika 11 Chile 5 Övr Sydamerika 27 Somalia 3 Nordafrika 7 Övr Afrika 34 Australien, Oceanien 3 Uppgift saknas 6 Total

15 1792 Antal folkbokförda studenter i Lunds stad Delphi/Kämnärsvägen Vildanden Sjukhusområdet Sparta Ulrikedal Teckenförklaring Antal högskolestuderande Meters Lunds kommun, kommunkontoret, Staben, DS

16 1792 Andel folkbokförda studenter i Lunds stad Delphi/Kämnärsvägen Vildanden Sjukhusområdet Sparta Ulrikedal Teckenförklaring Andel studenter 0-7% 8-17% 18-41% % 990 Meters Lunds kommun, kommunkontoret, Staben, DS