Kvalitetsredovisning Förskolan Gläntan avd. Hajen ht 2011-vt 2012

Kvalitetsredovisning Förskolan Gläntan avd. Hajen ht 2011-vt 2012

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 2. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING...3 2.1 Den tredje pedagogen miljön...3 2.2 Vår egen dokumentation...3 2.3 Dokumentation med barnen...3 2.4 Implementering av nya läroplanen...3 3. UNDERLAG OCH RUTINER...3 4. FÖRUTSÄTTNINGAR/ORGANISATION...4 5. VERKSAMHETSMÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN...4 5.1. Normer och värden...4 Mål...4 Process/insatser...4 Planen mot diskriminering och kränkande behandling...4 Pedagogisk dokumentation...5 Resultat...5 Analys...5 Utvärdering...5 Åtgärder för utveckling...5 5.2 Förskola/skola och hem...6 Mål...6 Process/insatser...6 Pedagogisk dokumentation...6 Resultat...6 Analys...6 Utvärdering...7 Åtgärder för utveckling...7 5.3 Utveckling och lärande (kunskaper i skolan)...7 Mål...7 Process/insatser...7 Pedagogisk dokumentation...8 Resultat...8 Analys...8 Utvärdering...9 Åtgärder för utveckling...9 5.4 Inflytande och ansvar...9 Mål...9 Process/insatser...9 Pedagogisk dokumentation...9 Resultat...9 Analys...10 Utvärdering...10 Åtgärder för utveckling...10 6. SAMMANFATTNING...10

1. INLEDNING Vår vision är att alla barn och vuxna på förskolan Gläntan ska känna sig trygga, ha omtanke om varandra och bli respekterad för den man är. Ingen ska behöva känna sig kränkt. Vi ser barnen som kompetenta och kunniga och arbetar med barns delaktighet och inflytande. 2. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING 2.1 Den tredje pedagogen miljön Under läsåret 2011/2012 har vi arbetat mycket med att utveckla förskolans inomhusmiljö. I början av höstterminen observerade vi att barnen lekte mycket i det lilla rum som vi inrett som dockvrå. Samtidigt insåg vi att ett annat rum mest fungerade som avlastningsyta. För att utnyttja förskolans lokaler maximalt valde vi att flytta dockvrån och ge den en större yta samtidigt som vi gjorde oss av med inredning som bara tog plats. Där vi tidigare haft dockvrå valde vi att ställa i ordning ett legorum med ett fast byggbord. Under läsåret har vi förändrat miljön i den stora lekhallen. Vi har uppmärksammat att alltför stora fria ytor bidrar till en stökig inomhusmiljö för både barn och pedagoger. Därför har vi valt att göra små rum i rummet med hjälp av fasta hyllor. Då skapades en uppskattad läshörna samt en bygghörna med tillgång till olika material. 2.2 Vår egen dokumentation För att dokumentera verksamheten har vi använt oss av våra väggalmanackor, fotoramar samt bildkollage. Bildkollagen har suttit synliga för barn och föräldrar som ett underlag för dialog och reflektion. För att utveckla den pedagogiska dokumentationen behöver vi fokusera på en sak i taget i våra observationer samt skapa tid för gemensam reflektion. 2.3 Dokumentation med barnen I arbetet med bildkollagen har vi låtit barnen fundera och reflektera kring bilderna. Dessa kommentarer har vi sedan skrivit ner tillsammans med barnen och satt upp bredvid bildkollagen. 2.4 Implementering av nya läroplanen Vi har konkretiserat den nya läroplanens mål i våra arbetsplaner. Under vårterminen har vi fördjupat oss i tankarna kring pedagogisk dokumentation genom att läsa relevant litteratur. 3. UNDERLAG OCH RUTINER Som underlag för kvalitetsredovisningen har vi använt oss av våra arbetsplaner, samtal med föräldrar både i tamburen och under utvecklingssamtal samt observationer och reflektioner vi gjort tillsammans med varandra och med barnen.

4. FÖRUTSÄTTNINGAR/ORGANISATION Förskolan Gläntan är en del av Hjortkvarn- och Pålsboda rektorsenhet. Den tillhör östra området, bestående av 3 rektorsenheter. På förskolan med två avdelningar arbetar 7 pedagoger. Grundbemanningen är 2,75 tjänst per avd. +0,20 tjänst för planering samt 0,30 tjänst för kök. Vi har haft 34 barn i åldern 1-5 år. Förskolan är åldersintegrerat organiserad, vilket innebär att på Krokodilen finns de yngsta barnen och på Hajen finns de äldre barnen. Förskolans öppettider har varit kl. 06.00-17.45. Tillsammans med de övriga områdena på enheten finns ett elevhälsotem, som kan konsulteras vid behov. Det är främst specialpedagog, men även kurator och talpedagog som samarbetar gentemot förskoleverksamheten. Rutiner för samarbete med BVC och socialtjänst finns. Förskolan har haft verksamhetsbesök av kommunens politiker samt några från förvaltningen. 5. VERKSAMHETSMÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN 5.1. Normer och värden Mål Vi vill sträva efter att varje barn utvecklar: - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra - sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Process/insatser På Hajen har vi uppmärksammat att barnen utesluter varandra i leken och använder ett hårt språk mot varandra. För att barnen ska utveckla förmågan att leva sig in i sina kompisars situation och kunna förstå konsekvenserna av sina egna handlingar har vi arbetat med materialet Stegvis. Vi har även haft samlingar där vi samtalat om vad det är att vara en bra kompis. I samlingen har vi sjungit sånger där barnen har fått leva ut sina känslor och vi har diskuterat varför och när man blir glad, arg eller ledsen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling Under hösten gjorde vi en kartläggning över om det förekommer diskriminering och kränkande behandling på förskolan. På Hajen förekom det kränkande behandling genom att barnen frös ut varandra i leken. Barnen sa ofta du får inte vara med och använde till exempel dörrar som maktmedel. Varför det blir så är för att det finns viljestarka barn i gruppen. En del barn som inte välkomnas i leken har ännu inte lärt sig de sociala koderna, men detta är förstås ingen giltig anledning till att de ska frysas ut. Åtgärder för att motverka detta var att arbeta med materialet Stegvis, samlingar där vi bland annat pratade om hur vi leker och om känslor samt sjunger om känslor. Barnen har även periodvis att uppmuntrats att leka med öppna dörrar. Som pedagoger har vi hjälpt till med att göra det utfrysta barnet intressant genom att göra någon rolig aktivitet tillsammans med dem för att locka dit de andra barnen. Under promenader har oväntade par fått gå tillsammans för att barnen ska få en chans att upptäcka kompisar de normalt inte leker med. Målet är att ha ett öppet klimat med färre fall av utfrysning och att barnen ska kunna sätta sig in i hur andra känner sig.

Pedagogisk dokumentation Vi har med hjälp av bilder och text pratat om hur man är en snäll kompis och hur man känner sig när man är ledsen, glad, arg osv. Vi har dokumenterat på collage där barnen fått beskriva för oss hur en kompis gör en glad och detta har vi återkopplat till i kommande samling. Barnen har fått klippa ut människor ur tidningar och reflekterat kring vad deras ansiktsuttryck förmedlar för känslor. Detta har dokumenterats och funnits synligt på väggen för barnen att diskutera. Vi pedagoger har löpande fört reflektioner och diskussioner kring bemötande av barn och barnen emellan. Resultat Vi upplever att vårt arbete med Stegvis och känslor avspeglat sig i barngruppen. Barnen har utvecklat sin förmåga att med ord kunna uttrycka vad de känner och vad de ser att kompisarna känner. Vi ser också att barnen fått redskap att lösa konflikter och ta ansvar för om de gjort någon ledsen. De har fått verktyg till att sätta ord på sina känslor och tankar. Ett exempel är Lisa som tidigare haft svårt att förstå andras känslor, och vilka konsekvenser hennes handlingar får. Vid ett tillfälle hade hon gjort Lotta ledsen. En pedagog tog då henne åt sidan och frågade om det fanns något hon kunde göra för att det skulle bli bra igen. Säga förlåt, svarade Lisa och gick till Lotta och sa förlåt. Genom detta kunde vi se att Lisa förstod att hon gjort något som var fel och att Lotta blivit ledsen på grund av det. Hon tog ansvar för sina handlingar och bad Lotta om förlåtelse. Även om vi ser att barnen fått redskap att lösa konflikter så har de inte märkbart minskat i antal. Trots dagliga konflikter upplever vi dock att barnen fått större empati för varandra och i större utsträckning kan reda ut sina konflikter själva. De kan mer än tidigare leva sig in i hur deras kompisar känner sig samt förstå konsekvenserna av vad de säger och gör vilket var en utveckling vi önskade. Analys Vi har arbetat med dessa mål kontinuerligt och fört många samtal och reflektioner tillsammans med barnen och på det sättet anser vi att barnen har fått förutsättningar att lära om de uppsatta målen. Vi har haft en pedagog som varit ansvarig för Stegvis-arbetet i mindre grupper men vi har alla hjälpts åt med de vardagliga situationerna som uppstått. Konflikter barnen emellan är bra lärtillfällen och vi har tillsammans försökt lösa dem på bästa sätt. Att det ändå uppstått flera dagliga konflikter barnen emellan beror på att många ska samsas om samma saker på en begränsad yta. Många tydliga viljor visas. Utvärdering Vi anser att vi på en skala 1-5 uppnått en 4 genom arbetet med dessa mål. Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta att arbeta med materialet Stegvis både i mindre grupp och större sammanhang. Vi vill bli ännu mer uppmärksamma på situationer som uppstår och ta tillfället i akt att reflektera tillsammans med barnen. Detta genom att vara närvarande pedagoger.

5.2 Förskola/skola och hem Mål - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Process/insatser För att skapa goda relationer med föräldrarna har vi strävat efter att alltid vara närvarande i tamburen vid hämtning/lämning. I dessa situationer har vi utbytt information om vad som kommer ske/har skett under dagen. Genom dessa samtal får föräldrarna en daglig insyn i vår verksamhet. Som komplement till dessa samtal har vi förmedlat information genom vår väggalmanacka, fotoram, whiteboardtavla och våra månadsbrev. Under läsåret har vi haft två föräldramöten och erbjudit föräldrarna ett utvecklingssamtal per termin. Vi har också bjudit in föräldrarna till luciafirande. Pedagogisk dokumentation Vi har fått höra och vi ser att föräldrarna uppskattar den dokumentation som finns i vår tambur: fotoramen, whiteboardtavlan, almanackan och bildkollage. Detta tolkar vi som att de genom den pedagogiska dokumentationen får god inblick i vår verksamhet. Resultat Under läsåret känner vi att vi haft bra dialog med föräldrar. Vi har fått positiv respons både direkt från föräldrar men också genom andrahandsinformation. Vid några tillfällen har det varit meningsskiljaktigheter med föräldrar men de har lösts genom samtal med vår förskolechef samt möten med föräldrarna. Vi upplever att det mynnat ut i bra samtal som lett till förståelse och förtroende för varandra i strävan efter deras barns bästa. Nästintill alla föräldrar har antagit erbjudandet om ett utvecklingssamtal per termin. Under hösten hade vi ett föräldramöte med god uppslutning och under våren var det färre deltagare på mötet. Vi har också haft en öppethusvecka då vi erbjudit föräldrarna att besöka våra verksamhet och vi bjöd in till en vårutflykt. Vi upplever att vi varit närvarande i tamburen och haft tid att prata med föräldrarna och barnen även om det vid vissa stunder på dagen kan bli rörigt då många ska gå hem samtidigt och de barn som ska vara kvar på förskolan gärna söker sig till hallen. Vi har kontinuerligt skrivit i vår väggalmanacka, på vår whiteboardtavla samt lagt in bilder i vår digitala fotoram. En gång i månaden har månadsbrev delats ut och föräldrarna har tagit del av detta antingen genom mail eller papperskopia. Vårt luciafirande var uppskattat och välbesökt. Analys Vi tror att orsaken till att det var dålig uppslutning på vårens föräldramöte var att det föregicks av en längre sjukdomsperiod. I samtal med föräldrarna har det kommit fram att de ändå tycker att de får god information från förskolan. Det var inte heller så många som besökte vår öppethusvecka vilket vi inte tror beror på ett ointresse för verksamheten utan snarare är ett problem att hinna och orka med. Likaså vår vårutflykt hade få deltagande föräldrar. En orsak till detta anser vi vara att det var

på dagtid och att vi var ganska sent ute med datumet så det kan ha varit svårt för föräldrar att ordna ledigt med relativt kort varsel. Luciafirandet var uppskattat av föräldrarna och många kom. Vi bjöd tidigt in så att alla visste när det skulle ske och kunde ordna ledigt från jobb eller annat. Vi är glada över att föräldrarna tackat ja till erbjudandet om utvecklingssamtal. Detta anser vi beror på ett intresse att prata om barnets lärande. De är intresserade av det egna barnets roll i verksamheten Att det vid vissa stunder på dagen blivit rörigt i tamburen beror på att vi haft många barn som går allmän förskola och därmed blir hämtade samtidigt. Vi har schemalagt vem av oss som ska vara i tamburen kl. 8.00 och 13.00 för att det ska finnas någon där så att föräldrarna känner att de kan prata med oss. Övrig personal har då tagit hand om annat som händer, ex. svara i telefon, vara med barnen som redan är eller ska vara kvar på förskolan. Tamburen ligger centralt i våra lokaler och blir därmed genomfartsled för barnen när de leker. Utvärdering Vi anser att vi på en skala 1-5 uppnått en 3 genom arbetet med dessa mål. Åtgärder för utveckling Vi behöver hitta sätt för att få ännu lugnare stunder i tamburen så att vi kan vara mer lyhörda för föräldrarna och samtal med dem. Vi vill fortsätta att utveckla vår dokumentation och få den ännu mer synlig för föräldrarna. Föräldramötena behöver utformas så att föräldrar tycker det känns viktigt att komma och detta behöver vi fortsätta att arbeta med. 5.3 Utveckling och lärande (kunskaper i skolan) Mål Vi ska sträva efter att varje barn: -utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. -utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Process/insatser Under året har vi följt årstidernas utveckling genom teman. I våra höst och vinterteman har barnen upplevt naturens förändringar under våra skogsutflykter. På förskolan har vi arbetat med löv som vi samlat och letat efter insekter som fastnat i våra insektsfällor. Under arbetet med temana har vi även sjungit och dansat, målat, pysslat och räknat på ett lekfullt sätt. I januari och februari pratade vi mycket om återvinning och olika material som vi använder i vår vardag. Barnen fick själva sopsortera i samlingen och upprepade gånger följa med till återvinningen. För att stimulera barnens förmåga att bygga och konstruera har vi skapat en speciell bygghörna för ändamålet. Där har vi samlat mjukt och hårt material i olika storlekar, färger och former, tillgängligt i genomskinliga lådor på barnens höjd. Vi har även satt upp bilder på olika konstruktioner för inspiration. För att väcka barnens lust för bygg och konstruktion har vi försökt vara närvarande i bygghörnan.

Pedagogisk dokumentation Vi ser att barnen alltmer intresserat sig för att bygga. De har upptäckt möjligheterna som vår bygghörna ger. De använder materialet till att bland annat bygga garage eller dinosauriehus som de sedan har bilar och dinosaurier i. Från början byggde de mest torn. Vi har använt vår kamera mycket för att dokumentera när barnen bygger och har sedan låtit barnen titta på bilderna och reflekterat kring det de byggt och hur de kom fram till hur de skulle bygga det de ville. Vi har skapat collage med bilder och text från våra teman som suttit på våra väggar i barnens höjd för att de ska kunna titta och prata om det tillsammans. Vi ser att barnen fått med sig kunskapen om att tänka ett steg längre och att material ger möjligheter. Resultat I arbetet med våra teman; höst, återvinning och vinter så upplever vi att barnen har varit engagerade och fått upp ögonen för hur naturen förändras vid årstidsskiftningar. Vår intention var att även genomföra ett vårtema, men det blev av olika anledningar inte av. Under vintertemat satte vi ut insektsfällor i skogen vilket barnen tyckte var spännande. Några barn tog aktiv del i samtalet som uppkom när vi tog in och undersökte fällorna. Vid det första tillfället hade bara en liten spindel hittat in i fällan och vi funderade på hur det kunde komma sig? Barnen resonerade sig fram till att eftersom det var så kallt ute så hade djuren svårt att röra på sig och därmed ta skydd i fällorna. Vid det andra tillfället var det flera spindlar och småkryp i fällorna. Barnen tyckte dock att det skulle vara ännu fler och konstaterade att det var för varmt ute så djuren hade inte något större behov av att söka sig in i fällorna. Återvinning har intresserat barnen och genom att de fått prova på att sopsortera och pratat om varför man ska göra det, så har de fått kunskaper om hur vårt kretslopp fungerar. Flera barn berättade för oss att de varit med sina föräldrar till återvinningen och några barn sa att deras föräldrar inte återvinner. Alla fick uppgiften att fråga hemma och det visade sig att de flesta sopsorterar och återvinner men att barnen inte varit delaktiga i det så de visste inte om det. Vi har gjort i ordning en egen hylla med lådor till sopsortering på förskolan. När vi i början av läsåret introducerade olika byggmaterial för barnen så byggde de i princip bara torn. Det handlade om att bygga så högt som möjligt. Efter att vi som pedagoger varit mer delaktiga i bygghörnan samt satt upp inspirerande bilder på väggen av ex. en igloo, en trappa, lutande tornet i Pisa och Eiffeltornet så började barnen utforska byggandet på ett annat sätt och garage, slott, igloos samt lutande torn tog form. Barnen har klurat på hur man ska bygga en igloo så att den går ihop högst upp och hur mycket man kan luta ett torn innan det välter. Exempel på material i bygghörnan är glasspinnar, kaplastavar, träklossar, skumgummiklossar, kartongbitar och ihopvikta mindre kartonger. Analys Under läsåret har vi insett hur viktigt det är att förbereda barnen på vad som ska hända, samt att man tänker igenom den planerade aktiviteten både vad gäller innehåll, form och plats. Ett exempel är första gången vi skulle vittja insektsfällorna. Då var det bara några barn som verkligen intresserade sig för vad som fanns i fällorna. Många barn var ofokuserade och klättrade mest omkring på bord och stolar. Även om många av barnen var med när vi satte upp insektsfällorna i skogen, så skulle vi förberett samlingen inomhus på ett bättre sätt. Att vi valde att vara i matrummet kan ha påverkat barnen eftersom vi vanligen har samling i stora lekhallen. Även tidpunkten (efter maten) kan ha påverkat barnens koncentration, då de är vana att gå och leka direkt. Andra gången vi tog in insektsfällorna hade vi en samling i stora lekhallen där barnen fick bättre överblick. Detta gjorde barnen mer fokuserade och fler kunde delta i samtalet kring vad vi såg. Att barngruppen var mindre än första gången påverkade också resultatet. I våra arbetsplaner planerade vi att genomföra tre årstidsteman under läsåret, höst, vinter och vår.

Något vårtema var inte möjligt att genomföra eftersom vi hade ett väldigt stort barn- och personalbortfall under vårterminen. De veckor som vi arbetat alla tre pedagoger tillsammans kan nästan räknas på en hand. Vi har självklart försökt genomföra arbetet med våra grupper samt ha samlingar med nya och spännande utmaningar för barnen. Utvärdering Vi anser att vi på en skala 1-5 uppnått en 4,5 genom arbetet med dessa mål. Åtgärder för utveckling Vi vill få in en bra rutin på att gå till återvinningsstationen tillsammans med barnen och att sortera sopor och prata återvinning vill vi ska vara en naturlig del av vår vardag. Vi vill försöka ta barnens intresse för att bygga ett steg längre och låta dem experimentera med ännu fler material. Vi vill introducera nyttan av att rita ritningar innan man påbörjar ett projekt. Detta för att få barnen att fundera kring sitt skapande och vad man kan använda för material. 5.4 Inflytande och ansvar Mål Vi ska sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation - utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Process/insatser För att ge barnen redskap att sätta ord på sina känslor och tankar har vi arbetat med utveckla deras språk och uppmuntrar dem att berätta hur det känns istället för att t ex puttas eller slåss. I sångsamlingar, gruppverksamhet och vid matbordet har vi låtit barnen komma till tals inför andra. Genom att visa att vi lyssnar på barnen och att deras åsikter är viktiga för oss har vi försökt ge dem mod att uttrycka sina åsikter och känslor. Vi har uppmuntrat barnen att avsluta en lek genom att plocka undan efter sig, innan de påbörjar en annan. På så sätt får de enkelt lära sig att ta eget ansvar samt att ta ansvar för förskolans miljö. Pedagogisk dokumentation Vi ser att många av barnen inte längre är rädda för att göra sin röst hörd och detta har de fått träna på ibland annat samlingar. Från början av läsåret var flera barnen ofokuserade i samlingen och satt bara tysta eller pratade så att de andra barnen blev distraherade. Barnen har utvecklat respekt för varandra. De är inte rädda för att sjunga, ramsa, dansa eller göra sin röst hörd. Detta kan vi se genom observationer av barngrupper och reflektioner oss pedagoger emellan. Resultat Under läsåret har vi arbetat mycket med att barnen ska våga komma till tals och att de ska känna att andra lyssnar. Genom klapplekar och sånglekar har barnen fått träna på att använda sin röst och vi har märkt en stor utveckling hos många barn inom detta. I början av läsåret var det flera som inte vågade säga sitt namn under en klapplek medan vi nu kan se att nästintill alla vågar göra det med stark röst. Både i samtal i mindre grupper och i storsamling så har barnen fått träna på att uttrycka

sina åsikter, bland annat i arbetet med Stegvis. Vid matborden har vi tränat på att skicka saker till varandra och be om det man vill ha. Istället för att bara peka på t ex mjölken som många gjort, så uppmuntrar vi dem att be kompisen som sitter närmast att skicka mjölken. Vi har märkt att om man exempelvis säger: Kan någon skicka mjölken så är det ingen som reagerar, så istället behöver man säga Lisa, kan du skicka mjölken. Barnen lyssnar på varandra när de hör sitt namn och vill då hjälpa till. Vid de tillfällen under dagarna vi har fri lek får barnen själva välja vad de vill göra och vi har försökt vara så behjälpliga som möjligt för att de ska få ha möjlighet att påverka sin dag. Genom att vi uppmuntrat barnen att städa när en lek är avslutad så upplever vi att de tar alltmer ansvar för förskolans miljö. Vi har bland annat haft så kallade städsamlingar där vi delat upp barnen i grupper och så får de hjälpas åt att städa olika rum. Detta har varit en bra övning för att tillsammans ta ansvar och inse att den egna insatsen är viktig. Om alla hjälps åt går det ju så mycket fortare och blir mycket roligare. Analys Att barnen blivit modigare och vågar göra sin röst hörd är för att vi kontinuerligt haft samlingar med sånger, ramsor och samtal där barnen har utmanats. Samt att vi arbetat en del i mindre grupper där det är lättare för barnen att komma till tals. Detta ser vi har påverkat deras gruppkänsla och vilja att hjälpa varandra. Eftersom vi har varit tillåtande och låtit barnen leka och pyssla med det de vill så har barnen tagit för sig mer av material och leksaker vilket utvecklat deras kreativitet. Utvärdering Vi anser att vi på en skala 1-5 uppnått en 3,5 genom arbetet med dessa mål. Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta att kontinuerligt arbeta med att barnen ska stärkas i sitt självförtroende och göra sin röst hörd. Vi vill bli bättre på att låta barnen få inflytande över större del av förskolans verksamhet och inte bara i den fria leken. Vi vill vara ännu mer vara behjälpliga och tillgängliga samt fortsätta att motivera ett nej. 6. SAMMANFATTNING Personalen har detta läsår satt fokus på förra årets utvecklingsområden. Tillsammans med barnen, har de förändrat inne- och utemiljön. Förändringen har inneburit att barnens lekar samt lektid har utvecklats. Språk-, matte- och tekniksatsningen har hållits levande genom kommunens nätverk och det kan man se samt höra på förskolan. Implementeringsarbetet av nya läroplanen kommer vi att fortsätta med, på grund av att vi inte fått med all personal. Det är ett mycket viktigt arbete som behöver tid, så vi får inte ha för bråttom. Kanske blir vi aldrig helt klara på grund av att vi hela tiden utvecklas. Trots det kontinuerliga och positiva samarbetet med vårdnadshavarna,så är det ingen stor uppslutning på föräldramötena eller svar på kommunens enkät. Personalen och jag som förskolechef anser att vårdnadshavarna känner sig trygga, är nöjda, får bra information och att de diskuterar sina funderingar samt problem direkt med oss. Förskolan har den stora fördelen att ha daglig kontakt med vårdnadshavarna.

ALLA arbetar för trygga barn på förskolan och att inga kränkningar får förekomma. Därför håller vi på med att ändra lite struktur på planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta måste vara en plan som är aktuell,samt att alla känner sig införstådda med. Under kommande året behöver vi utveckla/förbättra: x Vår egen dokumentation samt den med barnen. x Genus x Övergången mellan förskola och förskoleklass x Samarbetet mellan avdelningarna Förskolechef Inger Andersson