Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller
Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people 60 years and older: a longitudinal cohort study Vilken är förekomsten av fall och yrsel i olika åldersgrupper? Vilka är riskfaktorerna för fall och yrsel? Skiljer sig riskfaktorerna åt mellan de olika åldersgrupperna? Archives of Gerontology and Geriatrics. 2013; 56(1): 160-168
Metod Swedish National Study on Aging and Care: SNAC Blekinge 1402 deltagare, 10 ålderkohorter, (60-96 år, medelålder 76.7 år) 58% kvinnor Yngre äldre 60-78 år Fall/Inga fall Äldre äldre 81-96 år Yrsel/Ingen yrsel Uppföljning efter 3 och 6 år Datainsamling: undersökning och frågeformulär
Resultat förekomst Yngre äldre 16.6% uppgav fall 17.8% uppgav yrsel Äldre äldre 31.7% uppgav fall 31.0% uppgav yrsel
Resultat riskfaktorer fall Yngre äldre - neuroleptika - beroende i PADL - tidigare fall - nedsatt syn - högre ålder Äldre äldre - tidigare fall - beroende i IADL - trötthet - högre ålder
Resultat riskfaktorer yrsel Yngre äldre - tidigare yrsel - nervositet Äldre äldre - tidigare yrsel - tidigare fall
Konklusion Fördubblad förekomst av fall och yrsel i den äldsta gruppen Riskfaktorerna skiljde sig åt mellan åldersgrupperna Bekräftar att: tidigare fall och hög ålder är riskfaktorer för fall yrsel hos äldre är ofta långvarig fall och yrsel är nära sammankopplat
Konklusion fall Yngre äldre Vid förskrivning av neuroleptika bör en ökad fallrisk tas i beaktan Personer beroende i PADL bör erbjudas fallprevention Personer med nedsatt syn bör erbjudas regelbundna synundersökningar för optimal synförmåga för att förhindra fall Äldre äldre Fallprevention bör erbjudas i stadiet från oberoende till beroende Trötthet bör utredas och behandlas för att minska risken för fall
Konklusion yrsel Yngre äldre Orsaken till nervositet bör undersökas och behandlas Äldre äldre Yrsel och fall är nära sammankopplat och bör därför behandlas kombinerat
Paper II Fighting for control in an unpredictable life a qualitative study of older persons experiences of living with chronic dizziness Hur upplever äldre personer med långvarig yrsel att det dagliga livet påverkas? BMC Geriatrics 2014 Aug 29;14(1):97.
Metod Intervjustudie 7 kvinnor och 6 män, 73-87 år Duration yrsel 1,5 till 20 år Diagnostiserade yrselsjukdomar: Ménière's sjukdom (5), multisensorisk svikt (6), vestibularisneurit (1), akustikusneurinom (1) Rekrytering från vårdcentral Individuella, semi-strukturerade intervjuer, manifest och latent kvalitativ innehållsanalys
Resultat En osäker, begränsad och oflexibel tillvaro Rädsla för farliga, okontrollerbara situationer, och att bli beroende av andra Kämpade för kontroll Önskade att återfå tidigare livsstil eller bibehålla den nuvarande livsstilen att livet skulle bli normalt igen
Konklusion Starkt motiverade att vilja förbättra sin situation Sjukvården möter inte upp till deras behov och önskemål Behov av stöd fastän de är diagnostiserade och utredda Behov av kontinuerligt stöd Stöd i att hantera svåra situationer i dagligt liv
Projekt Närsjuksköterska Case management Utvärdera vårdmodell, hembesök av sjuksköterska och fysioterapeut minst en gång i månader under ett år 153 deltagare, medelålder 81,5 år, 67% kvinnor Återkommande sjukvårdsbesök, nedsatt ADL Rekryterades via slutenvård, öppenvård och kommunal vård Randomiserad kontrollerad studie IG=80, KG=73 Datainsamling i hemmet, frågeformulär (bas, 3, 6, 9, 12 mån) och tester av fysisk funktion (bas, 6, 12 mån)
Interventionen Traditionell case management Generell information Specifik information Trygghet och tillgänglighet Fallprevention Cover: Daniel Rönnbäck, Daniel Ronnback Photography Fysisk aktivitetet och träning
Paper III Predictitve validity and cut-off scores in diagnostic tests for falls a study in frail older people at home Hur väl kan ett fallriskindex och två funktionstest förutsäga vilka personer som kommer att falla? Vilka är de bästa gränsvärdena för dessa test utförda på hemmaboende äldre? Physical & Occupational Therapy in Geriatrics. 2012; 30(3): 189-201
Metod Mätningar bas: Downton Fall Risk Index (DFRI) 0-11 poäng Timed Up & Go (TUG) i sekunder Romberg Test (RT) i sekunder Uppföljning fall/inga fall 6 och 12 månader Gränsvärden, optimalt 100% i båda grupperna
Resultat DFRI gränsvärde 3 79% sensitivitet, 24% specificitet TUG RT gränsvärde 12 s 78% sensitivitet, 37% specificitet olika gränsvärden, låg sensitivitet
Konklusion Inget test visade hög prediktiv förmåga RT bör inte användas DFRI och TUG kan användas som screeninginstrument, men inte som incitament för fallpreventiva insatser
Paper IV Effetcs of a one-year home-based case management intervention on falls in older people a randomised controlled trial Har interventionen någon effekt på fall, fallskador och sjukvård på grund av en fallskada? J Aging Phys Act. 2013 Oct 23. [Epub ahead of print]
Metod Skillnader mellan IG och KG gällande: fall vid de olika mättillfällena personer som föll och antal fall, fallskador och sjukvård på grund av en fallskada DFRI, TUG och ADL vid 12 månader
Resultat
Resultat IG KG p-värde Antal personer som föll 44 35 0.248 Antal personer med fallskador 30 37 0.338 Antal personer med fallskador i behov av sjukvård 15 9 0.402 Totala antalet fall 96 85 0.900 Totala antalet fallskador 40 38 0.669 Totala antalet fallskador i behov av sjukvård 19 15 0.151 Inga signifikanta skillnader i DFRI, TUG och ADL
Konklusion Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna gällande utfallsvariablerna Interventionen kunde inte förhindra fall hos sköra hemmaboende äldre personer
Sammanfattning Starta inte fallprevention med enbart DFRI som grund! Undersök både inre och yttre riskfaktorer dvs involvera PAL! Teamet! Information och mer De äldre vill ha hjälp i vardagen! Dvs det vi redan gör men hjälper det?
Fallprevention Primär prevention Generell information på populationsbasis Sekundär prevention Identifiera personer i riskzonen och erbjuda fallprevention Tertiär prevention Förhindra fler fall eller fallskador hos individen
Falls and dizziness in frail older people Predictors experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller