1(10) 2011-11-07 Dnr HT 2011/608 Området för humaniora och teologi Grundutbildningsnämnden Studieinformatören Manual för studentrekrytering Denna manual ska fungera som ett stöd i arbetet med studentrekrytering vid de humanistiska och teologiska fakulteterna. I manualen ges vissa riktlinjer för de rekryteringssatsningar som ska prioriteras och vem som bör ansvara för dessa. Förhoppningen är att den kan bidra till en effektivisering av arbetet, där både pengar och personal används på ett så bra sätt som möjligt. Manualen inleds med en redogörelse för fakulteternas syften och mål med insatserna för studentrekrytering och de kanaler som finns till hands i rekryteringsarbetet. Här diskuteras också de budskap som fakulteterna önskar förmedla med de olika marknadsföringsinsatser som görs. Därefter blir manualen mer konkret och i denna del diskuteras olika kanaler och uttryck för att nå ut till potentiella studenter. Den bästa marknadsföringen är givetvis alltid god kvalitet på utbildningen och god service till nuvarande studenter. Detta dokument inriktar sig dock inte i huvudsak på hur vi uppnår detta, utan vad vi gör och kan göra i form av informationsåtgärder, externt kontaktskapande m.m., för att budskapet om det vi har och vart våra utbildningar leder ska gå fram till allmänhet och potentiella studenter. Genom en samordning och tydlig ansvarsfördelning av rekryteringsinsatserna är förhoppningen att antalet förstahandssökande till fakulteternas utbildningar ska öka och att fakulteternas studieplatser ska fyllas. Manualen har utarbetats av grundutbildningsnämnden och tillstyrkts i fakultetsstyrelsen. Det är viktigt att den uppdateras kontinuerligt och att den hålls aktuell. Ansvaret för detta åligger studieinformatören. Det är också fakulteternas studieinformatör som ska ta ett samlat grepp om de rekryteringsåtgärder som bedrivs, och verka för att de följer de riktlinjer som skisseras i föreliggande manual. Studieinformatören ska vidare ansvara för att de rekryteringsinsatser som genomförs utvärderas. 1. Profil och målgrupp När man talar om rekrytering av studenter är det viktigt att inse att vår målgrupp är mycket bred, och att arbetet måste anpassas efter olika kategorier på olika sätt. En självklar grupp att locka till våra utbildningar är givetvis de som redan vet att de vill läsa humaniora eller teologi. Därutöver finns ytterligare tre stora kategorier av målgrupper: gymnasiestudenter som inte känner till våra utbildningar och dess potential, de som sökt våra utbildningar men känner sig osäkra och de som läser en grundkurs men kanske inte fortsätter. Postadress Box 117, 221 00 Lund Besöksadress Sölvegatan 14A, Telefon växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 44 10 Internet http://www.ht.lu.se E- post Louice.Cardell_Hepp@kansliHT.lu.se
Området väljer i sitt rekryteringsarbete att främst ha ungdomar i åldrarna 16-25 år som målgrupp för de trycksaker som görs, medan informationssatsningar på webben och öga mot öga ska öppna upp för en större variation. 2. Kanaler och uttryck Kanaler och kontaktytor för att möta och kommunicera med olika målgrupper kan bl.a. vara det personliga mötet, arbetsplatsträffar, seminarier, mässor, webbplats, tidningar, nyhetsbrev, e-post, telefon, brev, läromedel, vetenskapliga publikationer, trycksaker och kataloger. I studentrekryteringsarbetet är webben (såväl den egna webbplatsen som andra kanaler), kataloger och andra trycksaker, samt utbildningsmässor och skolbesök kanaler som bör prioriteras högt. Studentrekrytering är ingenting som äger rum endast inför ansökningstider, utan en verksamhet som är aktuell året runt. Mot bakgrund av detta är det viktigt att information alltid är uppdaterad och lättillgänglig. Detta gäller inte minst den information som ligger ute på webben, som ofta befinner sig på en mer detaljerad nivå. Vid en prioritering finns det därför mycket som talar för att en uppdaterad webb är viktigare än en ny trycksak. De humanistiska och teologiska fakulteterna har mycket att tjäna på att profilera sig som en del av Lunds universitet eftersom den bredd universitet har är ett viktigt rekryteringsargument. Vid ett universitet av Lunds storlek kan studenter med lätthet kombinera olika typer av utbildningar. Undersökningar som gjorts av den universitetsgemensamma kommunikationsavdelningen visar att potentiella studenter upplever det som ett stort problem då universitetet ger ett alltför splittrat intryck. Därför är det extra viktigt att fakulteterna i såväl annonskampanjer, som i utformning av webbplatser, kataloger och andra trycksaker, använder sig av Lunds universitets logotyp och även i andra hänseenden följer den grafiska manualen. Detta bör uppmärksammas särskilt i samband med att en uppdaterad grafisk profil lanseras vid årsskiftet 2011/2012. Fakulteterna bör om möjligt också arbeta mer med s.k. uppsökande verksamhet. Då en stor del av våra utbildningar inte uppenbart leder till ett speciellt yrke, kan det vara många grupper i samhället som inte nås av de försök vi gör att nå ut med information om våra utbildningar. Det kan därför finnas anledning att aktivt söka upp olika grupper. Förutom skolor, kan det t.ex. röra sig om arbetsplatser och föreningar av olika slag. Bland de uppsökande verksamheter som redan bedrivs vid området kan Historiska paket vid Historiska institutionen och den mot några gymnasieskolor inriktade SI-verksamheten nämnas. Studieinformatören, studievägledarnätverket och arbetslivskoordinatorn kan bidra med tips och idéer på olika former av uppsökande verksamhet till institutionerna. Även arbetet med itunesu och rörlig bild kan vara en god hjälp vid studentrekrytering. Lunds universitet är sedan en tid tillbaka en del av itunesu, där föreläsningar från universitetet läggs upp på webben tillgängliga för vem som helst. Institutionerna har härmed möjligt att lägga upp befintligt och nytt material på Lunds universitets egen itunesu-sida, både för att marknadsföra ämnet och för att göra material tillgängligt för sina studenter. Det kan t.ex. handla om av lärare inspelade presentationer eller föreläsningar, både ljudfiler och videofilmer. 1 Studieinformatören kan bistå institutionerna med hjälp och råd rörande itunesu och annan användning av rörlig bild i rekryteringssyfte. Därtill finns kurser inom CED:s kursutbud som ger fortbildning inom detta område och som fakulteternas personal kan söka som en del i den högskolepedagogiska fortbildningen som erbjuds. 1 Lunds universitets itunesu sida finns på: http://itunes.apple.com/se/institution/lunduniversity/id393848970 2
När det gäller annonsering krävs noga överväganden innan man gör generella annonseringskampanjer för kurser eller utbildningar, om annonsen inte syns på en väldigt nischad plats. Samtidigt kan generella annonseringskampanjer vara ett bra sätt att profilera vårt varumärke. Studieinformatören bistår gärna institutionerna med tips och idéer rörande annonsering. 3. Vårt budskap I studentrekryteringsarbetet måste det finnas en balans mellan det som målgruppen vill veta och det budskap som universitetet vill ge. Nedan följer ett antal punkter som bör tas hänsyn till i utformning av nytt informationsmaterial. 3.1 Nytta och arbetsliv I fakulteternas strategiska plan framhålls att området tillsammans med universitetet i sin helhet måste arbeta för att tydliggöra de traditionella akademiska färdigheternas betydelse för ett framgångsrikt arbetsliv och för samhället överhuvudtaget. Detta redan existerande samband måste göras tydligare och synligare. 2 Det är således av vikt att fakulteterna arbetar aktivt med att lyfta fram den nytta som humanistiska och teologiska perspektiv kan tillföra samhället och då gärna med konkreta exempel och tydliga resonemang. Därtill är det angeläget att man på olika nivåer inom fakulteterna arbetar med att medvetandegöra arbetsgivare om de kvaliteter som våra studenter besitter. 3.2 Det unika gemensamt Istället för fasta kombinationer av kurser, har studenter vid fakulteterna för humaniora och teologi som gemensam nämnare att de i sitt fält ofta är unika i sitt sätt att kombinera olika ämnen, och i att de har därmed en stor bredd. Denna bredd och diversitet bör lyftas fram i olika rekryteringssammanhang som någonting positivt som kan bidra till nya perspektiv och nytänkande. 3.3 God service och god kvalitet Som nämnts är god kvalitet i utbildningen och god service till våra studenter av största vikt för studentrekryteringen och vid fakulteterna bedrivs mycket verksamhet som syftar till att ge just detta. Denna verksamhet bör framhävas i större utsträckning. Satsningar på studievägledning, Arbetslivsforum, projekt om kompetensers användbarhet och SIverksamhet görs för att höja studenternas utbildningsupplevelse, och det är viktigt att dessa verksamheter blir kända bland såväl nuvarande som presumtiva studenter. 4. Konkreta aktiviteter och ansvarsfördelning Sektionen Student och utbildning ansvarar för all utbildningskommunikation på den universitetsgemensamma nivån. Fakulteterna för humaniora och teologi med tillhörande institutioner (eller motsvarande) och kansli har däremot ett stort ansvar för att marknadsföra 2 Strategisk plan för området för humaniora och teologi, fastställd av styrelsen för humaniora och teologi 2007-12-12 (Dnr HT A9 267/2006). 3
de humanistiska och teologiska utbildningarna. Nedan följer en uppdelning av ansvarsområden som faller på universitetsgemensam, fakultets- respektive institutionsnivå. 4.1 Universitetsgemensam verksamhet Den universitetsgemensamma verksamheten arbetar med att profilera Lunds universitet som en helhet. Det är detta varumärke vår verksamhets marknadsföring bygger på i grunden; detta arbete är med andra ord av yttersta vikt. 4.1.1 Kataloger Lunds universitet publicerar varje år kataloger, i vilka verksamheten inom fakulteterna för humaniora och teologi ingår och marknadsförs. Exempel på sådana kataloger är en engelsk masterbroschyr och Lunds universitet - Inspirationsmagasin, som är en katalog som presenterar Lund som studentstad, hur det är att studera, samt universitetets huvudområden och program på kandidatnivå. 4.1.2 Mässor och gymnasieinformation Sektionen externa relationer står för all mässamordning. Hit hör samordningsansvaret för universitetets deltagande i de stora utbildningsmässor som anordnas under höstarna. På våren har de samordnat arbetet kring en informationsturné i Danmark och övriga mindre utbildningsmässor i Sverige. Centrala studievägledningen skickar sina vägledare till flera av vårens mindre mässor, och till samtliga större mässor. Sektionen samordnar även de gymnasieinformationsdagar som hålls på universitetet varje höst och Öppet hus varje vår. 4.1.3 Webben och sociala medier Externwebbsprojektet (ett delprojekt i förnyad webbnärvaro) kommer under 2012 att leverera en ny central LU-gemensam webbplats. Webbplatsen kommer att byggas i ett nytt CMS-verktyg och den kommer att utformas enligt den uppdaterade grafiska profilen. Fakultets- och institutionswebbplatser erbjuds att byta verktyg och alla webbplatser inom LU ska anpassas till den nya grafiska utformningen. Under 2011 har ett universitetsgemensamt projekt anordnat diverse workshops och föreläsningar om sociala medier med fokus på sociala nätverk, mikrobloggar, bloggar och videosajter. Projektet har tagit fram en guide för sociala medier som finns på www.lu.se/socialamedier där man även hittar en förteckning över de sociala mediekanaler som finns inom Lunds universitet. 4.1.4 Grafisk profil Kommunikationsavdelningen ansvarar för att ta fram universitetets grafiska profil. Medarbetare vid kommunikationsavdelningen kan fungera som ett stöd då osäkerhet uppstår om vad som gäller vid användning av den grafiska profilen. 4.2 Fakultetsnivå (kansliet för humaniora och teologi) På fakultetsnivå arbetar man med studentrekrytering på en övergripande nivå. Här sker samordning av information om fakulteternas alla utbildningar. På fakultetsnivå drivs diverse utvecklingsprojekt, men här kan i mån av tid även ges konkret stöd till institutionerna. Från kansliets sida ska en ständig dialog föras med olika yrkesgrupper som på institutionerna arbetar med studentrekrytering på olika sätt. 4.2.1 Mässor De humanistiska och teologiska fakulteterna deltar regelbundet i diverse utbildningsmässor, vars främsta målgrupper brukar vara gymnasieelever. I slutet av höstterminen varje år hålls tre mässor, en i Göteborg, en i Stockholm och en i Malmö. På våren finns en mängd mindre mässor där vi främst prioriterar de i närområdet och en mässa i Danmark, men 4
även valt att satsa på liknande sammanhang i andra delar av landet. Fakulteterna representeras på samtliga mässor först och främst av studentambassadörer, men även studievägledare från fakulteterna ges möjlighet att medverka. 4.2.2 Introduktionsverksamhet Fr.o.m. 2010 har medel anslagits för att köpa introduktionsverksamhet för nya studenter av Humanistiska och teologiska studentkåren. Kåren ansvarar för verksamheten, men kontaktperson finns på kansliet i form av studieinformatören. Studieinformatören ansvarar för att en fortlöpande dialog förs med kåren och att fakultetsledningen hålls informerad om hur arbetet fortlöper. Studieinformatören och studievägledarnätverket bidrar också med stöd till kåren i form av kunskap om hur universitetet brukar arbeta, vilka kontaktpersoner som är aktuella för olika frågor o.s.v. Studieinformatören ansvarar för att studentkåren rapporterar till fakultetsstyrelsen både inför och efter terminsupptakten. Utöver detta anordnar även studievägledarnätverket en områdesgemensam novischinformation. 4.2.3 Examenshögtid I början av varje läsår anordnas en examenshögtid, där alla som tagit examen under föregående läsår bjuds in. Högtiden innehåller bl.a. musik och tal av dekan och kårordförande som följs av mingel i universitetshusets foajé. Tanken med examenshögtiden är att den ska fungera som en belöning och ett avslut för de studenter som kämpat i flera år och som slutfört sin utbildning. Högtiden är också en del i det arbete som pågår för att skapa en samhörighetskänsla bland fakulteternas studenter, där också arbetet med introduktionsverksamhet ingår, samt i alumniverksamheten. En positiv bieffekt kan därtill vara att examenshögtiden bidrar till att fler studenter ansöker om att få ut sin examen. 4.2.4 Trycksaker och kataloger Fakulteternas studieinformatör ansvarar för att varje år uppdatera och trycka upp ny version av katalogen Humaniora och teologi vid Lunds universitet. Denna katalog skickas sedan ut till samtliga gymnasieskolor och komvux i hela landet. Studieinformatören bidrar även med material till universitetsgemensamma trycksaker. I arbetet med att ta fram trycksaker är samarbetet med institutionerna viktigt, då större delen av materialet behandlar de utbildningar som ges ute i verksamheten. När tid finns bidrar kansliet även med hjälp för att skapa diverse övriga trycksaker, t.ex. foldrar som beskriver enskilda utbildningar eller större evenemang. Samtliga trycksaker som produceras i kansliets regi läggs också upp på fakultetens webbplats i pdf-format. 4.2.5 Webben och sociala medier I enlighet med Föreskrifter för webbplatser inom Lunds universitet ansvarar kansliet för den fakultets-gemensamma webbplatsen, samt för samordning av arbetet med övriga webbplatser inom fakulteterna. Det är av yttersta vikt att webbplatserna uppdateras regelbundet, och att all information är aktuell Kansliet försöker i möjligaste mån även fungera som stödjande instans i institutionernas arbete med sociala medier. Med fördel kan också den personal på kansliet som arbetar med informationsfrågor ägna en del tid åt att bevaka sociala medier för att ge svar/kommentarer på frågor eller problematiseringar som ställs om våra utbildningar eller utbildningsmiljöer även via webbplatser som inte administreras av universitetet. Fakulteterna har en egen facebooksida, www.facebook.com/humanioraochteologi, som informatörerna på kansliet ansvarar för. 5
4.2.6 Studentambassadörer Fakulteternas studieinformatör ansvarar för rekrytering och utbildning av studentambassadörer. Studentambassadörerna representerar fakulteterna vid utbildningsmässor, gymnasieinformationsdagar, skolbesök och på andra typer av utåtriktade aktiviteter. I framtiden bör samarbetet med studentambassadörer utvecklas, och studieinformatören bör träffa dessa regelbundet för att de ska känna sig väl insatta i den verksamhet de arbetar med att informera om. Studentambassadörerna skulle även kunna användas som bollplank många av dem sitter inne på många tankar och idéer som kan befrämja rekryteringsarbetet. 4.2.7 Samverkan med det yttre samhället På området pågår ett arbete för att nå ut till yrkesgrupper vars inställning till humaniora och teologi kan ha en avgörande betydelse för studenters val av utbildning, t.ex. studieoch yrkesvägledare, lärare, arbetsförmedlare och rekryteringsföretag. Detta arbete drivs bl.a. av arbetslivskoordinatorn och områdesstudievägledaren. 4.2.8 Arbetsmarknadsdag Studentkåren har fr.o.m. 2003 beviljats medel för att anordna en arbetsmarknadsdag för fakulteternas studenter. Fakultetsstyrelsen har för avsikt att även fortsättningsvis stödja studentkåren i arbetet med en arbetsmarknadsdag. Det är angeläget att en sådan kommer till stånd varje år. Samtidigt krävs en tydlig ansvarsfördelning och noggrann uppföljning. Området arbetar därför för att utforma rutiner för arbetsmarknadsdagen tillsammans med samhällsvetenskapliga fakulteten och berörda kårer. Planeringen av arbetsmarknadsdagen sker i samråd med studentkåren och arbetslivskoordinatorn informationsansvarig och studievägledarnätverket, och tillsammans ansvarar dessa för att fakultetsstyrelsen hålls informerad om arbetet. 4.2.9 HT-studievägledarnas sommarservice Fakulteterna har sedan 2005 organiserat studievägledningsjour under två sommarveckor i anslutning till att antagningsbeskeden ska besvaras. En telefon är bemannad ca 20 timmar fördelat över två veckor) och e-brev kan skickas till en gemensam adress. Sommarservicen är bra i rekryteringssyfte eftersom studenter känner sig mer välkomna om de kan kontakta universitetet med sina frågor även i semestertider. Kontakt kan också tas med universitetets centrala studievägledning under denna period, men åtskilligt berör fakultetsspecifika frågor som bör besvaras av studievägledare med mer insyn i de humanistiska och teologiska ämnena. Studievägledaren med sommarjour gör även ett utskick till samtliga antagna bör nybörjarkurser omfattande helfart alternativt 30 hp samt till antagna till program. 4.2.10 Arbetslivskoordination Vid kansliet finns en arbetslivskoordinator anställd. Denne arbetar med att medvetandegöra arbetsgivare av olika kategorier om de kvaliteter som fakulteternas studenter besitter. Arbetslivskoordinatorn arbetar också med karriärvägledning för enskilda studenter. 4.2.11 Skolsamverkan För närvarande pågår ett pilotprojekt för samverkan med gymnasieskola. Projektet går ut på att på schemalagd tid varje vecka skicka en SI-mentor till en specifik grupp gymnasieelever för att arbeta enligt traditionell SI-metodik. Initialt omfattade projektet gymnasieskolor i Trelleborg, Eslöv och Hässleholm, vilket är områden med låg studieövergång. För närvarande fungerar verksamheten tillfredsställande endast i Trelleborg, där vi i nuläget har tre mentorer verksamma. Under innevarande termin (ht 2011) bör detta projekt utvärderas och beslut fattas om eventuell fortsättning alternativt avslutning av projektet. Ett eventuellt avslut av projektet bör ske i anslutning till ett sommarlov. 6
En annan form av skolsamverkan som är bra ur rekryteringsperspektiv är de konferenser som Område HT arrangerat för studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, folkhögskolor, Komvux och liknande. 2009 anordnades konferensen Fria kurser - fasta jobb med projektmedel från Anställningsbarhet och bildning. 2010 och 2011 har Område HT arrangerat två konferenser på temat Att vägleda till studier i humaniora och teologi. Konferenserna har väckt stort intresse och fått mycket positiva omdömen från deltagarna. Dessa studie- och yrkesvägledare är en nyckelgrupp i studentrekryteringen, och de vill gärna vägleda på ett bra sätt till våra ämnen. På konferenserna ger vi dem bland annat aktuell information, inblickar i våra ämnen och tillfälle att diskutera med våra studievägledare. Områdesledningen bör budgetera för en sådan konferens varje år. 4.3 Institutionerna På institutionsnivå ligger det främsta ansvaret för att marknadsföra enskilda utbildningar. Det är här den faktiska verksamheten äger rum, och det är här som man har bäst inblick i den produkt som marknadsförs gentemot målgruppen. På den här nivån, där informationen ofta rör sig på ett mer detaljerat plan, finns dessutom större möjligheter för att arbeta gentemot olika målgrupper. 4.3.1 Webben och sociala medier Institutionernas webbplatser och LUBAS-inläggningar är de som först och främst bidrar med den information som är av stor vikt för såväl potentiella som nuvarande studenter. Även universitetets gemensamma utbildningsdatabas styrs av den information som läggs in av institutionens ansvariga. Information om kurser (t.ex. litteraturlistor och scheman) ska i god tid finnas tillgänglig på institutionernas hemsidor. Aktuell utbildningsinformation ska vara relevant och lättillgänglig, och uppdateras minst två gånger per termin. Också eventuella student- och alumniporträtt ska vara aktuella. Enskilda ämnes-, kurs- eller programansvariga ansvarar för att utveckla information på webben, samt hålla sig uppdaterade om vilka webbkanaler som går att använda sig av förutom de egna webbplatserna. 4.3.2 Skolsamverkan Institutionerna samverkar med skolor på grund- och gymnasienivå på en mängd olika sätt. Det kan röra sig om t.ex. lärare som håller föreläsningar för grundskole- /gymnasieeleverna eller deras lärare (både på universitetet eller på plats i målgruppens skolor), om att öppna upp för studiebesök på institutionen, eller på annat sätt erbjuda grund- och gymnasieskola någonting de kan ha glädje av samtidigt som deras elever görs medvetna om vad vi har att erbjuda. Initiativ i denna riktning som kan nämnas är de s.k. spetsutbildningarna för gymnasieelever som bedrivs vid Katedralskolan i Lund och som Historiska institutionen och Språk- och litteraturcentrum är involverade i. Om skolsamverkan kan man generellt säga att det även relaterar till fakulteternas arbete för breddad rekrytering. För skolsamverkan kan också anställdas kontaktnät utnyttjas. Som samverkansprojekt skulle anställda kunna bjuda in sina barn och deras skolkamrater på små föreläsningar redan i förskoleåldern. Det skulle t.ex. kunna kopplas till olika temadagar som bokens dag eller FN-dagen. 4.3.3 Trycksaker Institutionerna har ansvar för att ta fram trycksaker som informerar om den enskilda institutionens organisation, samt eventuella trycksaker som är till för att marknadsföra enskilda utbildningar. Trycksakerna eller motsvarande innehåll bör även läggas upp på in- 7
stitutionernas hemsidor. Studieinformatören vid kansliet bistår gärna med tips och idéer vid framtagandet av trycksaker. 4.4 Gemensamt/samordnat mellan fakultets- och institutionsnivå En del aktiviteter lämpar sig särskilt för en samordning mellan fakultets- och institutionsnivå. Dessa aktiviteter samordnas lämpligen av någon på fakultetsnivå, men mycket arbete krävs även från institutionerna. 4.4.1 Gymnasieinformation Varje år i november anordnar Lunds universitet informationsdagar där gymnasieelever från hela södra Sverige kommer på besök. De humanistiska och teologiska fakulteterna finns då representerade i Språk- och litteraturcentrums foajé. De som under dagarna fungerar som representanter för fakulteterna är studievägledare och studentambassadörer. Under dagarna har flertalet av våra utbildningsområden också särskilda informationspass där respektive utbildning presenteras för intresserade i klassrum. Vilka ämnen som ska representeras på detta sätt bestäms av ämnesföreträdarna själva. Studieinformatören ansvarar för samordning av lokalbokningar i samband med gymnasieinformationsdagarna. Studievägledarnätverket, arbetslivskoordinatorn och studieinformatören arbetar kontinuerligt med att utveckla den verksamhet som är igång under dessa dagar. Diskussioner har t.ex. förts om aktiviteter för lärare och studie- och yrkesvägledare från gymnasieskolor. Ett annat önskemål som framförts är att hitta sätt att locka studenter till just de humanistiska och teologiska fakulteternas informationspass och bokbord. Idéer har framkommit om t.ex. snitslade banor och give-aways. Man skulle även kunna se de av fakulteterna årligen anordnade HT-dagarna som en del i informationen till gymnasieelever. Tillresande gymnasieklasser tar under HT-dagarna del av föreläsningar av områdets forskare men får samtidigt också information om de utbildningar som erbjuds vid institutionerna. 4.4.2 Skolsamverkan Idag är skolsamverkan helt och hållet lämnad till institutionerna. Undantaget är det SIsamverkansprojekt vi startat på försök, som drivs av kanslipersonal. Att initiativet främst ligger på institutionsnivå är positivt. Samtidigt finns det ett behov av att på fakultetsnivån ha en officiell kontaktperson som skolorna kan vända sig till för att få reda på vilka möjligheter till samverkan som finns. Studieinformatören har den funktionen. Det är också studieinformatören som ansvarar för att de samverkansmöjligheter som finns (såsom gymnasieinformationsdagarna, praktik och studiebesök) samlas på fakultetswebben, gärna på en del som riktar sig specifikt till skolor. 4.4.3 Internationalisering Lunds universitet och de humanistiska och teologiska fakulteterna verkar för internationalisering på alla utbildningsnivåer. Sett ur ett rekryteringsperspektiv är det i internationella sammanhang extra viktigt att universitetet marknadsförs som en helhet, och att man visar på den bredd som ryms inom universitetet. Med anledning av detta ligger internationaliseringsarbetet till stor del på den universitetsgemensamma verksamheten. Det finns dock några områden inom den internationella marknadsföringen som HT-fakulteterna vill satsa särskilt på. Detta gäller bland annat utbytesstudier. I nuläget är de studenter som reser utomlands som en del av sina humanistiska och teologiska studier alltför få, vilket HT-fakulteterna försöker avhjälpa med olika satsningar. Rekrytering till de utbytesprogram som admini- 8
streras av områdets internationella kontor bör räknas in som en del av studentrekryteringsarbetet. Informationen om de möjligheter som finns att åka utomlands bör förstärka och lyftas fram som en konkurrensfördel gentemot andra utbildningar i rekryteringsarbetet. HT-fakulteterna tar varje år emot många inresande utbytesstudenter, och precis som med alla andra studenter är det viktigt att dessa får en bra upplevelse då de är här. En nöjd utbytesstudent kan leda till att vi får en bra ambassadör i dennas hemland då hon eller han återvänder hem, eller t.o.m. att hon eller han bestämmer sig för att stanna som reguljär student. I dagsläget har vi en organisation som i princip helt och hållet baseras på fakulteternas internationella kontor. Här tar man god hand om de inresande utbytesstudenter som kommer, men det uppstår ändå en del förvirring, t.ex. i samband med att studenterna själva måste gå runt till institutionerna för att få underskrifter som godkännande av att de får delta i en specifik kurs. Det är därför viktigt HT-fakulteterna arbetar med att upprätta tydliga rutiner för omhändertagande av internationella studenter, inklusive s.k. freemovers på grundnivå och det som händer då studenterna kommer ut till institutionerna. En viktig del av internationaliseringsarbetet är även de internationella masterprogrammen, vilka marknadsförs internationellt av institutionerna. Studieinformatören och det internationella kontoret kan utgöra ett stöd i detta arbete och då t.ex. i form av olika projekt. Precis som en utbytesstudent kan en masterstudent bli en god ambassadör för Lunds universitet i hemlandet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att HT-fakulteterna kartlägger hur formerna för omhändertagande av de masterstudenter ser ut. Idéer har uppkommit om att starta hemvändarprojekt, där samtliga internationella masterstudenter samlas och förses med information om Lunds universitet och HT-fakulteterna, som de sedan kan ta med sig hem. 4.4.4 Alumniverksamhet En viktig del i rekryteringsarbetet är att knyta fakulteternas alumner till sig. Alumnerna är viktiga ambassadörer i det omgivande samhället, och det är viktigt att de känner att de har haft en positiv helhetsupplevelse. För att lyfta denna upplevelse krävs ett bra bemötande från det att de lämnar in sin ansökan, till dess att de har gått ut på arbetsmarknaden. Med ett stort nätverk av alumner, är det möjligt för institutionerna att på ett tydligare sätt än tidigare lyfta fram vilka vägar studenter kan ta efter examen. Tillsammans med institutionerna arbetar arbetslivskoordinatorn för att befrämja alumniverksamheten och formulera en gemensam strategi för hur institutionerna kan förmedla information om den alumniverksamhet som finns. 4.4.5 Nybörjarenkäter Ett sätt att ta reda på mer om vår målgrupp är givetvis att ta reda på mer om dem som redan är våra studenter. För att de ska vara så nära målgruppen som möjligt, är det en fördel att ställa frågor om det vi vill veta så snart som möjligt efter att de kommit hit. Nybörjarenkäter kan även användas för att utvärdera specifika rekryteringsinsatser. Under Grundutbildningsnämndens ledning har arbete påbörjats med att ta fram ett system för hur vi ska arbeta med nybörjarenkäter på fakulteterna. Tankar finns om ett gemensamt system för sammanställning, att bygga ihop en enkät med ett antal gemensamma frågor, samt att lämna utrymme för att institutionerna ska kunna ställa frågor som passar dem specifikt. 9
4.4.6 Informationskampanj humanioras nytta Under läsåret 2009/2010 har humanistiska studentkårer över hela landet dragit igång Projekt Athena tillsammans med fackförbundet DIK (Dokumentation, Information och Kultur). Projektet syftar bl.a. till att informera om nyttan med humanistiska studier, samt om de generella kompetenser som humanistiska studier leder till. De humanistiska och teologiska fakulteterna ser det initiativ som positivt, då omvärlden inte sällan har en negativ bild av hur arbetsmarknaden ser ut för humaniorastudenter. Fakulteterna kommer därför att arbeta med andra humanistiska och teologiska fakulteter runt om i landet för att få tillstånd ett liknande arbete som det som studentkårerna har initierat. Förhoppningen är att tillsammans med övriga fakulteter bedriva en informationskampanj med fokus på konkreta exempel på hur våra forskare och alumner har bidragit till samhällets eller specifika företags utveckling. Innehållsmässigt skulle kampanjen kunna lyfta upp t.ex. enskilda forskningsprojekt eller enskilda alumner. En bra idé skulle kunna vara att skapa lättfattliga slogans och använda sig av posternamn där specifika personer lyfts upp och man visar vad dessa tillfört. Exempel på intressanta projekt är då etnologer vid Lunds universitet arbetade med ett renhållningsprojekt för att undersöka hur människor tänkte vid sophantering, eller när en språkvetare hjälpte en mobiltelefontillverkare med att utveckla T9-funktionen i mobiltelefoner: teknikerna visste hur man gjorde verktyget, men inte hur människor tänker när de använder språket, vilka ord som är vanligast o.s.v. Exempel på aktiviteter som skulle kunna satsas på är: En stor affischkampanj som lyfter fram våra slogans/affischnamn/särskilda projekt. Beroende på budget kan man satsa på allt från att affischera stort på bussar/busshållplatser o.dyl., till att göra mindre affischer som klistras upp på stan i samarbete med de studentinitiativ som redan arbetar med liknande frågor. Arbete med att nå ut i olika typer av klassisk media (tidningar, radio och TV). Bred närvaro i sociala medier här finns en möjlighet att upprätthålla en diskussion med allmänheten. 4.4.7 Framtagande av kompetensprofiler På flera håll arbetas idag med att ta fram kompetensprofiler, som kartlägger de specifika kompetenser som studenter i ett visst ämne tillgodogör sig. Som en del i det ovan nämnda Projekt Athena, har man t.ex. tagit fram exempel på kompetensprofiler inom humanistiska ämnen och skrivit en s.k. kompetensguide. Institutionen för Kulturvetenskaper har under våren och hösten 2011 tagit fram kompetensprofilfoldrar för etnologi, idé- och lärdomshistoria, intermediala studier, konsthistoria och visuella studier och musikvetenskap. Dessa finns tillgängliga på respektive ämneshemsida och kommer även att finnas i tryckt form. Detta är ett initiativ som är viktigt att ta till vara och bygga vidare på. Under en övergångsperiod kan även HT-fakulteterna använda sig av Projekt Athenas kompetensguide, men bör även vidta åtgärder för att så snart som möjligt producera en egen kompetensguide. Det är till hjälp för (presumtiva) studenter att man inom varje enskilt ämne reflekterar över de kompetenser som utvecklas i ämnesstudierna. 10