ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN



Relevanta dokument
Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

Jag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

För och emot dödshjälp

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Interaktion Kommunikation Samtal

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

En sista titt på ett argument kring aborter

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Värdegrund. De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell.

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

En religion och en filosofi

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Utbildningsmaterial kring delegering

Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Konkreta tips kring Mentorskap Tallinn Gun-Britt Kull-West & Ingela Dahlqvist

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Samtal med den döende människan

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Buddhism. "Gå den gyllene medelvägen"

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Dödshjälp - åtgärder som syftar till att avsluta en svårt sjuk patients liv på dennes begäran. Eutanasi och assisterat döende.

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Pedagogikens systemteori

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Etikdokument för personligt ombud

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Välkommen till korttidsboende på Blomstervägen

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

God palliativ vård state of the art

Kommunikation och bemötande. Empati

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Palliativ vård enligt svensk rätt

VÅRDVILJA. Min vårdvilja. Definition av vårdvilja. När är vårdviljan giltig?

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

Palliativ vård för icke palliativa enheter

Transkript:

Ersta 120419

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419

Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande

Människors möte. Hjalmar Gullberg Om i ödslig skog ångest dig betog kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog Giva om vägen besked därpå skiljas i fred sådant var främlingars möte enligt uråldrig sed

Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå alla människors möte borde vara så

Lidande Medvetenhet om att livet inte är så bra som det kunde vara skillnad mellan hopp och verklighet Uppstår när kontrollen försvinner Behöver ofta verbaliseras

Tolkning av lidandet Naturvetenskaplig tolkning meningslöst Mening med lidandet - straff - onda krafter - fostran (Job) - Jag ser ingen mening, men gud har en - kollektiv uppoffran Mening i lidandet Camus. Skapa mening i lidandet Lidandet är en illusion - Buddha

Buddha Detta, I munkar, är den heliga sanningen om lidandet: att födas är lidande, att åldras är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande, att skiljas från det som är en kärt är lidande, korteligen: allt som är orsak till vår strävan efter tillvaro är lidande. Detta, I munkar, är den heliga sanningen om lidandets ursprung: det är livstörsten, som framkallar återfödelsen. Detta, I munkar, är den heliga sanningen om dödandets upphävande: det består i att helt och hållet förinta denna lust.

Mötet Det viktigaste i det mötet är tilliten För vårdaren tilliten till sin kunskap och till sin förmåga att hjälpa För patienten tilliten till att vårdaren kan och vill hjälpa

Vårdens roll i mötet Paternalistisk Upplysande Tolkande Rådgivande

Religiösa, andliga, existenbella behov (Bolmsjö 2002) Religiösa behov Gud, riter, dyrkan Andliga behov mening, transcendens, högre makt Existentiella behov frihet, ensamhet, mening, död Stort behov hos döende att få samtala om självbestämmande, skuld och relationer till andra. Även hos närstående.

Från paternalism Bll autonomi Att vara paternalistisk att uppträda som fader pater. Att veta bättre. Nurnbergrättegången Betoningen ligger inte på läkarens skyldigheter utan på patientens rättigheter

Det goda livet I dagens samhälle finns ingen konsensus om detta Olika gemenskaper politiska partier, religioner, andra intressegrupper har olika uppfattning om detta

I vården Om patienten är beslutskapabel ska hon tillfrågas om samtycke vid varje enskilt behandlingstillfälle eller studie. I andra hand tillfrågas de närstående I tredje hand får vården bestämma

Autonomi Varje människa har rätt att agera som ett självbestämmande subjekt Hon har rätt att fatta egna beslut i frågor som berör hennes nutid och framtid och i överensstämmelse med hennes djupaste värderingar och övertygelser

Paternalistisk Upplysande Tolkande Rådgivande

Upplysande Att ge information Svårighet: Hur mycket information skall jag ge? Utmaning: Att göra information greppbar Yttersta konsekvens: Konsumentinformation till våra kunder

Tolkande Att hjälpa patienten att finna sitt eget svar. Att söka klargöra patientens egna värderingar

Rådgivande Vårdaren tar ansvar för att ge råd angående behandling eller studie eller liknande Autonomin behöver styrkas genom att vården ger råd inte bara information

Konsekvenser vid livets slutskede Pat har rätt till information om att hon befinner sig i livets slutskede Pat har rätt att ta ställning till var hon vill vårdas Pat har alltid rätt att efter information tacka nej till föreslagen behandling

Pat har rätt till palliativ sedering Pat har rätt att avsluta även livsuppehållande behandling

PalliaBv sedering Riktlinjer från Svenska läkaresällskapets etiska delegation 2010

DefiniBon..en medveten påverkan av vakenhetsgraden hos en patient i livets slutskede i syfte att uppnå lindring av outhärdliga symtom.. i överensstämmelse med patientens önskan Avsikten är varken att förkorta eller förlänga dödsprocessen

PalliaBv sedering Om möjligheterna till symtomlindring på annat sätt är uttömda ska patienten erbjudas palliativ sedering Sederingen skall stå i proportion till patientens symtom Förutsätter medicinsk indikation och patientens informerade samtycke.

PalliaBv sedering Patientens värdering av sina symtom skall tillmätas största betydelse Valet ska ske i samråd med pat eller i enlighet med tidigare uttalad viljeinriktning Skall genomföras i samråd med kollega med palliativ kompetens. Samråd med anestesiolog vb samt samråd med i behandlingsteamet.

AR avstå från eller avsluta livsuppehållande behandling Riktlinjer från Svenska Läkaresällskapets etiska delegation 2007

Med livsuppehållande behandling avses exempelvis: behandling med respirator, dialys, sondmatning, PEG, vätsketerapi, behandling med antibiotika, insulin, vätskedrivande medel Gäller även om patienten inte är i livets slutskede

Om en patient är beslutskapabel, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ ska läkaren respektera patientens önskan om att livsuppehållande behandling inte inleds och att redan inledd behandling avslutas. Om en patient inte längre är beslutskapabel och fortsatt behandling inte gagnar patienten bör man respektera patientens tidigare uttryckta önskan

Om patienten inte är beslutskapabel och det inte finns tidigare direktiv bör läkaren om möjligt samråda med närstående Läkaren har det slutgiltiga ansvaret för beslutet att avstå från eller avbryta behandling

Socialstyrelsens allmänna föreskriver och råd om livsuppehållande behandling 2011 Överensstämmer med etiska riktlinjerna från SLS

Har patienten rätt till eutanasi? Har patienten rätt till läkarassisterat självmord självvalt livsslut

Euthanasi Eu väl, gott Thanatos döden Således ordagrant En god död

Vad är en god död? Snabb död Omedveten död Vid mycket hög ålder

DefiniBon av eutanasi Aktiv åtgärd med syfte att förkorta en människas liv. Utförs på patientens eller närståendes begäran Utförs av altruistiska motiv

Varför begära eutanasi? Önskan om kontroll Depression mycket vanligt förekommande inom palliativa vård. Vanligt som en begäran inför framtiden

Depression Vanlig hos patienter med avancerad cancersjukdom, 35 65 % Suicid hos cancerpatienter är 1,5 2,9 gånger högre hos andra patienter

Svårigheter vid legalisering av eutanasi Vem skall bedöma? I Holland två oberoende läkare Vem skall utföra? När skall man ha rätt att begära eutanasi?

Starkaste argument för eutanasi Autonomin men enligt den tolkning som finns innebär patientens autonomi rätt att säga nej till varje behandling, men inte rätt att begära behandling.

Läkarassisterat självmord En människa tar livet av sig själv med hjälp av mediciner som ordinerats av läkare i detta syfte Medhjälp till självmord är inte förbjudet i svensk lag, men har aldrig prövats inför domstol vad gäller leg läkare eller sjuksköterskor

EBska krav på vårdaren Kunskap Empatiskt förhållningssätt

Vad är empab? Att kunna uppleva känslan som patienten känner, affektiv komponent Att kunna förstå patientens tankar och känslor, kognitiv komponent Att kunna skilja mellan sig och patienten Att kunna besvara patienten på ett adekvat och omtänksamt sätt som är anpassat till den unika situationen (Astrid Seeberger)

ExistenBella frågor rör Friheten ansvar skuld Ensamheten Meningslösheten Döden

Till evertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill beundras av den andra istället för att hjälpa henne All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa