~ 1 ~ LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM 2015/2016
~ 2 ~ INNEHÅLLFÖRTECKNING Särskild undervisningsgrupp Håjums vision 3 Uppföljning och utvärdering 3-4 Inledning 5 Definitioner och begrepp 6-7 Diskrimineringsgrunder 7 Målsättning 7-8 Främjande arbete 8-9 Främjande arbete på Håjum 10 Förhållningssätt 10 Förebyggande arbete 10 Rutiner vid händelse i strid med lagen och dess intentioner 11 Dokumentation 11 Utvärdering 11 Tillsyn 11-12 Bilagor: Planeringskalender Bilaga 1 Arbetsordning Bilaga 2 Dokumentation Bilaga 3
~ 3 ~ SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUMS VISION Håjum är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp där alla elever ges lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen 2008:567). Håjum är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp där elever inte blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (Diskrimineringslagen och 6 kap skollagen). Håjum är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp där elever kan påverka arbetet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling genom det dagliga arbetet samt under livskunskapslektionerna. Elevernas deltagande skall anpassas utifrån ålder och mognad. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Implementering: På föräldramöte under höstterminen 2014 pratade kurator om Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Den lades senare under höstterminen ut på Håjums hemsida. Föräldrar och elever erbjöds även papperskopior av planen. Vid kuratorssamtal fick varje elev ta del av planen enskilt. På livskunskapslektioner under hela läsåret har eleverna fått arbeta med teman som bland annat handlar om mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Under sex lektioner uppmärksammades särskilt hur ungdomar beter sig på Internet, Ungas integritet på nätet. Även under det dagliga arbetet implementerades planen. Uppföljning: Kurator har lett gruppsamtal sex gånger under läsåret, då alla, både personal och elever har samtalat om trivsel, påverkan, alkohol och dylikt. Protokoll har förts och satts upp på anslagstavlan i uppehållsrummet. Detta har fungerat bra och kommer att fortsätta under läsåret 2015/2016. Mål/åtgärd: Kurator ansvarar för att planera och genomföra gruppsamtal femsex gånger under kommande läsår. Personalen kommer fortsätta att utveckla arbetet med att involvera elever och vårdnadshavare i arbetet med att ta fram Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling.
~ 4 ~ Kartläggning: Trivselenkäten fylldes i under december 2014. Elever och vårdnadshavare fyllde i utvärderingsenkäter i slutet på vårterminen. Uppföljning: Sju elever fyllde i trivselenkäterna. Eleverna svarade att de trivdes bra eller mycket bra i skolan, förutom en. När det gäller kränkning/mobbing svarade eleverna att det inte fanns någon på skolan som blev kränkt/mobbad. En elev svarade vet inte. När det gäller utvärderingsenkäterna fyllde sju elever respektive fem vårdnadshavare i dessa. Elevenkäterna var överlag positiva och vårdnadshavarnas enkäter var alla positiva. En vårdnadshavare skrev Behövs mer platser till våra barn i Trollhättan med särskilda behov. Mål/åtgärd: Vi fortsätter med att alla elever fyller i trivselenkät i slutet av höstterminen 2014. Vårdnadshavarna uppmuntras att fylla i enkäterna på vårterminen. De kan göra det på sista utvecklingssamtalet eller sista avstämningsmötet. Dokumentation: Under läsåret skedde en incident mellan elever. Personalen jobbade snabbt och effektivt med fallet och vårdnadshavarna meddelades direkt. Händelsen dokumenterades och meddelades till elevernas respektive hemskolor. Mål/åtgärd: Håjum ska även fortsättningsvis dokumentera eventuella tillbud och skicka till hemskolan för diarieföring. Vårdnadshavarna ska informeras direkt. Trivselregler: Personalen har utvärderat trivselreglerna. Personalen beslutade att ta bort de skrivna trivselreglerna. Uppföljning: Uppkommer det några problem tas dessa upp på gruppsamtalen. Mål/åtgärd: Målet är att alla ska trivas och respektera varandra. Personalen ska vara mycket uppmärksamma på elevernas trivsel.
~ 5 ~ INLEDNING Denna plan gäller i alla relationer. Skolan har en skyldighet att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta regleras sedan skollagen och i diskrimineringslagen. FN: s barnkonventions intentioner förverkligas i diskrimineringslagen och skollagen. Även i skolans läroplaner betonas detta arbete under rubriken Normer och värden. Skolans arbete med dessa frågor skall beskrivas i en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, som årligen upprättas. Denna plan skall under verksamhetschefens ledning och arbetas fram av personal, elever och vårdnadshavare. (1) Personal, elever och vårdnadshavares arbete med planen skall bedrivas som en kontinuerlig process. Detta innebär att fortlöpande under läsåret arbeta med att formulera mål, åtgärda och utvärdera arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. En process där personal, elever och vårdnadshavare arbetar tillsammans blir implementering av planen. Verksamhetschefens ansvar är att skapa förutsättningar för en levande arbetsprocess och leda arbetet. Om inte skolan gör tillräckligt för att förhindra att elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier kan huvudman bli skyldig att betala skadestånd (skollagen) eller diskrimineringsersättning (diskrimineringslagen) till den utsatte eleven. Skadeståndsbeloppet eller vite (diskrimineringslagen) kan bli högre om en skolas plan inte uppfyller lagens krav. (2) (1) Allmänna råd bl a sid 39. (2) Allmänna råd sid 11 och DO:s handledning.
~ 6 ~ DEFINITIONER OCH BEGREPP Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i de fall där skolan genom sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Skolan eller personalen kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfarningssättet har ett berättigat syfte. Trakasserier och kränkande behandling innebär ett handlande som kränker någons värdighet. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t ex uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande
~ 7 ~ behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär att en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. DISKRIMINERINGSGRUNDER 1. Kön: att någon är man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 4. Religion eller annan trosuppfattning: gäller även livsåskådning. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 7. Ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. MÅLSÄTTNING Om diskriminering eller kränkande behandling sker på Håjum är det varje persons ansvar att se till att detta omedelbart upphör. Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling Skall vara ett levande dokument som används i den dagliga verksamheten. Skall vara förankrad och känd av all personal, elever och vårdnadshavare. Skall följas upp och upprättas varje år.
~ 8 ~ FRÄMJANDE ARBETE (4) Främjande arbete är tillika skolans värdegrundsarbete. Detta arbete skall vila i och verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och konkretiseras i skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Främjande arbete riktas till alla elever och bedrivs för att hitta och stärka de positiva faktorer som ger elever lika villkor. Främjande arbete är en naturlig del i skolans vardag. Främjande arbete skall bedrivas målinriktat för att motverka kränkande behandling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Främjande arbetet kräver att personal ges kompetensutveckling om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö. I skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt 2006: 2495, fastslås att personalens medvetenhet om ett normkritiskt förhållningssätt bör vara grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket menar att det som ligger bakom trakasserier och diskriminering är att elever och lärare upprätthåller gränser och hierarkier i skolans verksamhet genom att kategorisera olika företeelser som normala respektive onormala. Personalen måste därför ges möjlighet till ökad normkritisk pedagogisk kompetens. Detta innebär att analysera sättet att undervisa och innehållet i undervisningsmaterialet utifrån ett normkritiskt perspektiv. Kunskapsnivån hos personalen kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad kränkande behandling innebär bör höjas. Detta är grundläggande förutsättningar i det främjade arbetet.
~ 9 ~ Främjande arbete skall ge elever, personal och vårdnadshavare återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer. I värdegrundsdialog, genom samtal och diskussioner vända och vrida på argument och visa intresse och nyfikenhet för varandras åsikter borgar för mångfald, kritiskt tänkande och att vi respekterar varandras olikheter. Att i undervisningen med återkommande samtal belysa olika samhällens värderingar, seder, traditioner och könsroller ger eleverna perspektiv. Detta kunskapen om livet, är det viktigt att våra elever är förtrogna med, för att kunna utvecklas till aktiva demokratiska samhällsmedborgare. En förutsättning för värdegrundsdialog i undervisningen är att lärarna fortlöpande arbetar med att skapa fungerande undervisningsgrupper, som kännetecknas av samhörighet och trygghet och där alla kommer till tals. (4) Allmänna råd sid 17-21.
~ 10 ~ FRÄMJANDE ARBETE PÅ HÅJUM I Håjums arbetsplan finns ansvar och riktlinjer för arbetet på Håjum reglerat. Personal, elever och vårdnadshavare har ansvar för att arbeta förebyggande och vara delaktiga i det förebyggande arbetet. Håjum tar sitt ansvar genom att: I det dagliga arbetet på samlingar, på raster och under lektioner låta värdegrundsfrågorna vara vägledande. Vara tillsammans med eleverna under skoldagarna och stoppa upp aktiviteter då tillbud uppstår. Återkommande under läsåret på personalkonferenser, föräldramöten och under skoldagen, tillsammans med eleverna, informera och reflektera över likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Att fem till sex gånger per läsår ha gruppsamtal. Då samlas hela gruppen, både elever och personal, för att samtala om trivsel, påverkan mm. Kurator leder dessa samtal Verksamhetschefen ansvarar för att personalen regelbundet kompetensutvecklas i frågor som berör Diskrimineringslagen. FÖRHÅLLNINGSSÄTT Håjum arbetar under grundprincipen att alla är lika värda, se Håjums värdegrund, särskilt dokument. FÖREBYGGANDE ARBETE I slutet på höstterminen fyller alla elever i en enkät för att kartlägga trivsel och eventuell diskriminering/kränkning. I slutet av läsåret fyller alla elever och vårdnadshavare i en enkät angående kvalitet och trivsel. Enkäterna analyseras och utifrån resultatet formuleras konkreta och uppföljningsbara mål och åtgärder.
~ 11 ~ RUTINER VID HÄNDELSE I STRID MED LAGEN OCH DESS INTENTIONER Alltid då händelse uppstår som står i strid med lagen eller bedöms kunna göra detta, skall Håjums personal reagera och någon form av utredning ske. Verksamhetschefen ska, i samråd med övrig personal, besluta om den fortsatta handläggningen, se Arbetsordning, bilaga 2. Utredning skall ske ur alla inblandades perspektiv och vårdnadshavare skall alltid informeras. Uppföljning skall alltid ske. DOKUMENTATION Dokumentation av en utredning skall alltid göras. Det skall tydligt framgå vad som hänt, bilaga 3. Håjum följer stadens nya rutiner och använder sig av den reviderade blanketten kring anmälan om kränkning till utbildningsnämnden. Den dokumentation som görs utifrån medvetna handlingar är en allmän handling och skall diarieföras, med möjlighet till sekretessbeläggning. Barnets/elevens integritet skall noga beaktas. UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering av gångna årets arbete enligt denna plan sker efter läsårets slut. Håjums personal aktualiserar planen inför varje läsår i augusti, se Håjums Planeringskalender bilaga 1. TILLSYN DO (diskrimineringsombudsmannen) och BEO (barn- och elevombudet) har, som en viktig uppgift, att ge skolor råd och stöd i deras arbete med likabehandling och mot kränkande behandling (www.do.se och www.skolinspektionen.se/beo). BEO är en del av Skolinspektionen och ska tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling.
~ 12 ~ Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering och trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och trakasserier.