Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Stora Hammars förskola Esplanaden Vellinge kommun Granskning genomförd i oktober 2013 av Åsa K Cederborg och Carina Yjord Q-Steps Kvalitetssäkring AB

Sammanfattning Stora Hammars förskola Esplanaden, Höllviken är en av fem kommunala förskolor i Vellinge kommun som har ca 33 500 invånare. Förskolan är inrymd i Stora Hammars skola, i nybyggda moderna och tilltalande lokaler som togs i bruk i januari 2012. Upptagningsområdet är till största delen villabebyggelse och bostadsrätter. Förskolan har för närvarande 66 barn fördelade på förskolans två flyglar med sammanlagt fem avdelningar: Sandkornet (1-3) har två avdelningar och Bärnstenen (3-5) har tre avdelningar. Arbetet med Qualis startade år 2011. Stora Hammars förskola uppnår totalt 67 poäng i sin första granskning och blir därmed certifierad i enlighet med Qualis kvalitetssäkringssystem, där kraven för certifiering är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Stora Hammars förskola präglas av en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. Strukturen är väl förankrad bland personal, föräldrar och barn på förskolan och förskolan har ett väl fungerande beslutsystem. Ledarskapet är uppmuntrande, öppet och tillgängligt på alla nivåer, vilket skapar förståelse och delaktighet och förskolan har dessutom ett tydligt och strategiskt ledarskap på alla nivåer, vilket skapar arbetsro och harmoni för alla inblandade. Vi ser också att lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande i förskolans nybyggda, ljusa och ändamålsenliga lokaler och att förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt. Dessutom finns tillgång till en särskild utsedd specialpedagog. Förbättringsområdena är att vidareutveckla arbetet med barns delaktighet i lärprocessen, så att barnen får ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll samt att utveckla metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling och att dessa metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Vidare behöver förskolan utarbeta metoder för att resurshantering utvecklas på flera nivåer utöver diskussioner och samtal i personalgruppen kring prioriteringsområden. Ytterligare ett förbättringsområde kring resursutnyttjande är att det bör framgå för personalen fullt ut hur förskolan utnyttjar sina resurser. En kort presentation - Stora Hammars förskola Stora Hammars förskola Esplanaden, Höllviken är en av fem kommunala förskolor i Vellinge kommun som har ca 33 500 invånare. Förskolan är inrymd i Stora Hammars skola, i nybyggda moderna och tilltalande lokaler som togs i bruk i januari 2012. Lokalerna är ljusa och ändamålsenliga och besökare ser ganska snart att förskolan utgår från en pedagogisk idé med en god inlärningsmiljö. Utemiljön är anpassad för skolans olika åldersgrupper i de olika tårtbitarna och ger ett öppet intryck med möjligheter till aktiviteter som stimulerar till rörelse. Upptagningsområdet är till största delen villabebyggelse och bostadsrätter. Förskolan har för närvarande 66 barn fördelade på förskolans två flyglar med sammanlagt fem avdelningar: Sandkornet (1-3) har två avdelningar och Bärnstenen (3-5) har tre avdelningar. Förskolans öppettider är måndag-fredag kl. 06:30-18:00. Ledningsorganisationen består av rektor tillika förskolechef Robert Dahlqvist, biträdande

förskolechef Agneta Möller samt två teamledare. 13 personer tjänstgör i barngrupp, varav biträdande förskolechef tjänstgör där halva sin tid. Förskolans goda mat kommer från skolrestaurangen på Stora Hammars skola, vilken blev utsedd till årets tredje bästa skolrestaurang 2013 White Guide Junior. Köksmästare Mikael Andersson tillsammans med sina medarbetare tillagar här ekologisk och näringsriktig mat. Vellinge kommun säkerställer sitt övergripande kvalitetsarbete med hjälp av styrkort där kommunen anger vilka utvecklingsområden som ska prioriteras under budgetåret. Enligt utdrag ur Utbildningsnämndens protokoll daterat 2011-02-16 ska alla kommunala förskolor och skolor under 2011 börja arbeta med kvalitetsverktyget Qualis. Stora Hammars förskola har inte blivit granskad tidigare. Förutom Qualis använder sig förskolan av egna instrument bl. a trivselenkät, utvärdering föräldramöte, mitterminsutvärdering och slutterminsutvärdering. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Inget av förskolans barn över tre år har svarat. Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 33 föräldrar av totalt 66 vilket innebär 50 procents svarsfrekvens. Av förskolans personal har 15 svarat (100 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Vi har dessutom besökt andra miljöer i nära anslutning till förskolan såsom nya utemiljön och skolrestaurangen, där vi fick smaka ekologisk och näringsriktig mat. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Team 1 Team2 Team 3 Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande 3 3 3 4 4 B. Trygghet och trivsel 4 3 5 4 4 C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll 5 3 4 4 3 5 3 7 4 4 E. Föräldrainflytande 4 3 3 3 3 F. Organisation 3 4 2 3 5 G. Styrning och ledarskap 1 3 2 3 4 H. Kommunikation 3 2 3 5 4 I. Kompetens 3 3 2 3 4 J. Resursutnyttjande 2 2 2 5 3 K. Image 3 4 3 4 3 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Vi kommer in i ett stort rum som är en del av ett ännu större rum. I rummet finns det bord och stolar för diverse aktiviteter. Här spelar två barn ett tärningsspel, några barn ritar medan andra leker med djur på golvet. Alla rum har stora fönster med ljusinsläpp från gården. Lugn och stillsam aktivitet pågår i ateljén. Avdelningarna har leksaker och material som skapar intresse för barnen att pröva sina kreativa förmågor både i lek och skapande verksamhet. Lärandemiljön och den fysiska miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Förskolan har också små rum, verkstäder, för olika inriktningar. Dessutom finns ett rörelserum med stor golvyta, en scen och ett litet läskrypin med små lampor i taket som liknar stjärnor. Ett annat rum används som ateljé 3

med några stafflin som är upphängda på väggen och några står på golvet. Det finns material för skapande verksamhet och detta skapar möjligheter för barnen att utvecklas, att vara nyfikna, och få lust till att lära. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Under vårt besök ser vi hur pedagogerna delar in barnen i mindre grupper. Vi upplever att indelningen i mindre grupper underlättar det sociala samspelet och stimulerar barnens sociala utveckling. Alla barnen vet vilken grupp de tillhör och bilder på barnen finns uppsatta på väggarna för att visa grupptillhörigheter. Smultron, blåbär, bananer, päron, hästar och spindlarna är några av namnen på de åldershomogena grupperna. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1) och förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2), då en utsedd specialpedagog från elevhälsan är kopplad till förskolan. Hon träffar pedagogerna regelbundet och är involverad kring barn som behöver extra uppmärksamhet och stöd. Förskolan har utarbetat en Handlingsplan för pedagogisk kartläggning, daterad 2013-07-03, vilken används av pedagogerna i samband med kartläggning utifrån gruppnivå, individnivå, kommunikation och rutiner. Specialpedagogen kartlägger barnets styrkor och behov och tar också upp hur pedagogerna ska arbeta kring barnet. Om förskolan behöver gå vidare upprättas en handlingsplan tillsammans med föräldrar enligt kommunens riktlinjer. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2) i form av portfolio. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2) och två av förskollärarna fungerar såsom teamledare. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). En gång per termin upprättas en individuell dokumentation för varje barn, som vid utvecklingssamtal diskuteras med föräldrarna och gemensamt sätts nya mål i verksamheten upp för att tillgodose och utmana barnets utveckling och lärande. Ansvariga pedagoger har utsetts i ämnena och ansvarar under hösten för lärmiljö inne och ute som är ett prioriterat verksamhetsmål enligt den skriftliga redovisningen. Varje flygel har teamledare. Dessa träffas varje vecka för gemensam planering och pedagogiska diskussioner. De utvecklar verksamheten vidare för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande. Dessutom ingår det att barn och pedagog reflekterar över verksamheten. Förskolans alla pedagoger har mentorsbarn. Detta innebär att pedagogerna tar ansvar för mentorsbarnens inskolning, utvecklingssamtal och deras portfolio. I Portfoliopärmen ser vi barnens utvecklingsplan, fotografier på barnet i olika lärsituationer samt teckningar och andra alster. Vidare använder förskolan en digital fotoram som finns på varje avdelning för att visa barn och föräldrar barnens lärande (steg 2 och 3). I resultatet av föräldraenkäten ser vi att 82 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av barnens utveckling och lärande. Resterande instämmer till viss del. Majoriteten av personalen anser också att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnens utveckling och lärande, se vidare nedanstående tabell. 4

Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande 60 % 20 % 13 % 0 % 7 % Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). I den skriftliga redovisningen framkommer det att förskolan har gemensamma regler som upprättas tillsammans med barnen. Vidare samtalar pedagogerna med barnen om känslor och hur en bra kompis är samt att pedagogerna vägleder vid konfliktsituationer så att barnen finner egna lösningar, inte blir offer och förövare, utan ser det som en lärandesituation. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). En av pedagogerna har gått förskollärarlyftet med inriktning mot matematik i förskolan. Pedagogerna berättar under personalintervjun att de lägger stor vikt vid det dagliga samtalet och samspelet med varje barn. För att uppnå detta delas barngruppen in i mindre grupper under en stor del av dagen. Vi får lyssna till flera samtal mellan pedagog och barn under vårt besök och ser närvarande och lyhörda pedagoger som inte bara utmanar barnen i mer styrda aktiviteter utan även i de vardagliga aktiviteterna som påklädning och vid matbordet. När vi granskare kommer in till ateljén målar en grupp barn hösttavlor. Under utedagen får barnen till uppgift att samla sex naturföremål i en påse. Barnen undersöker och väljer ut föremålen från påsen som de vill använda till att dekorera sin tavla med. Ett av barnen vill att de insamlade grenarna ska vara lika långa och ber en av pedagogerna om hjälp. Pedagogen ber barnet att mäta ut så grenarna blir lika långa och därefter bryter pedagogen av en av grenarna, därefter jämför barnet grenarna och ser att den ena fortfarande är lite längre och bryter själv av en liten del till för att åter jämföra. Barnet blir nöjt med resultatet och klistrar upp grenarna bredvid varandra på sin hösttavla. Naturvetenskap och teknik är viktigt, vilket styrks av resultatet i personalenkäten då 87 procent instämmer helt eller till stor del i att förskolan har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande. Resterande instämmer till viss del. Vid fruktstunden läser en av pedagogerna ur boken Maja runt i naturen. Barnen lyssnar och ställer frågor kring innehållet i boken. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4). Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Pedagogerna har gruppdokumentation två gånger i veckan då en förskollärare dokumenterar vad som gjordes, hur det gick, och varför det blev som det blev. Pedagogerna dokumenterar verksamheten med film och fotografier, vilka ingår i barnens portfoliepärmar. Portfoliepärmarna används vid utvecklingssamtal. Dokumentation finns synligt på väggarna och i barnens portfoliopärmar. Förskolan använder enkäter och utvärderingsblanketter i utvärderingssamtalet tillsammans med barnen, enligt den skriftliga redovisningen. Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4), då förskolan för närvarande arbetar med ett gemensamt ämnesintegrerat tema som anpassas för de olika åldrarna och sträcker sig över hela läsåret. Läsårets tema är Astrid Lindgren i vilket både språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik vävs in. Vidare ser vi i nedanstående tabell 5

att merparten av personalen anser att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer 40 % 47 % 13 % 0 % 0 % Ser vi till resultatet i nedanstående tabell instämmer 64 procent av föräldrarna helt eller till stor del i att förskolan har fokus på språk och kommunikation i arbetet med barnens lärande. Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap 43 % 39 % 15 % 0 % 3 % 34 % 30 % 12 % 0 % 24 % 36 % 46 % 12 % 0 % 6 % I självvärderingen placerar tre team förskolan på steg 3 och ledningen på steg 4. Vi verifierar att förskolan uppfyller alla kriterierna på steg 1 till 4 och placerar Stora Hammars förskola på steg 4. När vi synar kriterierna på steg 5 ser vi att förskolan lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor, då förskolan innehar Grön Flagg-certifiering. För att nå nästa steg bör förskolan visa på ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra samt uppvisa att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1), då både inne- och utemiljön upplevs som trygg och säker. Vi passerar grindar med säkra lås och möter en nyplanterad utemiljö med låga buskar, cykelstig av asfalt och gummiasfalt under klätterställningen. Vi noterar dessutom att gummiasfalten har en fascinerande blå färg. Det finns gungor med sand som underlag och ett staket som spärrar av för de yngre barnen. Förskolan har två utegårdar på var sida om huset. Vi upplever att det känns blåsigt på den stora utegården. Ser vi till resultatet i föräldraenkäten instämmer 49 procent helt eller till stor del i att förskolan har en stimulerande utemiljö. Resterande föräldrar instämmer till viss del eller inte alls. Vår uppfattning delas av föräldrarna som vid intervjun säger att innemiljön är inbjudande, medan utemiljön kan vara bättre. Utemiljön är något som föräldrarna uppfattar som ett bekymmer då det kan vara väldigt blåsigt. Föräldrarnas önskemål är att det planteras mer växter som skydd mot vinden. Utöver förskolans trygga och säkra miljö har vi dessutom tagit del av förskolans upprättade Rutin vi ensamarbete, vilken finns att tillgå i förskolans planeringsutrymme samt en Handlingsplan 6

Hot och våld, reviderad 2013-05-31. Vi har också noterat att utrymningsvägarna är väl synliga i förskolans lokaler. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1), då pedagogerna redan vid inskolningen arbetar medvetet för att skapa ett gott förhållande till föräldrarna. Om barnet vid inskolningen är ledset när förälder lämnar sitt barn, skickar pedagogerna ett foto/ett MMS via mobiltelefonen när barnet leker och åter är på bra humör. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2), genom att lägga grunden vid inskolningen. Pedagogerna möter upp barn och föräldrar i kapprummet. Vidare har förskolan mentorskap, lösningsfokus, coachande förhållningssätt och löser problem så snart de dyker upp, i enlighet med den skriftliga redovisningen. Ser vi till resultatet i föräldraenkäten så instämmer 91 procent av föräldrarna helt eller till stor del i att barnen trivs på förskolan. Resterande instämmer till viss del. Vi ser trygga barn som vet att de får pröva och kan klara mycket själva men också vet att de får hjälp om det behövs. När vi kommer in i rörelserummet hör vi hur lugn musik spelas i rummet. Barnen ligger på blå madrasser och en vuxen sitter mellan och masserar barnen med gula massagebollar på ryggen. Alla är lugna och avslappnade. När musiken tystnar byts det plats och nu är det pedagogernas tur att få massage av barnen. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2) och pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2) genom att skapa empati genom olika övningar. Nolltolerens, uppföljningar, dokumenterar större händelser, incidentrapporter. Löser och följer upp konflikter, stora som små och närvarande pedagoger, i enlighet med den skriftliga redovisningen. Vidare tar vi del av ett par små konflikter som pedagogerna snabbt upptäcker och löser. Pedagogernas förmåga att se barnen, bekräfta dem, lyssna på deras berättelser och synpunkter och delta i deras lekar visar deras engagemang. Pedagogerna arbetar utifrån ett coachande förhållningssätt och med att lösa ett problem så fort det dyker upp. Glada, nyfikna barn och få konflikter vittnar också om engagemang. Personalen är närvarande och löser och följer upp konflikter. En händelse som vi ser under vårt platsbesök är när ett barn är ledset och ligger och gråter på en sten ute på gården. En pedagog går raskt fram för att ta reda på händelseförloppet, tröstar och samtalar med barnet och de reder ut problemet tillsammans. Barnet springer iväg glatt och börjar leka igen. De pedagoger vi intervjuar trivs och är stolta över sin förskola. Engagemang präglar förskolan (steg 3) och förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Ser vi till resultatet i personalenkäten instämmer all personal helt eller till stor del i påståendet Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vi lägger märke till den vänliga ton som råder både mellan barnen och mellan barn och pedagog. Hela atmosfären i förskolan andas respekt för individen. I den skriftliga redovisningen framkommer det att bitr. förskolechef följer upp att förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt genom mentorskap med förhållningsätt och diskussioner om prestigelöshet (steg 3). 7

Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls Jag trivs på min arbetsplats 67 % 20 % 7 % 6 % 0 % Barnen trivs på förskolan 60 % 40 % 0 % 0 % 0 % Vet ej Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 67 % 33 % 0 % 0 % 0 % 53 % 27 % 20 % 0 % 0 % Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Förskolan erbjuder bra mat 67 % 21 % 3 % 6 % 3 % Personalen engagerar sig i mitt barn 46 % 30 % 24 % 0 % 0 % Förskolan är välstädad 24 % 49 % 12 % 9 % 6 % Vet ej Vi uppfattar ett vänligt välkomnande, öppet och närvarande förhållningssätt. I intervjun med ledningen berättar bitr. förskolechef att de arbetar mycket med det gemensamma förhållningssättet. Under intervjun med föräldrarna framkommer det att de uppskattar pedagogernas förhållningssätt och deras trevliga bemötande. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3), vid barnmöten, utvecklingssamtalen och i de dagliga samtalen med föräldrarna. Vi har tagit del av trivselenkäter som gjorts med barnen men någon enkät vad gällande trygghet har inte gjorts. En pedagog ska tillsammans med barnen gå en trygghetsvandring. Det finns en synlig och lättillgänglig krismapp på avdelningen. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4). De metoder förskolan använder är ordningsregler, kontinuerliga diskussioner kring värdegrundsarbete, pedagogernas förhållningssätt och bemötande samt närvarande personal i enlighet med den skriftliga redovisningen. Det finns en tydlig arbetsprocess dokumenterad i Stora Hammars förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling - Läsåret 2012-2013. Vi noterar att 52 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 30 procent vet ej och resterande föräldrar instämmer till viss del eller inte alls. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Förskolans dokumenterade värdegrund tar vi del av i en pärm, vilken finns i en bokhylla i tamburen på varje avdelning. Värdegrunden framkommer också i förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, bland annat: Jag har rätt att vara mig själv och du har rätt att vara du. Jag har lika stort inflytande över verksamheten oavsett om jag är flicka eller pojke. Jag känner mig trygg i förskolan för att alla vuxna ingriper mot all kränkande behandling. Jag har rätt att uttrycka mina åsikter så länge jag inte kränker andra. 8

Under vårt besök ser vi att förskolans värdegrund präglar pedagogernas arbete med barnen i varje aktivitet, under samlingar, i den fria leken, när barnen ska ta på kläderna för utelek och under frukost och lunchen. I den skriftliga redovisningen framkommer det att pedagogerna är bra förebilder, barnen gör demokratiska val samt att förskolan arbetar utifrån ett genusmedvetet pedagogiskt tänkande samt ett projektarbete med barnens inflytande och delaktighet är i fokus. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). I den skriftliga redovisningen framgår det att förskolan tydliggör demokratiska val, jämställdhet, genus, globalt arbete och arbetet med Grön Flagg. Pedagogerna samtalar med barnen om allas lika värde och rätt till egen åsikt. Vidare ser ledningen att pedagogerna är bra förebilder. I självvärderingen placerar ett team förskolan på steg 3, ett annat team såväl som ledningen på steg 4 och det tredje teamet på steg 5. Vi har valt att placera Stora Hammars förskola på steg 4. För att nå steg 5 behöver förskolan visa på att de arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde samt visa på metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Pedagogerna förklarar i intervjun att de lyssnar in vad barnen är intresserade av genom olika frågeställningar och enkäter. På teammöten diskuterar pedagogerna sedan vidare hur de ska arbeta i verksamheten utifrån barngruppens behov och intresseområden. I enlighet med den skriftliga redovisningen arbetar förskolan med ett flexibelt arbetssätt i vilket pedagogerna tar hänsyn till barnens olika förmågor. Pedagogerna utvärderar sedan verksamheten tillsammans med barnen genom gruppdokumentation. På varje avdelning finns små rum i rummen i vilka aktiviteter pågår för fullt. I samband med platsbesöket ser vi lekande barn i olika rum. De flesta av pojkarna bygger i byggrummet medan några pojkar och flickor sitter och ritar vid ett bord i ett annat rum. Det finns ett gemensamt stort rum för samtliga avdelningar med en flyttbar scen. Rummet används också till sång, musik och rörelsesamlingar. Förskolan har dessutom en ateljé där skapande och utforskande äger rum. Ateljépedagogen spelar en viktig roll för att inspirera till skapande. Vi ser att lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). Genom dokumentation och utvärdering tillsammans med barnen samt genom diskussioner i arbetslagen följer pedagogerna upp arbetet med barnen, i enlighet med den skriftliga redovisningen. Under intervjun berättar pedagogerna att de reflekterar tillsammans med barnen kring olika teman, gjorda utflykter och vardagsaktiviteter. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Genom att ge barnen tid till eget initiativtagande och utforma verksamheten med egna val, med pedagog närvarande som 9

uppmuntrar, utmanar, vägleder och stödjer och erbjuds barnen olika sätt att lära. Detta i enlighet med den skriftliga redovisningen. I samband med platsbesöket tar vi del av den fria leken då barnen själva väljer vad, med och vart de ska leka. Det finns barn som leker med utklädningskläder och några barn som är i snickarboa och sågar. I barnens portfoliopärm samlas dokument från barnens tid på förskolan. Pärmarna står i en hylla och är lättillgängliga för barnen att ta fram för att titta i dem tillsammans med sina kamrater eller föräldrar. Barnen visar oss granskare sina pärmar och berättar om vad de gör på olika fotografier. Några bilder visar vad barnen har skapat. När vi går igenom portfoliopärmarna ser vi väldigt lite dokumentation som tydligt beskriver lärprocessen. Barnen som visar sina pärmar för oss gör ingen koppling till sitt eget lärande när vi ställer frågor om vad som visas på bilder av teckningar och dem själva. Endast kommentarer som målat en robot, jag har klistrat lämnas av barnen. På avdelningarna finns många teckningar uppsatta. Vi anser att varje barns lärprocess dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Under intervjun framkommer det att pedagogerna har utvecklingssamtal två gånger per år vilket bygger på dokumentation t.ex. foto, text och barns egna alster. Det finns en mall som pedagogerna tillsammans tagit fram för att få likvärdig dokumentation på alla områden utifrån förskolans läroplan. Under utvecklingssamtalet berättar pedagogen om barnets utveckling och lärande och visar dokument ifrån barnens pärm för att synliggöra för föräldrar vad barnen lärt sig i förskolan. Förälder undertecknar utvecklingsplanen. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3) utifrån enkäter och samtal kring lokaler, maten och aktiviteter i barngruppen samt genom reflektion i gruppdokumentationen enligt den skriftliga redovisningen. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt eget lärande (steg 4). Vi ser pedagoger och barn i samspel under platsbesöket och hör dem berätta för oss att barnen stimuleras att reflektera över sitt lärande. I arbetet med det gemensamma temat Astrid Lindgren utgår pedagogerna från barnens intresse, ålder och förutsättningar. Pedagogerna utmanar barnen, ställer frågor, gör gemensamma tankekartor, lyssnar och utvecklar vidare. Vi tar del av gruppdokumentationen och konstaterar att reflektioner över arbetssätt och arbetsformer bearbetas regelbundet på avdelningarna. I intervjun berättar pedagogerna att de reflekterar med barnen i grupp, mindre med enskilda barn. En förskollärare går förskolelyftet Utmana och stödja varje barns utveckling och lärande i förskolan. I den skriftliga redovisningen framkommer dessutom att förskolan synliggör lärprocessen genom enskilda samtal, tittar på dokumentationen tillsammans med barnet, reflekterar och dokumenterar på nytt. I självvärderingen placerar ett team förskolan på steg 3, ett annat team såväl som ledningen på steg 4 och ett team på steg 5. Vi placerar Stora Hammars förskola på steg 3 då barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet, att varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna samt att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. För att nå steg 4 fullt ut behöver förskolan visa att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. 10

Arbetssätt och pedagogroll Vi ser att materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1), då detta är i barnens höjd med en tydlig struktur och uppdelning. Leken ligger till grund för allt lärande (steg 1). Under den fria leken sitter några av barnen och bläddrar i en sagobok. Barnen har klätt ut sig till fina prinsessor i rosa klänningar. Efter en stund går barnen fram till bordet medan de diskuterar hur prinsessor ser ut. Barnen börjar sedan rita prinsessor. Vi ser också att det finns litteratur för barnen att titta och bläddra i på alla 3-5-årsavdelningarna. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Pedagogernas arbetssätt varieras utifrån vilka aktiviteter barnen väljer. Ibland är pedagogerna med i leken t.ex. genom att spela teater och i andra fall har pedagogerna en handledande roll vid sidan av leken. Pedagogernas roll är att ställa frågor och att vara närvarande för att stimulera lärandet. Detta framkommer under samtal med en pedagog under platsbesöket. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Under vårt besök ser vi barn som ingår i olika aktiviteter i organiserade självvalda grupper och under fri lek. Vi ser att barnen har rörelselekar till musik, målar med färger, limmar stenar med limpistol för att skapa en Mattisborg, sjunger och har språksamling med mera. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2) genom att se till barnens behov. Personalen återger i intervjun att barnens behov diskuteras i teamen och sedan anpassas verksamheten efter dessa. Pedagogerna låter barnen pröva i sin egen takt och utmanar dem efter det. Personalen har ett öppet förhållningssätt där alla har rätt till en egen åsikt. Pedagogerna ställer till exempel frågor till barnen som Hur tänkte du nu? Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). I den skriftliga redovisningen framgår att arbetssätt och arbetsformer regelbundet dokumenteras i form av gruppdokumentation, bilddokumentation och enkäter, vilka utvärderas på kvällsplaneringar och teammöten. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). I samband med vårt platsbesök är vi med när 1-2-åringarna har mini-röris. Pedagogerna uppmuntrar, bekräftar och tydliggör både med rörelser och med tal för barnen vad de ska göra. Några av barnen iakttar i början men mot slutet sätter de i gång att göra rörelserna utan handledning. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Det finns ett tydligt planerat veckoschema för gruppaktiviteter. Under vårt platsbesök tar vi del av samlingen för 1- och 2-åringar. Under samlingen pratar pedagogerna om färgen gul. Barnen har tagit med sig vars en gul leksak till förskolan under veckan. När pedagogerna tar fram en gul legobil och en liten kille känner igen sin bil strålar han av lycka och visar stolt upp den för de andra barnen. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). I gruppdokumentation ges möjlighet att reflektera över arbetssätt och arbetsformer, för att sedan förbättra och utveckla verksamheten med läroplanen som grund. Inför utvecklingssamtalen ligger bilddokumentationen till grund för att visualisera verksamheten. Detta för att tydliggöra hur förskolan kan förändra och utveckla verksamheten. Vidare ger teamplaneringar goda möjlighet för reflektion och diskussioner om vad personalen kan göra annorlunda, i enlighet med skriftliga redovisningen. Resultatet i personalenkäten visar att 80 procent instämmer helt eller till stor del 11

och 20 procent instämmer till vis del att förskolan utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4) och berättar att de individanpassar verksamheten. Alla barn behöver inte göra samma saker. De uppmuntrar barnen då de ser egna lösningar på problem och då ber de barnen att visa och förklara för de andra barnen hur de löste problemet. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). I intervjun med pedagogerna framkommer det att förskolan har ett systematiskt arbete kring att dokumentera den pedagogiska verksamheten med hjälp av gemensam grupp-, mitt- och slutterminsdokumentation. I den skriftliga redovisningen framgår det att det även dokumenteras i form av bilder, filmer och i veckoplaneringar. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). I den skriftliga redovisningen framkommer att genom utvärderingarna lyfts det som är bra, men även det som kan bli bättre. Utan utvärderingarna hade verksamheten inte förbättrats. Utvärderingarna ger också tid för reflektion, vilket bekräftas i intervjun med ledningsgruppen. I självvärderingen placerar ett team förskolan på steg 3, ledningen på steg 4 och resterande två team på steg 5 och steg 7. Vi placerar Stora Hammars förskola på steg 4 då förskolans pedagoger utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem samt använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten och att förskolans utvärderingar bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. För att nå steg 5 behöver pedagogerna reflektera, analysera och utveckla sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande regelbundet samt skapa en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling som präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. Vidare behöver förskolan utvärdera och jämföra olika arbetssätt och arbetsformer med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som är bäst för barngruppen och för varje barn. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). I intervjun med föräldrarna framkommer det att de till en början tyckte att den nya förskolan kändes ostrukturerad och rörig, men att de nu har fått ett bra driv i verksamheten. Personalen bryr sig om barnen och visar ett stort engagemang för sin förskola. Föräldrar och barn trivs bra och en förälder lyfter särskilt fram att hon är mycket nöjd med inskolningen och rutinerna kring denna. Vid fyra till sex veckor efter inskolningen har mentorn uppföljningssamtal med föräldrarna. Förskolan har en Handlingsplan Inskolning - Stora Hammars förskola, reviderad 2013-06-10. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att pedagogerna har ett professionellt och personligt bemötande. De är lyhörda för önskemål och klagomål och bemöter dessa på ett konstruktivt sätt. 12

Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). Förskolan bjuder in till olika diskussionsforum såsom verksamhetsråd, föräldramöte och utvecklingssamtal. Dessutom bjuder förskolan också in till drop-in-kvällar med olika aktiviteter. Detta framkommer både i intervju med föräldrarna och i den skriftliga redovisningen. Ser vi till resultatet i personalenkäten framkommer det att 53 procent av personalen instämmer helt eller till stor del att de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet. Resterande instämmer till viss del. Genom det dagliga samtalet och i utvecklingssamtal följer pedagogerna upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). I den skriftliga redovisningen framkommer också att pedagogerna lyssnar in, dokumenterar, diskuterar och utvärderar i respektive team samt på kvällsplaneringar. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2) och förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3) genom föräldramöte, verksamhetsråd, vilket håller möte två gånger per termin (ett informations- och samrådsmöte med föräldrar, personal, barn och representanter för politiken vilket leds av ledningen) och i samband med utvecklingssamtal. En gång per termin har förskolan föräldramöte med information och diskussionsmöjligheter. En förälder berättade att förskolan har drop-in på kvällstid med olika aktiviteter. Dessa möten skapar dessutom en viktig vi-känsla för föräldrarna. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). I det dagliga mötet vid lämning och hämtning samverkar förskolan med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande. Samverkan sker också i samband med inskolning, uppföljningssamtal, vid utvecklingssamtal, mejl- och telefonkontakt med föräldrarna, i enlighet med den skriftliga redovisningen. Arbetslagen skickar också hem veckobrev och månadsbrev via mejl till alla föräldrar. Dessutom berättar personalen i intervjun att förskolan har en facebooksida i vilken pedagogerna berättar om verksamheten med text och bild. Ser vi till resultatet i föräldraenkäten instämmer 51 procent av föräldrarna helt eller till stor del i att de får vara med och påverka hur förskolan arbetar med deras barns utveckling och lärande och 42 procent instämmer till viss del eller inte alls och 7 procent vet ej. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3) genom att analysera enkätsvaren och genom utvärderingar på team- och kvällsplanering, vilket framkommer i den skriftliga redovisningen. I föräldraintervjuerna framkommer dessutom att föräldrarna anser att de redan har det inflytande de önskar. I självvärderingen placerar två team såväl som ledningen förskolan på steg 3 och ett team på steg 4. Vi placerar Stora Hammars förskola på steg 3 då vi har verifierat att förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande samt följer upp föräldrarnas inflytande. Förskolan har dessutom ett forum för samråd med föräldrarna. För att nå nästa steg behöver förskolan metoder, som utvecklas och utvärderas kontinuerligt, för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling. 13

Organisation Stora Hammars förskola Esplanaden, Höllviken är en av fem kommunala förskolor i Vellinge kommun som har ca 33 500 invånare. Förskolan är inrymd i Stora Hammars skola, i nybyggda moderna och tilltalande lokaler som togs i bruk i januari 2012. Ledningsorganisationen består av rektor tillika förskolechef Robert Dahlqvist, biträdande förskolechef Agneta Möller samt två teamledare. 13 pedagoger tjänstgör i barngrupp, varav biträdande förskolechef tjänstgör halva sin tid där. I förskolans verksamhetsplan 2013-2014 framkommer det att personalen är organiserade utifrån iden att samverkan är den bästa formen för att använda samtliga pedagogers kompetenser och närvaro för att skapa långsiktighet och trygghet i våra grupper, (s. 4). Utöver personalgruppen har förskolan en utsedd specialpedagog knuten till sig, vilken deltar i verksamheten varje fredag samt medverkar på föräldramöten. Vidare har specialpedagogen påbörjat arbetslagshandledning med förskolans båda flyglar var tredje vecka. Förskolan har dessutom sju lärarkandidater hösten 2013. Enligt ledningen består ledningsgruppen av biträdande förskolechef samt två teamledare. Teamledarna och dess team är organiserade utifrån förskolans två flyglar med sammanlagt fem avdelningar: Sand-kornet (1-3) har två avdelningar och Bärnstenen (3-5) har tre avdelningar. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1) och är väl förankrad bland personal, föräldrar och barn på förskolan. Det tar dock något längre tid för en besökare att sätta sig in organisationens struktur, vilket man kan utläsa när man tar del av nedanstående enkätresultat och jämför personalens svar med föräldrarnas. Övervägande delen av personalen instämmer helt eller till stor del att förskolan innehar en väl fungerande organisation, (87 procent), vilket föräldrarna inte instämmer i till lika hög grad (steg 1). Ledningen poängterar i intervjun att en överskådlig organisationsskiss är under framställning. Personalenkät Förskolan har en väl fungerande organisation helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 13 % 74 % 13 % 0 % 0 % Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Förskolan har en väl fungerande organisation 18 % 18 % 31 % 12 % 21 % Totalt har Stora Hammars förskola 66 barn inskrivna i verksamheten. Hemsidan informerar att barnen är uppdelade på två flyglar, en flygel för de yngre barnen (Sandkornet) och en för de äldre (Bärnstenen). Detta bekräftas i intervjun med ledningen. Vidare framgår det i den skriftliga redovisningen att barnen är indelade i åldershomogena grupper utifrån ålder och mognad på förmiddagen och på eftermiddagen väljer barnen aktiviteter utifrån intresse och nyfikenhet. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Ser man till de kvantitativa talen, enligt nedanstående tabell så är flertalet barn, 60 procent, 0-3 år, vilket är högre än såväl genomsnittet i Vellinge kommun som i riket. Vidare är antalet inskrivna barn per årsarbetare högre än genomsnittet i såväl Vellinge kommun som hela riket. 14

Tabell 2: Andel barn 0-3 år och antal barn per pedagog Kvalitetsområde Stora Hammars Organisation förskola år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun år 2012 Andel barn 0-3 år 60 % 53 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,7 5,5 5,3 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL*/Skolverket *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2) genom daglig kontakt med öppen dialog mellan förskolechef/rektor och biträdande förskolechef. Kontinuerliga möten genomförs varje vecka i staben, ledningsgrupp och verksamhetsråd två gånger per termin, i enlighet med den skriftliga redovisningen. Detta bekräftas av både personal samt föräldrar vid intervjun. Vi uppfattar att det finns ett nära samarbete mellan både rektor/förskolechef, biträdande rektor och teamledare när det gäller uppföljning av organisationen. I den skriftliga redovisningen klarläggs att beslut tas nära dem besluten berör. Diskussioner sker vid teammöten och kvällsplaneringar. Beroende på typ av beslut fattas detta av respektive ansvarsgrupp. Specialpedagogen återger i intervjun att besluten går snabbare, då det har förenklats till en kortare väg. De flesta känner sig delaktiga i allting idag. Ser man till resultatet i personalenkäten, instämmer 87 procent av personalen helt eller till stor del i att de är förtrogna med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Resterande instämmer till viss del, vilket innebär att förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). Svaren i personalenkäten, styrker att förskolan har en tydlig organisation. Se vidare nedan. Personalenkät Vet ej helt till stor del till viss del inte alls Förskolan har en bra mötesstruktur 40 % 48 % 12 % 0 % 0 % Förskolan har en väl fungerande 13 % 74 % 13 % 0 % 0 % organisation Mitt arbetslag fungerar väl 47 % 26 % 21 % 6 % 0% I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter 40 % 40 % 20 % 0 % 0 % Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3) och förskolans arbetslag prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5) utifrån personalens olika kompetenser såsom teamledare, projektledare, trygghetssamordnare, kontoansvarig, vikarieanskaffare, schemaläggare, redaktörsansvarig och samordnare för lärarstudenter. Detta framgår av den skriftliga redovisningen. Ser vi till underlaget Ansvarslistan som är upprättad för Stora Hammars förskola hösten 2013 framkommer ytterligare uppdrag ex. matematik, språk, brandskydd, utemiljön och IKT, uppdrag som dessutom beskrivs av personalen i samband med intervjun. Att förskolans arbetslag prioriterar och fördelar arbetsuppgifter kan man dessutom utläsa i personalenkätens resultat (se ovan). Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3) och utvärderar kontinuerligt sin organisation och möteskultur (steg 4). Resultatet i personalenkäten visar att majoriteten, 87 procent instämmer helt eller till stor del att förskolan har en bra mötesstruktur samt att 13 procent 15

instämmer till viss del. I den skriftliga redovisningen beskrivs att man har en mötesagenda, upprättar protokoll och utvärderar möten. Vi har tagit del av en agenda vilken används vid förskolans kvällsplanering och som stödjer dialog. Vidare har vi tagit del av utvärderingar, vilka används för att utveckla föräldramöten, mitterminsutvärdering samt slutterminsutvärdering vilket innebär att förskolan utvärderar sin organisation och möteskultur. Vi hänvisar till ovanstående beskrivning av förskolans organisation och bedömer härmed att förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4), vilket dessutom tydliggörs i personalenkätens resultat. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5), då arbetslagen arbetar utifrån läroplanens mål och alla aktiviteter genomsyras av lek, som beskrivs på förskolans hemsida. Enligt intervjun med ledningen tar man också ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande i samband med teamplaneringar där man har möjlighet att diskutera åtgärder i verksamheten och att diskutera barnens utveckling och lärande tillsammans med specialpedagogen, vilken är knuten till förskolan. I självvärderingen placerar ett team förskolan på steg 2, ett annat team såväl som ledningen på steg 3 och ett team på steg 4. Vi placerar Stora Hammars förskola på steg 5 då vi bedömer att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter samt att de tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande. För att nå ett högre steg ska förskolan kunna visa på en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1), vilket man kan utläsa i förskolans Verksamhetsplan 2013-2014. Där framkommer dessutom förskolans prioriterade verksamhetsmål vilka är att förbättra strukturen för den pedagogiska inomhusverksamheten och det systematiska likabehandlingsarbetet samt öka barnens intresse för matematik. Enligt den skriftliga redovisningen utgår de prioriterade verksamhetsmålen utifrån identifierade behov i verksamheten kontra styrdokument som diskuteras fram vid utvecklingsdagar samt från kommunala styrkort vilka bryts ner på förskolans nivå. Ser vi till resultatet i personalenkäten framkommer det att personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1), då majoriteten av personalen 87 procent instämmer helt och till stor del i och resterande instämmer till viss del att förskolan har gemensamma mål som är tydliga. Vidare har förskolan påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1), vilket framkommer i den skriftliga redovisningen genom att man använder sig av metoder såsom Qualis, enkäter, utvärdering, NMI- Nöjd Medarbetar Index, analys och dokumentation. Detta bekräftar föräldrar, personal och ledningen i intervjuerna. Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2), vilket vi kan utläsa genom att ta del av nedanstående tabell, då majoriteten av föräldrarna instämmer helt, till stor del eller till viss del att de känner till förskolans mål. I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att de följer upp att föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål genom månadsbrev, diskussioner vid föräldramöten och utvecklingssamtal. 16

Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Jag känner till förskolans mål 37 % 21 % 36 % 6 % 0 % I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2) genom kontinuerliga utvärderingar av styrkort samt genom diskussioner på förskolans kvällsplaneringar. Resultatet i personalenkäten visar att övervägande delen av personalen instämmer helt eller till stor del att förskolan kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten. Några instämmer till viss del, se vidare nedanstående tabell. Intervjuad personal hänvisar också till förskolans kvällsplanering en gång per månad där man både planerar, utvecklar och följer upp förskolans prioriterade verksamhetsmål. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2), vilket förskolans ledning följer upp genom medarbetarsamtal, NMI samt enkätundersökning, vilket framgår av den skriftliga redovisningen. Vidare ser vi i resultatet av personalenkäten att övervägande delen av personalen (87 procent) instämmer helt eller till stor del att förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Resterande instämmer till viss del. Personalen vi intervjuar fastslår att det finns tre ledare att tillgå: bitr. förskolechef, bitr. rektor och rektor. Förstnämnda finner dessutom alltid snabba enkla lösningar. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3), vilket sker genom diskussioner på kvällsplaneringar och kontinuerlig tillgänglighet i vardagen, teammöten, enkäter och protokoll. Av den skriftliga redovisningen framgår att förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3) genom sammanställning och analys av enkäter, styrkortsuppföljning, utvecklingsdagar samt kontinuerlig revidering av handlingsplaner. I intervju med både ledning och personal återger de dessutom att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen via forum såsom kvällsplaneringar och teammöten. Ser vi till resultatet i personalenkäten i nedanstående tabell framkommer det att all personal anser att förskolans ledning aktivt driver förskolans utveckling, då de instämmer helt eller till stor del att så är fallet. Vi har också tagit del av fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 53 % 27 % 20 % 0 % 0 % 20 % 47 % 33 % 0 % 0 % 40 % 40 % 20 % 0 % 0 % 33 % 53 % 14 % 0 % 0 % 47 % 53 % 0 % 0 % 0 % 47 % 40 % 13 % 0 % 0 % 17

Ledarskapet på Stora Hammars förskola är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4) genom förskolechef/rektor, biträdande förskolechef samt två teamledare, vilket framkommer i intervjuerna med både ledning, personal och föräldrar. Tydligheten kommer att synliggöras än mer genom en överskådlig organisationsskiss, vilken är under framställning. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4), vilket kan ske genom närmaste kollegan och genom kommunens förskolenätverk. Detta redogör personalen för i intervjun. Vidare stimulerar förskolechefen till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål (steg 5). För närvarande arbetar hela förskolan med huvudtema Astrid Lindgren, vilket skall genomsyra alla delar under hela läsåret. Att använda Astrid Lindgrens författarvärld, ger förskolan en stor variation i arbetet då det finns mycket att tillgå när det gäller författarens barnböcker för att kunna genomföra förskolans mål. Tidigare har förskolan arbetat med verktyget Grön Flagg såsom huvudtema. Verktyget Grön Flagg ger barn förutsättningar att arbeta aktivt med hållbar utveckling på ett roligt och engagerande sätt. Förskolan erhöll därigenom Grön Flagg-certifiering. Ett av tre kriterier på steg 5 är uppfyllt genom att vi får ta del av att förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål enligt ovan. I självvärderingen placerar ett team förskolan på steg 1, ett annat team på steg 2 och ett team såväl som ledningen har valt att placera förskolan på steg 3. Vi placerar Stora Hammars förskola på steg 4. För att nå steg 5 fullt ut måste förskolan visa att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten samt att all personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Förskolans ger information på olika sätt beroende på händelse. Incidentrapport upprättas vid kränkning och bråk, (mentor kontaktar vårdnadshavare vid större händelse). Skaderapport upprättas vid kroppsskada. Mentor eller närvarande personal kontaktar vårdnadshavare. Felanmälan sker till vaktmästare vid materiella skador eller brister. Förskolechef informeras dessutom vid inträffade händelser och uppkomna behov, enlighet med den skriftliga redovisningen. Resultatet i föräldraenkäten visar dessutom att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3) då 61 procent instämmer helt och till stor del samt 33 procent instämmer till viss del i påståendet. 6 procent instämmer inte alls. I den skriftliga redovisningen klargörs att förskolan följer upp att föräldrarna får god och kontinuerlig information via enkäter, dokumentationen som ligger till grund för utvecklingssamtal, verksamhetsråd med föräldrasamverkan och via föräldramöten. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Rutinerna är publicerade på förskolans interna sida samt kommunens hemsida. På kommunens hemsida framkommer dessutom att man i första hand ska prata med personal eller rektor om man inte är nöjd. Vidare har förskolan som rutin att svara på mejl från föräldrar inom 24 timmar, enligt den skriftliga redovisningen. 18

Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2) genom dagliga samtal med föräldrar, infobrev, Facebook, föräldramöte, mejl samt med personalen genom kvällsmöte, teammöte, mejl och diskussioner i den dagliga verksamheten. Specialpedagogen redogör i intervjun att förskolan sprider information via kvällsmöten, föräldramöte och månadsblad. Detta stämmer väl överens med resultatet i personalenkäten då 93 procent av personalen instämmer helt, till stor del att förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenhet. 7 procent instämmer inte alls. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor (steg 2), vilka framkommer i Handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass, daterad 2012-06-29. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). I samband med vårt platsbesök noterar vi att det interna samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. I personalenkätens resultat kan vi utläsa att 87 procent instämmer helt eller till stor del i att så är fallet. Resterande instämmer till viss del. Specialpedagogen upplyser i intervjun att hon precis påbörjat samtalshandledning för personalen. Vidare redogör ledningen i den skriftliga redovisningen att förskolan har coachutbildning och NVC-utbildning samt diskussioner kring prestigelöshet och bemötande på förskolans kvällsmöten. NVC som står för Nonviolent Communication. Stora Hammars förskola använder sig av modern teknik för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4) genom internet i form av mejl, Facebook, MMS samt TV-skärmar med bilder i förskolans kapprum, vilket vi kan verifiera i samband med vårt platsbesök. Resultatet i föräldraenkäten visar att 73 procent instämmer helt eller till stor del att förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. 21 procent instämmer till viss del och 6 procent vet ej. I intervjun med personalen kompletterar de med att förskolan dessutom har en SMART Board eller en SMART interaktiv projektor vilken man kan använda sig av vid både intern och extern kommunikation. Förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan (steg 4) på personalnivå i ämnesgrupper. Vidare samverkar ledningsgruppen och på kommunala nätverksträffar enligt den skriftliga redovisningen. I självvärderingen placerar ett team förskolan på steg 2, två team på steg 3 och ledningen har valt att placera förskolan steg 5. Vi har placerat Stora Hammars förskola på steg 4. För att nå steg 5 fullt ut måste förskolan arbeta vidare med och kunna påvisa att förskolan har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Vi har noterat att alla förskolor/skolor i Vellinge kommun har tillgång till psykolog, kurator, specialpedagog och skolsköterska i samband med intervju med specialpedagog. Enligt specialpedagogen är rutinerna gällande socialtjänsten att man överlämnar uppåt, till psykolog/elevhälsan vilka har etablerad kommunikation med socialtjänsten. Ledningen återger i intervjun att man kontaktar socialtjänsten eller berörd myndighet vid behov. Men ser vi till resultatet i personalenkäten framkommer det att övervägande delen av personalen, 60 procent, inte vet om förskolan innehar en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt, se vidare nedanstående tabell. 19