Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Tångvalla förskola Vellinge Granskning genomförd i november 2013 av Carina Stolt och Maria Nord Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Tångvalla förskola är en kommunal förskola i Vellinge kommun och ingår i Tångvallas rektorsområde. Förskolan är organiserad i sex avdelningar med fyra arbetslag och totalt finns 117 barn inskrivna. Tångvalla förskola ligger i Falsterbo, ett samhälle som till övervägande delen består av villor. Arbetet med Qualis startade år Vid denna sin första Qualisgranskning når Tångvalla förskola 62 poäng och lägst steg 3 inom samtliga granskningsområden, och blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Tångvalla förskola arbetar aktivt med området trygghet och trivsel och verksamheten präglas av ett kreativt och skapande arbetssätt. Förskolan arbetar med språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik som stimulerar och motiverar barnens lärande. Pedagogerna har ett trevligt bemötande och uppmuntrar barnen i de pågående aktiviteterna, och förhållandet inom personalguppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vi vill lyfta fram ett strukturerat, systematiskt kvalitetsarbete för en positiv utveckling av verksamheten. Genom att systematiskt dokumentera och analysera vilka effekter ett valt arbetssätt eller metod ger i verksamheten, samt vid behov genomföra förändringar, kommer utbildningen kontinuerligt att förbättras. En tydlighet med vilka som är förskolans egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen är också en förutsättning för högre måluppfyllelse. En kort presentation Tångvalla förskola Tångvalla förskola i Vellinge kommun ingår i Tångvallas rektorsområde. Förskolan ligger i ett område med mestadels villor och med närhet till både ängar, skog och hav, som utnyttjas väl av förskolan. Utemiljön är väl tilltagen med mångfald av lekredskap och hinderbanor. Förskolan är delad i två olika byggnader, Tångvalla förskola och Tångvallagården. På Tångvallagården finns 5-åringarna med två avdelningar, Turkos och Orange med totalt 34 barn och fyra förskollärare. På Tångvalla förskola finns tre arbetslag, Stjärnan, Månen och Solen. Arbetslagen Stjärnan och Månen är sedan uppdelade i Lilla och Stora Stjärnan, samt Lilla och Stora Månen. På Stora Stjärnan finns 21 barn i åldern 3-4 år och på Lilla Stjärnan har vi 12 barn i åldern 1-2 år. I arbetslaget Stjärnan arbetar fem förskollärare och två vikarier. I arbetslaget Månen finns på Stora Månen 19 barn i åldern 3-4 år och på Lilla Månen 12 barn i åldern 1-2 år. På Månen arbetar fem förskollärare, två barnskötare och en medarbetare med annan utbildning. På avdelning Solen som bara har barn i åldern 3-4 år, 19 stycken, arbetar fyra förskollärare och en vikarierande barnskötare. Förskolan får maten färdiglagad från Tångvallaskolan som ligger alldeles intill. Förskolan är belägen i två enplanshus, med ljusa fräscha lokaler. Tångvalla förskola var nyrenoverad och klar för inflyttning sommaren Förskolans öppettider är mellan Förskolan leds av biträdande förskolechef Margareta Risberg, på en 50 procents tjänst och Louise Erlandsson, förskolechef och rektor på Tångvallaskolan.

3 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans barn över tre år har 66 svarat (73 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn/syskon) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 57 föräldrar av totalt 117 vilket innebär 49 procents svarsfrekvens. Den förhållandevis låga svarsfrekvensen på föräldraenkäten gör att resultatet inte är helt tillförlitligt. Av förskolans personal har 21 svarat (100 procent, ordinarie personal). Vi har tagit del av allt material en vecka innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Solen Månen Stjärnan 5- åringar Självvärdering ledningen Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Förskolan ligger i två olika byggnader. Åldersgrupperna 1-2 åringar och 3-4 åringar är i en byggnad. Denna byggnad är nyrenoverad och lokalerna är väl anpassade för olika aktiviteter. Avdelningarna har kapprum, rum med kök samt större och mindre rum för olika aktiviteter. Mellan avdelningarna finns bland annat ateljé och rörelserum. I byggnaden där 5-årsverksamheten befinner sig är lokalerna mindre, men även de är väl anpassade för olika aktiviteter. Gemensamt för större delen av avdelningarna är att materialet är placerat i en höjd så att barnen själv kan ta vad de vill ha. Vidare finns det olika dokumentationer uppsatta på väggarna. Dokumentationerna är direkt kopplade till verksamheten och till barnen på avdelningen. Utemiljön erbjuder varierande aktiviteter väl anpassade och stimulerande för förskolans olika åldersgrupper. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Verksamheten för åldersgrupperna 1-2 åringar och 3-4 åringar utgår från ett tematiskt arbetssätt. Temat som förskolan arbetar med just nu är Barbapapa. I Barbapapas familj finns olika karaktärer som presenteras utifrån läroplanens målområden. Exempelvis presenteras Barbapapas och Barbamamas karaktärer utifrån området trygghet och trivsel. I 5- årsgruppens verksamhet finns olika mötesplatser, där barnen kan arbeta utifrån läroplanens målområden med exempelvis språk och kommunikation. Vid vårt besök i 5- årsgruppen presenterar ett par av barnen sin egen pärm, där de på ett engagerat och motiverat sätt, utifrån dokumentationer av olika slag, berättar om verksamhetens innehåll. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Förskolan använder sig av handlingsplaner. I handlingsplanen beskrivs arbetsgången och ansvarsfördelningen när det gäller insatser som görs för barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har även barnkonferens i början av varje termin, med uppföljning i slutet av terminen. Vid barnkonferenserna deltar pedagoger, specialpedagog och biträdande förskolechef. Om någon pedagog vid dessa tillfällen uppmärksammar barn som är i behov av särskilt stöd, upprättas en utvecklingsplan där åtgärder beskrivs. Specialpedagog ger kontinuerlig handledning till berörda arbetslag. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Förskolan använder sig av dokumentation av olika slag som exempelvis mappar, där man samlar in barnens skapande alster. Varje barn har en pärm där man synliggör barnets sociala utveckling, språkliga utveckling, teknik och matematik mm. Dokumentationer visas även på väggar och digitalt. Enligt den skriftliga dokumentationen synliggörs även processerna som sker i de olika aktiviteterna. I enkäten till barnen är det 75 procent som instämmer helt på frågan om de ofta får visa vad de lärt sig. Inför varje utvecklingssamtal sammanfattas barnets allsidiga utveckling och lärande i ett gemensamt dokument för förskolan. I personalenkäten kan vi läsa att 76 procent instämmer helt eller till stor del på frågan om det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och arbetet med barnens utveckling och lärande. Enligt föräldraenkäten instämmer 60 procent helt och till stor del i denna fråga. Vid föräldraintervjun lyfter vi frågan med föräldrarna 3

5 och flertalet svarar att förskolan kan mitt barn och mitt barn får det stöd jag önskar. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). Personalen på förskolan består till 82 procent av förskollärare. Under höstterminen har man bl.a. planerat förskolans verksamhet utifrån ett tematiskt arbetssätt och utifrån schema, där man på olika sätt får in läroplanens målområden. En av förskollärarna ingår i ledningsgruppen. Förskollärarna har och tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Det finns en specialpedagog anställd för hela förskolan/skolan att tillgå vid behov eller vid så kallade barnkonferenser. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Pedagogerna på avdelningen delar in barnen i grupper om färre barn för att skapa utrymme och möjlighet till samspel. I verksamheten arbetar pedagogerna med Nallekort, ett arbetsmaterial som hjälper barnen att sätta ord på sina känslor. Förskolan arbetar även med materialet Stegvis som stimulerar barnen att utveckla sociala färdigheter. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt och ställer frågor till barnen som stimulerar till eftertanke. Vid intervjun beskriver pedagogerna arbetet med att de under hela dagen stödjer barnen i deras sociala utveckling genom att delta i barnens lek/aktivitet eller befinna sig där barnen är. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). Vid verksamhetsbesöket kan vi se att förskolan erbjuder material som stimulerar och motiverar barnen inom områdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Pedagogerna stimulerar även barnen i samtal genom att exempelvis sätta ord på aktiviteter, ställa öppna frågor samt förklara konkreta situationer som sker. Genom det tematiska arbetssättet som pedagogerna använder sig av på förskolans 1-2 års samt 3-4 års avdelningar, så inkluderas områdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik på ett naturligt sätt. För övrigt arbetar förskolan med Bornholmsmodellen, sångpåsar, matteväskor, och Ipads med särskilda appar. I förskolans vardagliga situationer som vid måltider, av och påklädning och utedagar konkretiseras arbetet ytterligare. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). Pedagogerna har efter varje aktivitet kortfattade reflektionstillfällen, där de i ett reflektionsprotokoll beskriver mål/syfte, aktivitet, resultat samt vilka reflektioner de gör. På en av avdelningarna har pedagogerna utvecklat reflektionsprotokollet med att beskriva hur de ska arbeta vidare. Dessa underlag tar pedagogerna med sig vid arbetslagsplaneringen för att diskutera. Vid verksamhetsbesöket framkommer att avdelningarna kommit olika långt i användandet av reflektionsdokumentet. Anledningen kan bl.a. vara att arbetslaget är nytt eller att arbetslaget inte upplever materialet tillfredsställande och därför har vidareutvecklat materialet. I verksamheten tar pedagogerna, enligt den skriftliga dokumentationen, vara på barnens frågor och önskemål och visar/söker digitalt för att inspirera och få svar. I den skriftliga dokumentationen beskrivs även andra planeringstillfällen, exempelvis personalkonferenser, där pedagogerna utifrån uppsatta mål reflekterar och planerar projekt. Vidare använder förskolan sig av medarbetarsamtalen för att utvärdera förskolans verksamhet. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). 4

6 Barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får ofta visa vad jag lär mig 75 % 16 % 9 % Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 23 % 37 % 6 % 2 % 32 % 44 % 39 % 11 % 4 % 2 % 25 % 40 % 16 % 0 % 19 % 19 % 28 % 26 % 2 % 25 % Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 43 % 33 % 14 % 0 % 10 % 33 % 48 % 9 % 5 % 5 % 14 % 57 % 24 % 5 % 0 % Då förskolans former för dokumentation av barnens utveckling och lärande varierar starkt till innehåll och kvalitet mellan avdelningarna, når förskolan inte det andra kriteriet på steg 4. Resultatet från föräldraenkäten bekräftar den bild vi ser. I självvärderingen placerar ett arbetslag förskolan på steg 3. Tre arbetslag samt ledningen placerar sin förskola på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. För att uppnå samtliga kriterier på steg 4 behöver förskolans alla arbetslag arbeta med systematisk kvalitetsutveckling genom att olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Trygghet och trivsel I byggnaden med förskolans 1-2 års- samt 3-4 års- avdelningar är avdelningarna öppna och ljusa. Alla innerdörrar samt en del väggar inomhus är försedda med fönster, så att pedagogerna kan ha överblick in i in tilliggande rum. I byggnaden där 5- årsverksamheten har sina lokaler, är rummen mindre och överskådliga. Alla gårdar är inhägnade och grindarna är barnsäkra. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). 5

7 Alla barn har en mentorspedagog som i samråd med föräldrarna planerar barnets inskolning. Under inskolningen deltar föräldrarna till viss del vilket innebär att de på ett konkret sätt tar del av verksamheten. Varje familj får även Tångvallaskolans Spiritbook där de kan ta del av förskolans vision, arbetssätt, förhållningssätt samt förskolans kärnvärden som präglar verksamheten. Vi benämner fortsättningsvis Spiritbook med gröna boken då man i den skriftliga dokumentationen och vid intervjuer använder sig av detta begrepp. Cirka en månad efter inskolningen har pedagogerna ett uppföljningssamtal med föräldrarna, där inskolningen följs upp och där pedagogerna tar vara å eventuella åsikter från föräldrarna. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1). På förskolan finns handlingsplaner som exempelvis krisplan, plan vid akut insjuknande och olycksfall samt rutiner för utflykt. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Vid verksamhetsbesöket kan vi se och höra det som beskrivs i den skriftliga dokumentationen. Det finns tydliga rutiner som beskrivs genom bilder eller schema som barnen kan ta del av. Pedagogerna har ett trevligt bemötande och vi kan höra och se att de uppmuntrar och bekräftar barnen. Detta arbetssätt beskrivs i den skriftliga dokumentationen med att de arbetar efter övertygelsen att barn kan. I den skriftliga dokumentationen har ledningen även skrivit att förskolan har en tydlig kommunikation med föräldrarna. Vid föräldraintervjun frågar vi föräldrarna om det finns några utvecklingsområden inom området trygghet och trivsel. Föräldrarna är eniga om att detta område fungerar bra. I barnenkäten instämmer 97 procent av barnen på frågan om de tycker om att vara på förskolan. I föräldraenkäten instämmer till 93 procent helt och till stor del att deras barn trivs på förskolan. I personalenkäten kan vi avläsa att 100 procent instämmer på frågan om barnen trivs på förskolan. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Det finns en plan mot kränkande behandling och diskriminering. I den beskrivs det förebyggande arbetet på verksamhetsnivå samt på klass/gruppnivå. Exempelvis kan vi läsa att pedagogerna arbetar förebyggande genom ett coachande förhållningssätt, särskilt efter den genomförda kompetensutvecklingen och med stöd av elevhälsan. På gruppnivå ska förskolan exempelvis arbeta förebyggande genom att varje barn tilldelas en mentor och att i verksamheten använda sig av materialet Stegvis. I verksamheten kan vi se och höra att pedagogerna har ett förhållningssätt som överensstämmer med det som beskrivs med ett coachande förhållningssätt. I den skriftliga dokumentationen har förskolan beskrivit att de gör en trivsel/trygghets - undersökning som redovisas i likabehandlingsplanen. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Pedagogerna bemöter barnen på ett sätt som överensstämmer med läroplanens målområde Normer och värden. Pedagogerna är vänliga och engagerande och det råder en tillåtande miljö där pedagogerna uppmuntrar barnen att tro på sig själva. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Förskolans engagemang visar sig på flera olika sätt. På väggarna kan vi se dokumentationer som visar på förskolans verksamhet. Det pågår verksamhet i de olika rummen; i rörelserummet har barnen gymnastik, i ateljéerna sitter barn och skapar och på en av avdelningarna förekommer sagoläsning med drama. I 5-årsgruppen förbereder pedagogerna för återkoppling av verksamheten 6

8 med hjälp av foto via Smartboard-tavlan. Vid återkopplingen använder pedagogerna sig av frågor som sammanställts utifrån aktuell situation. Pedagogerna ställer även öppna frågor till barnen för att ta till vara lärsituationer. Vid dessa tillfällen/aktiviteter deltar pedagogerna på ett engagerat sätt. I föräldraenkäten kan vi läsa att 90 procent av föräldrarna instämmer helt och till stor del på frågan om personalen engagerar sig i mitt barn. Engagemang präglar förskolan (steg 3). I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att pedagogerna har som grundinställning att barn kan och vill lära. Detta kan vi tydligt se och höra vid verksamhetsbesöken. Exempelvis uppmuntrar och vägleder pedagogerna barnen vid måltiden och i pågående aktiviteter. De barn som av någon anledning inte ville delta i en aktivitet har möjlighet att avstå och då välja något annat. I personalenkäten instämmer 100 procent helt och till stor del i, att förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vid intervjun av pedagoger samt vid verksamhetsbesöken upplever vi att förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3) genom uppföljningssamtal av inskolningen, i utvecklingssamtal, genom enkäter till föräldrarna samt i den dagliga kontakten med föräldrarna. Barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Andel svar i procent (minst tio svar) Jag tycker om att vara på förskolan 87 % 10 % 3 % Jag är en bra kompis 89 % 9 % 2 % Jag har någon att leka med på förskolan 88 % 10 % 2 % Jag har roligt när jag leker med de andra 91 % 9 % 2 % barnen på förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 72 % 20 % 8 % I den skriftliga dokumentationen beskrivs arbetet för att förhindra diskriminering och kränkande behandling med att pedagogerna är nära barnen och på så sätt kan eliminera att situationer uppstår som skulle kunna leda till kränkningar. Vidare så anser pedagogerna att små barn gör rätt om de kan, och att pedagogen ska stötta och vägleda vid behov. I förskolans likabehandlingsplan beskrivs hur personalen ska agera vid olika situationer. I planen beskrivs också det förebyggande arbetet på verksamhetsnivå och klass/gruppnivå, samt vilka förväntningar förskolan har på sin personal och på föräldrarna. Ledningen kompletterar i intervjun pedagogernas svar med att beskriva det material som används i verksamheten, exempelvis Stegvis och Nallekort. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4). Under höstterminen har hela förskolan genomfört kompetensutveckling med fokus på värdegrunden. I verksamhetsplanen för Tångvallaförskola så beskrivs att Vi värnar om ett förhållningssätt som bygger på läroplanens Normer och värden. Vi kan oavsett var vi befinner oss på förskolan, vid upprepade tillfällen, se att man synliggör förskolans kärnvärden som är Tryggt och Spännande, Lust och Ansvar, Individ och Gemenskap, Frihet och Struktur. Detta är också något som pedagogerna hänvisar till vid personalintervjun. På frågan om sin värdegrund hänvisar pedagogerna till den gröna boken och till de ovan beskrivna kärnvärdena. Vid våra besök i verksamheten så möts vi av vänlighet från tillmötesgående barn och personal. Vi kan inte höra eller se 7

9 några diskussioner som inte överensstämmer med läroplanens normer och värden. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Vi kan vid verksamhetsbesöket samt av vad som framkommer i diskussioner med pedagogerna se att temat Barbapapa synliggör olika karaktärer/värderingar, som pedagogerna tar tillvara på i diskussioner och lärsituationer med barnen. I arbetet med Barbapapa och Barbamama inkluderas begrepp som tankar, åsikter, kompis, empati och omtanke. I den skriftliga dokumentationen beskrivs värdegrundsarbetet med att pedagogerna pratar med barnen när en konflikt uppstår, samt att förskolan arbetar med materialet Stegvis. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Föräldraenkätenkät till Instämme Vet ej helt stor del till viss del r inte alls Andel svar i procent (minst tio svar) Mitt barn trivs på förskolan 67 % 26 % 7 % 0 % 0 % Förskolan erbjuder bra mat 44 % 32 % 19 % 0 % 5 % Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling 28 % 23 % 16 % 0 % 33 % Personalen engagerar sig i mitt barn 53 % 37 % 8 % 2 % 0 % Förskolan är välstädad 35 % 46 % 12 % 2 % 5 % Förskolan har en stimulerande utemiljö 60 % 37 % 3 % 0 % 0 % Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Instämm er helt Instämm er till stor del Instämm er till viss del inte alls Vet ej Jag trivs på min arbetsplats 33 % 52 % 15 % 0 % 0 % Barnen trivs på förskolan 76 % 24 % 0 % 0 % 0 % Vi vuxna reagerar mot diskriminering och 81 % 14 % 5 % 0 % 0 % kränkande behandling bland och gentemot barnen. Förhållandet mellan personal och barn 57 % 43 % 0 % 0 % 0 % kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 19 % 29 % 42 % 5 % 5 % I enkätsvaren från pedagogerna ser vi att hälften av pedagogerna anser att förskolan inte har enats om gemensamma normer inom området trygghet och trivsel. Förskolan når därmed inte det andra kriteriet på steg 5. I självvärderingen har tre arbetslag placerat förskolan på steg 3. Ett arbetslag har placerat förskolan på steg 6 och ledningen har placerat den på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4. För att nå steg 5 behöver förskolan enas om gemensamma normer inom området trygghet och trivsel som stöd för sitt arbete med att förankra metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). Vidare bör förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och 8

10 kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5) och tydligare kommuniceras med föräldrarna. Barns delaktighet i lärprocessen Genom att barnen är indelade i åldersgrupper, 1-2 år, 3-4 år och 5- år, tycker pedagogerna att de lättare kan möta barnen i deras förmågor och intressen. Vidare beskrivs också i den skriftliga dokumentationen att pedagogerna har god kännedom om barnens lärande och utifrån styrdokumenten för de barnen vidare i sin lärprocess. Vid verksamhetsbesöket kan vi se att barnen är uppdelade i grupper om färre barn och att pedagoger och barn arbetar utifrån exempelvis saga och rörelse. Vi kan även se att det finns möjlighet för de barn, som av någon anledning inte vill delta i just den planerade aktiviteten, att göra något annat som intresserar för tillfället. Vid samtal med barnen i 5- årsgruppen, visade och beskrev barnen sin verksamhet med glädje. De hade bl.a. under sin utedag byggt kojor. Denna aktivitet skulle följas upp vid vårt verksamhetsbesök. Pedagogerna beskriver arbetet med att de tillsammans med barnen återkopplar/reflekterar över aktiviteten och på så sätt får ta del av barnens intressen och lärsituationer. I förskolans miljö, inne såväl som ute, finns det möjlighet att välja mellan olika aktiviteter. Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Miljön på förskolan är planerad och utformad så att barnen själva till stora delar kan välja och ta fram vad de ville arbeta med. Det finns också möjlighet att vara i något av förskolans gemensamma utrymmen och på så sätt kunna träffa och leka med barn från någon av de andra avdelningarna. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). Utifrån dokumentationer som film och bilder följer pedagogerna, tillsammans med barnen, upp verksamheten. Barnens kommentarer, tankar och reflektioner tas tillvara genom att pedagogerna skriver ner dem. Detta sker både i grupp och enskilt. I intervjun med ledningen framkommer även att förskolan skickar hem bilder från verksamheten, och att föräldrarna berättar vad barnen sagt och gjort under dagen utifrån bilderna. I barnenkäten kan man avläsa att 97 procent av barnen instämmer på frågan jag får ofta välja vad jag vill göra. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). För att uppmuntra barnen till egna val i sitt lärande så arbetar pedagogerna utifrån ett coachande förhållningssätt. De hjälper barnen att genomföra sina val samt att slutföra de val som de har påbörjat. Pedagogerna är tydliga med när barnen kan göra ett val. I intervju med pedagogerna beskriver de också att förskolan arbetar utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Ett av förskolans utvecklingsprojekt har under höstterminen varit Entreprenörskap i förskolan, vilket innebär att förskolan bl.a. arbetar för att utveckla och stimulera nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod. I personalenkäten kan vi avläsa att 76 procent instämmer helt och till stor del på frågan om barnen är delaktiga i lärprocessen. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Vid verksamhetsbesöket kan vi se att det finns dokumentationer uppsatta på väggarna som synliggör barnens lärprocesser. En del av dokumentationerna har tydliga kopplingar till läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. Vidare presenterar pedagogerna mappar som varje barn har för att samla exempelvis skapande alster. Vid verksamhetsbesöket tar vi del av barnens egen pärm där 9

11 dokumentationer utifrån barnens egen lärprocess, synliggörs. I den skriftliga dokumentationen kan vi även läsa att förskolan använder sig av filmning. Förskolan filmar barnen, visar filmen för barnen samt stimulerar barnen till att kommentera och reflektera, för att på så sätt medvetandegöra barnen om deras lärande. Pedagogerna skickar även sms och mms till föräldrarna. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Vid utvecklingssamtalet är det mentorspedagogen som genomför utvecklingssamtalen. Dock har hela arbetslaget före samtalet diskuterat samtliga barn. Samtalen bygger på den dokumentation som har gjorts för varje enskilt barn. I den skriftliga dokumentationen beskriver ledningen att detta ger pedagogerna kunskaper om varje barns behov. När vi tar del av underlaget, som pedagogerna använder för att dokumentera barnens utveckling och lärande, kan vi se att det bl.a. utgår från barnet i förskolan, dess trivsel och intressen, socialt samspel, motoriska färdigheter, och språkliga utveckling. Under dessa rubriker beskriver pedagogerna barnet i förhållande till rubrikerna. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Det finns ytterligare en rubrik som rör vilka förmågor, kompetenser, behov och intressen som speciellt ska stödjas och stimuleras. I de underlag för utvecklingssamtal som vi tar del av finns inga noteringar under denna rubrik. När vi frågar pedagogerna varför de inte dokumenterat något här, svarar de att det bland annat kan bero på föräldrarnas önskemål. I föräldraenkäten kan vi läsa att 60 procent instämmer helt och till stor del på frågan om de får vara med och påverka hur förskolan arbetar med deras barns utveckling och lärande. I verksamheten ställs öppna frågor till barnen för att få veta vad de tycker. Inför utvecklingssamtalen deltar barnen i kvalitetsarbetet genom att fylla i blad med glada och sura ansikten. De barn som är 4 och 5 år deltar även i Qualisenkäterna. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Då förskolans arbete med en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnens utveckling och lärande inte har konkretiserats, når förskolan inte det andra kriteriet på steg 4. I självvärderingen har två arbetslag placerat förskolan på steg 2 medan två arbetslag har placerat den på steg 3 och ledningen har placerat den på steg 6. Efter en del diskussioner samt utifrån en samlad bedömning placerar vi förskolan på steg 3. Genom att utveckla arbetet så att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande så kommer förskolan även att arbeta med att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Arbetssätt och pedagogroll Vid verksamhetsbesöket kan vi se att materialet lockar till lek och att materialet är placerat på hyllor i barnens höjd. Dokumentationer från verksamheten samt alfabetet är placerat i barnens höjd så att de på lätt kan ta del av det. Materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). 10

12 Barnen leker kreativt genom självvald aktivitet, exempelvis Lego eller i ateljén. Det förekommer också planerade aktiviteter som samlingar, sagor med drama och gymnastik. Leken ligger till grund för barnens lärande (steg 1). Pedagogerna beskriver att de utgår från barnens intressen och erbjuder olika sätt att genomföra aktiviteter, vilket framkommer i den skriftliga dokumentationen och i intervjun med pedagogerna. Vid föräldraintervjun framkommer att pedagogernas arbetssätt motsvarar föräldrarnas förväntningar. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Utemiljön på förskolan är planerad och utformad för olika aktiviteter med varierande svårighetsgrad. Utifrån det tematiska arbetssätt, som förskolan valt att arbeta med på 1-2 års och 3-4 årsavdelningarna, samt i 5- årsgruppens skapande med att exempelvis bygga kojor, kan vi se att kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Pedagogernas syn på barnen är att de är lärande individer. De ger barnen tid och möjlighet att prova sig fram. Detta kan vi se vid 5-års- gruppens samling, när pedagogerna uppmuntrar barnen att beskriva aktiviteter som de deltagit i. Barnen inbjuder oss till samtal, är kommunikativa samt tar egna initiativ exempelvis genom att visa oss sin egen pärm samt förklara innehållet i denna. Vid måltiden uppmuntras barnen att välja exempelvis mjukt eller hårt bröd. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Pedagogerna beskriver att de utgår från barnens intressen och erbjuder olika sätt att genomföra aktiviteter. Vi kan vid vårt verksamhetsbesök se att pedagogerna dokumenterar olika aktiviteter med digitalkamera och kompletterar med en kort text. Vid ledningsgruppsintervjun ställer vi frågan hur de dokumenterar och omprövar arbetssätt och arbetsformer. Svaret vi får är att arbetslagen vid arbetslagsplaneringen eller vid den enskilda planeringen, diskuterar och reflekterar över arbetssätt och arbetsformer. Vi tar även del av dokument där förskolan utvärderat exempelvis samarbete/individ, mentorskap/föräldrakontakt. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Vid verksamhetsbesöket kan vi se och höra barn som på olika sätt deltar i lek och aktiviteter. Lekar och aktiviteter är anpassade utifrån den aktuella barngruppen. I personalenkäten läser vi att 86 procent instämmer helt och till stor del på frågan om arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Miljön på förskolan inbjuder till många uttrycksformer inne så väl som utomhus. Vi följer under vårt besök aktiviteter som saga med drama, skapande i olika former, rörelseövningar och samlingar som sker tillsammans med pedagogerna under lekfulla former. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Olika aktiviteter dokumenteras via foto och text som sitter uppe på väggarna. Ledningen beskriver det i den skriftliga dokumentationen som en levande vägg för barn, föräldrar och kolleger. En del av fotona/dokumentationerna har kopplingar till läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. Det finns även ett reflektionsdokument som ska användas vid planering och utvärdering. Merparten av arbetslagen beskriver att de använder reflektionsdokumentet direkt efter en aktivitet eller vid det 11

13 planeringstillfälle, som arbetslaget har en gång per vecka. Reflektionsdokumentet används som stöd för samtal och reflektion av aktiviteter. En av avdelningarna har utvecklat reflektionsdokumentet med att beskriva hur de ska arbeta vidare för att på så sätt skapa bättre förutsättningar i verksamheten. Arbetslagen har även andra planeringstillfällen där man utifrån uppsatta mål planerar och reflekterar kring projekt. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). I enkätsvaren ser vi att 57 procent av personalen anser att förskolan utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet, men formerna för dokumentation av den pedagogiska verksamheten varierar för mycket mellan de skilda arbetslagen. Förskolan når därmed inte det andra och tredje kriteriet på steg 4. I självvärderingen placerar två arbetslag förskolan på steg 3, två arbetslag placerar den på steg 5 och ledningen placerar den på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. Genom att utveckla gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten, skapas även möjlighet för att utvärderingarna tydligare bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling, vilket krävs för att förskolan ska nå steg 4. Föräldrainflytande I föräldraintervjun uttrycker större delen av föräldrarna att de får daglig information om sitt barn och att de får veta vad de behöver veta. Exempelvis kan pedagogerna på förskolan skicka mms till föräldrarna för att delge dem pågående verksamhet. Föräldrarna i intervjun framhåller även Öppet hus- arrangemangen som lyckade, då de vid dessa tillfällen kan ta del av förskolans verksamhet. Föräldrarna kan också ta del av den verksamhetsdokumentation som finns uppsatt på avdelningarna. Alla föräldrar på förskolan har fått den gröna boken. Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Ett gemensamt inskolningsdokument och en tydlighet vid inskolningen, samt den dagliga direktkontakten mellan pedagoger och föräldrar och mötena under utvecklingssamtalen, bidrar sammantaget till att pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Vid verksamhetsbesöket kan vi se att det finns anslag där pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att komma med idéer till temaarbetet. Ledningen beskriver även att förskolan har ett tillåtande och inbjudande klimat, vilket merparten av föräldrarna i intervjun beskriver med att pedagogerna är tillmötesgående. Vidare beskriver ledningen i den skriftliga dokumentationen att pedagogerna i den dagliga direktkontakten, på föräldramöten, i utvecklingssamtal, i vecko- eller månadsbrev, Face Book, mms och sms, uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). Det finns även ett så kallat verksamhetsråd där föräldrarepresentanter deltar. Verksamhetsrådet träffas två gånger per termin. Vid dessa tillfällen ger förskolan övergripande information och redovisningar samt diskuterar föräldrarepresentanternas frågor som finns på dagordningen. I personalenkäten kan vi läsa att 72 procent instämmer helt eller till stor del på frågan om de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet. 12

14 Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2), genom att inbjuda föräldrarna att påverka exempelvis temaarbetet, genom enkäter till föräldrarna som exempelvis Qualis samt genom att på ett konkret och tydligt sätt göra föräldrarnas idéer till verklighet. I förskolans personalhandbok kan vi läsa att de föräldrarepresentanter, som deltar vid verksamhetsråden två gånger per termin, ansvarar för frågor till dagordningen och återkoppling till övriga föräldrar. Vidare är föräldramötet ett forum för att delta i kvalitetsarbetet och de enkätundersökningar som görs två gånger per år är ett annat. Enkätundersökningarna utgår från Vellinge kommun och från Qualis. Trots att föräldrarna blir inbjudna att delta i kvalitetsarbetet, bl.a. genom Qualisenkäterna, så svarar endast 49 procent att de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans förbättring av verksamheten. Vi bedömer trots enkätresultatet att föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2). Föräldrarna i intervjun är till större delen nöjda med den samverkan som erbjuds angående deras barns utveckling och lärande. De beskriver att de får god daglig information och att de får veta vad de behöver veta om sitt barn. Föräldrarna bekräftar vidare det som beskrivits i den skriftliga dokumentationen: att föräldrar och pedagoger samverkar om barnets utveckling och lärande genom daglig kontakt, mejl, mms, sms och vid utvecklingssamtal. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3), genom enkäter till föräldrarna, kommunens egna och Qualisenkäterna. Vid verksamhetsråd och föräldramöten tar förskolan upp frågeställningar från föräldrarna. I den skriftliga dokumentationen beskriver ledningen arbetet med att följa upp föräldrarnas inflytande genom att tillgodose föräldrarnas önskemål och engagemang utifrån verksamhetens mål och riktlinjer. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3) genom verksamhetsrådet, genom föräldramöten och den dagliga kontakten. Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 7 % 25 % 30 % 19 % 19 % 12 % 37 % 21 % 14 % 16 % Då förskolans metoder för att samverka med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande behöver konkretiseras och utvärderas kontinuerligt (se Barns delaktighet i lärprocessen ), når förskolan inte upp till steg 4. I självvärderingen har tre arbetslag placerat sin förskola på steg 3, ett arbetslag har placerat den på steg 6 och ledningen har placerat förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. För att nå steg 4 behöver förskolan kontinuerligt utvärdera och utveckla sina metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling (steg 4). 13

15 Organisation Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1), med förskolechef, biträdande förskolechef och fyra arbetslag, och förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Under verksamhetsbesöket upplever vi att pedagogerna tar tillvara barnens intressen och har ett entreprenöriellt och coachande förhållningssätt. Utemiljön är också planerad med lekredskap efter ålder och mognad. Under personalintervjun framkommer också att grupperna inte är indelade statiskt efter ålder, utan att man försöker se till barnens intresse och mognad. Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Tångvalla förskola 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 5,06 % 3,83 % 5,1 % *Sveriges Kommuner och Landsting Vi ser i tabellen att sjukfrånvaron är något högre än snittet i kommunen men i nivå med snittet i riket. Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Tångvalla förskola år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 41,5 % 53 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,55 5,5 5,3 Andelen barn i ålder 0-3 år är klart lägre på Tångvalla förskola än genomsnittligt i kommunen och i riket. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2), genom exempelvis veckokonferenser och personalkonferensen (PK), som är ett kvällsmöte för samtliga pedagoger och som hålls 1 gång/månad. Verksamheten följs också upp med spontanbesök. I ledningsgruppen ingår även en pedagog från förskolan. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3), där förskolechefen delegerar beslut till den biträdande förskolechefen, och där det som delegerats diskuteras ute i verksamheten i olika forum. Att förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3) kan vi se av enkätresultatet, där 76 procent av personalen helt eller till stor del uppger att den är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Både personalenkäterna och intervjuerna ger stöd för att förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3) och att samtalstonen är öppen och lyhörd. Den skriftliga dokumentationen stödjer också detta genom att man under personalmötena går laget runt för att ge alla möjlighet till att ha synpunkter. Dagordning skickas alltid ut innan personalkonferensen, och vad som ska behandlas på mötena prioriteras utifrån allas önskemål. 14

16 Frågor i personalenkät Vet ej Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) helt till stor del till viss del inte alls Förskolan har en bra mötesstruktur 19 % 48 % 18 % 10 % 5 % Förskolan har en väl fungerande 14 % 43 % 33 % 10 % 0 % organisation Mitt arbetslag fungerar väl 52 % 33 % 15 % 0 % 0 % I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 57 % 24 % 19 % 0 % 0 % 43 % 33 % 14 % 0 % 10 % Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4) genom en öppen och förtroendefull kommunikation och en god tillgänglighet av ledningen. Personal- och föräldraintervjuerna bekräftar detta. I föräldraenkäterna är det 51 procent som tycker att förskolan har en välfungerande organisation och i föräldragruppen har man en tanke om att det svaga resultatet beror på tidigare erfarenheter, och att det sedan förskolan fick en biträdande förskolechef för ca 2,5 år sedan, har blivit mycket bättre. Enligt personalenkäten är det 57 procent som tycker helt och till stor del att förskolan har en väl fungerande organisation och under personalintervjun framkommer att man tror att resultatet beror på att man på Tångvallagården, där det bedrivs verksamhet för 5-7 åringar, har två chefer. 5-åringarna hör till förskolan och 6-7 åringarna till skolan. I intervjun med ledningsgruppen framkommer att förskolan kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur under veckomöten, på personalkonferenser och under ett ledningsgruppsmöte en gång/termin (steg 4). För att uppfylla kriterierna på steg 5 behöver arbetslagen ta fullt ansvar för och följa upp varje barns utveckling och lärande. Då vi saknar en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalen och förskolans arbete med barns utveckling och lärande (se Barns delaktighet), så uppfyller inte förskolan det första kriteriet på steg 5. Ett arbetslag placerar förskolan på steg 2, ett arbetslag placerar den på steg 3 och två arbetslag placerar den på steg 6. Ledningen placerar förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4 för att förskolan har en välfungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet och för att förskolan kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur. För att nå steg 5 krävs en tydligare koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande, samt hur uppföljningen av detta arbete ska ske. Styrning och ledarskap I personalenkäten kan vi utläsa att 72 procent helt eller till stor del bekräftar att Förskolan har gemensamma mål som är tydliga, men i samtal med pedagogerna under verksamhetsbesöket och under intervjun så hänvisar de till Spiritbook och den gröna boken, men säger sig inte känna till vilka som är förskolans egna, prioriterade mål. När vi intervjuar ledningsgruppen så hänvisar den också till den gröna boken, och vi enas om att Våra kärnvärden, som finns i den gröna boken och även sitter uppsatta överallt, på väl synliga ställen över hela förskolan, är de prioriterade egna 15

17 verksamhetsmålen utifrån de nationella målen. Personal och ledning har inte beskrivit en samsyn i begreppet Prioriterade verksamhetsmål. Förskolans kärnvärden är Tryggt och Spännande, Lust och Ansvar, Individ och Gemenskap och Frihet och Struktur. Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1) och personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1), men målen och begreppet prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen, behöver förtydligas. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1) med hjälp av Qualis sedan två år tillbaka, och enligt personalenkäten känner sig 67 procent helt eller till stor del delaktiga i detta arbete. Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Föräldraenkäterna visar att 51 procent helt och till stor del känner till förskolans mål och i intervjun med föräldrarna så uttrycker gruppen att det handlar om trygghet. att de finns i den gröna boken och att de brukar presenteras på Öppet hus och på föräldramöte. I samtal med ledningen och pedagogerna så får vi klarhet i att deras prioriterade verksamhetsmål för året är: att bygga vi-känsla, kommunikation och värdegrund, och att de under året har genomgått kursen Humanette, och att detta är dokumenterat och utvärderat. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Personalen säger i intervjun att de upplever ledarskapet tillgängligt och öppet på alla nivåer (steg 2) och detta bekräftar även föräldrarna under intervjun. Detta följs upp under medarbetarsamtal, arbetslagssamtal och NMI Systematiskt arbetsmiljöarbete. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 43 % 33 % 10 % 14 % 0 % 24 % 48 % 18 % 10 % 0 % 10 % 48 % 28 % 14 % 0 % 29 % 38 % 23 % 10 % 0 % 38 % 14 % 34 % 14 % 0 % 38 % 24 % 28 % 10 % 0 % 52 % 33 % 5 % 5 % 5 % Under verksamhetsbesöket och under intervjuerna får vi en bild av att förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3) genom att vara tillgängliga, synas och ha verklighetsförankring genom att finnas på plats och föra en dialog med medarbetarna. 76 procent av personalen känner sig helt och till stor del sedd och får återkoppling av ledningen, enligt enkäterna. Ledningen arbetar för ett öppet och tillåtande arbetsklimat. I medarbetarsamtal, i arbetslagsamtal, genom att bjuda in externa föreläsare och genom skrytbyte pedagogerna redovisar kompetensutvecklingsinsatser för varandra -, ser förskolechefen till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). 16

18 För att uppfylla steg 4 behöver förskolans mål bli tydligare för personalen och för föräldrarna. De egna, prioriterade verksamhetsmålen utifrån de nationella målen behöver kommuniceras och förankras bättre. Fungerande mål och utvärdering på alla nivåer behöver omsättas som en grund för fortsatt utveckling. Två av arbetslagen placerar förskolan på steg 2, ett av arbetslagen placerar den på steg 3 och ett arbetslag och ledningen på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet och förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. För att nå steg 4 krävs förbättringar enligt sista stycket ovan. Kommunikation Föräldrarna berättar under intervjun att informationen är god både vid lämning och hämtning av barnen och att information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1) mellan fyra ögon, men även via mejl och sms. Arbetslagen har en mobiltelefon kopplad till sig. Centrala rutiner för hur förskolan tar emot och utreder klagomål, finns att läsa i personalhandboken, och alla klagomål registreras i kommunens ärendehanteringssystem. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Enligt föräldraenkäten så tycker 70 procent helt och till stor del att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan och 81 procent av dem anser att förskolan helt och till stor del använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. Under verksamhetsbesöket kan vi se att både digitalkameror, Smartboards och IPads används för dokumentation. I personalintervjun får vi svar på att förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor (steg 2 och 4)) genom att grundskolans elever kommer till förskolan för att genomföra olika projekt, göra intervjuer, läsa för förskolebarnen och genom gemensamma återkommande aktiviteter som t.ex. Skoljoggen, Olympiaden och FN-dagen. Dessutom används samma matsal (kök) och bibliotek och personalen har gemensamma konferenser och studiedagar och träffar inför inskolningen av barnen till förskoleklassen. Att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3) bekräftas av enkäten, där 70 procent av föräldrarna helt eller till stor del tycker att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Under intervjun berättar de att pedagogerna är mycket lyhörda och att de har en mycket bra daglig kontakt gällande sina barn. Information får föräldrarna även genom mejl, mms, sms och via förskolans Facebooksida. Att det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3) kan vi känna av under verksamhetsbesöket. Enligt den skriftliga dokumentationen så har förskolan arbetat med detta under en längre tid i syfte att främja förståelse för varandra och olika sätt att tänka genom utbildningar som Lions Quest, Human Dynamics, coachande förhållningssätt och entreprenöriellt lärande och konflikthantering. 17