2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa



Relevanta dokument
Ätstörningar vid fetma

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Ätstörningar. Information om ätstörningar


LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Välkomna till Anhörigutbildning!

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Ätstörningar Ulf Wallin

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Andreas Birgegård och Claes Norring KÄTS & SCÄ

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Välkommen till Fördjupningen!

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del I: Specialistpsykiatrin

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Vårdprogram. Ätstörningar

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Stepwise Capio Anorexi Center AB

Krisplan Dödsfall bland studerande

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

SAHLGRENSKA AKADEMIN SAHLGRENSKA AKADEMIN

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Sjukgymnastisk behandling vid ätstörningar

Riktlinjer vid ätstörningar

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS

En broschyr om Tvångssyndrom

Alkoholberoende, diagnos

Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Neuropsykologisk funktion och personlighetsdrag hos patienter med ätstörningar

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Ätstörningar vid autism, Aspergers syndrom och autistiska drag

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Lindrig utvecklingsstörning

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

BAB-R. Bedömning av Anorexi/Bulimi Reviderad version. Lauri Nevonen, Anders Broberg, David Clinton & Claes Norring

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Sena problem på mottagningen

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Drop-in-verksamhet för patienter med ätstörningar - en kvalitativ studie av lättillgänglig specialistvård

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Vem predisponerar för ätstörningar?

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

DSM-5 en introduktion. Myrna Siri specialist i psykiatri leg psykoterapeut Ericastiftelsen

Att våga gå mot det okända

Ätstörningar inom idrotten

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning

FEDiCS och Riksät: avslutsregistrera det gamla, ini<alregistrera det nya

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Psykisk ohälsa- Vad är det?

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Transkript:

2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling

Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Störningen skall inte vara sekundär till någon känd allmän medicinsk åkomma eller någon annan psykiatrisk störning. Fairburn & Walsh, 2002 2

Deskriptiv diagnostik Ateoretiska, ej orsak Allmän definition av psykisk störning Diagnoskriterier för att utreda vilken störning DSM-IV (1994), DSM-IV-TR (2000) The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders American Psychiatric Association (APA) ICD-10 (1990) International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems WHO 3

Diagnostik (DSM-IV) Axel I Kliniska syndrom och andra tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling Axel II Personlighetsstörningar och mental retardation Axel III Somatisk sjukdom/skada Axel IV Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter Axel V Global skattning av funktionsförmåga 4

307.1 Anorexia nervosa (F50.0) A. Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd (<85 %; BMI<17.5) B. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots att han/hon är underviktig C. Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten D. Amenorré hos menstruerande kvinnor Specificera typ: med enbart självsvält/med hetsätning/självrensning 5

307.51 Bulimia nervosa (F50.2) A. Återkommande episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av 1 och 2: 1. Personen äter under en avgränsad tid (ex. 2 h) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter 2. Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden B. Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, ex. kräkningar, laxermedel, lavemang, diuretika, fasta eller överdriven motion 6

Bulimia nervosa, forts. C. Både hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet förekommer i genomsnitt minst två gånger i veckan under tre månader D. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt E. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa Specificera typ: med självrensning/utan självrensning 7

307.50 Ätstörning UNS (F50.9, F50.1, F50.3) Ex. 1. För kvinnor, alla kriterier för AN uppfyllda förutom att menstruationen är regelbunden Ex. 2. Alla kriterier för AN uppfyllda förutom att personens vikt ligger inom ett normalintervall trots betydande viktnedgång Ex. 3. Alla kriterier för BN uppfyllda förutom att hetsätandet och de olämpliga kompensatoriska beteendena förekommer mindre än två ggr i veckan eller under kortare tid än tre månader 8

307.50 Ätstörning UNS Ex. 4. En normalviktig person som regelmässigt använder olämpligt kompensatoriskt beteende efter att ha ätit endast små mängder mat Ex. 5. En person som vid upprepade tillfällen tuggar och spottar ut, men inte sväljer ned, stora mängder mat Ex. 6. Hetsätningsstörning: Återkommande hetsätningsepisoder i frånvaron av olämpliga kompensatoriska beteenden (BED) 9

Muskeldysmorfofobi Omvänd anorexi, bigorexia Överdriven upptagenhet och missnöje med den egna muskulaturen Omåttlig träning och stark ångest över missade träningspass Starkt fokus på näringsinnehåll och strikta dieter Missbruk av anabola steroider Typisk ätstörning bland män? Förklaring till könsskillnader i förekomst av ätstörningar? 10

Muskeldysmorfofobi a. Upptagenhet med tankan att ens kropp inte är tillräckligt slank och muskulös b. Upptagenheten uttrycks genom minst två av följande: 1. personen avstår från viktiga sociala, arbetsrelaterade eller fritidsaktiviteter pga. ett tvångsmässigt behov att bibehålla sitt tränings- och kostschema 2. personen undviker situationer där kroppen exponeras för andra, eller upplever sådana situationer som kraftigt ångestväckande 3. upptagenheten med kroppsstorleken eller muskulaturen orsakar betydande lidande eller sänkt funktionsförmåga 4. individen fortsätter med träning eller användning av prestationshöjande substanser trots vetskap om negativa fysiska eller psykiska konsekvenser c. Det huvudsakliga fokuset för upptagenheten och beteendena är upplevelsen av att vara för liten eller inte tillräckligt muskulös, dvs. skiljer sig från viktfobi eller andra typer av dysmorfofobi Murray et al., 2010 11

Ortorexi Tvångsmässigt korrekt ätbeteende Innebär stora hinder för normal livsföring Myntades 1997 av Steve Bratman http://www.orthorexia.com/ Anorexia nervosa och anorexiliknande ätstörning i nya kläder. Istället för viktfobi med önskan om viktnedgång som drivkraft, handlar det om en tvångsmässig strävan efter att få kontroll över både kroppen och livet (Glant, R.) 12

Ortorexitest (Bratman) 1. Använder du mer än 3 timmar om dagen på att tänka på dina matvanor? 2. Planerar du dina måltider flera dagar i förväg? 3. Är näringsinnehållet i måltiden viktigare än njutningen att äta maten? 4. Har livskvaliteten minskat för dig samtidigt som kostkvaliteten gått upp? 5. Har du blivit mera strikt med dig själv på senare tid? 6. Får din självkänsla en kick av att äta på ett nyttigt sätt? 7. Har du slutat äta mat du förut tyckte om för att istället äta rätt sorts mat? 8. Gör din kosthållning det svårt för dig att äta ute och därmed umgås med vänner och bekanta? 9. Får du skuldkänslor när du avviker från dina matvanor? 10. Mår du bra, känner du dig nöjd och har du total kontroll när du äter nyttigt? 13

14

Verkligheten aldrig lika svartvit som diagnossystemen! Varierande ålder vi insjuknande Större likheter än skillnader mellan olika diagnoser Börjar oftast med självsvält, men övergår ofta i andra former Komorbiditet (samsjuklighet) Depression Ångest Missbruksproblem Personlighetsstörning 15

Komorbiditet (samsjuklighet) Åldersgrupp Diagnos Andel i % < 18 Egentlig depression 29.1 Paniksyndrom 2.9 Social fobi 6.6 Tvångssyndrom 3.5 PTSD 0.6 GAD 4.6 Alkoholmissbruk 2.5 / 1.2 18 Egentlig depression 35.3 Paniksyndrom 6.2 Social fobi 16.2 Tvångssyndrom 4.0 PTSD 4.2 GAD 26.0 Alkoholmissbruk 1.2 / 9.7 SLL, 2009 16

17

Varför nuvarande diagnossystem? Tradition Kommunikation, forskning Inget bättre alternativ DSM-5 2013 Se över nuvarande kriterier Hur åtgärda UNS-problemet? Mildare krav för AN och BN Binge eating disorder Purging disorder Night eating syndrome Symtomprofiler, mixed eating disorder 18

Sammanfattningsvis: Ätstörningar är psykosomatiska problem som kretsar kring en stark rädsla för viktuppgång, försök att begränsa ätandet och den centrala betydelsen av vikt och kroppsform för självkänslan Clinton & Norring, 2002 s. 39 19