Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter sjukdomar Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning sjukdomar Olyckor/skador (akuta effekter) Akuta Sociala Problem 3 1
Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning Beroende sjukdomar Olyckor/skador (akuta effekter) Akuta Sociala Problem Sociala Problem Alkoholkonsumtionen i Sverige 199- Liter % alkohol per capita (inklusive icke-registrerad konsumtion) 1 Litres per capita 8 total kons Privat införsel 199 1997 1998 1999 1 3 Fler riskkonsumenter Män andel högkonsumenter 199-97 jmf med - Kvinnor andel högkonsumenter 199-97 jmf med - 1-3 3- - - -7 7-8 Alla -8 1-3 3- - - -7 7-8 Alla -8 199-97 -- 199-97 --
Totalkonsumtionsmodellen: inte unik för alkoholområdet; generellt giltig inom hela folkhälsoområdet 7 Effekter av ökad tillgänglighet Dödsfall leversjukdom antal/ 1 1987 1989 1991 1993 199 1997 1999 1 3 År Män u.b Män u Kvinnor u.b Kvinnor u 8 Effekter av ökad tillgänglighet Behandling för beroende 9 3
Skadligt bruk: 1 av kriterier Uppfyller inte kriterierna för alkoholberoende Under den senaste 1-månadersperioden uppfyllt ett av följande: ej fullgjort sina skyldigheter (arbete, skola, hem) risk för fysisk skada tagen av polis för fylleri fortsatt drickande trots återkommande problem Vad är beroende? Begär Tre av sex Kontrollförlust Tolerans Abstinens Drickandet tar över Fortsätter dricka 11 Alkoholberoende vanligast bland unga människor 1 1 8 13,3 7, 3 18- - Kvinnor Män 1
Utvecklingen av problemdrickande Riskdrickande Alkoholberoende 13 Screening: ökar effektiviteten i det förebyggande alkoholarbetet Inga alkoholproblem, ca 8 miljoner svenskar generell alkohol politik primärprevention Flertalet högkonsumenter saknar typiska tecken på hög konsumtion eller problemdrickande höga levervärden hög ansiktsfärg psykosocialt strul Riskbeteende, ca 7 sekundärprevention i sjukvården Utan screening hamnar fokus på patienter med beroende eller skadligt bruk fel målgrupp! Beroende, ca 3 Tertiär prevention Behandling i öppen eller 1 sluten vård Biologiska alkoholmarkörer GGT 3% ASAT 17% ALAT 33% MCV % CDT 9% Alk ber % 7% 7% 7% 79% Specificitet ~% <% <% <% 93% 1
Frågeformulär Alk ber Specificitet CAGE 93% MAST 8% AUDIT 9% 91% 89% - 7% 88% 9% 1 Problembedömning Alkohol Narkotika Biokemiska test Urin: -HTOL Blod: leverprover, MCV, CDT Urin: screening/verifikation Psykologiska test AUDIT AVI-R SADD DUDIT E 17 Kort alkoholrådgivning i ett nötskal 1 Bestäm hur screening ska läggas upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser Bestäm screeningmetod AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: 1 glas/vecka För kvinnor: 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än glas på en gång ggr per månad eller oftare) 3 Kort rådgivning Om möjligt ges kort rådgivning (- minuter) till riskkonsumenter direkt. Annars bokas pat in på snabbt återbesök. Börja med bedömning av beredskap till förändring Motivationskorset Pos med Pos med status quo förändring Använd motivationskorset som samtalsupplägg. Okomplicerad högkonsument: ingen ytterligare åtgärd, förutom uppföljning Pat med tyngre alk problem: hänvisa till kurator på vårdcentralen om sådan finns, alternativt till beroendemottagning Mindre bra status quo Mindre bra med förändring Dokumentera / följ upp Telefonuppföljning efter -3 veckor 18
Finns flera effektiva behandlingsmetoder för alkoholproblem Effektivast är screening och kort rådgivning 19 Behandlingstrappan Partner, familj Institut omsorg Farmakol behandling Screening, kort rådgivn Motiv.höj behandl KBT 1-steg CRA 7