Nationella Riktlinjer

Transkript

1 Nationella Riktlinjer Konferens Draken 27 Feb 2009 Utbildningsdel 2 Tidig upptäckt och tidiga insatser Kapitel 3 & 4 Föreläsare docent Sven Andreasson RIS Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland GIR Text/bild/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 Alkoholkonsumtionen har accelererat efter intåget i EU under 90-talet. Högre krav på hjälpinsatser från samhället ställs, inte bara på grund av vår ökande medellivslängd. Med hjälp av tidig upptäckt och riskbedömning kan vi tillsammans mota Olle i grind. Drygt 450 deltagare samlades på Draken i Göteborg på den andra utbildningsdelen, vilken berörde kapitel 3 och 4 av de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Kaffe, härliga smörgåsar med skinka och ost samt frukt stod uppdukat. Åhörarna uppvisade ett starkt intresse och engagemang. Detta märktes inte minst under pauserna då ämnet flitigt debatterades från alla håll, i positiva och entusiastiska ordalag. Liksom under föregående utbildningsavsnitt bestod deltagarna av anställda inom hälso- och sjukvård, kriminalvård och socialtjänst. Kristina.E.Olsson och Katarina Thunander från RIS tar emot deltagarna. Konferensen inleddes med att Göran Eriksson (projektledare RIS) hälsade alla välkomna. Därefter framfördes en kort presentation av vad som är på gång inom RIS och GIR av projektledarna Alf Midholm (GIR) och Staffan Schött (GIR och RIS). Dagens föreläsare var Sven Andreasson från Folkhälsoinstitutet, docent och chef för folkhälsoinstitutet. Han är en välkänd forskare, föreläsare och debattör med mångårig erfarenhet av arbetet med missbruksfrågor, prevention och tidig upptäckt. Andreasson har under sina år på Beroendecentrum i Stockholm medverkat till att finna evidensbaserade bedömningsinstrument och tester av behandlingsmetoder. Han ingår även i den expertgrupp som arbetat fram underlaget till kapitel 3 i de nationella riktlinjerna. Tidig upptäckt och tidiga insatser - Vi tenderar att bli allt äldre och friskare, men missbruksproblemen ökar och till följd av detta även trycket på behandling, inleder Andreasson. 37 % fler män och 64 % fler kvinnor söker idag hjälp mot för bara några år sedan. Han menar att med hjälp av tidig upptäckt och tidiga insatser kan vi bromsa den negativa trenden, vilket i längden inte bara är den effektivaste utan även den mest lönsamma lösningen. För att lyckas är det viktigt att vi alla arbetar med samma mål i sikte. Synsätt och tänk bör, men hjälp av samordnare, implementeras i hela samhället- alla måste involveras, från familjen till arbetskamraterna, primärvården, MVC/BVC, skolan, föreningslivet, arbetsgivarna och vännerna. 1

3 Screening Docent Sven Andreasson, chef på folkhälsoinstitutet - Utskänkningstillstånd med kritisk prövning, Systembolagets monopol med begränsade öppettider och åldersgräns är exempel på satsningar som bevisligen ger goda effekter, säger Andreasson. Alkoholkonsumtionen ökade markant då Sverige gick med i EU under 90-talet och har först på senare år börjat stabiliseras. Sättet vi dricker på har stor betydelse för de toxiska effekterna, vi tenderar att berusa oss på helgerna vilket är mer skadligt än att fördela intaget under hela veckan. Av Sveriges befolkning beräknas ca invånare befinna sig inom ramen av dem som har ett riskbruksbeteende. Detta innebär att de konsumerar mer än 14 glas vin (eller motsvarande) per vecka som man, eller mer än 9 glas som kvinna. Det är denna grupp vi vill komma åt, innan de sällar sig till den skara av ca människor med grava hjälpbehov. Sverige ligger dock fortfarande ca 2 liter under EUgenomsnittet vad det gäller alkoholförbrukning per invånare och år. Andreasson tror att vi har vårt unika, preventiva arbete att tacka för detta. Det kan vara svårt att finna de här högkonsumenterna, då de ofta beter sig och ser ut som människor över lag. Missbrukargruppen är betydligt större än den skara vi finner på parkbänkarna. Röda näsor och fransiga brallor är inga typiska tecken för den här målgruppen, säger Andreassson. Screening ökar effektiviteten i det förebyggande alkoholarbetet. Exempel på olika screeningmetoder är rutinmässiga frågor om alkohol vid t ex läkarbesök, frågeformulär som AUDIT (för alkohol) eller DUDIT (för droger), labprover och livsstilstester. Andreasson menar att det borde vara naturligt att väva in frågor om alkohol i samband med läkarbesök, men verkligheten ser annorlunda ut. Att inte fråga om alkohol är dock ett stort fel och misstag. Frågeformulär som CAGE, MAST och AUDIT verkar fungera bäst och bör användas i första hand. Labtesterna fångar endast upp maximalt 1/3 av högkonsumenterna. Livsstilstester på datorn ger en omedelbar feedback, på detta sätt slipper man vänta på provsvar. Och bara genom att ställa enkla frågor kan man få många patienter att vakna upp och inse att de befinner sig i farozonen. Frågar man så får man svar, många gånger är frågor bättre än biokemiska tester. 2

4 Att baka in frågor om alkoholkonsumtion vid nybesök och hälsokontroller, att köra kampanjer och att utföra livsstilstester är några av sätten man kan nå berörda målgrupp. Ofta kan det i detta stadium räcka med endast korta, upplysande och motiverande samtal med uppföljning. En rådgivning på 5-10 minuter till riskkonsumenten direkt kan i det här skedet ge goda resultat. För att nå största framgång bör samtalen skall vara affektfria och empatiska. Ett auktoritärt förhållningssätt gentemot patienten ger sällan goda resultat, att kommendera fungerar inte. - Det gäller att läsa av var patienten befinner sig, vid låg motivation är det saklig information som gäller, säger Andreasson. Har den sökande däremot hög motivation att bli av med sitt riskbruk förespråkas en mer aktiv rådgivning. Samtalen skall vara resonerande, peppande och respektfulla. rutinmässigfråga frågeformulär,exaudit labprover livsstilstest Motivationskorset Motivationskorset ger ett mer nyanserat budskap och därmed en större och bättre effekt än då samma budskap levereras till alla. Det går ut på att den hjälpsökande först får berätta vad som upplevs såsom positivt med missbruket, vad får han/hon ut av att fortsätta? I steg två samtalar man om vad som upplevs negativt och i steg tre frågar rådgivaren vad som skulle hända om patienten slutade. Som sista punkt diskuterar man tillsammans vilka fördelar som skulle uppnås om missbruket upphörde. Pos med status quo Mindre bra status quo Pos med förändring Mindre bra med förändring 3

5 Hjälper då rådgivning? Andreasson säger att han mött många som tvivlar och känner hopplöshet inom yrkeskåren. Men faktum är att vetenskaplig evidens, t. ex. från en studie i Malmö, visar att med hjälp av Screening och rådgivning så kan man få ner missbruket med hälften, detsamma gäller dödlighet, slutenvård, öppenvård och sjukskrivningar. 70 % av primärvårdspatienterna har aldrig tillfrågats om sin alkoholkonsumtion visar en undersökning från Men över 80 % av patienterna tycker att det vore rimligt att frågor om detta ställdes enligt intervjuundersökningar. Färre än 3 % uppger att de skulle ta illa upp om de blev tillfrågade, de allra flesta ansåg att de snarare skulle känna att de blev sedda och väl omhändertagna. Detta naturligtvis beroende på hur frågorna ställdes. Just asking makes a different Då frågan ställdes visade det sig att över hälften av alla ekonomiskt biståndssökande inom socialtjänsten var bekymrade över sin alkoholkonsumtion. Just asking makes a different sa Andreasson och belyste vikten av generella strategier för inte bara sjukvården- inte minst psykiatrin, utan alla preventiva organisationer som socialtjänst, kriminalvård och försäkringskassa. Att hantera svaren på ett etiskt riktigt sätt och att veta vart man skall hänvisa individer med tyngre problematik är viktiga frågor, som alla som arbetar inom beroendevården bör bemästra. 4

6 Med hjälp av behandlingstrappan visar Andreasson hur en bedömning och dokumentation kan se ut. Den kortare motivationsbehandlingen kan bestå av tre samtal. I det första samtalet sker en återkoppling till uppvisade resultat från exempelvis labprover och AUDIT. Under nästkommande samtal identifieras högrisksituationer, utlösande faktorer och konsekvenser. I tredje samtalet diskuterar man alternativa lösningar och arbetar fram en handlingsplan. Därefter sker en uppföljning efter ca 3 månader. Om patienten lider av svårare missbruk behöver behandlingsinsatserna utökas. Bäst resultat uppnås med hjälp av kombinationen farmakologisk och psykosocial behandling och där familj och socialt nätverk involveras. Behandlingstrappan Partner, familj Institut omsorg Farmakol behandling Screening, kort rådgivn Motiv.höj behandl KBT 12-steg CRA Frågan om huruvida drogtester skall få användas av arbetsgivare och på skolor debatteras just nu från och till. Andreasson avråder från detta då det krävs mycket kunskap av dem som utför testerna för att allt skall gå rätt till, samt för att proverna skall uppvisa tillförlitliga resultat. Inga skillnader i omfattningen av narkotikaanvändandet har heller uppvisats i forskningsresultaten från USA, som har mångårig erfarenhet på området. Dessutom är detta en integritetsfråga som kan uppfattas kränkande av den utsatta. Drogtestandet bör hållas inom behandlingsvärlden. 5

7 - Förväxla inte alkoholabstinens med depression, säger Andreasson. När alkoholen går ur kroppen avtar depressionen successivt, även utan medicinering. Den kan senare åter stegra, när problem som blivit bortträngda med hjälp av missbruket gör sig påminda. Vänta därför med att sätta in antidepressiva medel tills det är fastställt vad patienten verkligen lider av. Vid valet av behandlingsmetod får man heller inte åsidosätta de kompletterande insatser som är viktiga för individen, exempelvis på det sociala området. Göran Eriksson/RIS, Sven Andreasson- docent, Malin Sparrström Olers/RIS, Alf Midholm/GIR Föreläsningen avslutades med att Göran Eriksson tackade Sven Andreasson för den intressanta och väl framförda föreläsningen. Många dröjde sig kvar för en vidare diskussion i ämnet. Sven Andreassons PowerPoint-presentation samt ett referat direkt kopplat till bilderna finns på hemsidan! 6

8 Röster från deltagarna " Stadsdelsförvaltningen har ett ansvar för alla som bor i stadsdelen, inte bara de som har svåra problem. Vi har en idé om hur vi ska kunna samverka i Backa, för att tidigt nå dem som behöver hjälp att ändra sina alkoholvanor. Även hur vi når vanliga Backabor är en framtida utvecklingsmöjlighet. Föreläsningen gav stöd till oss i det arbetet Kaj Larsson, enhetschef inom IFO, SDF Backa, Göteborg " Väldigt bra föreläsning. Vi saknar en del om hur primärvård och socialtjänst ska samverka för att nå ut tidigt och ta hand om de högkonsumenter som upptäcks" Inger Åsman, sjuksköterska och Petra Bodving, kurator, Socialmedicinska mottagningen, Stenungsund 7

9 " Ofta är det svårt att föra över resultat från forskning till praktik. Här ser vi för en gång skull att forskning och praktik kommit fram till samma sak; att sekundärprevention lönar sig!" Torkel Johansson, psykolog, Respons Alkoholrådgivning, Göteborg " Föreläsningen bekräftar mycket som vi redan vet - det är jättebra att kunskapen sprids till fler, både inom sjukvård och socialtjänst. Vi går själva ut och hjälper till på primärvårdsenheter med insatser för tidig upptäckt" Yvonne Johansson, 1:e socialsekreterare och Kerstin Macke, socialsekreterare, vuxenenheten, Socialkontoret, Kungälv 8

10 "Det är viktigt att nå ungdomar med riskbruk så tidigt som möjligt. För oss är det centralt att vara kända ute. Det känns också bra att vi på MiniMariamottagningarna kan erbjuda stöd och behandling för ungdomar och deras familjer och att vi samverkar -sjukvård och socialtjänst ihop. Kerstin Nordin, enhetschef, MiniMariamottagningarna i Göteborg " Vi har arbetat med riskbruksprojektet i Västra Götaland sedan Många drar sig för att ställa frågor om alkoholproblem, för de vet inte vad de ska göra om patienten har problem, vart patienten ska hänvisas. Vi går ut till vårdcentraler i Västra Götaland och visar på att man inte alltid måste hänvisa patienten vidare, att man kan göra mycket på den egna vårdcentralen - det spar både tid och pengar." Christina Anderson, Britt-Marie Finbom-Forsgren, Britta Elwér, sjuksköterskor, riskbrukscoacher, Vårdcentralen Askim 9