Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/95 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Samhällsbyggnadskontorets förslag till remissvar som sitt eget. Förslag till remissvar Inledning Trosa kommun är en expansiv, storstadsnära skärgårds- och Ekokommun, som är väl integrerad i Stockholmsregionen. Befolkningen har ökat kontinuerligt med i genomsnitt omkring en procent per år sedan kommunen bildades 1992. Fortsatt tillväxt är ett högt prioriterat mål och produktionen av nya bostäder är förhållandevis hög, även under perioder med dämpad konjunktur. Det lokala näringslivsklimatet är ett av landets bästa, vilket bland annat återspeglar sig i ett stort nyföretagande och i expanderande företag. Förvärvsintensiteten är mycket hög (bland de 15 högsta i landet) och drygt 50 % av den förvärvsarbetande befolkningen pendlar till arbete utanför kommunen. I huvudsak sker pendlingen norrut till Södertälje och till de södra delarna av Storstockholm. Fortsatt tillväxt i kommunen förutsätter utveckling och förbättring av såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Trafikverkets förslag till nationell plan innehåller flera satsningar som är direkt eller indirekt positiva för kommunen, men den absolut viktigaste satsningen är självklart utbyggnad av Ostlänken med resecentrum i Vagnhärad. Därför väljer kommunen att koncentrera sitt yttrande kring frågor om Ostlänken. 1
Ostlänken Allmänt Trosa kommun konstaterar att förslaget till nationell plan för transportsystemet i huvudsak följer Regeringens direktiv när det gäller Ostlänken. Dessutom konstaterar kommunen att Trafikverkets beräkningar tyder på att projektet kan genomföras med samhällsekonomisk lönsamhet. Ostlänken kommer att få positiva effekter för järnvägstrafiken i en stor del av Sverige, främst i form av ökad kapacitet och robusthet. Länken är också den första etappen i en framtida stambana mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. På det regionala och lokala planet kommer Ostlänken med nya resecentra på fem platser att radikalt minska dagens restider samt ge utökad trafik och fler målpunkter inom pendlingstid för många invånare i berörda kommuner. Detta bidrar starkt till ökat tågresande, regionförstoring och till lokal utveckling. Ostlänken i Trosa kommun Kommunens översiktsplan från 2010 redovisar den valda korridoren för Ostlänken och reserverar mark för blivande resecentrum i Vagnhärad. Den kommuntäckande planen följs nu upp med en fördjupning för bland annat bostäder och verksamheter i resecentrums närhet. Noteras bör att kommunen sedan lång tid tillbaka äger marken för blivande resecentrum och att det endast är ett fåtal detaljplaner som behöver ändras eller upprättas med anledning av Ostlänken. Kommunen har inlett ett långsiktigt arbete för att förbereda Vagnhärad för Ostlänken. Arbetet kan sammanfattas i följande fyra punkter: - möjligheterna till bostadsbyggande på kort och lång sikt säkras genom planering, markförvärv och avtal med mera, - den offentliga miljön rustas upp med tyngdpunkt på Vagnhärads centrum, - en omfattande satsning på fritidssektorn genomförs, - kollektivtrafikens attraktivitet ökas genom att bland annat komplettera brister i dagens tågtrafik med Trosabussen (tillköpt trafik Trosa- Vagnhärad-Liljeholmens T-banestation) samt genom en större utökning av antalet platser vid pendlarparkeringen vid Vagnhärads järnvägsstation. Kommunen vill särskilt understryka den potential som finns för en kraftig ökning av antalet tågpendlare från och till Trosa kommun. Idag reser en stor del av kommunens cirka 3 000 pendlare med bil, men snabbare och pålitligare förbindelser på Ostlänken har goda möjligheter att locka ett stort antal bilpendlare att ta tåget. Utredningskorridoren Den valda utredningskorridoren är som bredast vid Vagnhärad och sett ur kommunens synpunkt är det mycket angeläget att Ostlänkens sträckning preciseras så att korridorens bredd kan minskas. Problemen med den breda korridoren är så stora att en precisering måste ske snarast, oavsett hur Trafikverket fortsätter 2
planeringsarbetet med järnvägsplaner. Den breda korridoren skapar osäkerhet och minskat handlingsutrymme för berörda markägare i och utanför tätorten. Dessutom hindrar korridoren utvecklingen för befintliga företag inom Lånesta industriområde. Korridoren tvingar också kommunen att gång på gång tacka nej till nya företag som vill etablera sig i området och att skjuta utbyggnad av nya områden för verksamheter på framtiden. Trafikverkets underlagsrapport Trosa kommun instämmer i allt väsentligt i slutsatserna i Trafikverkets underlagsrapport om Ostlänken. Enligt kommunens uppfattning bör Ostlänken byggas för hastigheter upp mot 320 km/h och kan inte dimensioneras för tyngre godståg eller för pendeltåg. Dessutom är det mycket intressant att det fortsatta arbetet studerar möjligheterna att bygga järnvägen på bro eller viadukt, särskilt om detta kan resultera i en kombination av minskade anläggningskostnader samt mildrade effekter av intrång och fragmentering. Kommunen har förståelse för Trafikverkets uppfattning att befintlig bana Järna- Nyköping-Åby bör behållas tillsvidare. Samtidigt är kommunen beredd att ta över mark i Vagnhärads tätort om det blir aktuellt att lägga ned banan i framtiden. Fortsatt arbete Trosa kommun förutsätter att Trafikverket bevakar att tillräcklig kapacitet finns på spåren mellan Järna och Stockholm när Ostlänken tas i bruk. I övrigt ser kommunen med tillförsikt fram mot fortsatt samarbete med Trafikverket om planering och utbyggnad av Ostlänken. Planförslaget i korthet Uppdrag, syfte och hantering Trafikverket har upprättat ett förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden 2014 2025. Förslaget ska bidra till ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem samt verka för att de transportpolitiska målen ska nås. Planförslaget utgår från regeringens direktiv från december 2012, den gällande nationella planen från 2010 och från slutsatserna i Trafikverkets kapacitetsutredning (slutredovisad i april 2012). Planen är utsänd på remiss under tiden 14 juni till och med den 1 oktober 2013. Sedan är avsikten att Regeringen ska kunna fastställa det slutgiltiga förslaget under våren 2014. Ekonomisk ram Planförslagets totala ram är 522 miljarder kr enligt beslut i Riksdagen. Trafikverkets förslag till fördelning av medlen framgår av tabellen överst på nästa sida. 3
Förslag till ekonomiska ramar Belopp i miljarder kr Myndighetsutövning 2,0 Drift och underhåll väg 155,8 Drift och underhåll järnväg 86,0 Länsplaner enligt Regeringens planeringsramar 35,4 Räntor och amortering (tidigare upptagna lån) 36,5 Driftsbidrag till Inlandsbanan, Öresundskonsortiet m m 5,8 Åtgärdsområden (se förklaring här nedan) 39,7 Planering och stöd 4,5 Pågående objekt 64,1 Nya objekt (se nedan) 92,2 Summa 522,0 Åtgärdsområden omfattar mindre åtgärder, där varje åtgärd är kostnadsberäknad till högst 50 miljoner kr, och övriga effektiviseringar. Dessa presenteras i fyra övergripande åtgärdsgrupper: Trimning och effektivisering på väg och järnväg, Miljöåtgärder i befintlig infrastruktur, Övriga effektiviseringar samt Forskning och innovation. Nya objekt är sådana som pekats ut i Regeringens direktiv (till exempel Ostlänken), men också andra större och namngivna objekt (med kostnad om minst 50 miljoner kr) enligt Trafikverkets prioritering. Förslagets inriktning Trafikverket betonar vikten av att befintlig infrastruktur vårdas, eftersom resandet och det totala transportarbetet kommer att öka i framtiden enligt verkets prognoser. Därför behövs renovering, anpassning och trimning av både vägar och järnvägar för att de ska svara upp mot framtidens kvalitetskrav. Ny- och ombyggnad av infrastruktur behövs för att utveckla samhället, exempelvis för att tillgodose förändrade behov av resor och transporter. Kraven och önskemålen på investeringar överstiger planförslagets ram och därför är det nödvändigt för Trafikverket att prioritera bland tänkbara åtgärder. I en bilaga till planförslaget redovisar Trafikverket 148 namngivna objekt med mycket skiftande omfattning. Det minsta objektet beräknas kosta cirka 26 miljoner kr att genomföra och det mest omfattande (Ostlänken) belastar planens ram med sammanlagt 17,5 miljarder kr. 82 av objekten rör vägar, 64 rör järnvägar och två objekt rör sjöfart. Åtgärder inom området Övriga effektiviseringar ska leda till att dagens transportsystem kan användas mer effektivt, säkrare och mer hållbart utan kostnadsintensiva investeringar i ny infrastruktur. En rad mindre trimningsåtgärder förbättrar kapaciteten för gods- och persontrafik genom exempelvis nya trafikplatser, stigningsfält, kollektivtrafikkörfält samt optimering av spår- och signalsystem. Särskilda miljöåtgärder fokuserar på problem med buller, förorenade områden samt vatten och landskap. Även satsningar i form av anpassning av hastigheten till vägarnas säkerhetsstandard och i form av fler fartkameror gynnar miljön samtidigt som de ger stora effekter för trafiksäkerheten. 4
Drygt 10 miljarder kr reserveras för en modernisering av järnvägens signalsystem med det gemensamma europeiska systemet ERTMS. Systemet underlättar gränsöverskridande transporter, ger lägre kostnader för underhåll, ökar kapaciteten på spåren och ger möjlighet till högre maximal hastighet på befintliga banor. Objekt och åtgärder inom Södermanlands län Förslaget till nationell plan innehåller fyra namngivna objekt inom Södermanlands län: Objekt Svealandsbanan: Dubbelspår mellan Strängnäs och Härad Riksväg 56: Ombyggnad till MLV mellan Bie och Stora Sundby Ostlänken: Dubbelspår Järna - Linköping ERMTS: Nytt signalsystem Stockholm-Hallsberg-Malmö Kostnad i planen miljoner Totalkostnad (inklusive redan nedlagt, sam- och medfinansiering Genomförande (Berör del av eller hela perioder 2014- samt åtgär- 2016, 2017-2019 kr der efter perioden ) och/eller 2020-2025) 1 686 1 756 2014-2019 213 214 2020-2025 17 820 35 529 2017 2028 5 473 5 518 2017-2021 Dessutom ingår mötesseparering på riksväg 56 mellan Katrineholm och Bie i planen som ett mindre objekt med kostnad under 50 miljoner kr. Separeringen är planerad till perioden 2017 2019. Ytterligare några objekt som ingår i smärre åtgärder, trimning eller utredningar är: - Signalåtgärder för ökad robusthet och kapacitet på Nyköpingsbanan - Bullerskyddsåtgärder utmed Västra stambanan på sträckan mellan Järna och Katrineholm - Åtgärder för minskad personpåkörning utmed Västra stambanan på sträckan Flen Katrineholm - Spårbyte på TGOJ-banan mellan Oxelösund och Flen - Åtgärdsvalsstudie betr malmtransporter från gruvor i Bergslagen till utskeppningshamnhamn, där Oxelösund är ett av alternativen. Nästa tabell här nedan och med fortsättning överst på nästa sida visar några objekt i grannlän med indirekt betydelse för Södermanland eller för Trosa kommun. Objekt Citybanan: Stockholms C - Stockholm Södra utökad kapacitet Flemingsberg: Spår 0 = ett fjärde plattformsspår Mälarbanan: Tomteboda Kalhäll två spår blir fyra Strömbroarna i Stockholm: Renovering av järnväg genom Getingmidjan Kostnad i planen milj kr Totalkostnad Genomförande 1 621 19 486 Pågår 2017 410 410 2014-2019 11 286 13 777 2014-2025 700 700 2017-2025 5
Objekt (fortsättning) Händelö kombiterminal i Norrköping: Ny spåranslutning E4: Nybyggnad av förbifart Stockholm E4: Norrtull Kista. Fler körfält ökar framkomligheten E4 Tomteboda Haga Södra. Höjd kapacitet och nya påfartsramper för Norra länken Södertälje sluss: Ombyggnad för att klara större fartyg Kostnad i planen milj kr Totalkostnad Genomförande 173 463 2017-2025 5 836 31 471 2014-2025 160 271 2014-2016 373 746 2014-2019 1 109 1 471 2014-2019 Underlagsrapport om Ostlänken Helt enligt Regeringens direktiv har Trafikverket jämfört olika utformningar av Ostlänken samt objektets tidsmässiga genomförande, byggkostnader och olika hastighetsalternativ. Resultatet av jämförelsen redovisas i en underlagsrapport till verkets förslag till nationell plan. Underlagsrapportens slutsatser är att: - Ostlänken bör byggas och utformas för hastigheter upp mot 320 km/h, även om det troligen inte blir aktuellt med högre hastigheter än 250 km/h i det första skedet, - Ostlänken bör av kostnadsskäl byggas med stora lutningar, vilket innebär begränsade möjligheter för tyngre godståg att använda banan, - Ostlänken bör inte dimensioneras för pendeltåg med täta uppehåll. - Ostlänken med dessa förutsättningar kostar cirka 35,5 miljarder kr att bygga ut, - befintlig bana (Järna Nyköping Norrköping) bör bibehållas tills vidare för godstrafik, - det fortsatta arbetet bör studera möjligheterna att bygga Ostlänken på bro eller viadukt för att minska anläggningskostnader samt effekterna av intrång och fragmentering. Under 2013 tar Trafikverket fram förfrågningsunderlag för arbetet med järnvägsplaner med avsikt att teckna kontrakt under våren 2014. Parallellt med denna process arbetar verket med ansökan om Regeringens tillåtlighet. Dessutom tar Trafikverket fram en ny teknisk systemstandard för hastigheter högre än 200 km/h. Målsättningen är att byggstart för en första deletapp av Ostlänken ska ske under 2017. Därefter påbörjas resterande etapper under perioden 2017 2021. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Hans-Erik Eriksson Koordinator Beslut till: Kommunstyrelsen, Näringsdepartementet, Samhällsbyggnadskontoret, Akten 6