BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola



Relevanta dokument
Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Beröring och mjuk hudmassage som stöd vid olika sjukdomstillstånd 3,5 högskolepoäng grundnivå Ht 2017 Stockholm

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

När mamma eller pappa dör

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Att vara närstående vid livets slut

Samtal med den döende människan

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Taktipro UTBILDNINGAR & MATERIAL. Originalmetoden Taktil Massage. wwwtaktil.se

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Validand och valideringshandledare

Döendet. Palliativa rådet

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Palliativ beröring. Erfarenheter från Helhetsvårdens hospice, Bräcke Diakoni, Göteborg

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Biologiskt perspektiv

Validand och valideringshandledare

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

När det gör ont innehåll

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Validering i Sörmland Rev

Till dig som inte ammar

Smärta och obehag. pkc.sll.se

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Massage i skolan - positiva och negativa effekter

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Taktipro- taktil massage som anhörigstöd

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Mål för förlossningsvården i Sverige

Palliativ vård - behovet

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Thulegårdens BPSD arbete

Kommunikation och bemötande. Empati

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

God palliativ vård state of the art

en resurs i vård och omsorg

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum:

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Vad är psykisk ohälsa?

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Smärta och smärtskattning

Hur förklarar man störd central

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Nycklar till den goda vården

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Emotioner: aversion, belöning

SET. Social Emotionell Träning.

Kramar. Kramar får oss att tycka bättre om oss själva och vår omgivning

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Mediyoga i palliativ vård

Transkript:

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet för den mänskliga kroppen och en stark känsla för hur, när och vad man kan göra eftersom man kan ge beröring på så många olika sätt. Berit Seiger Cronfalk 2

Behov av beröring hela livet Centralt för mänskligt liv Källa till tröst Gränser och integritet En utmaning för sjukvårdspersonal Malmsten, Schuster, Meurle-Ponty, Bullington, Berit Seiger Cronfalk 3

Beröring en existentiell handling Omvårdnadspersonal har ofta unika kunskaper och förmågor att genom verbal och ickeverbal kommunikation (ex beröring) skapa relationer och närhet i varje vårdsituation. Schuster (2006) menar att sjuksköterskans sätt att ta i och röra vid en patient som lider är en konkret och existentiell handling. Berit Seiger Cronfalk 4

Fem kategorier Beröring Tröstande (hålla om, stryka eller lägga en hand på axeln, kram) Förenande (skapa kontakt, hålla under armen, ledande) Uppgift/gärning (vända någon i sängen, hjälpa upp, hygiensituationer) Positionera (ett ojämlikt förhållande, beröring som maktmedel) Social (vänskaplig kram, handskakning) Berit Seiger Cronfalk 5

Tre specifika karaktärer relaterade till beröring 1. Gester eller rörelser i aktiviteter som utryck för en pågående process av meningsfulla intensioner. 2. Beskriver vilken verkningsgrad beröring har i förhållande till fysisk kontakt, genom syn, hörsel, emotionell och kognitiv perception, kulturella uttryck och sociala koder. 3. Beskriver den ömsesidiga eller gemensamma beröringen som uttryck för ett givande och tagande samt betydelsen av inre och yttre dimensioner av intim beröring. Chang (2001) Berit Seiger Cronfalk 6

Icke-verbal kommunikation Kroppsspråk Miner Ögonkontakt Beröring Berit Seiger Cronfalk 7

Beröringens fysiologi Tidigare forskning; Vid beröring aktiveras hypofysen som frisätter oxytocin (Dale 1909) Oxytocin bildas i hypotahlamus (supraoptiska och paraventrikulära kärnan) och sprids; - via blodbanan som hormon - som signalsubstans via oxytocinproducerande nervceller i hjärnan - via diffusion (läcker ut)direkt från nervcellerna till olika områden i hjärnan. Berit Seiger Cronfalk 8

Oxytocinets verkningsmekanismer Oxytocinfrisättning påverkar; Serotonin (humör och mättnad) Dopamin (reglering av rörelse och belöning) Acetylkolin (minne, inlärning, aktivitet i magtarmkanalen) Kortisol (stresshormon) Oxytocinfrisättning påverkar autonoma nervsystemet (samverkan mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet) ex sänker blodtryck och puls, kortisolnivåer Berit Seiger Cronfalk 9

Oxytocinets effekter Lindrar smärta Lindrat illamående Lindrad ångest och oro Ökar tarmperistaltiken Förbättrar sårläkning Förbättrar sömn Förbättrar välbefinnandet Social relationer Vid enstaka tillfällen några timmar Vid upprepade tillfällen (massage)- veckor Berit Seiger Cronfalk 10

Huden- ett socialt organ CT- nerver är specialiserade på att sända signaler till limbiska systemet i hjärnan vid lätt hudberöring Löken et al., (2009). När huden utsätts för långsam beröring signalerar känslosinnet välbehag Björnsdotter et al. (2010). De specifika nervtrådarna som återfinns i hårig hud förbinder sig direkt med den del av hjärnan som styr känslor av närhet, välbehag, och trygghet Löken et al (2009), Morrison et al., (2010), Olausson et al., (2002), Triscoli et al., (2013). Vid smärta hänvisar man till teorin kring gate kontroll som bygger på kunskaper om hur ryggmärgens kontrollmekanismer styr smärtimpulser till hjärnan Moayedi & Davies, (2012). Berit Seiger Cronfalk 11

Närhet och värme Berit Seiger Cronfalk 12

Kroppslig omsorg Chang (2001) menar att som vårdpersonal har vi ett oinskränkt maktposition Malmsten (1999) menar att vårdpersonal ofta använder beröringen utan att ens reflektera över dess konsekvenser ex när vi sköter det mest privata hos patienten. Berit Seiger Cronfalk 13

Hygien (tvätt, toalettbesök mm) Påklädning och avklädning Ge mat och dryck Lägga om sår Förflyttning/lägesförändring Berit Seiger Cronfalk 14

Palliativ omsorg Centralt för palliativ vård är de värderingar, förhållningssätt och människosyn som avspeglas i mötet mellan patient, närstående och personal. Det handlar om att se helheten i vården av den döende patienten och dennes familj, att tillgodose såväl fysiska, psykiska, sociala och andliga behov (Ternestedt, 2005) Berit Seiger Cronfalk 15

Mjuk massage Samlingsbegrepp för massagemetoder som syftar till att ge mjuka men fasta strykningar, lätta tryck-, och cirkelrörelser av hudens ytliga strukturer. Mjuk massage inkluderar taktil massage, taktil stimulering, aromamassage, hudmassage eller beröringsmassage. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (Alert- tidiga bedömningar av nya medicinska metoder, 2002) The Cochrane Collaboration, (2006). Berit Seiger Cronfalk 16

Egen forskning - Patienter Egen forskning visar att ca 20 minuters hand eller fotmassage upplevdes ge bekräftelse, närhet, en känsla av omsorg och bidra till existentiellt välbefinnande. Massagen upplevdes även ge en stunds respit, andrum och frihet från sjukdom som motverkade känslor av utsatthet, ensamhet och meningslöshet. Berit Seiger Cronfalk 17

Anhöriga Egen forskning visar också att anhöriga under patientens vårdtid upplevde massagen positivt. Mjuk massage upplevdes bidra till inre styrka, fysisk kraft och energi att orka i vardagen. Anhöriga kände sig omhändertagna och bekräftade, de fick en stunds personlig uppmärksamhet, närhet, omsorg som upplevdes generera existentiellt välbefinnande. De upplevde ro i själen. Berit Seiger Cronfalk 18

Efterlevande Mjuk massage upplevdes ge mänskligt stöd och värme, bekräftelse, omsorg, regelbundet stöd och tröst i rätt tid. Man kände sig uppmärksammad som sörjande. Regelbundenheten skapade en slags rutin att se fram emot och hålla sig i. Reducerade upplevelser och känslor av tomhet, ensamhet, oro och ångest. Berit Seiger Cronfalk 19

När det gäller sorg så sätter sig den i skinnet och ångesten överhuvudtaget sätter sig ju inne i kroppen och i själva huden det är helt tydligt Berit Seiger Cronfalk 20

Pågående forskning Mjuk massage till äldre och multisjuka personer med smärta multisjuka äldre med smärta (Riksföreningen för Åldrandeforskning, Ekhagastiftelsen) Rehabilitering efter stroke: från molekyl till behandling (Hjärnfonden) Mjuk massagebehandling efter stroke hos äldre (PPG) Utvecklingsprojekt Örebro Universitetssjukhus; Stödsamtal och massage till efterlevande Berit Seiger Cronfalk 21

Berit Seiger Cronfalk 22