Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Relevanta dokument
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2017/2018 för förskolorna:

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan 2015/2016

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan Duvans förskola

Östernärke förskoleområde

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Tyck till om förskolans kvalitet!

Innehå llsfö rteckning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

En förskola på kristen grund

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Kvalitet på Sallerups förskolor

Lokal Arbetsplan 16-17

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Verksamhetsplan

Arbetsplan. för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för förskolorna på Öster 1

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kommentarer till kvalitetshjulet

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan 2012/2013 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan 2016/2017 för Björk/Haga Förskolor. Karlslund. Förskola och Skolförvaltning Sydväst Örebro kommun

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Transkript:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Normer och värden 3. Utveckling och lärande 4. Barns inflytande 5. Förskola och hem 6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7. Uppföljning, utvärdering och utveckling Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete 1

1. Inledning Målen och målkriterierna ( Detta sker när ) i den här arbetsplanen är gemensamma för skolområdets nio förskolor. Varje förskola beskriver i sin tur hur de ska arbeta för att nå målen, vilka processer de ska använda. Vi strävar efter samma höga måluppfyllelse i hela skolområdet men vägen dit ser olika ut beroende på faktorer som barngrupper och profiler eller pedagogiska inriktningar som förskolan valt. Denna mångfald i förskolor ses som positivt och berikande och möjliggör dessutom att föräldrar kan välja olika pedagogiska inriktningar men ändå få samma höga kvalitet. Exempel på inriktningar vi har på förskolorna är I ur och Skur, utomhuspedagogik och Reggio Emilia. I skolområdet Ängen ingår bostadsområdena Eklunda, Ladugårdsängen och Sörbyängen, vilka ligger söder om Örebro centrum. Uppdragsgivare är Örebro kommun genom Förskolenämnden. Madeleine Forsberg arbetar som förskolechef för Gåsapigans, Höskullens och Äventyrets förskolor. Anna Lundqvist är förskolechef för förskolorna Eklunda, Fåraherden och Stallbacken. Marine Rosenberg arbetar som förskolechef för förskolorna Ekängen, Kryddgården och I Ur och Skur Lergöken. Förskolecheferna leder verksamheten på förskolorna och utvecklingen av dessa tillsammans med en, och i några fall två, utvecklingsledare. Förskolecheferna och utvecklingsledarna utgör sedan en gemensam ledningsgrupp för skolområdets förskolor. Ledningsgruppen leder till ökad kvalitet på våra förskolor genom att vi hämtar inspiration, kunskap och erfarenheter från alla förskolorna. Kopplade till våra förskolor finns ett hälsoteam bestående av specialpedagog, psykolog, kurator, BVC-sköterskor. Förskolorna i skolområdet Ängen har även en förskollärare med uppdrag att vara pedagogisk handledare för pedagogerna. Gåsapigans förskola är belägen i Ladugårdsängen och består av två avdelningar, lilla för barn i åldrarna 1-3 år och stora för barn som är 3-6 år. Vi strävar efter att alla barn ska se förskolan som trygg, rolig och lärorik. Vår verksamhet utgår från tre värdeord glädje, delaktighet och kommunikation. Förskolan ser styrkan i alla barns olikheter och bemöter varje barn utifrån deras förutsättningar. Vi strävar efter att skapa en miljö som är tillåtande och inspirerande och som stimulerar och utmanar barnen till lust att lära. Vi arbetar med tema- och projektarbete där barnens intressen och frågor är viktiga. Vi dokumenterar för att synliggöra barnens lärprocesser. Varje dag skapar vi tid för den fria leken som vi ser som en viktig del i barnens utveckling och självständighet. I både lek och projekt delas barnen in i mindre grupper för att främja barnens lärande och kommunikation. Förskolan läroplan, Arbetsplan och Trygghetsplan ligger till grund för det dagliga arbetet i verksamheten. 2

2. Normer och värden Under året har varje barn fått rika tillfällen att förstå alla människors lika värde. -Barn och föräldrar känner sig trygga i förskolan. -Förskolan har nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. -Förskolan motverkar traditionella könsmönster och könsroller. -Pedagogerna har ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt. -Förvaltningens verksamhetsidé Det goda mötet är implementerad. Förskolan har upprättat en trygghetsplan som är förankrad och som används aktivt i verksamheten med barnen. Pedagoger för en kontinuerlig dialog kring barnets trygghet med vårdnadshavare. Pedagogerna arbetar med ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt och dokumenterar och synliggör detta för barn och vårdnadshavare. Arbetet utifrån värdegrunden i läroplanen genomsyrar verksamheten. Barnen har fått uppleva att olikheter berikar verksamheten. Förskolan präglas av Goda möten Vi pedagoger strävar efter att vara goda förebilder och bemöta varandra, barnen och vårdnadshavarna med respekt. Vi informerar vårdnadshavarna om Trygghetsplanen på höstens föräldramöte, inskolnings/utvecklingssamtal samt anslår den i hallen och på hemsidan. Avdelningsvis upprättas barnens trygghetsplan under hösten med barnens egna tankar, ord och bilder. Barnens trygghetsplan ska fungera som dokumentation kring värdegrundsarbetet och finnas tillgänglig för barn och pedagoger som ett verktyg under hela läsåret. I barn- och personalgrupp arbetar vi vidare med värdeorden glädje, kommunikation och delaktighet under läsåret. Vi arbetar vidare med materialet Det Goda Mötet från Örebro Kommun i samband med APT. Vid APT och reflektioner lyfter vi genus och normkritiska perspektiv för att medvetandegöra våra språk/miljö och handlingsval. Barnen delas i mindre grupper under dagen för att pedagogerna ska kunna se, höra och möta alla barn. I samband med ny- och överinskolningar av barn arbetar vi med att låta de äldre barnen vara delaktiga genom att vara en fiffig kompis eller fadder. Pedagogerna stämmer av och utvärderar de uppsatta målen fyra gånger per verksamhetsår: augusti, november, januari och april. 3

3. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet främjar lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet och utvecklingen hos alla barn. -Förskolorna har utvecklat ett projektinriktat arbetssätt med pedagogisk dokumentation. -Förskolornas miljö och material är i så stor utsträckning som möjligt giftfri. -Förskolan fokuserar på barns utveckling i språk och matematik. Barnens frågor, tankar och teorier är centrala i verksamheten. Förskolan har en föränderlig miljö och material som lockar till utforskande och lärande. Pedagogerna är närvarande i projekt och i barnens lek för att stödja och utmana barnens utveckling och lärande. Pedagogerna har gjort en kartläggning utifrån giftfri förskola och har påbörjat ett långsiktigt hållbart miljöarbete. Arbetet med barnens språkliga och matematiska utveckling och lärande har prioriterats. Barnens frågor, tankar och teorier tas tillvara genom närvarande pedagoger och synliggörs på avdelningen genom t.ex. blädderblock som sitter uppe med barnens önskemål. Förskolan har en föränderlig och tillgänglig miljö med material som lockar till utforskande och lärande. Material ska i möjligaste mån vara i barnens höjd eller symboliseras med bilder. Vi kommer arbeta med och färdigställa miljön ett rum i taget. Pedagogerna kommer ansvara för olika rum i miljön tillsammans med barnen. Detta arbete kommer följas upp och utvärderas på våra reflektioner. Pedagogerna är fysiskt och psykiskt närvarande med barnen för att kunna observera, utmana, stötta och dokumentera i verksamheten. Vi uppmuntrar barnens språkliga och matematiska utveckling i det dagliga arbetet och i projekten. Vi benämner och sätter ord på att det är matematik och läsinlärning. På stora avdelningen fortsätter vi att utforma en läs- och skrivhörna. Vi gör en kartläggning av material utifrån giftfri förskola och har under läsåret påbörjat ett långsiktigt hållbart miljöarbete. Pedagogerna stämmer av och utvärderar de uppsatta målen fyra gånger per verksamhetsår: augusti, november, januari och april. 4

4. Barns inflytande Under året har varje barn ett reellt inflytande på såväl arbetssätt som på verksamhetens innehåll. -Barns inflytande i förskolan har ökat. -Barnen är delaktiga och har inflytande över sitt lärande. -Barnen har delaktighet och inflytande genom projektinriktat och utforskande arbetssätt. Vi arbetar projektinriktat och utforskande. Verksamheten bygger på barnens samtal, tankar, idéer och behov. Pedagogerna ger barnen möjlighet till olika val under dagen. Vi strävar efter att barnens önskemål och idéer blir en del av vår verksamhet. Vi delar in barnen i mindre grupper för att kunna vara närvarande och lyssna in barnens tankar, idéer och behov. Vi arbetar projektinriktat där barnens tankar, idéer och utforskande tas tillvara. Pedagogerna uppmärksammar åsikter, förklarar och tydliggör när och var det passar och varför eller varför inte. Genom dokumentation på avdelningarna får barnen syn på sin utveckling och sitt lärande. Pedagogerna stämmer av och utvärderar de uppsatta målen fyra gånger per verksamhetsår: augusti, november, januari och april. 5

5. Förskola och hem Under året har vårdnadshavarna getts möjligheter att vara delaktiga i verksamheten. -Vårdnadshavares delaktighet och inflytande har ökat. -Förskolan arbetar i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. -En digital kommunikation mellan förskola och hem finns. -Alla vårdnadshavare har tillgång till Unikum under hösten 2015. Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal två gånger om året, föräldramöte och andra gemensamma träffar. Vårdnadshavare ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vårdnadshavare har en stående inbjudan att delta i sitt barns vardag. Vårdnadshavare ges fortlöpande information om sitt barns vardag bland annat genom digital kommunikation. Pedagogerna är utbildade i Unikum för att kunna använda det aktivt i verksamheten. Vi erbjuder alla vårdnadshavare inskolnings/utvecklingssamtal varje termin samt andra samtal vid vårdnadshavares önskemål. Vårdnadshavare har en stående inbjudan att delta i verksamheten. Vi bjuder in till sommarfest, lucia och andra gemensamma aktiviteter. Vårdnadshavarna erbjuds daglig information om sitt barns vardag vid lämning och hämtning. Pedagogerna utbildas i Unikum under hösten samt disskuterar och planerar hur arbetet ska fortgå på förskolan. Samtliga pedagoger börjar använda Unikum under hösten. Vi introducerar Unikum till vårdnadshavarna på höstens föräldramöte. IT/digital teknik blir succesivt ett hjälpmedel för samverkan med vårdnadshavarna. Informationsbrev delges vårdnadshavarna flera gånger per termin. En brukarenkät delas ut under vårterminen där vårdnadshavarna har möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar kring verksamheten. Pedagogerna stämmer av och utvärderar de uppsatta målen fyra gånger per verksamhetsår: augusti, november, januari och april. 6

6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Under året har samverkan skett med förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. -Rutiner finns för samverkan och samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Vi följer handlingsplanen för övergångar och samverkan i Ängens skolområde. En pedagog per förskola och förskoleklass möts i nätverk om innehåll och organisation av verksamheten. Gåsapigans förskola har en pedagog som möts i ett nätverk om innehåll och organisation av verksamheten. Vi använder oss av skolverkets överlämningsblankett i övergången till förskoleklass. Blanketten fylls i av barnet, vårdnadshavare och pedagog vid vårens utvecklingssamtal. 7

7. Uppföljning, utvärdering och utveckling Varje barns utveckling och lärande dokumenteras kontinuerligt samt följs upp och analyseras för att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och att lära. -Kompetensen i IT/digitala verktyg är höjd hos medarbetarna. Dokumentation är ett verktyg som används för reflektion mellan barn, pedagog och vårdnadshavare. Pedagogisk dokumentation används som underlag för uppföljning, utvärdering och utveckling. Digitala medier används som ett komplement till andra verktyg för att dokumentera och reflektera. Pedagogerna har utvecklat sin kompetens i IT/digitala verktyg. På reflektionstiden gör vi regelbundna avstämningar och diskuterar vilket lärande som sker på avdelningen och hur vi ska arbeta vidare för att utveckla verksamheten och våra projekt. Dokumentation såsom film, bild, ljud m.m. används som underlag vid reflektionerna. Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för utvärdering, utveckling och uppföljning av verksamheten på förskolan. På inskolnings- och utvecklingssamtal används den pedagogiska dokumentation genom t e x Unikum som underlag och komplement. Hur vi arbetar med dokumentation i barngruppen utvecklas och disskuteras under läsåret. Vi ser över möjligheten för inköp av projektor till förskolan. Vi bjuder in och tar hjälp av kunniga kollegor i området för att utveckla vår kompetens inom IT/digitala verktyg. Pedagogerna stämmer av och utvärderar de uppsatta målen fyra gånger per verksamhetsår: augusti, november, januari och april. 8

Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete 9