Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. öka deltagarnas medvetenhet om sina egna och lokala kraftresurser. ge grundinformation om psykisk första hjälp. Hur? - Genom att diskutera och väcka diskussion - Övningar, som ingår i utbildningsmaterialet. Dia 3: Varför behövs psykiskt stöd? - Berätta vad psykiskt stöd är, psykisk första hjälp, psykosocialt stöd Psykosocialt stöd och tjänster En övergripande term för verksamheten, som ordnas för att begränsa följderna för människor av en samhällsolycka, storolycka eller annan specialsituation och för att förebygga och lindra de följder psykisk stress kan medföra. Kan delas in i psykiskt stöd och kyrkans andliga stöd samt socialarbete och -tjänster. Psykiskt stöd Stödverksamhet efter en stressituation på eget initiativ, genom det sociala nätverket, av hjälpare som inte tillhör de professionella inom den psykiska hälsovården, genom frivilligorganisationerna och eventuella andra organisationer. Psykisk första hjälp (del av det psykiska stödet) Psykisk första hjälp är tidsbegränsat psykiskt stöd, som genomförs direkt efter den traumatiska händelsen. Den inriktas på att hjälpa den drabbade i krisens begynnelseskede, vanligen under det första dygnet. I den psykiska första hjälpen koncentrerar man sig på att aktivt lyssna på den drabbade, lugn närvaro och ge tillfälle till vila.
Den drabbade ges en möjlighet att gå igenom händelserna och prata om dem, men någon aktiv hantering initierad av hjälparen ingår inte i den psykiska första hjälpen. Källa: Hynninen T. & Upanne, M. 2006. Akuutti kriisityö kunnissa Nykytila ja kehittämishaasteet. Stakes. Raportteja 2/2006. Social- och hälsovårdsministeriet, Psykosocialt stöd och tjänster vid traumatiska situationer, handbok för kommuner och samkommuner. Publikationer 2009:16 Dia 4: Händelsens chockerande faktorer - Genom att berätta - Traumatiska stressreaktioner och faktorer, God medicinsk praxisrekommendation 2014 Alte Dyregrov: Faktorer som styr individens kris- och katastrofreaktioner Före händelsen - förberedelse, träning - livserfarenhet - psykosocial påfrestning vid tillfället - psykiska och fysiska kraftresurser Individens förhållande till händelsen - intensiteten i förnimmelserna - närheten till händelsen - känsla av kontroll - den egna rollen i räddningsarbetet - grad av fara Efteråt - myndigheternas agerande - socialt nätverk - samhällets inställning - juridik och försäkringar - individens kontrollförmåga
Dia 5: Gruppdiskussion. Vad innehåller följande faktorer eller vad hör till dem? a) Personliga faktorer, till exempel kön, ålder, hälsotillstånd, personlig historia b) Sociala och kulturella faktorer, till exempel familjeförhållanden, sociala nätverk, religion och ritualer c) Miljöförhållanden, till exempel väder, tidpunkt, halka, mörker, årstid, samhälleliga förhållanden d) Själva händelsen, till exempel hurdan händelsen var, hur länge den pågick, hur allvarlig den var, om den var medvetet orsakad En del av faktorerna kan överlappa varandra, t.ex. miljöfaktorer i vidare bemärkelse och sociala och kulturella faktorer. Dia 6: Grupparbete. Case Översvämning. - Alternativa ämnen för grupparbete. - Eldsvåda i ett femvåningshus (inga döda, invånarna i huset evakuerade, två bostäder har kraftiga skador, de boende är äldre personer, barnfamiljer och studenter samt några invandrare) - En nära vän insjuknar. Vännen har bostadsskulder, familj, arbetar/är arbetslös. Dia 7: Grupparbete. Case Översvämning. Fortsättning. - Diskussion i grupper om olika alternativ. a) Reserver, genom att hålla sig lugn, det egna stödnätverket, egna mekanismer för att klara sig/kraftresurser b) Lokala resurser Till exempel skolor för evakuerade Evakueringen är en myndighetsuppgift och på deras ansvar, socialverksamheten ansvarar för nödinkvartering för människor. Psykosocialt stöd: skolhälsovården, företagshälsovården, hälsovårdscentraler, församlingen, eventuellt SOS-kriscentret hos Föreningen för mental hälsa i Finland.
Dia 8: Diskussion. Hur kan Röda Korset hjälpa? - Röda Korsets och Frivilliga räddningstjänstens lokala verksamhet och resurser ett stöd för myndigheterna - Första omsorg, inre beredskap - Man kan också diskutera vad som är individens ansvar och vad som är samhällets ansvar i en sådan situation. Dia 9: Föreläsning. Psykisk första hjälp i samband med en olycka. - Hjälparnas uppgift är att skapa trygghet och harmoni med sitt eget beteende. - En stor del av människorna får hjälp av sina egna kraftresurser, resiliens, eller psykisk hållbarhet eller seghet och samt genom stöd av närstående för att klara svåra händelser i livet. - Hopp. Realistiskt hopp. Att minska rädsla, till exempel: "Du är nu i säkerhet". Att vägleda tilläggshjälp i kretsen. Dia 10: Föreläsning. Psykisk första hjälp. - Att lyssna och vara närvarande - Man kan diskutera beröring. Tillåtelse av den som ska hjälpas. - Att tåla tystnad. Man måste inte prata. Alla vill inte prata. - Kom ihåg tystnadsplikten! - Fysisk första hjälp. PRINCIPER: - Främja trygghet, harmoni, delaktighet, samhörighet, hopp och initiativförmåga - Vad göra? - Hjälp människor att tillgodose sina grundbehov (mat, skydd, brådskande medicinsk vård). - Lyssna på människor, som vill dela sin erfarenhet. Kom ihåg att det inte finns något "rätt" och "fel" sätt att känna inför eller uppleva händelserna. - Sträva till att vara vänlig, medkännande, och realistiskt hoppfull även då människor beter sig besvärligt eller krävande. - Förmedla så noggrann information som möjligt om olyckan eller katastrofen samt räddningsarbetet. - Hjälp människor komma i kontakt med sina nära och kära. - Håll familjemedlemmar tillsammans alltid då det är möjligt. - Ge praktiska råd, som hjälper människor att hjälpa sig själva.
- Uppmuntra och vägled människor att tillgodose sina egna behov enligt möjlighet. - Vägled människor att kontakta lokala myndigheter och organisationer. - Påminn människorna om att hjälp och stöd är på väg (om du vet att så är fallet). Källa: Posttraumatiska stressreaktioner och -störningar God medicinsk praxis-rekommendation 2014, bakgrundsmaterial http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=nix01371&suo situsid=hoi50080 Barbara Juen, professor i psykologi på universitetet i Innsbruck: - Det traditionella aktiva lyssnandet är ett för starkt sätt att närma sig vid psykisk första hjälp (koncentrera dig inte på känslor utan håll dig på en kognitiv nivå) till exempel upprepa inte att olyckan var hemsk vilket förstärker känslan. - Koncentrera dig på stöd och behov av det praktiska och känsloläget (information, aktivitet, att skapa kontakter och utnyttja kraftresurser). - Hjälp människor att kontrollera sin stress (lugna sig), hjälp människor att lösgöra sig från situationen till exempel: "Du är i säkerhet nu", uppmuntra till självbevarelse. Första åtgärder: SE - Se dig omkring och bedöm säkerhetsnivån - Se, om någon är i behov av omedelbar hjälp LYSSNA - Skapa kontakt till människorna som kan behöva stöd - Fråga människorna om vad de behöver och vad de är oroliga över (Lova inget sådant som Du inte kan hålla) - Lyssna och försök lugna (lugn närvaro) FÖRENA - Hjälp människor att ta hand om sina grundbehov och hitta tjänster - Hjälp människor att klara problemsituationer - Ge information (myndigheterna informerar) - Återförena människor med sina närstående och med det sociala stödet Källa: Professor i psykologi Barbara Juen, Universitetet i Innsbruck, ENPS Forum 2013.
Dia 11: Föreläsning. Psykisk första hjälp. - Andra fraser? INTE: "Du är så ung fortfarande." "Jag vet hur du känner dig." - Vad ska du inte göra? - Tvinga eller pressa inte människor att dela med sig av eller berätta om sina erfarenheter, om de inte vill det eller inte är redo för det! - Ge inte tröst som förenklar och förminskar människors rädsla som "Allt går säkert riktigt bra!" - Tala inte om för människor vad de borde känna eller göra enligt Din åsikt! - Tala inte om för människor att deras ångest eller hopplöshet enligt Din åsikt baserar sig på deras egna föreställningar eller beteende! - Lova inget sådant som Du inte kan hålla eller som kanske inte kommer att förverkligas! - Kritisera inte de befintliga stödorganisationerna för människor, som behöver deras tjänster! Källa: Posttraumatiska stressreaktioner och -störningar God medicinsk praxis-rekommendation 2014, bakgrundsmaterial http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=nix01371&suo situsid=hoi50080 Dia 12: Psykisk första hjälp. Sammandrag. - Slutligen till exempel ett litet rollspel i första hjälpen, exempelvis en stukad fot, vad skulle vara psykisk första hjälp i denna situation? Diskutera tillsammans. - Diskussionerna kan utökas även att omfatta vardagslivets situationer, att lyssna och dess betydelse. - Berätta om utbildnings- och gruppverksamhetens former inom Röda Korset och/eller Frivilla räddningstjänsten. Kotimaan valmius 2015/TL