Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Transkript

1 Beslutad av kommunstyrelsen , 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd som de behöver enligt 2 kap. 2 SoL (socialtjänstlagen). Ansvaret gäller under normala förhållanden, vid stora olyckor och katastrofer och vid händelser som bedöms som extraordinära, och det gäller såväl ekonomisk och praktisk hjälp som psykosocialt stöd kom en ny skrift från Socialstyrelsen Krisstöd vid allvarlig händelse avsedda att ersätta det allmänna rådet från Skriften krisstöd vid allvarlig händelse beskriver bl.a. hur samarbetet mellan kommuner och landsting ska organiseras. Vi vet att ju snabbare de drabbade kommer ur den första chockfasen, med kaos, otrygghet, overklighetskänsla och förnekande av det som har hänt, desto mindre blir risken att utveckla långdragna psykiska symptom. Genom gott krisstöd efter principerna närhet, enkelhet, snabbhet och förväntan om att personen själv ska klara krisen, understöds den egna naturliga läkekraften. Grunden för ett gott krisstöd ligger trots detta hos alla de människor som befinner sig runt den drabbade individen och som utgör dennes naturliga nätverk. Kommunalt krisstöd som vi inom Västerviks kommun tidigare benämndes POSOM (Psykologiskt och Socialt Omhändertagande) är en del av Västerviks kommuns krisorganisation. Kommunalt krisstöd syftar till att ge stöd till drabbade och anhöriga vid större olyckor och kriser. Krisstödet är händelsebaserat men kan innebära psykosocial avlastning, att lösa praktiska problem som är relaterade till händelsen, upprätta samlingsplats för akut omhändertagande mm. Krisstödet kan även stödja medborgare som är inblandade i större olyckshändelser på annan plats än inom Västerviks kommuns geografiska områdesansvar. Det kommunala krisstödet ersätter inte normal stödjande verksamhet för människor i kris eller arbetsgivares arbetsmiljöansvar utan är en organisation som kan träda i funktion vid särskilda tillfällen. Samverkan med landstinget är mycket viktigt då det inte alltid är enkelt att dra gränserna mellan sjukvårdens och kommunernas stödinsatser. Ibland är det inte klart vad som i strikt mening är sjukvård och vad som är kommunalt krisstöd.

2 Grunden för en människas krisstöd kommer alltid att vara familj, släkt, vänner, arbetskamrater, grannar och alla andra människor som utgör personens naturliga nätverk. Det är viktigt att samhällets stödinsatser bistår det naturliga nätverket så att det kan fylla sin funktion. Internationell forskning och praktisk erfarenhet visar emellertid att tidiga psykosociala insatser kan lindra det psykiska lidandet och bidra till att den drabbade snabbare kommer ur krisens mest akuta skede. Det kommunala krisstödet ska normalt enbart larmas in när samhällets ordinarie eller vanliga resurser inte räcker till. Dock är varje händelse unik och måste också behandlas utifrån det perspektivet. Bilagor till denna plan (bilagor ej för politiskt beslut) Bilaga 1 Arbetsbeskrivning för ledningsgrupp och stödpersoner Bilaga 2 Checklistor Bilaga 3 Kontaktuppgifter till ledningsgrupp Bilaga 4 Kontaktuppgifter till stödpersoner Bilaga 5 Krisstöd vid allvarlig händelse Ledning och organisation Det kommunala krisstödet består av en ledningsgrupp och av stödpersoner. Socialchefen är ansvarig för krisstödets organisation och ledning. Räddningstjänsten har till uppgift att sammankalla och sköta en stor del av planering och logistik frågor. Ledningsgruppen ska bestå av 1-2 representanter från respektive socialtjänsten, räddningstjänsten, barn och utbildning, polisen, svenska kyrkan och landstinget. Schematisk bild över krisorganisationen Stödpersonerna ska vara anställda av Västerviks kommun och arbetar normalt i sin profession med människor. Uppgifter för Ledningsgrupp och stödperson Ledningsgrupp har till uppgift att: Leda och organisera arbetet och skapa en gemensam bild av händelsen. Upprätta informations- och stödcentrum Samverka med övriga av händelsen berörda organisationer Säkerställa en uppdaterad krisstödsplan och uppdaterade kontaktuppgifter Regelbundet bjuda in ledningsgrupp och stödpersoner för utbildning och övning Hålla sig ajour med ny kunskap, riktlinjer och lagstiftning inom området 2 (5)

3 Säkerställa att rätt antal (mellan 10-16st) stödpersoner finns till förfogande Efter en händelse ansvara för uppföljning och utvärdering Stödpersonernas uppgifter är bland annat att: Vara någon som lyssnar, samtalar och ger omtanke Vara stödpersoner till enskilda drabbade och till familjer Hjälpa till att fixa fram filtar, kläder, kontakter med anhöriga, mat och dryck mm. Hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället för att hjälpa på längre sikt Utbildning / övning / information Utbildning och övning bör ske löpande efter individuellt behov både för ledningsgruppens representanter och för stödpersonerna. Ledningsgruppen träffas minst två gånger varje år och stödpersoner ska erbjudas utbildning/övning alternativt information minst en gång varje år. Kostnader Respektive förvaltning, myndighet och organisation står för sina personalkostnader vid utbildning, övning, möten och insatser. Övriga kostnader vid möten och utbildningar bekostas efter överenskommelse i ledningsgruppen. Viktiga principer vid krisstödsarbetet till de drabbade är: En psykisk krisreaktion är inte någon psykisk sjukdom utan en naturlig, övergående reaktion. Den drabbade förväntas klara av krisen och kunna fungera bra igen. En krisreaktion är utlöst av en yttre händelse, inte på grund av problem hos vissa individer. Den drabbade själv har resurser och huvudansvar för sin återhämtning. Vi kan bistå med stöd, information, omtanke och fysiskt/materiellt stöd. Det egna sociala nätverket, familj, vänner och arbetskamrater är oftast det viktigaste stödet. Avgränsning och ansvar, centralt kommunalt krisstöd eller verksamhetens krisstöd Det centrala kommunala krisstödet ska normalt enbart larmas in när samhällets ordinarie eller vanliga resurser inte räcker till. Dock är varje händelse unik och måste också behandlas utifrån det perspektivet. Det centrala kommunala krisstödet ersätter inte normal stödjande verksamhet för människor i kris eller arbetsgivares arbetsmiljöansvar utan är en organisation som kan träda i funktion vid särskilda tillfällen. 3 (5)

4 I samband med en allvarlig händelse på en arbetsplats eller skola så är det den verksamhetsansvarige som har ansvaret att organisera och leda krishanteringen och krisstödet inom sitt verksamhetsområde. Varje arbetsplats ska ha en plan för krishändelser där ansvarsfördelning, hanteringen av en krishändelse och organisationen är tydlig. När verksamhetens krisstöd aktiviveras tas en kontakt med RCB/TIB för information och konsultation om händelsen och vilket eventuellt behov av stöd som finns. Inlarmning Beslut om inlarmning av krisstödet fattas av någon av följande: Räddningschef i beredskap (RCB)/Tjänsteman i beredskap (TIB) Landstingets TIB Ledningsgruppens medlemmar var för sig Krisstödet aktiveras genom att kontakt tas via telefon med RCB/TIB på telefon nummer eller direkt med någon representant i ledningsgruppen. Inlarmningsrutiner och telefonnummer till RCB/TIB ska finnas hos samtliga kommunala förvaltningar och bolag samt hos polisen, landstinget, kustbevakningen, kriminalvården m.fl. Ledningsgruppens representanter bestämmer själva, i dialog med RCB/TIB, omfattningen av insatsen och om stödpersoner ska ringas in och om samlingsplatser ska upprättas. Representanter från ledningsgruppen kan även ringas in för stöd eller konsultation. När krisstödet aktiveras kommer information om detta läggas ut på kommunens hemsida, kunna meddelas via och kommunens växel. De media som är aktuellt utifrån händelsen kommer att användas, t ex sociala medier, informations- eller myndighetsmeddelande VMA. Uppföljning Ledningsgrupp och stödpersoner ska vid en insats dokumentera vilka som varit drabbade och vilka som varit i kontakt med krisstödet, detta för att undvika att drabbade glöms bort efter händelsen. Uppföljning genom kortfattad information ska ske till drabbade men också till ledningsgruppen, stödpersonerna och ibland även till kommunens krisledningsgrupp. Utvärdering av insatsen görs av de som anses lämpliga utifrån den händelse som skett. 4 (5)

5 Bilaga 1 Arbetsbeskrivning för ledningsgrupp och stödpersoner Instruktion för Ledningsgruppen Ledningsgruppens representanter ska vid inlarmning bege sig till räddningstjänsten på Östersjövägen 4 i Västervik om inget annat meddelas. De som är först på plats startar upp och organiserar arbetet. Ledningsgruppen skapar sig en lägesbild och samverkar med berörda aktörer för att bedöma vilka insatser som kan bli aktuella. Bedömning görs om vilket behov som finns av stödpersoner och eventuella samlingsplatser samt om det kommer krävas några frivilliga resurser. Ledningsgrupp fördelar arbetsuppgifterna, tar kontakt med representanter från kommunledningen, kommunens krisinformationsansvariga, samt landstingets TIB. En person utses att dokumentera. Praktiska problem som kan förekomma t ex transporter av drabbade, övernattning, kläder, mat mm bör planeras omgående. Vid längre insatser planeras för avlösning, både för ledningsgruppen och för stödpersonerna. Vid avslutad aktivitet planeras för uppföljning och utvärdering Instruktion för stödpersonerna: Mottagande av drabbade/anhörig/familjer/vittnen/berörda förbereds och varje person erbjuds kontakt med en stödperson. Stödpersonen ska ta reda på vem personen är och hur den är drabbad samt ta uppgifter om anhöriga och hur de kan nås. Samtal kan sedan även ske gruppvis. Stödpersonen ska ge saklig information som är förmedlad via ledningsgruppen. Viktigt att de drabbade själva får berätta och att alla reaktioner är tillåtna. Närhet, varsamhet, omtanke och lyssnande ska styra arbetet. Hjälpa till att fixa fram filtar, kläder, kontakter med anhöriga, mat och dryck mm. Hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället för att hjälpa på längre sikt. 5 (5)