Ledningsplan för extraordinära händelser

Transkript

1 Västerviks kommun Ledningsplan för extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige , 68 F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Författningssamlingen\Alla författningar\ledningsplan-extraordinara-handelser-kf docx

2 Innehållsförteckning Bilageförteckning 2 Övriga viktiga dokument/planer som hänger ihop med krisorganisationen: 2 Inledning 3 Syfte och målsättning 4 Principer för hantering av samhällsstörningar den Svenska modellen 4 Geografiskt områdesansvar 4 Ansvarsprincipen 4 Likhetsprincipen 4 Närhetsprincipen 4 Sektorsansvar 4 Reglemente för krisledningsnämnden 5 Reglemente 5 Allvarlig olycka, störning eller krishändelse som inte är att anse som en extraordinär händelse 7 Arbetssätt 7 Krisledningsnämnd - strategisk ledning 7 Krisledningsgrupp - stabsledning 7 Kommunens resurser 7 Aktörsgemensamma former 8 Den centrala krisorganisationen 9 Analys och ledning 9 Krisinformation 10 Kommunalt krisstöd 10 Samverkan 11 Övning 11 Revidering 11 Ekonomi 11 Bilaga 1 - Åtgärdskalender för krisledningsnämnden 12 Generell åtgärdskalender 12 Bilaga 2 - Åtgärdskalender för krisledningsgruppen 13 Generell åtgärdskalender 13 1 (14)

3 Bilageförteckning 1 Åtgärdskalender för krisledningsnämnden 2 Åtgärdskalender för krisledningsgruppen Övriga viktiga dokument/planer som hänger ihop med krisorganisationen: Västerviks kommuns säkerhetspolicy Västerviks kommuns risk och sårbarhetsanalys Västerviks kommuns handlingsprogram för skydd och säkerhet Västerviks kommuns krisinformationsplan Västerviks kommuns Krisstödsplan Västerviks kommuns mottagningsstation vid kärnenergiolycka Funktionsbeskrivning för: - stabschef - analys och ledning - upplysningscentral - personal, ekonomi och IT - dokumentation - kriskommunikation 2 (14)

4 Inledning Ledningsplanen beskriver de förutsättningar som krävs för att kommunens verksamhet ska ledas på ett tillfredsställande sätt vid en extraordinär händelse. Ledningsplanen är utformad efter Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Utdrag från lagtext är markerat med kursiv text. Planen tillämpas då en extraordinär händelse inträffar eller berör Västerviks kommun. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. En extraordinär händelse kan exempelvis vara: Väderrelaterad krishändelse Elbortfall Brist på dricksvatten Kommunikationsbortfall Våld i offentlig miljö, till exempel skolskjutning Större oljeoljeutsläpp till havs som når kusten Större olycka, till exempel trafik- eller skogsbrandsolycka Kommunfullmäktige ska fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras inom kommunen och planen ska antas en gång per mandatperiod. Planen har sin utgångspunkt från kommunens risk- och sårbarhetsanalys, som också beslutas varje mandatperiod. 3 (14)

5 Syfte och målsättning Syftet med planen är att skapa grundläggande förmåga att hantera en extraordinär händelse. Förmågorna omfattar ledning, samordning, information och krisförloppet i sin helhet. Målsättning är att det ska finnas en sådan planläggning att befolkningens behov av värme, vatten, el, vård och omsorg, skola, barnomsorg, räddningstjänst och information ska tillgodoses vid en extraordinär händelse. Kommunens ansvar grundas på det geografiska områdesansvaret samt principerna om ansvar, likhet och närhet. Principer för hantering av samhällsstörningar den Svenska modellen Geografiskt områdesansvar Inom kommunens geografiska område ansvarar kommunen för samordningen av arbetet mellan olika aktörer i krishanteringssystemet. Kommunen ansvarar även för att samordna informationsinsatserna under en kris. Ansvarsprincipen Innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under krissituationer. Likhetsprincipen Innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma i normal verksamhet och kris. Närhetsprincipen Innebär att en kris ska hanteras på lägsta möjliga ansvarsnivå i kommunen. Sektorsansvar Är det ansvar statliga myndigheter har för sina sakfrågor av nationell karaktär, oavsett frågornas geografiska anknytning. Sektorsansvaret ser olika ut beroende på vilken sektor som avses. 4 (14)

6 Reglemente för krisledningsnämnden Krisledningsnämnden ska träda i funktion vid händelser av större omfattning, som till exempel: större översvämningar, ras, som en följd av längre tids nederbörd och omfattande snöoväder, omfattande och långvarigt elavbrott med många drabbade kärnkraftsolycka, brand eller annan olycka inom kommunen som berör ett stort antal personer alternativt motsvarande olycka utanför kommunen som berör ett stort antal kommuninvånare, annan händelse där en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner befaras. Krisledningsnämnden ska framförallt inrikta sig på att bedöma den aktuella situationen och de långsiktiga konsekvenserna av händelsen. Besluta om förstärkning av personella, materiella och ekonomiska resurser samt besluta om förändringar i kommunens service och åtaganden. Till stöd för krisledningsnämnden finns en krisledningsgrupp som består av koncernledningsgruppen (KLG) i egenskap av samordnande grupp för kommunkoncernen. Krisledningsgruppen har till uppgift att analysera läget och föredra förslag till beslut i Krisledningsnämnden. Arbetet i krisledningsgruppen leds av en stabschef. Reglemente 1 Huvudarbetsuppgifter/uppgifter med hänvisning till författning Nämnden ansvarar för kommunens hantering av extraordinära händelser samt de övriga uppgifter som regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Krisledningsnämnden träder in Ordföranden i krisledningsnämnden, eller om han eller hon har förhinder vice ordförande eller utsedd ersättare, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Vid en extraordinär händelse sammankallas nämndens ledamöter och ersättare via särskild larmlista, telefon eller på annat lämpligt sätt. 3 Brådskande ärende Ordföranden, eller om han eller hon har förhinder vice ordförande, får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan inväntas. Sådana beslut ska sen snarast anmälas till nämnden. 5 (14)

7 4 Övertagande av övriga nämnders verksamhetsområden samt avveckling av verksamhet Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela, eller delar av, verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Ett sådant beslut ska omgående överlämnas till den nämnd som berörs. Vid en extraordinär händelse har krisledningsnämnden rätt att utnyttja de koncerngemensamma resurser som den begär. För krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. När förhållandena tillåter det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. När krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, får även kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. 5 Redovisning till fullmäktige Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. 6 Plan för extraordinära händelser Krisledningsnämnden ska för varje ny mandatperiod arbeta fram en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. I varje nämnd/styrelses verksamhetsansvar ligger att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys som kan utgöra underlag för hela koncernen. 7 Bistånd mellan kommuner och mellan kommuner och landsting Krisledningsnämnden får på begäran hjälpa andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. 8 Bistånd till enskild Krisledningsnämnden får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Det kan röra sig om att ge enskild tillgång till kommunala kommunikationsmedel eller taxi, möjlighet att ringa samtal från kommunala tjänstemäns mobiltelefoner. Stödet lämnas endast under den extraordinära händelsen. Reparativa stödåtgärder i efterhand omfattas inte av bestämmelsen. 6 (14)

8 9 Hälso- och sjukvård Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid en extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen. 10 Överklagbarhet Krisledningsnämndens beslut att överta verksamhetsansvar och beslutskompetens kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Även andra beslut av nämnden där det inte finns särskilt reglerade överklagandemöjligheter eller överklagandeförbud kan på vanligt sätt överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Beslut som nämnden fattar enligt speciallagstiftning efter övertagande av beslutanderätt från ordinarie nämnder överklagas på vanligt sätt enligt aktuell lagstiftning. Allvarlig olycka, störning eller krishändelse som inte är att anse som en extraordinär händelse Vid en allvarlig olycka, störning eller krishändelse som inte är att anse som en extraordinär händelse, träder krisledningsgruppen (KLG) i funktion som kommunens övergripande krisledning. Kommunens presidium bjuds in att delta för att hålla sig informerade och för att snabbt kunna besluta om att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Krisorganisationen byggs upp utifrån det behov händelsens kräver. För övrigt är arbetssättet detsamma som vid en extraordinär händelse Arbetssätt Krisledningsnämnd - strategisk ledning Krisledningsnämnden utgör den strategiska ledningen. Den strategiska ledningen beslutar i frågor av principiell och övergripande natur och ger uppdrag till krisledningsgruppen. Besluten kan gälla frågor som får stora ekonomiska konsekvenser eller som innebär att viktiga samhällsfunktioner störs, att den kommunala servicen reduceras, väsentliga miljövärden eller att betydande enskilda intressen påverkas. Den strategiska ledningen har inga operativa uppgifter. Krisledningsnämnden är placerad i kommunhuset, Tjustsalen. Krisledningsgrupp - stabsledning Krisledningsgruppen bereder ärenden för beslut till krisledningsnämnden och verkställer de beslut som krisledningsnämnden fattat. En utsedd stabschef leder krisledningsgruppens arbete och genomför stabsorienteringar. Krisledningsgruppen är placerade kommunhuset, Rådmannen. Kommunens resurser Kommunens inklusive de kommunala bolagens samlade resurser ska kunna disponeras vid extraordinära händelser. 7 (14)

9 Aktörsgemensamma former Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar är ett nationellt framtaget arbetssätt för att öka förmågan att hantera samhällsstörningar. Med samhällsstörning menas en händelse som har stor påverkan på samhällets grundläggande funktioner. Använd inriktning och samordning för att fokusera på effekten som ska uppnås Alla aktörer som är med och hanterar samhällsstörningar tillsammans med andra måste etablera kontakter och träffa överenskommelser. Syftet med aktörsgemensamma former är att träffa överenskommelser om inriktning och samordning för att samordnat hantera samhällsstörningen. Alla aktörer behöver kunna agera i former som motsvarar följande: Inriktnings- och samordningskontakt - kontaktpunkt Det är den primära kontaktpunkten in i organisationen för att tidigt kunna agera och initiera åtgärder. Kontaktpunkten tar emot/förmedlar larm eller annan information. Den ser till att rätt mottagare nås i den egna organisationen samt upprätthåller kontaktuppgifter med andra aktörer. I Västerviks kommunkoncern upprätthålls denna funktion genom funktionen räddningschef i beredskap (RCB) som är tillika tjänsteman i beredskap (TIB). Inriktnings- och samordningsfunktion funktioner Är representanter för aktören som har som uppgift att träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning av åtgärder. Funktionen ska bidra till att prioritera åtgärder och resurser till de mest angelägna hjälpbehoven. I Västerviks kommun upprätthålls denna funktion av olika medarbetare beroende på vilken samhällsstörning som inträffat. 8 (14)

10 Den centrala krisorganisationen Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Stabschef Dokumentation Ekonomi Personal IT Analys och ledning Krisinformation Kommunalt krisstöd Utöver den centrala krisorganisationen har respektive förvaltning och kommunalt bolag sin egen krisorganisation som träder i funktion vid en krishändelse. Förvaltningar och kommunala bolag ska säkerställa att krisen hanteras och leds inom respektive ansvarsområde samt att verkställa den centrala krisledningens beslut. Analys och ledning Analys- och ledningsfunktionen ska hjälpa stabschefen att ta fram beslutsunderlag, säkerställa att en uppdaterad lägesbild finns att tillgå, att kartlägga resursbehovet på kort och lång sikt. Funktionen leds av person utsedd av stabschefen och bemannas med personer utifrån den aktuella krishändelse som ska hanteras. 9 (14)

11 Krisinformation Kommunens krisinformationsplan ska ligga till grund för informationsverksamheten vid en kris eller extraordinär händelse. Planen beskriver organisation, arbetsuppgifter och ansvar för hur informationsarbetet ska fungera. Informationschefen är ansvarig och leder informationsarbetet. Ett mål med krisinformationsarbetet är att tiden för informationsvakuumet ska bli så kort som möjligt. Därför är det viktigt att krisinformationskompetens är en integrerad del i krisorganisationen. Kommunalt krisstöd Kommunalt krisstöds uppgift är främst att vid behov under och efter olycka/katastrof upprätta informations- och stödcentra för att förebygga psykisk ohälsa på sikt. Kommunalt krisstöd består av en ledningsgrupp och en grupp med utpekade stödpersoner. Socialchefen är ansvarig för det kommunala krisstödet. 10 (14)

12 Samverkan Beroende på den extraordinära händelsens art och omfattning genomförs samverkan med nationella och regionala myndigheter, kommuner, näringsliv, föreningar och andra organisationer. Samverkan kan omfatta kort information om den extraordinära händelsen ömsesidig information om tillgängliga resurser och eventuellt behov av resurser samordning av information uppehållsplatser, telefonnummer och e-post ytterligare behov av stöd och fördjupad samverkan dialog om gemensamma insatser Övning Övning med krisledningsnämnd och krisledningsgrupp ska ske minst två gånger under varje mandatperiod. Under verksamhetsår där ingen övning är planerad bör förtroendevalda och tjänstemän i krisledningsnämnden och krisledningsgruppen delta på minst en halvdags utbildning för att behålla sin förmåga i respektive befattning. Revidering Räddnings- och säkerhetschefen ansvarar för att denna plan hålls aktuell samt att nödvändiga beslut fattas av rätt instans. Ekonomi Samtliga kostnader för de beslut och aktiviteter som genomförs av krisledningsnämnden och krisledningsgruppen ska redovisas separat. Det görs för att kunna följa upp vad händelsen kostat verksamheterna, samt kan underlätta eventuella kontakter med stat, försäkringsbolag och eftersökning av ersättning. 11 (14)

13 Bilaga 1 - Åtgärdskalender för krisledningsnämnden Generell åtgärdskalender Sammankalla krisledningsnämnden i lokal Tjustsalen, eller upprätta telefonkonferens med krisledningsnämndens medlemmar. Verifiera händelsen. Bedöm och analysera: - den uppkomna situationen. - trolig utveckling. - behov av insatser. Ordföranden beslutar om krisledningsnämnden ska träda i funktion eller inte. Krisledningsnämnden ska framförallt inrikta sig på följande uppgifter Bedöma den aktuella situationen Bedöma de omedelbara och långsiktiga konsekvenserna av händelsen. Besluta om förstärkning av erforderliga personella, materiella och ekonomiska resurser. Besluta om eventuella förändringar i kommunens åtaganden, service och vilka prioriteringar som ska göras. Samverkan med berörda myndigheter, företag och andra organisationer. Säkerställa att man kan ge snabb, saklig och samordnad intern och extern information till media, allmänhet, anställda m.fl. 12 (14)

14 Bilaga 2 - Åtgärdskalender för krisledningsgruppen Generell åtgärdskalender Sammankalla krisledningsgruppen eller upprätta telefonkonferens med krisledningsgruppens medlemmar. Kontrollera sanningshalten genom att motringa. Bedöm och analysera - den uppkomna situationen. - trolig utveckling. - behov av insatser. Beslut tas om krisledningsgruppen ska träda i funktion eller inte. Utse stabschef. Om krisledningsgruppen träder i funktion är uppgifterna främst att Mera ingående orientera/informera sig om den uppkomna situationen genom att kalla in eller kontakta adjungerande till krisledningsgruppen. Inventera personella och materiella resurser som kan tänkas vara till nytta i den uppkomna situationen. Starta krisinformationsorganisationen och förbered information till radio, tv, tidningar, information till allmänheten samt interninformation (se Krisinformationsplan ). Upprätta förbindelser och informera utifrån situationen troliga adjungerande myndigheter och instanser inom och utanför kommunen. Aktivera och/eller förbered - barnpassning till personal eller behövande - utspisning till behövande och personal - eventuellt ordna med logiverksamhet. - eventuellt starta reservkraftsorganisation för värme, el, matlagning med mera. Planlägg så att avlösning kan ske till arbetande personal. Ta fram beslutsunderlag inför beslut som ska tas i Krisledningsnämnden. 13 (14)