KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

Transkript

1 KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

2 1 (2) Innehållsförteckning 1. Inledning Grundprinciper Riskbild Hultsfreds kommun Övergripande mål Samverkan 3 2. Funktioner i kommunens krisorganisation Katastrofledningsgrupp 4,5 2.2 Krisledningsnämnd Kris och säkerhetsgrupp 6 3. Åtgärdskalender vid Extraordinär Händelse Generell åtgärdskalender Upplysningsgrupp POSOM Förvaltningars planerade åtgärder enligt särskild bilaga 8 4. Risk och sårbarhetsanalyser Kommunala nämnder och bolagsstyrelser Utbildning och övning 9

3 2 (9) 1. Inledning Syftet med krishanteringsplanen är att beskriva Hultsfreds kommuns arbetssätt vid en kris eller en händelse som faller under Lagen om Extraordinär Händelse (LEH). Planen ska tjäna som ett stöd för de aktörer som arbetar inom krishantering i Hultsfreds kommun. Planen ska även vara ett verktyg för flera aktörer i samhället som kommunen samarbetar med vid en kris. 1.1 Grundprinciper Utgångspunkten för samhällets krisberedskap är att den lokala nivån utgör grunden och kompletteras med regionala och centrala åtgärder om fallet så kräver. Tre viktiga principer styr det svenska krishanteringssystemet. Ansvarsprincipen innebär att den som i vardagen ansvarar för en samhällsviktig verksamhet även har ansvaret under en kris. Likhetsprincipen innebär att verksamheter så långt som möjligt ska fungera lika väl vid en kris som i normalt läge. Närhetsprincipen innebär att en kris i första hand ska hanteras där den inträffar och av de närmast berörda. För att krishanteringssystemet ska fungera så finns det något som kallas geografiskt områdesansvar. Det innebär att varje kommun har ansvar för sitt egna geografiska område och får inte gå in i annans kommun eller område utan vidare. I korthet innebär det att verka för att före, under och efter en kris samordna krisaktörerna i området samt att under en kris samordna information till allmänhet och media. Dock innebär det inte att den som har det geografiska områdesansvaret övertar ansvaret från någon annan. 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun Hultsfreds kommun har en centralort och flera mindre orter och ett totalt invånarantal på ca personer. Hultsfreds kommuns yta uppgår till totalt 1187 km² areal med mycket skog och ett antal mindre sjöar som upptar 65,49 km². Vi har även Emån som rinner genom vår kommun för att sedan rinna ut i Östersjön. Den stora näringen i kommunen är tillverkningsindustrin tillsammans med lantbruk. Hultsfreds kommun ligger i ett kärnkraftslän med ca 50 km fågelvägen till OKG utanför Oskarshamn. Det är inom den yttre indikeringszonen och därför ingår Hultsfreds kommun i länets kärnberedskap. Kärnkraftsolycka, översvämningar, extremväder, djursjukdomar med mera utgör de riskfaktorer som kommunen kan drabbas av.

4 3 (9) 1.3 Övergripande mål Målet är att kommunen har god beredskap inför större olyckor och katastrofer. Lagen som ska efterföljas är Lagen om Extraordinära Händelser (LEH) och denna krishanteringsplan följer den. Lagen innebär för kommunen: - Risk och sårbarhetsanalys ska göras - Förtroendevalda och tjänstemän ska övas - Kommunen har en rapporteringsskyldighet till länsstyrelsen - Att inneha det geografiska områdesansvaret Kommunfullmäktige ska fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras inom kommunen. Planen ska antas en gång per mandatperiod och revideras varje år om något specifikt har hänt så planen behöver ändras. Kommunen ska värna om befolkningen genom att aktivt verka för en trygghet och säkerhet i kommunen. Kommunens ledningsorganisation ska ha god förmåga att utifrån risker och hot kunna utöva ledning och samordning i kommunen med uthållighet över tid. Kommunen ska verka för enhetliga beredskapsförberedelser samt att dessa genomsyras av säkerhetstänk. Hela kommunens krisledningsorganisation ska övas minst 2 gånger per år Inom varje nämnd/bolagsstyrelse ska det genomföras risk och sårbarhetsanalyser för egen planering och som underlag i planen för krishantering. 1.4 Samverkan Alla kommuner har en rapporteringsskyldighet till Länsstyrelsen. Rapporteringen sker inte enbart vid en krissituation utan även vid de *TiB-veckomöten som hålls varje torsdag telefonledes. Genom det geografiska områdesansvaret har kommunen samordningsansvaret vid en kris och ska ha samverkan mellan såväl regionala som nationella aktörer. Det finns ett antal nätverk som kommunen är representerade i. Bland annat OmRådet där alla aktörer i Kalmar Län finns representerade Polis, Försvarsmakt, Länsstyrelse, Landsting med flera. OmRådets syfte är att: - Sprida aktuell information mellan myndigheter och organisationer - Samordna och prioritera förebyggande insatser - Skapa gemensam grundsyn för operativa insatser - Upprätthålla nätverk Kommunen har upparbetade samverkansrutiner med olika aktörer såsom EoN, LRF, lokala företag med flera. *TiB-veckomöten är avstämningsmöte med Länsstyrelsen, alla kommuner i länet, SMHI, Polis, Försvarsmakt, Landstinget. Initiativet till dessa möten är tagen av Länsstyrelsen och deras Tjänsteman i Beredskap (TiB) medverkar alltid.

5 4 (9) 2. Funktioner i kommunens krisorganisation 2.1 Katastrofledningsgrupp Vid en händelse leds arbetet av kommunens katastrofledningsgrupp som består av ett antal funktioner från den kommunala verksamheten. - Ordförande i kommunstyrelsen - 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen - 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen - Informationsstrateg - Räddningschef - Förbundschef ÖSK (Östra Smålands Kommunaltekniska Förbund) - Säkerhetssamordnare - IT-chef - Socialchef - Miljö och byggnadschef - Kostchef - IT-samordnare - Barn och utbildningschef - Adjungerande förvaltningschefer vid behov Katastrofledningsgruppens uppgifter: Leder arbetet i stort samt prioriterar uppgifterna och insatserna Svarar för den övergripande samordningen av kommunens insatser i de fall dessa inte kan kopplas till räddningstjänst Svarar för samordning med andra aktörer på riks, regional och lokal nivå Svarar genom informationsstrategen för all information till allmänheten Beslut i katastrofledningsgruppen Som lednings- och samordningsorgan kommer gruppens inriktning att ha stor betydelse för övriga beslut inom förvaltningar och nämnder i det aktuella läget. Katastrofledningsgruppens beslut dokumenteras löpande. Arbetssätt Katastrofledningsgruppen träder i funktion då elavbrott, snöoväder, översvämningar eller andra händelser drabbar samhällsviktiga funktioner. Ordföranden eller Räddningschef i Beredskap (RCB) tillika Tjänsteman i Beredskap (TIB) beslutar när katastrofledningsgruppen ska sammankallas och starta sitt arbete Katastrofledningsgruppen ska kunna disponera resurser som ställs till förfogande från övriga delar av totalförsvaret.

6 5 (9) Bemanning Gruppen ska bemannas så att verksamheten kan pågå minst en vecka. Grundbemanningen ska vara ordförande med mandat, sekreterare, samordnande tjänsteman och omvärldsbevakare. Vid behov knyts olika förvaltningars expertis till gruppen. Arbetsplats Gruppens arbetsplats är räddningstjänstens lokaler på Andersbovägen 13 i Hultsfred. På arbetsplatsen finns: Reservel Kartmaterial Bra kommunikationsmöjligheter, datanätverk Beredskapsplaner och övriga planer Rakel Datorer

7 6 (9) 2.2 Krisledningsnämnd Ordföranden (eller vice ordföranden då ordinarie har förhinder) i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd i Hultsfreds kommun. Till sin hjälp har nämnden katastrofledningsgruppen och andra aktörer som de finner lämpliga, både kommunala och privata. Vid en extraordinär händelse, som inte faller under Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO), tas beslutsbefogenheter och ansvar för åtgärder och ledning över av krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden har full delegation vid en extraordinär händelse. Utgångspunkten för krisledningsnämndens ikraftträdande är tidsaspekten. När någon tidspress inte längre föreligger och så snart som den ordinarie organisationen har förutsättningar att leda verksamheten ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Uppgift - Tolka kommunens roll vid en extraordinär händelse - Företräda kommunen och ge en samlad bild av läget - Fatta beslut om den kommunala organisationen (uppgifter och resurser) - Ange inriktning, bedöma behovet av och verka för samordning eller prioritering beträffande samhällsverksamheten inom kommunens geografiska områdesansvar - Samverka med externa intressenter efter krav och behov - Vid behov begära bistånd utifrån 2.3 Kris och säkerhetsgrupp I kommunen finns en kris och säkerhetsgrupp som består av en representant från alla förvaltningar. - Räddningstjänsten - Barn och utbildningsförvaltningen - Socialförvaltningen - ÖSK (Östra Smålands Kommunaltekniska Förbund) - AB Hultsfreds bostäder - Ekonomikontoret - Kultur och fritid - Miljö och byggnadskontoret - IT-kontoret - Personalkontoret - Kommunkansli - Vid behov adjungerande verksamheter Denna grupp har till uppgift att göra övningsupplägg till katastrofledningsgruppen. Ta fram risker och hot från respektive förvaltning som senare ska bli underlag för kommunens risk och sårbarhetsanalys. Kris och säkerhetsgruppen diskuterar även lokala frågor som rör kommunen till exempel larmanordningar på kommunala byggnader, vaktbolag. Kris och säkerhetsgruppen har ingen beslutanderätt vad gäller ekonomiska frågor utan de hänvisas till katastrofledningsgruppen.

8 7 (9) 3. Åtgärdskalender vid Extraordinär Händelse 3.1 Generell åtgärdskalender Vid en händelse i samhället av den digniteten att RCB anser det nödvändigt ska ordförande eller RCB kalla in katastrofledningsgruppen. När gruppen är samlad och eventuell telefonkontakt med de som inte kan närvara har upprättats sker följande: - Kontrollera sanningshalten genom att motringa till RCB - Bedöma och analysera Den uppkomna situationen Den troliga utvecklingen Behovet av insatser - Därefter tar ordförande beslut om katastrofledningsgruppen ska träda i funktion i skarpt läge. Om katastrofledningsgruppen träder i funktion är uppgifterna främst att - Mera ingående informera sig om den uppkomna situationen genom att kalla in eller kontakta adjungerande, lokala aktörer, RCB för att få en klar bild av det inträffade - Inventera personella och materiella resurser som kan vara till nytta vid den uppkomna situationen - Lämna lägesrapport till länsstyrelsen. Rapportera i *WIS2 och informera adjungerande myndigheter och instanser inom och utanför kommunen - Ha en plan för eventuell skiftgång av katastrofledningsgrupp - Aktivera eller förbereda kommunens sociala verksamhet till exempel barnpassning eller mat för behövande, logistikverksamhet, logiverksamhet - Alltid dokumentera åtgärderna Vid extra ordinära händelser tar alltid krisledningsnämnden över befogenheterna. (se 2.2 krisledningsnämnd) finns i reglementet antagen av kommunstyrelsen *WIS 2 är ett rapporteringssystem där nationella, regionala och lokala aktörer ska skriva in sina erfarenheter och delge andra vad som händer i sitt område.

9 8 (9) 3.2 Upplysningsgruppen Organisation - Informationsstrategen är sammankallande i upplysningsgruppen och ingår som ordinarie ledamot i katastrofledningsgruppen - Upplysningsgruppens uppgift vid en händelse är att svara på frågor, inhämta fakta, uppdatera kommunens hemsida, omvärldsbevakning, klara de IT-frågor som uppkommer i gruppens arbete, dokumentera gruppens arbete och arrangera pressträffar efter katastrofledningsgruppens direktiv - Personalen vid kommunhusets reception ingår i upplysningsgruppen och har till uppgift att koppla inkommande samtal vidare till rätt funktion. Åtgärdskalender - Personalen i upplysningsgruppen sammankallas snarast för att starta sitt arbete. Syftet med snabb sammankallning är att ge information om det uppkomna läget och hur det fortsatta arbetet ska bedrivas - För att få en verksamhet som når över tid (en vecka) är det viktigt att man planerar en dygnet runt service i kommunhusets reception. För att uppnå den servicen måste tjänster köpas från extern aktör. - De arbetslokaler som står till förfogande för upplysningsgruppen är på räddningstjänsten med närhet till katastrofledningsgrupp, Rakel med mera - Snarast lägga ut aktuell information på - Bevaka det som sker på sociala medier och agera på dessa arenor - Informationsinsatser som kan behövas förbereds - Informera kommunal personal och de kommunala bolagen via intranätet och genom e-post - Organisera pressträffar efter katastrofledningsgruppens direktiv 3.3 POSOM POSOM är en förkortning av Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid akuta kriser, olyckor och katastrofer. POSOM bygger på frivillighet men de personer som åtar sig ett uppdrag vid en olycka får ersättning. Gruppen består av en styrgrupp med tjänstemän i beslutande ställning som i sin tur har ett antal funktioner som kan ringas in vid behov. Det behöver inte vara kommunala tjänstemän, utan kan lika gärna vara en präst, röda korset eller annan funktion som behövs för varje specifikt uppdrag. Sammankallande för gruppen är socialförvaltningen. Handlingsplan i särskild bilaga. 3.4 Förvaltningars planerade åtgärder vid extraordinär händelse enligt särskild bilaga

10 9 (9) 4. Risk och sårbarhetsanalyser 4.1 Kommunala nämnder och bolagsstyrelser Inom varje verksamhetsområde ska det genomföras regelbundna risk och sårbarhetsanalyser. Dessa analyser utgör ett viktigt underlag för deras organisation att jobba efter. De utgör även ett viktigt underlag för kommunens övningsverksamhet. Förvaltningarna och bolagen ska kontinuerligt öva och träna sin personal på realistiska situationer som kan uppstå vid en extraordinär händelse. På så vis minimeras överraskningsmomenten och personalen kan agera snabbare, säkrare och mer effektivt vid händelse. 4.2 Utbildning och övning Syftet med utbildnings och övningsverksamheten är att: - Utveckla förmågan hos kommunens förtroendevalda och anställda vid en händelse som drabbar kommunen - Utveckla samverkansrutiner mellan kommunen och andra myndigheter, organisationer, företag på lokal och regional nivå. - Utnyttja alla hjälpresurser i samhället - Öka säkerhet och risktänkandet inom den egna kommunen genom att skaffa kunskap från övning eller utbildning under minst två tillfällen per år - Övning och utbildning ska ses som en del i en process där gjorda erfarenheter ger upphov till konstruktiva diskussioner och lösningar inom säkerhetsarbetet - Öka personkännedomen hos personal och andra lokala aktörer som ska verka inom krisarbetet