Tanums kommun Budget 2016 kommunstyrelsens förslag 1
BUDGET 2016 I KORTHET... 3 VISION... 5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 5 OMVÄRLD... 8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 10 REDOVISNINGSPRINCIPER... 12 RESULTATBUDGET... 13 FINANSIERINGSBUDGET... 13 BALANSBUDGET... 14 EKONOMISK ANALYS... 17 RISKANALYS... 23 KÄNSLIGHETSANALYS... 25 DRIFTBUDGET... 26 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG... 27 NÄMNDSREDOVISNING... 28 Kommunstyrelsen... 28 Tekniska nämnden... 35 Miljö- och byggnadsnämnden... 43 Barn- och utbildningsnämnden... 49 Omsorgsnämnden... 55 Kommunrevisionen... 65 INVESTERINGSBUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-2018... 66 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT... 68 KOMMUNALA BOLAG... 71 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER... 72 FOLKHÄLSA... 78 MILJÖ... 79 TILLGÄNGLIGHET... 81 BEGREPPSFÖRKLARING... 83 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN... 84 2
BUDGET 2016 I KORTHET Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 21,56 kronor. Kommunalskatten har varit oförändrad sedan 2004. Resultat Budgeten redovisar ett överskott på 6,0 mkr. Det budgeterade resultatet innebär att kommunens lever upp till balanskravet men når inte upp till det nuvarande ekonomiska målet som kommunfullmäktige fastställt. Det är viktigt att upprätthålla en hög resultatnivå för att kunna internfinansiera investeringarna och därmed minska behovet av extern upplåning. Satsningar på skola och omsorg Alla nämnder kompenseras fullt ut för beräknade pris- och löneökningar. Ramjusteringar görs också för volymförändringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Barn- och utbildningsnämnden utökas med 1,4 mkr utöver kompensation för pris- och löneökningar och justeringar för volymförändringar. I kompletteringsbudget 2015 ökades barn- och utbildningsnämndens ram med 3,1 mkr för att bland annat finansiera ökade kostnader inom gymnasieskolan, Komvux och SFI. I budget 2016 utökas nämndens ram med ytterligare 1,4 mkr, vilket avser helårseffekt av denna resursförstärkning. En modell för prestationsanslag som innebär att samtliga verksamheter inom Tanums gymnasieskola finansieras med prestationsanslag infördes i kompletteringsbudget 2015. Syftet är att öka följsamheten mellan ekonomi och elevantal. Hittills är det endast gymnasieverksamheten som haft prestationsanslag. Nu införs även för Komvux, SFI och det s.k. introduktionsprogrammet inom gymnasieskolan Omsorgsnämndens budgetram ökades med 1,0 mkr i kompletteringsbudget 2015 avseende ökad volym inom handikappomsorg för insatsen daglig verksamhet. På helårsbasis innebär det ökade kostnader med 2,0 mkr. Övriga nämnders budgeterar räknas upp med pris- och löneökningar men hålls i övrigt oförändrade. Investeringsbudget Investeringsbudgeten uppgår till totalt 130,0 mkr i 2016 års budget. Av investeringarna avser 63,0 mkr VA-verksamheten. Genom satsningar på VA-investeringar och exploateringsverksamhet prioriteras arbetet med att ta fram nya bostäder och verksamhetsmark. VA-investeringarna innebär stora miljöförbättringar men ger också förutsättning för utbyggnad av nya bostäder. Budgetförslaget innehåller anslag för etapp 2b av Bodalsverket som innebär att Fjällbacka reningsverk avvecklas och Fjällbacka ansluts till Bodalsverket. Investeringen innebär att nya utvecklingsmöjligheter i Fjällbacka centrum tillskapas. För att förbättra vattenförsörjningen görs investeringar dels i vattenverket i Tanumshede och dels i förbättrad kapacitet för vattenförsörjningen för Fjällbacka och kommunens södra delar. En tillbyggnad av Tanumskolans mellanstadiedel sker med cirka 1400 kvm. Investeringen i nya skollokaler är beräknad till cirka 36 mkr. Denna tillbyggnad rymmer de cirka 100 elever som nu går på Hedeskolan, fritidshemsverksamheten samt delar av Särskolan. Ytterligare elever kan beredas plats vid framtida behov. På Hedeskolan frigörs plats för upp till 80 förskolebarn. Provisoriska förskolelokaler kan avvecklas. Sammanlagt innebär detta ett nettotillskott med upp till 60 platser jämfört med idag För att ge förutsättningar för fortsatt utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden avsätts sammanlagt 6,2 mkr i investeringsbudgeten. För att förbättra infrastruktur och utvecklingsmöjligheter för Grebbestad samhälle pågår planarbete för Västra vägen. Planarbetet beräknas vara klart 2018, i budgeten för 2018 och 2019 budgeteras för byggnation av Västra vägen Bland övriga större investeringar kan nämnas GC-väg och åtgärder vid badplatsen i Grebbestad med 3,6 mkr och satsning på Tanumshede centrum med 1,2 mkr. 3
Höjd Va-taxa För att finansiera de höga VA-investeringarna föreslås taxan för vatten och avlopp att höjas med sex procent. Långfristig skuld Den ökade investeringsvolymen de senaste åren har gjort att låneskulden ökat. 2016 års budget innebär ökad låneskuld med 55,0 mkr till 465,0 mkr. Räntenetto Räntenettot i budget 2016 beräknas till 11,0 mkr, varav räntekostnaderna beräknas till sammanlagt 12,0 mkr. Ränteintäkterna beräknas till sammanlagt 1,0 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2016 innebär en soliditet på 11,1 procent Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 33,9 procent. Nämndernas ramar i budget 2016 Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 45,8 mkr 27,8 mkr 5,2 mkr 292,9 mkr 278,0 mkr 0,8 mkr Verksamhetsförändringar per nämnd Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, framför allt inom fritidshem. Även elevtalen inom grundskolan väntas öka betydligt. Antalet elever inom gymnasiet och SFI-verksamheten väntas också öka. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram ökar med 2 900 tkr. I budget 2016 utökas barn- och utbildningsnämndens ram med ytterligare 1 425 tkr, vilket avser helårseffekt av den resursförstärkning för Tanums gymnasieskola som beslutades i kompletteringsbudget 2016. Omsorgsnämnden Antalet äldre ökar under 2016, framför allt i åldersgruppen mellan 70-79 år. Volymförändringarna innebär en ökning av omsorgsnämndens ram med 1 300 tkr. I budget 2016 utökas omsorgsnämndens ram med ytterligare 1 000 tkr, vilket avser helårseffekt av den resursförstärkning för ökad volym inom funktionshinder och daglig verksamhet som beslutades i kompletteringsbudget 2016. 4
VISION Tanum är en kommun som kännetecknas av småskalighet, entreprenörskap och närhet till natur och vatten. Med förankring i historien, som återspeglas i hällristningar och kulturmiljöer, ska hela kommunen utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som stärker Tanums identitet med livskraftiga samhällen och en levande landsbygd. Tanums kommuns vision är att kommunen ska växa till 13 000 invånare. Visionen symboliserar den positiva utveckling som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom satsningar på i första hand områdena boende, infrastruktur och näringsliv. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen vilket innebär att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär också en värdesäkring av det egna kapitalet. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning av den samlade utvecklingen och resultatet för de prioriterade verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställer i budgeten. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. För att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd ska målen för mer än hälften av de prioriterade verksamhetsmålen uppfyllas. Prioriterade verksamhetsmål Kommunfullmäktige beslutar i budgeten om ett antal prioriterade verksamhetsmål. De prioriterade målen beskriver vad kommunens olika verksamheter ska uppnå och ska ses som den samlade övergripande målsättningen för kommunens som helhet. För varje prioriterat verksamhetsmål finns en eller flera indikatorer som används för avgöra om verksamhetsmålet är uppfyllt eller inte. Boende Kommunen ska möjliggöra produktion av 300 bostäder under mandatperioden samt erbjuda villatomter i kommunens större samhällen till marknadsmässiga priser. Indikatorer: Antalet färdigställda bostäder per år Antal villatomter som finns till försäljning Näringsliv Kommunen ska skapa förutsättningar för att fler arbetstillfällen skapas. Kommunen ska förbättra företagsklimatet och utveckla myndighetsutövningen utifrån företagarnas behov. Indikatorer: Statistik sysselsättning (SCB) Svensk näringslivs ranking Insiktsmätning (SKL) 5
Infrastruktur Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Alla i Tanum ska ha tillgång till bredband. Infrastrukturen i kustsamhällena ska förbättras. Indikatorer: Andel hushåll som har bredband Fysisk planering Kommunen ska ha en planberedskap som möjliggör byggande av bostäder och framtagande av verksamhetsmark. Indikatorer: Antalet färdigställda planer Antalet bostäder som färdigställda detaljplaner möjliggör Verksamhetsmark som färdigställda detaljplaner medger Antalet bostäder i detaljplaner som fastställts under året(antal/år) Service Alla ärenden behandlas sakligt, korrekt, snabbt och med ett gott bemötande. Genom att aktivt kommunicera med invånare och intressenter ska kommunen underlätta och påskynda ärendehanteringen. Indikatorer: Tillgänglighetsmätningar telefoni och e-post (Kvalitet i korthet) Undersökning av kommunala hemsidor (SKL) Utbildning Verksamheten ska präglas av trygghet, trivsel och respekt och alla elever ska bli behöriga till nästa nivå. Indikatorer: Andelen elever som är behöriga till gymnasiet (Skolverket) Andelen elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år (Skolverket) Enkät om trivsel i skolan (Kvalitet i korthet) Äldreomsorg Verksamheten ska utgå från individens behov och självbestämmande. Ett respektfullt bemötande ska prägla arbetet. Äldreboende ska finnas på olika orter. För äldre ska det finnas boenden med olika boendeformer. Indikatorer: Serviceutbud på särskilt boende och hemtjänst (Kvalitet i korthet) Brukarundersökningar för särskilt boende och hemtjänst (Kvalitet i korthet) Kultur och fritid Kommunen ska, i samverkan med föreningar och andra aktörer, skapa förutsättningar för ett varierat och rikt utbud inom kultur och fritid för alla. Kommunen ska, tillsammans med andra aktörer, arbeta för att utveckla Världsarvet som besöksmål. Indikatorer: Antal genomförda föreningsaktiviteter Antal kulturaktiviteter Antal föreningar i kommunen Antal besök på Vitlycke och Världsarvets rastplats Teknisk service Kommunen ska tillgodose behovet av VA på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunen ska utifrån en lokalförsörjningsplan tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler. Indikatorer: VA-taxa (Svenskt vatten) Kapacitetsutrymme VA Lokalkostnad per kvm 6
Resultatutjämningsreserv (RUR) Avsättning till resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultatutjämningsreserven ska inte överstiga tio procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Disponering av resultatutjämningsreserv Beslut om kommande års reservering fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Disponering får göras när prognosen för det årliga underliggande skatteunderlaget för riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I de fall nämnderna uppvisar underskott samtidigt som skatteintäkterna är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren bör disposition ur resultatutjämningsreserven ske endast för den del av ett underskott som beror på lägre skatteintäkter än genomsnittligt. Balanskravsutredning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Budget 2016 I budget 2014 gjordes en avsättning med 15 mkr till resultatutjämningsreserven. I bokslut 2014 och budget 2015 gjordes ingen avsättning till eller disposition ur resultatutjämningsreserven. I budget 2016 görs inte någon avsättning till eller disposition ur resultatutjämningsreserven. 7
OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Internationell ekonomi Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Också i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina har tillväxttakten bromsat upp rejält. I USA pressas industrin av den starka dollarn. Det ser då bättre ut för inhemsk efterfrågan. Bostadsinvesteringarna är på väg upp och tjänstesektorn går relativt starkt. Utvecklingen på den amerikanska arbetsmarknaden är fortsatt stark och arbetslösheten är nästan nere på samma nivå som före finanskrisen. Den amerikanska ekonomin fortsätter växa med 2½ 3 procent årligen, vilket i stort sett är i linje med hur det sett ut historiskt. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsätta att försvagas. En väsentlig del i detta är en svagare utveckling av byggnadsinvesteringarna, vilket härrör från osäkerhet på bostadsmarknaden. Oron har också varit stor på de kinesiska finansiella marknaderna med betydande prisfall på Shanghaibörsen under sommaren. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshore-investeringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi och tillväxten i BNP reduceras högst väsentligt. Trots fallande krona och expansiv finans- och penningpolitik har traditionell export endast delvis kunnat kompensera investeringsbortfallet. Oljepriset har under det senaste året mer än halverats i dollar räknat. Även en lång rad andra råvarupriser har backat påtagligt. De lägre råvarupriserna har bidragit till att inflationen i många länder bitit sig fast på låga nivåer. Centralbankerna har med olika åtgärder försökt pressa upp inflationen, men utan att i någon nämnvärd grad ha lyckats. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt tre procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära två procent. Under 2015 och 2016 växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. Antalet invånare i Sverige växer för närvarande snabbt till följd av en omfattande flyktinginvandring. Under de närmaste åren beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det kan jämföras med en årlig tillväxt på i genomsnitt knappt 0,5 procent under de tre senaste decennierna. Den samhällsekonomiska utvecklingen åren 2017 2019 är mer osäker. Prognosen ä en långsammare tillväxt och stigande räntor. De offentliga finanserna beräknas visa underskott alla år fram till 2019, men underskottet förväntas gradvis minska. Kalkylåren efter 2016 visar också måttligare sysselsättningsökning och stagnerande arbetslöshet. Riksbanken sänkte under 2012 och 2013 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 0,75 procent. Under 2014 har Riksbanken fortsatt att sänka reporäntan. I december togs beslut att sänka reporäntan till 0,0 procent. I februari 2015 beslutade Riksbanken om en sänkning till -0,10 procent. I mars sänkte Riksbanken med 0,15 procentenheter till -0,25 procent för att i juli sänka med ytterligare 0,10 procentenheter till -0,35 procent. Riksbanken beräknas inte påbörja räntehöjningar förrän en bra bit in på 2016. Det är första gången i historien som Riksbankens styrränta är negativ. De korta marknadsräntorna har sjunkit i takt med Riksbankens räntesänkningar och låg i slutet av augusti på -0,32 procent. Den femåriga swapräntan sjönk under 2014 och noterades i slutet av december 2014 till 0,65 procent. Den femåriga räntan har fortsatt att ligga kvar på en låg nivå under 2015 och noterades i slutet av augusti till 0,52 procent. I takt med att konjunkturutsikterna förbättras bör obligationsräntorna åter stiga men beräknas ändå ligga ändå kvar på en låg nivå under det närmaste åren. 8
Västsverige Stämningsläget inom näringslivet i Västra Götaland har förbättrats sedan i höstas och företagens konjunkturbedömningar är i huvudsak positiva. Den goda utvecklingen avspeglas också i sysselsättningen som sammantaget har ökat. Den starkaste konjunkturen i länet hittar vi för närvarande i Göteborg med förbättringar inom i stort sett samtliga branscher. Här är läget något starkare än normalt medan konjunkturbilden för övriga delregioner pekar på ett mer normalt läge. Konjunkturläget i Fyrbodalsområdet uppvisar en svag förbättring. Tillverkningsindustrin och byggkonjunkturen har försämrats medan sällanköpshandelns läge stärkts och branschen uppvisar ökad lönsamhet. En försvagad norsk ekonomi och norsk krona påverkar besöksnäring och handel i norra Bohuslän. Andelen arbetslösa i Västra Götaland har minskat i juni 2015 jämfört med samma månad förra året. Även ungdomsarbetslösheten har minskat under perioden. I juni var totalt var ca 54 700 personer (6,9 procent) inskrivna som arbetslösa (öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd) på Arbetsförmedlingen i Västra Götaland: Högst arbetslöshet i länet hade Trollhättan med Öckerö hade lägst arbetslöshet. Arbetslösheten i Tanum uppgick i juni till 3,4 procent vilket är bland de lägsta i länet. Kommunsektorn Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer besvärligt. Landstingens samlade resultat väntas försämras rejält 2015, till ett underskott på en miljard kronor. Även kommunernas samlade resultat försämras kraftigt, för andra året i rad, till sju miljarder kronor, trots tillskott av bland annat AFA-pengar. Allt fler kommuner och landsting beräknas redovisa negativa resultat. År 2016 beräknas kommunerna klara verksamheterna utan skattehöjningar, med endast en mindre resultatförsämring främst beroende på att 2016 bjuder på den högsta ökningen av skatteunderlaget hittills under 2000-talet, 5,5 procent. Den viktigaste orsaken till den svaga ekonomin är det höga kostnadstrycket. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. Det som nu tillkommer är en stor invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Ytterligare en faktor som driver på kostnaderna är de riktade tillfälliga statsbidragen till kommuner och landsting. Det finns i dagsläget över 80 riktade statsbidrag som vart och ett motsvarar någon statlig reform med förhoppningar om förbättringar i de kommunala verksamheterna. Ett annat, och nytt, inslag i relationerna mellan staten och kommunsektorn är att kommunsektorn förväntas vara med och finansiera investeringar i exempelvis infrastruktur som rimligtvis borde vara statliga åtaganden. Omfattande investeringar i bostäder, infrastruktur och kollektivtrafik samt en ökad omfattning av ersättningsinvesteringar medför ökade avskrivnings- och räntekostnader. Det finns även en underliggande ökning av pensionskostnaderna, som blir allt kraftigare, då antalet kommunala pensionärer ökar samtidigt som intjänandekostnaderna för de anställda ökar. Det kommunala underlaget har ökar kraftigt i reala termer de senaste åren de senaste åren främst beroende på att sysselsättningen och antalet arbetade timmar ökat. Skatteunderlaget 2016 beräknas öka med 5,5 procent vilket är den högsta siffran på 2000-talet. Åren efter 2016 beräknas tillväxten av skatteunderlaget bli lägre. 9
BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Efter att ha minskat med totalt 100 personer under 2011 och 2012 har invånarantalet ökat under 2013 och 2014 med sammanlagt 76 personer. Tanums befolkning ökade med 43 personer under 2014 och uppgick den 31 december 2014 till 12 346 personer. Tanums invånarantal har, sett över den senaste tioårsperioden, legat på en stabil nivå kring 12 300 även om invånarantalet enstaka år ökat eller minskat. Förhållandevis stora födelseunderskott har kunnat kompenseras med betydande inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1993. År 2014 uppgick födelsenettot till -31. Födelsetalen ökade något under 2014 och uppgick till 124 personer. Under perioden 2005-2014 har Tanum haft ett negativt födelsenetto på totalt 445 personer. Bortsett från mindre flyttningsunderskott 2005 och 2012 har Tanums haft ett positivt flyttnetto varje år sedan 1997. År 2014 uppgick flyttnettot till 74 personer. Under perioden 2005-2014 har Tanum haft ett positivt flyttnetto på totalt 473 personer. Befolkningsutveckling 2005-2014 Totalt årl. förändring 2005 12 252-65 2006 12 253 1 2007 12 246-7 2008 12 271 25 2009 12 253-18 2010 12 370 117 2011 12 320-50 2012 12 270-50 2013 12 303 33 2014 12 346 43 Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2014 med 100 personer, medan antalet över 80 år minskade marginellt. Sett över den senaste tioårsperioden har antalet personer i åldern 65-79 år ökat med drygt 650 personer nedan antalet över åttio år är oförändrat. Den senaste tioårsperioden har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 420 personer. Födelsetalen har legat på en låg nivå de senaste 15 åren. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har minskat med 160 personer sedan 2005. Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2016 bygger på ett befolkningsantagande på 12 443 den 1 november 20105. Befolkningsantagandet bygger på senast kända befolkningssiffra från den 30 juni 2015. Elevtalsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, framför allt inom fritidshem. Även elevtalen inom grundskolan väntas öka betydligt. Antalet elever inom gymnasiet och SFI-verksamheten väntas också öka. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram ökar med 2 900 tkr. Elevantal Förändr. Prest.anslag 2015 2016 volym 2016 elev/år Förskola (heltid) 413 412-1 58 740 Pedagogisk omsorg 70 72 2 43 734 Fritidshem (heltid) 476 493 17 33 141 Kooperativ 69 72 3 58 740 Grundskola 1 168 1 205 37 37 080 Gymnasieskola 303 310 7 118 020 Tanums gymn.skola 65 65 0 51 000 Kommunal vuxenutb 104 54-50 30 600 SFI 52 70 18 40 800 10
Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % 2010 2,1 2011 3,1 2012 4,1 2013 3,5 2014 3,2 2015 4,7 2016 5,4 2017 4,4 2018 4,6 2019 4,3 Efter att ökat kraftigt under början på 2000-talet har tillväxten av skatteunderlaget sedan 2009 bromsats upp bland annat beroende på den globala finansiella krisen. För att kompensera för en svag tillväxt av skatteunderlaget under 2009 och 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag i form av ett särskilt konjunkturstöd. Det särskilda konjunkturstödet upphörde 2011. Under 2016 medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar och beräknas visa den största ökningen sen 2008. Skatteunderlaget beräknas växa med 5,4 procent under 2016, med 4,4 procent 2017 och med 4,6 procent under 2018. Sammantaget beräknas skatteunderlaget öka med 29,8 procent under åren 2014-2019. Skattesatsen, 21,56 kr är oförändrad i budget 2015. Kostnadsutjämning Från och med 2014 förändrades utjämningssystemet för de kostnader som beror på strukturella skillnader mellan kommunerna. Tanums avgift till utjämningssystemet minskade under 2014 med cirka 20 mkr. Löpande uppdateringar av de faktorer som ligger bakom utjämningen, främst befolkningsstruktur, gör att avgiften under 2016 uppgår till 12,6 mkr, en ökning med 7,0 mkr sedan 2014. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 3,2 procent från 2015 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,5 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 18,4 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,46 procent. Räntor Överskott i boksluten och förhållandevis låga investeringar gjorde det möjligt att amortera på låneskulden under åren 2003-2007. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För att finansiera genomförda investeringar under 2008-2014 har en ökad upplåning varit nödvändig. En del av finansieringen av VA-investeringar sker genom anslutningsavgifter från nya VAabonnenter. För 2015 beräknas den långsiktiga låneskulden uppgå till 465,0 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,0 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår finansnettot till -11,0 mkr. Räntenetto mkr 2010-3,4 2011-4,1 2012-9,0 2013-11,1 2014-10,4 2015-13,3 2016-11,0 11
REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. Från och med hösten 2012 sköter Skandia kommunens pensionsadministration och deras beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2016 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse som 2014 uppgår till 262,0 mkr. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade nyttjandeperiod. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Komponentavskrivning innebär att en anläggningstillgång delas upp i olika komponenter med avskrivningstider som ska spegla respektive komponents förväntade nyttjandeperiod. Komponentavskrivning används inom VAområdet på nya investeringar enligt följande: VA-utrustning Övervakningssystem, vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 10 år 15 år 30 år 50 år Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning för kommunens alla nya anläggningstillgångar. 12
Plan Plan Budget Budget Bokslut RESULTATBUDGET 2018 2017 2016 2015 2014 Verksamhetens nettokostnader -616,0-599,2-589,6-551,9-549,3 Avskrivningar -50,0-49,2-48,0-47,7-45,6 Verksamhetsresultat -666,0-648,4-637,6-599,6-594,8 Skatteintäkter och generella statsbidrag not 1 692,0 673,0 654,6 625,8 607,1 Finansiella intäkter not 2 1,0 1,0 1,0 1,1 1,4 Finansiella kostnader not 3-15,0-13,6-12,0-14,4-11,8 Res efter skatteintäkter och finansnetto 12,0 12,0 6,0 12,9 1,9 Realisationsvinst 3,0 3,0 3,0 3,0 7,2 ÅRETS RESULTAT inkl reavinst 15,0 15,0 9,0 15,9 9,3 Plan Plan Budget Budget Bokslut FINANSIERINGSBUDGET 2018 2017 2016 2015 2014 Löpande verksamhet Årets resultat inkl reavinst 15,0 15,0 9,0 15,9 9,1 Justering för avskrivning 30,5 30,2 29,5 30,2 29,2 Just. för avskrivning VA 19,5 19,0 18,5 17,5 16,4 Justering för rörelsekapitalets förändring -5,5-5,5-5,5-5,5-10,1 Medel från löpande verksamhet 59,5 58,7 51,5 58,1 44,6 Investeringar varav: -73,6-167,2-130,0-99,1-97,9 Investeringar budget skattefinansierad verks. -43,6-82,1-67,0-42,3-57,2 Investeringar VA-verksamhet -30,0-85,1-63,0-56,8-40,7 beslutade - ej utförda inv. skattefinans. -40,0 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 0,0 Investeringsnetto -70,6-164,2-127,0-136,1-90,4 Finansiering Summa nettoupplåning 0,0 90,0 55,0 15,0 5,0 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. 1,8 36,4 28,5-12,4 Långfristig upplåning VA-verksamhet -1,8 53,6 26,5 27,4 Beslutade ej upptagna lån 25,0 Kortfristig upplåning 35,0 Övrig finansiering -15,0 0,6 Anslutningsutgifter VA-verksamhet 15,0 15,0 20,5 14,4 7,6 Finansieringsnetto 15,0 105,0 75,5 74,4 13,1 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 3,9-0,5 0,0-3,6-32,6 13
Plan Plan Budget Budget Bokslut BALANSBUDGET 2018 2017 2016 2015 2014 Anläggningstillgångar not 5 1 171,7 1 148,1 1 030,1 948,1 856,6 Fordringar mm 92,5 92,5 92,5 92,5 92,5 Likvida medel 25,2 21,3 21,8 21,8 25,4 Summa tillgångar 1 289,4 1 261,9 1 144,4 1 062,4 974,6 Eget kapital 400,3 385,3 376,3 360,4 360,7 Justering -9,4 Årets resultat 15,0 15,0 9,0 15,9 9,1 Summa eget kapital 415,3 400,3 385,3 376,3 360,4 Avsättningar 18,3 18,3 18,3 18,3 33,3 Låneskuld not 6 555,0 555,0 465,0 410,0 370,0 Kortfristig del av låneskuld 35,0 35,0 35,0 35,0 Förutbetalda anslutningsavgifter mm not 7 129,7 117,2 104,7 86,7 74,8 Förutbetalda investeringsbidrag 10,8 10,8 10,8 10,8 10,8 Summa långfristiga skulder 730,6 718,1 615,6 542,6 455,7 Kortfristiga skulder 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 Summa kortfristiga skulder 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 Summa skulder och eget kapital 1 289,4 1 261,9 1 144,4 1 062,4 974,6 14
NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:56 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2016 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2017 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from 2009. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2018 2017 2016 2015 2014 Skatteintäkter 544,8 523,5 504,4 484,0 464,6 Avräkning skatteintäkter -1,0 1,0-1,3 Kostnadsutjämning -12,7-12,6-12,6-13,8-5,6 Kostnadsutjämning för LSS -7,7-7,7-7,7-9,0-7,9 Inkomstutjämningsbidrag 135,9 134,9 134,4 125,3 120,6 Regleringsbidrag -5,8-2,4-0,4 1,1 2,8 Kommunal fastighetsavgift 37,4 37,4 37,4 35,9 32,6 Strukturbidrag 1,3 1,3 Summa 692,0 673,0 654,6 625,8 607,1 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 1,0 mkr under 2016 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2018 2017 2016 2015 2013 Ränteintäkter 0,2 0,2 0,2 0,3 0,6 Borgensavgift 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 Summa 1,0 1,0 1,0 1,1 1,3 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 12,0 mkr under 2016. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2018 2017 2016 2015 2014 Ränta på lån -16,6-15,3-13,5-14,5-11,2 Ränta på pensionsskuld -0,4-0,3-0,2-0,6 0,4 Övriga räntekostnader 2,0 2,0 1,7 0,7-0,2 Summa -15,0-13,6-12,0-14,4-11,8 15
Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 9,0 mkr. Resultat exklusive intäkter från reavinst uppgår till 6,0 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2018 2017 2016 2015 2014 Ingående värde 1148,1 1030,1 948,1 856,6 821,5 Nettoinvesteringar 73,6 167,2 130,0 99,1 97,9 Beslutade ej genomförda investeringar 40,0 Avskrivningar -50,0-49,2-48,0-47,7-45,6 Övrigt -17,2 Utgående värde 1 171,7 1 148,1 1 030,1 948,1 856,6 Not 6 Låneskuld Budget 2016 innebär en ökad upplåning med 55 mkr och låneskulden uppgår därmed till 465,0 mkr. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2018 2017 2016 2015 2014 Summa ingående värde 555,0 465,0 410,0 370,0 370,0 Upplåning 90,0 55,0 15,0 Beslutade ej upptagna lån 25,0 Summa utgående värde 555,0 555,0 465,0 410,0 370,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2018 2017 2016 2015 2014 Summa ingående värde 117,2 104,7 86,7 74,8 70,5 Inbetalda anslutningsavgifter 15,0 15,0 20,5 14,4 7,6 Periodiserade anslutningsavgifter -2,5-2,5-2,5-2,5-3,2 Summa utgående värde 129,7 117,2 104,7 86,7 74,8 16
EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2014 redovisade kommunen ett positivt resultat på 9,1 mkr (1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag). Resultatet för 2014 innehåller realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar med 7,2 mkr. För 2015 prognostiseras ett resultat på -0,5 mkr. För tioårsperioden, 2005-2014, uppgick det samlade resultatet till cirka 164 mkr (3,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag), vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet och gjort att kommunen kunnat begränsa den upplåning som varit nödvändig för att finansiera kraftiga investeringar. Budget 2016 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på cirka tolv mkr. För 2016 sänks resultatmålet tillfälligt till en procent av skatteintäkter och statsbidrag, motsvarande cirka sex mkr. Resultatet i 2016 års budget uppgår till 6,0 mkr. 2016 års resultat påverkas av att tomtförsäljningar på 6,4 mkr, vilket är högre än ett normalår. Resultatförsämringen 2016 beror framförallt på ökade verksamhetskostnader, barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden har tillförts förhållandevis stora resurstillskott bland annat för volymökningar. Samtliga nämnder har kompenserats för beräknade pris- och löneökningar. Skatteintäkter och statsbidrag ökar mer än genomsnittligt. Den låga räntenivån innebär en sänkning av de budgeterade räntekostnaderna trots att en nyupplåning blir nödvändig för att finansiera den höga investeringsvolymen. Kostnadsutveckling Nettokostnaden för den kommunala verksamheten ökade kraftigt under större delen av perioden 2005-2014. Undantag var åren 2004 och 2005 samt 2009 då besparings- och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De stora kostnadsökningarna var möjliga tack vare att skatteintäkterna steg kraftigt under perioden. Under åren 2010-2014 ökade nettokostnaderna återigen mer än ökningen avseende skatteintäkter och statsbidrag. För år 2014 uppgick nettokostnadsökningen av nämndernas verksamhet till 5,2 procent. Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 96,8 procent i 2014 års bokslut. 17
Budget 2016 Verksamhetskostnaderna ökar med 6,3 procent, 38,0 mkr. Kostnadsökningen förklaras av höjda kostnader för priser och löner med 18,4 mkr men också av resursförstärkningar till nämnderna med 11,2 mkr varav 4,2 mkr avser volymökningar inom förskola, skola och äldreomsorg. Kommunens pensionskostnader ökar med 4,4 mkr i budget 2016. För att behålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. I 2016 års budget ökar verksamhetskostnaderna med 6,3 procent medan skatteintäkterna ökar med 4,6 procent. Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag går till 97,4 procent i 2016 års budget. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. budget. Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums skatteintäkter styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,56 kronor och att invånarantalet uppgår till 12 443. Utöver intäkter från kommunalskatt påverkas kommunens intäkter från skatteintäkter och utjämningsbidrag av bidrag och avgifter från kostnadsutjämningen samt intäkter från fastighetsavgiften. Budget 2016 Ökningen av skatteintäkter och statsbidrag 2016 uppgår till 4,6 procent, 29,0 mkr. Den största delen av ökningen beror på en förhållandevis stor ökning av skatteunderlaget, som ökar med cirka 5,5 procent. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemen minskar med 2,5 mkr medan intäkterna från fastighetsavgiften ökar med 2,1 mkr. Tanums skattekraft uppgår till 89 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnads och inkomstutjämning Från att tidigare ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Med sin förhållandevis låga egna skattekraft är Tanum känsligt för generella sänkningar av kompensationsnivån i inkomstutjämningen. Ett nytt utjämningssystem trädde i kraft 2014 vilket innebar att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet blev 5,2 mkr, en minskning med 20 mkr, inklusive effekter av införanderegler. Budget 2016 Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet minskar med 1,2 mkr till 12,6 mkr. Tanums bidrag från inkomstutjämningen beräknas till 134,4 mkr i 2016 års budget. Kostnadsutjämning mkr 2003 11,6 2004 4,2 2005-5,2 2006-6,9 2007-6,5 2008-11,4 2009-16,9 2010-17,4 2011-19,9 2012-23,6 2013-25,5 2014-5,2 2015-13,8 2016 12,6 18
Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes 2004. Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Sedan 2007 har avgiften minskat något och uppgår i budget 2015 till 7,7 mkr. Budget 2016 Enligt preliminära beräkningar för 2016 ska Tanums avgift uppgå till 7,7 mkr vilket är en minskning med 1,3 mkr jämfört med 2015 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr 2004-0,3 2005-5,9 2006-9,9 2007-11,1 2008-11,3 2009-11,0 2010-11,0 2011-10,8 2012-9,6 2013-8,8 2014-7,9 2015-9,0 2016-7,7 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari 2006. Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i det tidigare pensionsavtalet. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med 2006. Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjds samtidigt som avkastningsräntan sänktess. Både dessa förändringar gav en ökad pensionsskuld. Avkastningsräntan sänktes ytterligare 2012 och 2013 vilket gjorde att pensionsskulden ökade. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar men ökningen beror också på att höga reala löneökningar gör att allt fler personer blir berättigad till avtalsenlig kompletteringspension. I budget för 2016 ökar pensionskostnaderna med 4,4 mkr till 39,6 mkr. Pensionskostnader mkr 2009-29,4 2010-30,3 2011-30,1 2012-32,5 2013-31,5 2014-34,4 2015-35,2 2016-39,6 19
Investeringar Under perioden 2004-2008 uppgick nettoinvesteringarna i Tanums kommun till cirka 200 mkr vilket motsvarar cirka 40 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över denna period kunnat täckas med egna medel, dessutom var en amortering av låneskulden möjlig. Under 2009-2014 ökade investeringarna och uppgick till sammanlagt 545 mkr, motsvarande nära 90 mkr per år. Under 2014 uppgick investeringarna till 98 mkr. Den stora investeringsvolymen de senaste åren har inte varit möjlig att internfinansiera utan det har krävts en ökad upplåning. Inkluderande tidigare års beslutade men ej genomförda investeringar uppgår 2015 till cirka 140 mkr. Investeringsplanen för åren 2015-2017 uppgår till 450 mkr vilket medför att en ytterligare ökad upplåning kommer att bli nödvändig om investeringsplanen ska kunna genomföras. Långfristig skuld Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2014 till 456 mkr varav 370 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 25 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. De starka resultaten i mitten 2000- talet medförde att låneskulden kunna nettoamorteras. Ökade investeringar under åren 2008-2014 har gjort att kommunens nettoupplåning ökat igen. 2014 års investeringar om 98 mkr kunde inte finansieras utan externupplåning. Sedan 2008 har låneskulden ökat med cirka 270 mkr. Investeringsvolymen under åren 2015-2017 kräver en ytterligare ökning av låneskulden. I budget 2015 beräknas låneskulden uppgå till 410,0 mkr. Budget 2016 I budgeten för 2016 finns investeringar upptagna med 130,0 mkr. Totalt för perioden 2016-2018 uppgår investeringsvolymen till cirka 370 mkr. Av investeringsvolymen 2016 avser 63,0 mkr investeringar i VA-verksamheten. Budgeten innehåller anslag för etapp 2b av Bodalsverket som innebär att Fjällbacka reningsverk avvecklas och Fjällbacka ansluts till Bodalsverket. Investeringen innebär att nya utvecklingsmöjligheter i Fjällbacka centrum tillskapas. För att förbättra vattenförsörjningen görs investeringar dels i vattenverket i Tanumshede och dels i förbättrad kapacitet för vattenförsörjningen för Fjällbacka och kommunens södra delar. Budget 2016 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 6,0 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr, anslutningsavgifter för vatten och avlopp med 20,5 mkr samt avskrivningar med 48,0 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på cirka 75 mkr. Investeringsvolymen uppgår till 130,0 mkr, vilket medför en nettoupplåning med 55,0 mkr. Budget 2016 innebär att långfristiga skulder uppgår till 615,6 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 465,0 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter och investeringsbidrag till 104,7 mkr. I låneskulden ingår ett utrymme med 35,0 mkr för kortfristig upplåning. En tillbyggnad av Tanumskolans mellanstadiedel sker med cirka 1400 kvm. Investeringen i nya skollokaler är beräknad till cirka 36 mkr. 20
Soliditet Soliditeten minskade under perioden 1989-1999 från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen berodde dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2000 har en förstärkning skett av soliditeten, främst beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. I bokslut 2014 förbättrades soliditeten från 9,8 procent till 10,1 procent. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av en minskning av det egna kapitalet med cirka 460 mkr. Budget 2016 Förslaget till budget för 2016 innebär en soliditet på 11,1 procent, vilken innebär en oförändrad soliditet jämfört med 2015 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 33,9 procent. 21
EKONOMISK PLAN FÖR 2016-2017 Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2016 görs en ekonomisk plan för åren 2017-2018. Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren 2017-2018. Kommunalekonomiska förutsättningar Åren 2017 2018 växer skatteunderlaget med cirka 4,5 procent per år i löpande priser vilket motsvarar en real ökning av skatteunderlaget med cirka två procent. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. De senaste årens svaga konjunktur har inneburit att priser och löner utvecklats långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Löneökningarna beräknas stiga till cirka 3,5 procent årligen med prisökningar exklusive löneökningar beräknas närma sig Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov som motsvarar en kostnadsökning på ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren 2015 2019 att uppgå till i genomsnitt 1,6 procent per år. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40- talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning var under perioden 2004-2014 i princip oförändrad och uppgick den 31 december 2014 till 12 346 personer. Ett positivt inflyttningsnetto har den senaste tioårsperioden kompenserat för födelseunderskott. Under första halvåret 2015 ökade Tanums befolkning med nära 100 personer. I resursberäkningarna för 2015 har befolkningen antagits uppgå till 12 343 personer. Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas Tanums befolkning öka de kommande åren och beräknas år 2020 uppgå till cirka 12 600 invånare Utdebitering I den ekonomiska planen för åren 2017-2018 har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad 21,56 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 18,4 mkr år 2017 för att sedan öka med 19,0 mkr 2018. Ökningstakten är något lägre än vad som antogs i 2015 års budget. Pris- och löneökningar För åren 2016 till 2017 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 3,0 procent årligen. Resultat För att nå ett resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 12,0 mkr) kommer det, enligt de förutsättningar som nu är kända, att krävas effektiviseringar/besparingar. Investeringar I investeringsplan för 2016-2018 finns investeringar upptagna med cirka 370 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka 145 mkr under perioden 2016-2018. Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att uppgå till 11,9 procent 2018. 22
RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 30 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga tio år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas på så sätt från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har cirka 280 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Tanums kommun har en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner, som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Tanums kommun andel av Kommuninvests förpliktelser uppgick i bokslut 2014 till 630,1 mkr medan Tanums kommuns andel av tillgångarna i Kommuninvest uppgick till 612,2 mkr vilket motsvarar 0,21 procent av Kommuninvests totala förpliktelser och tillgångar. Tanums kommun och Tanums Bostäder AB hade i oktober 2015 lån hos Kommuninvest med 575,0 mkr motsvarande 84 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige beslutade i budget 2015 om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 380 mkr. Per den 30 september 2013 var 285 mkr av borgensramen utnyttjad. I budget för 2016 föreslås att borgensramen till Tanums Bostäder AB hålls oförändrad på 380 mkr. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var i bokslut 2014 0,4 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 1,0 mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunfullmäktige har beslutat om en borgensram för Tanums Hamnar AB på tio mkr. Borgensramen föreslås vara oförändrad tio mkr även under 2016. I september 2015 var borgensramen inte utnyttjad. Pensionsförpliktelser Kommunens förpliktelser för pensioner intjänade före 2008 redovisas som en ansvarsförbindelse och beräknas uppgå till cirka 257 mkr i 2016 års budget. Pensioner intjänade från och med 2008 förvaltas av den anställde och ingår inte i kommunens skulder eller ansvarsåtagande. Under 2015 gjordes en utbetalning av intjänade pensionsmedel för 2008 och 2009 till de anställda för individuell förvaltning. 23