BARNENS BÄSTA I FOKUS KONFERENS DEN 10 NOVEMBER 2011 I VÄNERSBORG

BARNENS BÄSTA I FOKUS KONFERENS DEN 10 NOVEMBER 2011 I VÄNERSBORG

VÄLKOMNA TILL VÄNERSBORG! Det var både symbolisk och praktisk samverkan redan från inledningen av seminariedagen om Barnens bästa, med fokus på föräldrastöd, i Vänersborg den 10 november 2011. Inför cirka 150 deltagare ställde sig värdarna från Vänersborgs kommun Lena Eckerbom Wendel (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden och Henrik Josten (M), ordförande i gymnasienämnden tillsammans sig i talarstolen och delade på en kort inledning. Lena och Henrik poängterade att gemensamt och gränsöverskridande arbete är avgörande för framgång. Förvaltningarna samarbetar och samarbetet sträcker sig också utanför kommunens gränser, till andra aktörer i samhället som möter barn och föräldrar i olika situationer. Med det nya sättet att jobba rivs gamla barriärer ner. Erfarenheterna från Vänersborg visar att det lönar sig att ta vara på det som är gott och starkt i en familj och att även relativt enkla åtgärder kan ge bra effekt om de sätts in tidigt. Att lyssna och lära av vad andra har gjort är också viktigt det är onödigt att uppfinna hjulet flera gånger. Stort intresse Intresset för nya arbetssätt och samarbete när det gäller barnens bästa och föräldrastöd är mycket stort. I publiken fanns politiker från Vänersborgs kommun, Västra Götalandsregionen och från kommuner som Mellerud, Dals Ed, Lysekil och Vara. Från Vänersborgs kommun deltog en lång rad medarbetare från bland annat förskolan, elevhälsan, folkhälsan, socialtjänsten, arbetsmarknadsenheten, missbruksenheten, familjecen tra len, resursgruppen, ungdomshuset och flyktingmottagningen. Andra deltagare kom från bland annat barnavårdscentralen, BUP, habiliteringen, barnmorskemottagningen, hälso- och sjukvårdskansliet och Rädda Barnen. Motion som fick betydelse En blick bakåt i tiden visar att en motion 2006 från kommunfullmäktigeledamoten i Vänersborg, Marianne Karlsson (C), fick stor betydelse för utvecklingen. Marianne var bland annat aktiv i en föräldraförening och hon reagerade starkt när hon fick höra att personal i skolan tidigt kunde se vilka barn som löpte stor risk att bli kriminella. Hon ansåg att den vetskapen om barnens förutsättningar borde användas för att göra långtgående insatser för att vända negativa utsikter. Mariannes slutsats var att tidig hjälp och tidiga ingripanden lönar sig: Man kan hjälpa fler 7-åringar än 17-åringar för 400 000 kronor. Enkla stöd gör stor nytta för både individen och samhällsekonomin. Tryggare barn ger ett tryggare samhälle. Mariannes motion antogs av kommunfullmäktige och bildade grunden för Vänersborgs kommuns arbete med föräldrastöd till alla som behöver det. Omvälvningen i Vänersborg är tydlig. Före förändringsprocessen startade var samarbetet inte i närheten av den nivå som det ligger på idag. Under 2000-talet tog samverkan för barn och unga successivt form och det hände mycket på det området i kommunen. 2002 fick chefen för individ- och familjeomsorgen uppdraget att utreda behovet av öppenvård på hemmaplan. I redovisningen som följde lyftes det bland annat fram funktioner som en familjecentral, en familjeförskola, föräldrarådgivning och fältsekreterare/förebyggare. Samarbetet i Vänersborg står på tre ben: VästBus, 3-nämndssamarbetet och det hälsopolitiska rådet. På den politiska arenan blev det första 3-nämndsmötet (barn- och ungdomsnämnd, gymnasienämnd och socialnämnd) i mars 2006 ett viktigt steg. Idag finns en lång rad projekt. Politikerna har centrala roller som ambassadörer. De bevakar frågorna ur budgethänseende och skapar delaktighet. Minimalt med krångel Lena Eckerbom Wendel och Henrik Josten anser att det idag finns en bred insikt om att vattentäta skott inom och mellan förvaltningarna, skapar ett ineffektivt arbetssätt. Istället lyfter de fram grundtanken att de osynliga

barriärerna måste bort när man jobbar med frågor som är gemensamma inom och mellan förvaltningarna. Individerna behöver minimalt krångel och maximalt effektiv hjälp och behandling. Tidigare kom det signaler om att flera av förvaltningarna samtidigt kunde arbeta med samma ärende och att det inte fanns någon kontakt mellan dem. Numera är den gemensamma inställningen att det ska räcka med en utredning för att kartlägga de problem som finns. Verksamheten är effektiv och det finns ett uttalat fokus att vara till för individens bästa. Hjälpen, till dem som behöver den, kommer snabbare och den är bättre. Ett mycket tydligt exempel går att hämta från gymnasieskolan där närvaron blivit avsevärt bättre. När det gäller grundskolan har meritvärdet fått en anmärkningsvärt lyft, framförallt på en av skolorna. Förstärkning av insatserna Lena och Henrik har uppfattningen att det inte funnits något motstånd mot de nya idéerna. De allra flesta av tjänstemännen som arbetar med barn och ungdomar upplever förändringen som väldigt positiv. Arbetssättet ger avlastning för förvaltningarna och det fungerar som en förstärkning av insatserna. Att pengarna inte får styra i den här typen av frågor, är något som Lena och Henrik starkt betonar. Samtidigt slår de fast att det samordnade sättet att arbeta i praktiken också får positiva ekonomiska effekter: Det ger mycket bättre användning av samhällets resurser.

SÅ ARBETAR VÄNERSBORG FÖR BARNENS BÄSTA Samverkan är nyckelordet för Vänersborgs arbetsmetod. Idag finns det en utbredd samverkan mellan nämnder och förvaltningar i Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen i frågor som har med barns och ungdomars hälsa att göra. Det finns gemensamma politiska mål, verksamhetsmål, handlingsplaner och uppföljningsverktyg. Det övergripande målet är att barn och unga i Vänersborg ska ha en god psykisk hälsa. VÄNERSBORGSMODELLEN Politikens mål/visioner trenämnden Primärvårdsrepresentanter Vision Organisationen i omvärlden Syfte och avgränsningar Förvaltningsledning/ primärvårdsledning Strategi och omvandla Yttre relationer, utveckla alternativ Balans mellan nuvarande och nya koncept Ledningsgrupp Bygga och underhålla Bygga strukturer/system Balans mellan nutid/framtid Verksamhetschefer Samordna, strukturera Operativa planer, program, samlat kunnande, uppdragsfokus Verksamhet Kvalitet Konkret utförande Kvalitet, känsla i praktiken

Vänersborg en av 14 kommuner som visar upp goda exempel Sedan 2009 ingår Vänersborgs kommun i det nationella projektet Modellområden psykisk hälsa barn och unga. Det handlar om att lyfta fram goda exempel på hur kommuner jobbar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa. Totalt deltar 14 kommuner i projektet, som finansieras av Socialdepartementet och drivs av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Projektet pågår fram till sommaren 2012. Kunskapsutbyten Projektet går ut på att visa hur man kan utnyttja befintliga resurser för att varje individ ska få rätt hjälp på rätt nivå. Grundtanken är att se över vilka resurser som finns, se till att olika organisationer känner till varandras verksamheter och att utveckla samverkan mellan de olika aktörerna. Kunskaper och erfarenheter utbyts på bred front via nationella konferenser och möten, ofta via webben eller via andra digitala kanaler. Löpande görs mätningar där verksamhetschefer i de 14 olika kommunerna uttrycker sin syn på hur samverkansformerna utvecklas. Förbättringsområden Under projektets kartläggnings- och analysfas såg man att Vänersborgs kommun har ett brett spektrum av stödjande resurser för barn och unga, men samtidigt upptäcktes brister i samordningen och dålig kunskap om rutiner och liknande. Totalt identifierades ett 30-tal områden där arbetet med barns och ungas psykiska hälsa kan förbättras. Av dem ska kommunen satsa extra mycket på fyra förbättringsområden, enligt ett beslut i maj 2010: Ökad skolnärvaro. Förstärkta hembesök BVC. Primärvård för barn och unga med lindriga psykiska besvär. Lättillgänglig information och vägledning via hemsida för unga / www.ungivbg.se / med tips om hur de söker hjälp, hur de söker jobb, information om evenemang och aktiviteter för unga, med mera. Ett annat viktigt förbättringsområde är att utveckla stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter som ADHD, Aspergers syndrom, utvecklingsstörning och liknande. Förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, elevhälsan, kultur- och fritid. Polisen, barn- och ungdomshabiliteringen, individ- och familjeomsorgen, folkhälsan, omsorg om personer med funktionsnedsättning. BUP (öppen och sluten vård), hälso- och sjukvården. Primärvården via BVC, vårdcentraler och ungdomsmottagning. Hälso- och sjukvårdskansliet. Privata aktörer och brukarorganisationer. Samarbete som bygger på ett starkt nätverk Grunden i samarbetet är ett välbyggt nätverk med flera aktörer i Västra Götaland som jobbar med barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik: VästBus. VästBus finns både i respektive kommun och på regional nivå där kommuner och Västra Götalandsregionen samverkar. I ledningsgruppen för VästBus i Vänersborg finns representanter från Individoch familjeomsorgen, barn- och ungdomsförvaltningen, barn- och ungdomshabiliteringen och BUP. Konsultationsmöten Varannan vecka träffas representanter för Individ- och familjeomsorgen och BUP för att diskutera både övergripande frågor och specifika ärenden. Var fjärde vecka har man konsultationsmöten där Individ- och familjeomsorgen, BUP och elevhälsan finns representerade, och vid behov kan även habiliteringen samt mödra- och barnhälsovården adjungeras. På dessa möten kan representanter från kommunala eller fristående förskolor, skolor och gymnasieskolor ta upp ärenden som de funderar på hur de ska arbeta vidare med. Under konsultationsmötena tar man upp problem kring ett barn utan att namn behöver nämnas (om namn används är vårdnadshavare tillfrågad). Med den breda kompetens som finns representerad i gruppen kan problemet bedömas utifrån flera synvinklar och idéer om lösningar kan hittas snabbare än med traditionell ärendehantering. Flera aktörer deltar I projektet Modellområdet deltar alla som på något sätt möter barn och ungdomar som bor i Vänersborgs kommun:

SATSNING PÅ FÖRÄLDRASTÖD 2008 gjorde Hälsopolitiska rådet i Vänersborgs kommun en utredning för att se vilka föräldrastödsinsatser som fanns. Slutsatsen var att det fanns både svaga och starka sidor att arbeta vidare med. Ett utvecklingsprojekt startades och en chefsgrupp bildades med representanter från alla inblandade förvaltningar i kommunen. Chefsgruppen tog fram beslutsunderlag till politikerna. Kommunen deltog i ett EUprojekt som gjorde det möjligt att hämta inspiration från andra länder. Broschyr med information till föräldrar En broschyr har tagits fram för att sprida information om vilken hjälp som erbjuds föräldrar med barn och ungdomar i olika åldrar. Broschyren vänder sig både till föräldrar och personal. Personalen kommer också att erbjudas utbildning och erfarenhetsutbyte. Kommunen samarbetar med Hälsokällan för att få del av aktuell omvärldsbevakning. Lokala nätverk byggs upp för att personal som utbildat sig ska kunna stötta föräldrar. Kommunen satsar också på att utveckla metoder för att kunna ge bättre stöd åt föräldrar med kognitiva svårigheter. Fler föräldrastödsinsatser i Vänersborg: Plantaget är en öppenvårdsverksamhet som erbjuder råd, stöd och behandling till föräldrar, barn och unga som behöver särskilt stöd i olika skeden i livet. Det handlar om föräldrarådgivning, ungdomsrådgivning, fa milje samtal, nätverksarbete, kurser med mera. Familjecentralen Sirius mötesplats för blivande och nyblivna föräldrar. Här erbjuds olika former av föräldrastöd: BMM, BVC, Öppna förskolan, Föräldrarådgivningen. Familjeförskolan extra stöd till föräldrar med barn i åldern 0-6 år. STRATEGI Generella främjande insatser Barnen i våra hjärtan Graviditet Födsel 1 år 3 år 6 år 12 år 14 år 16 år 18 år BMM BVC PREP Familjeverkstan EFFEKT (ÖPP) Barn Komet Tonårs Komet STRATEGI Riktade preventiva insatser Förstärkt Komet BMM Barnmorskemottagningen BVC Barnavårdscentralen PREP friskvård/kurser för par som upplever relationsproblem under späd- och småbarnsåren. Barnen i våra hjärtan kurs för föräldrar om föräldrarollen i ett nytt land. Familjeverkstan kurs för föräldrar om hur man förebygger konflikter och förbättrar kommunikationen med sina barn. Barn Komet kurs för föräldrar som vill minska konflikter inom familjen och skapa bättre relation till sitt eller sina barn i åldrarna 3-11 år. Tonårs Komet kurs för föräldrar som vill minska konflikter och skapa bättre relation till sin tonåring (ungdomar i åldrarna 12-18 år). Förstärkt Komet individanpassat stöd till föräldrar som behöver extra stöd i föräldrarollen. Effekt föräldrainformation i skolan om alkohol och droger.

BARNENS BÄSTA FOKUS FÖR SOCIALTJÄNSTEN I VÄNERSBORG Att möta barn och föräldrar på ett bra sätt är viktigt för oss som jobbar på Socialtjänsten i Vänersborg. Barnets bästa och föräldrarnas bästa hänger ihop, men fokus för oss är barnperspektivet, förklarade Karin Johansson från Socialtjänsten i Vänersborg. Karin Johansson betonar att man som myndighetsutövare måste försöka gå in i barnets värld. Varje barn är unikt. Det är vårt jobb att sätta oss in i hur de upplever sin situation. Barn och ungdomar som på något sätt omfattas av vårt arbete på Socialtjänsten ska ha samma chanser i livet som andra barn i samhället. I Vänersborg jobbar Socialtjänsten utifrån ett antal framgångsfaktorer: 1. Alla barn ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas. Exempelvis är skolan en viktig bas för barnen på flera sätt. Därför är det angeläget att barnen får extra stöd i skolan. 2. Arbetet utgår från en utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungdomars utveckling. Det är inte enskildas tjänstemäns synsätt som påverkar insatserna. 3. Att möta barnen och deras familjer på ett mänskligt plan är avgörande för att kunna skapa ett bra samarbete. Ett exempel: att inte använda byråkratiskt språk. 4. Att samverka med andra myndigheter vid utredningar och bedömningar av insatser ger en samlad bild av barnets situation 5. Fokusera på lösningar istället för problem. Vad är bra för barnet i den här situationen? 6. Snabbt sätta in åtgärder när man ser akuta behov under utredningen. 7. Utgå från utredningen när insatser ska planeras och följas upp. Göra det tillsammans med familjen, lyssna på deras förslag till åtgärder och låta dem påverka resultatet. Det ökar chanserna att lyckas. 8. Ge råd baserade på kunskap och beprövad erfarenhet. TRIANGELN Hälsa Grundläggande omsorg En mängd faktorer måste beömas och tillsammans skapa en bild av föräldrarnas förmåga att ta hand om barnet. Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Barnets behov BARNET Säkerhet Föräldrarnas förmåga Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Föredrag av Sven-Erik Pistol och Lydia Springer från SUF Kunskapscentrum i Uppsala. GLÖMMER, MISSAR TIDER OCH KOMMER MED EN MASSA FÖRKLARINGAR Sven-Erik Pistol och Lydia Springer berättade om SUF* ett treårigt projekt som drivs i Uppsala län. Det handlar om att ge stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. Sven-Erik Pistol Lydia Springer Målgruppen för stödet är föräldrar med utvecklingsstörning, svagbegåvning, förvärvad hjärnskada eller neuropsykiska funktionsnedsättning som Aspergers syndrom, ADHD, autism, damp, dyslexi, Tourettes syndrom eller liknande. Gemensamt för den här typen av diagnoser är att de innebär kognitiva svårigheter som kan göra det svårt att axla föräldraskapet fullt ut. Ofta kallas de här svårigheterna för osynliga handikapp eftersom det kan vara först i stressiga situationer som problemen blir tydliga. Personer med kognitiv nedsättning kan ha problem med: Dålig tidsuppfattning Svårt att planera och organisera Läs- och skrivsvårigheter Långsamhet aktiviteter går inte per automatik Svårt att skaffa och behålla sociala relationer Nedsättning av minnet, ofta korttidsminnet Svårt att förstå abstrakta saker Omdöme svårt att se orsak och verkan Vad blir konsekvenserna för barnen? För den som möter föräldrar med kognitiva svårigheter i sin yrkesroll gäller det hela tiden att tänka på hur konsekvenserna blir för barnen i familjen. Klarar föräldern sitt föräldraskap? Behöver familjen någon form av stöd? Föräldrar som har en utvecklingsstörning behöver utan tvekan hjälp frågan är på vilket sätt. Svårt att upptäcka Försummelse av barnen är svårt att upptäcka och identifiera. Barnen och familjerna kan hamna mellan stolarna när myndigheter inte samverkar för att skapa en helhetsbild av familjen. Det kan vara svårt att dra gränsen mellan vad som är anmälningsgrundande och vad som är tillräckligt i föräldraskapet. Det kan också finnas en rädsla hos myndighetspersonerna att ställa familjen mot väggen. Hur vet man om en person har kognitiva svårigheter? Ibland vet man att en förälder har en diagnos eller personen kanske pratar öppet om sina kognitiva svårigheter. Men det kan också vara så att föräldern lägger mycket energi på att dölja sina begränsningar. Det är viktigt att försöka få en så god bild som möjligt av personens svårigheter för att föräldern ska få rätt hjälp. Att undersöka det kan vara en känslig och jobbig process. Att föra den här typen av samtal med någon kan kännas svårt även för den som har uppgiften. Kanske är man ovan att prata om * SUF står för Samverkan Utredning Föräldraskap och är en samverkansplan för bemötande av barn och föräldrar i familjer där en eller båda föräldrarna har utvecklingsstörning eller andrakognitiva funktionsnedsättningar.

kognitiva svårigheter. Man kan vara rädd för att det ska uppfattas som att man snokar och att föräldern känner sig ifrågasatt. Man är rädd att kränka föräldern. Man vill inte förstöra relationen till föräldern och förlora kontakten med familjen. Det finns stöd i form av checklistor på frågor som är bra att ställa. Se www.lul.se/suf. Hjälp med struktur vid möten Att få till möten med föräldrar som har kognitiva svårigheter kan vara komplicerat. De kanske glömmer mötet eller kommer inte i tid på grund av att de har svårt att planera och uppskatta hur lång tid det tar att ta sig till mötet. Som yrkesperson kan man på olika sätt underlätta för föräldern så att möten verkligen blir av. Genom att lägga in rutiner för påminnelser om mötet och hjälpa till med praktisk planering så att de har en rimlig chans att komma i tid. Möten och samtal med de här föräldrarna kräver en del förberedelser. Här är några tips från Lydia: Ställ enkla, korta och tydliga frågor inte för många. Undvik påståenden och frågor med för många detaljer. Formulera öppna frågor så att de resulterar i konkreta svar. Undvik ja- eller nej-svar. Försäkra dig om att de har förstått frågan. Försök hitta ett bra sätt att kommunicera med föräldern för att behålla en god kontakt med familjen. Om samtalet resulterar i att föräldern får en uppgift fråga hur han eller hon ska genomföra uppgiften, så att du säkerställer att personen har förstått vad den ska göra. Sociala villkor påverkar Föräldrarnas sociala situation styrs av flera faktorer som arbetslöshet, begränsat socialt nätverk, instabil uppväxt, negativa erfarenheter av professionella kontakter, låg självkänsla, obehandlade medicinska problem och liknande. Erfarenheter från vuxna barn till föräldrar med kognitiva svårigheter visar att föräldraskapet ofta leder till att barnen mobbas, trakasseras och isoleras. De upplever inte att de alltid fått den uppmärksamhet från andra vuxna som de vill ha. De saknar kunskap om förälderns funktionshinder. De vuxna barnen kan också ha önskat att familjen fått mer hjälp i hemmet och insatser av olika slag. Vikten av umgänge Barn som tappar kontakten med både sina biologiska föräldrar och fosterföräldrar blir lätt rotlösa. Familjen behöver stöd för att upprätthålla kontakten mellan barn och föräldrar. Det kan vara rent praktisk hjälp, stöd genom olika aktiviteter och kontakt med familjehemmet. Förmågan att vara förälder Man bedömer föräldraförmågan genom att se hur förälderns intelligens samspelar med egenskaper som social förmåga, inlärningsförmåga, adaptiva förmågor, emotionell utveckling och i samspelet med barnet. Föräldraförmåga är inget statiskt utan kan utvecklas med stödinsatser. Träning och utbildning kan förbättra föräldrarnas förmåga. Beroende på vilken typ av problem föräldern har, sätter man in hjälp i olika former. Man följer också upp förälderns förmåga att förvärva och hålla kvar kunskaper, att omsätta dem till färdigheter och att behålla färdigheterna. Lydia Springer visade och berättade om en datoriserad docka som används för att låta exempelvis blivande föräldrar pröva på hur det kan vara att ta hand om en bebis. Utfallet kan ge både föräldrar och stödpersonen en indikation på vilken typ av stöd föräldrarna kan behöva.

SUF- GRUPPER Akut & utr. hem Special BVC Habilitering Socialtjänst R&S Övrigt Socialtjänst myndighet LSS SUF-Kunskapscentrum Barn och föräldrar BUP Psykiatri MVC BB BVC Förskola Skola SUF utgår från barnperspektivet SUF-Kunskapscentrum i Uppsala län arbetar övergripande med handledning och konsultation, samordning, kunskapsutbyte mellan olika verksamheter, kunskapsutveckling och tar fram nya verktyg och metoder. Flera lokala SUF-grupper ordnar föräldrautbildningar, stöttande grupper för föräldrar med kognitiva svårigheter och separata grupper för deras barn, familjestöd i hemmet med mera. Personalen får utbildning, handledning och olika instrument/verktyg för föräldrabedömning och för samtal. Genomgående för all verksamhet är att man jobbar utifrån barnperspektivet, inte utifrån ett verksamhetsperspektiv. Se organisationsbilden ovan. Vad kostar ett livslångt utanförskap? I Uppsala län har man kartlagt hur många familjer och barn som finns i länet och som har kognitiva svårigheter som innebär att de behöver stöd i sin föräldraroll. Man har också beräknat vad samhällskostnaden för ett livslångt utanförskap är, vid sidan av det mänskliga lidandet. Beräkningen bygger på de 1 092 barn som kartlagts i Uppsala län: Livslångt utanförskap vid vuxen ålder för hälften av de 1 092 barnen i Uppsala län kostar: 270 miljoner/år Mer information om SUF-Kunskapscentrum finns på hemsidan www.lul.se/suf: Aktuell information. Nyhetsbrev. Broschyrer. Presentationer från föreläsningar och föredrag. Lokala SUFgrupper i Uppsala län. SUF i Sverige. Rapporter och annan dokumentation.

DET BÄSTA MED DEN HÄR DAGEN Vad tyckte deltagarna var bäst och mest intressant utifrån sina egna perspektiv? Här kommer sex svar. Vi lär oss möta personer med kognitiva svårigheter Jag tycker att den här dagen har varit riktigt bra. Den har gett oss värdefull hjälp och goda råd om hur vi möter personer med kognitiva svårigheter. Det är viktigt för oss att hitta bra samarbeten med de människor som vi arbetar med. Det är nödvändigt för oss att veta att kraven som vi ställer är rimliga de måste vara möjliga att leva upp till. Evamari Lönn Hällsås, enhetschef för omsorgen om funktionshindrade i Vänersborgs kommun Ett arbetssätt som gör det möjligt att ta ansvar Under den här dagen har vi fått ett kvitto på att utvecklingen har gått framåt. Människor som arbetar för barnens och ungdomarnas bästa på olika nivåer och olika platser har fått möjligheter att träffa varandra och utbyta erfarenheter. Vi har ett arbetssätt som gör det möjligt att ta ansvar. De som jobbar med de här frågorna har en uppenbart positiv attityd och inställning. Detta är helt underbart, tycker jag. Marianne Karlsson (C), ledamot i kommunfullmäktige, Vänersborgs kommun En styrka att så många arbetar mot samma mål Under en dag som den här finns det en styrka i att så många aktörer lyssnar på samma saker och arbetar mot samma mål. Vår personal på förskolan har fått den utbildning de behöver för att kunna stötta föräldrar och för att vid behov kunna hänvisa dem till andra personer som kan hjälpa till med olika frågor. Att vara förälder idag är inte lätt. Alla ska arbeta och alla ska vara duktiga i sina yrken. Dessutom ska de vara duktiga i familjerollen. Det är stora och tunga krav som ställs. Margareta Andersson förskolechef, Vänersborgs kommun Allt hänger samman i en gemensam tankebana Jag blir överväldigad av mängderna av insatser och av strukturen på dem. Det ligger ett fantastiskt tänk bakom allt detta. Här ser vi prov på arbete som inte bildar isolerade öar, utan här hänger allt samman i en gemensam tankebana. Vi behöver förbättra samspelet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen. Här ser jag att regionen måste vara flexibel och anpassa sig till kommunens sätt att arbeta. Åsa Olin, vice ordförande i Vänersborgs hälsopolitiska råd Att vara med och att få ställa frågor är nyttigt I min roll som politiker lär jag mig alltid nya saker. Att vara med om en dag som denna och att kunna ställa frågor är nyttigt och viktigt. Jag tror också att det är betydelsefullt att så många människor med olika arbetsuppgifter och från olika platser får tillfälle att träffas för första gången. De får möjligheter att tala om för varandra vad de kan och att de gör bra insatser. Henrik Josten (M), ordförande i gymnasienämnden, Vänersborgs kommun Politikerna understryker barnets bästa Idag har vi varit samlade i ett forum där många av våra samarbetspartner funnits med och det har varit nyttigt. Jag tycker att det är bra att politikerna på ett så tydligt sätt understryker att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Att barnet sätts främst är egentligen ingen nyhet, men jag tycker att det är bra att det blir tydligt klargjort, eftersom vi ofta har nya frågor att ta ställning till och det är viktigt att det genomsyrar vårt samarbete. Malin Grandin, socialsekreterare familjestöd/ungdomsgruppen i Vänersborgs kommun

Produktion: Kaliber K / Axelson Information / Alsin Design Tryck: Cela Grafiska