Världsbilder. Ekosystem underhåll Global Handel, & matproduktion... Närmar vi oss uthållighet? Hur ser DU på världen? Ser du naturen?



Relevanta dokument
Hur ser DU på världen? Ser du naturen? Vad spelar det för roll? Vad är viktig? Vem bryr sig?

Ekosystemunderhåll. Global Handel, & Jordbruk... Närmar vi oss uthållighet? Title. Jordens krympande biosfär AD.

global handel, & jordbruk Title Jordens krympande biosfär AD Body text närmar vi oss uthållighet? Ekosystem, handel & jordbruk


Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Hur äter vi hållbart?

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Christl Kampa-Ohlsson

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Klimat och ekosystem i förändring

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Köttindustrin och hållbar utveckling

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Biodiversitet

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Vad är ett hållbart jordbruk?

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Resilienta mikroregioner

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Frågor för framtiden och samverkan

Sveriges livsmedelsexport 2006

ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Mat, miljö och myterna

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Naturen till din tjänst

Jordbrukets utsläpp och trender

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Ekologiskt fotavtryck

GMO på världsmarknaden

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Klimatpåverkan av livsmedel

På väg mot hållbarhet?

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Sveriges livsmedelsexport 2005

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

8 Produktionsmedel inom jordbruket

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Transkript:

Ekosystem underhåll Global Handel, & matproduktion... Närmar vi oss uthållighet? Världsbilder Hur ser DU på världen? Ser du naturen? 27 september 2011 Världens eko Lisa Deutsch Stockholm Resilience Centre lisa.deutsch@stockholmresilience.su.se 08 674 7072 Vem bryr sig? Vad spelar det för roll? Vad är viktig? Ekosystem handel " matproduktion Världsbilder Globalisering Vad är mat? Hur mat produceras och konsumeras idag Hur var det med Ekosystemunderhåll? Hur mäter vi? naturens underhållskapacitet? ekologisk ekonomisk värdering protein analys - lax och räkodling ekologisk fotavtryck Jordbruksmarker energy, labor, N, carbohydrates 1. Naturen som basen ingen triple bottom line 2. Anthropocene - Human-dominated planet 3. Trösklar finns och vi närmar oss 4. Kopplade social-ekologiska system Resilience Indicators??? Världen blir vad du äter den till.... Vad är viktig för dig? 1 2

ekonomiska system sociala system luft ekologiska system vatten jord mineraler växter djur mikroorganismer biologisk mångfald näringsämnen biogeokemiska cykler 1. Realistisk världsbild: Ekonomin viktig men beroende av väl fungerande sociala och ekologiska system 3. Det finns trösklar t.o.m. på global nivå 2. Mänsklig - dominerad planet Anthropocene 4. Samspel natur och samhälle Biosfären formad av människan Människan har alltid format naturen och naturen har format utvecklingen av våra samhällen Idag sker det även på global nivå och i snabbare takt och oförutsägbarare än tidigare i mänsklighetens historia Source: Vitousek, P., H. Mooney, J. Lubchenco, and J. Melillo. 1997. Human domination of Earth's ecosystems. Science 277:494-499. Steffen et al. 2004. Global Change and the Earth System 3 4

Importerad jordbruksmarker via mat importer Globalisering: 1. Ökad handel dvs import och export - livsmedel (kaffe, bananer) - råvaror (soyaböner i kraftfoder) 2. Ökad antal handelspartner Nordamerika 7 % Europa 46% Asien 18% 3. Ökad avstånd mellan produktion and konsumtion Central- & Sydamerika 23% Afrika 4 % Source: Deutsch and Folke. 2005. Ecosystem subsidies to Swedish food consumption from 1962-1994. Ecosystems 8(5): 512-528. Handel och konsumtion av fiskmjöl i Thailand Världshandel i jordbruksprodukter 1961-2000 500 400 USD billion 300 200 100 0 1961 1963 Source: FAOSTAT 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 Imports 1979 1981 1983 1985 1987 Exports 1989 1991 1993 1995 1997 1999 Source: Deutsch et al. 2007. Feeding aquaculture growth through globalization. Global Environmental Change 17:238-249. 5 6

Handel och konsumtion av fiskmjöl i Norge Source: Deutsch et al. 2007. Feeding aquaculture growth through globalization. Global Environmental Change in press. Myers and Worm 2003. Nature 423: 280-283 Globala förändringar: Samma mönster i de olika haven Myers and Worm 2003. Nature 423: 280-283 Myers and Worm 2003. Nature 423: 280-283 7 8

Deutsch, L. 2006. Hur svensk är en svensk ko? i Jordbruk, Handel och Utveckling: Mot ökad sammstämmighet. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Vad är mat? Grödor Agriculture Crops, Oils Animal production Soy bean Meal Oil Biofuels Animalieproduktion (på land & i havet) Aquaculture Fiske Fisheries Pelagic Fish Meal Oil FOOD Krill Bild av: Max Troell 9 10

"#$%&'(#)*+,(-.#)/"*'#)0 $" $ #" # " #%& #%' Global köttproduktionen 1960-2050 #%( #%% $ $# "#./&'(#)/" $$ $) $* $" "##$%&'()*#+%&,-$./01*+#1/234 BNP per capita & köttkonsumtion 2007 &$ D@6 E++769< ()*+,-)./ &# 012'3'2)45.678+9 &" =.64878+9?@4A769< & % 1:+.8/+ $ DF./+ B6C69 # >896 " ;9<8+9 "' #' $' %' &' &"' 567,-89:/01*+#14 (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009) (FAOSTAT 2011, UNSTAT 2011) % Kött ( miljoner ton) Global produktion 1960-2050 "#$%&'(#)%" & Mjölk ( miljoner ton ) "#$%&'(#)%" %& Per capita köttkonsumtion 1960-2050 Total köttkonsumtion ( kg / capita & år) $" Mjölkkonsumtion ( kg / capita & år) $ # % $ # $ # "#$%&'(#)%" $ #" # "#$%&'(#)%" " " " " "&' "&( "&) "&& # #" ## #$ #% #* &'$ &'( &'% &'' " "& "" ") "# "* %$# %$' %$( %$$ & &% && &" &) &* #%& #%' #%( #%% $ $# $$ $) $* $" (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009) (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009) 11 12

Global animalieprodukion & handelsflöden Danmark 2008 Svensk import av sojaprodukter 1961-2006 & Import av kaka från sojabönor % 0 1 % 1 10 % 10 25 % 25 100 % $" $ #" # Export Griskött " $( $# #''( #''# #'*( #'*# #')( #')# #'(( #'(# 0 1 % 1 10 % 10 25 % 25 100 % (FAOSTAT 2011) Fishmeal production in 2008 - main producers (70%) Global produktion av sojaprodukter 1960-2006 $" $ #" # " $" $ #%%" #%% #%(" #%( #%'" #%' #%&" #%& Produktion (miljoner ton) Import av soja produkter (ton) %" (FAOSTAT 2011) 13 14

Fishmeal flow 7 % Hur många insekter behövs det för att göra en hamburgare? 50 % Aquaculture 68 % Hamburgare mat långt ifrån naturen? Dem flesta ingredienser är beroende av pollinatörer Ekosystemtjänster är de betingelser och processor under vilka naturliga ekosystem understödjer och uppfyller mänskliga liv 1) senapen 2) tomaterna i ketchupen 3) gurkan 4) pepparn 5) löken 6) salladen Boskapen som bidrog till hamburgaren och osten åt förmodligen foder som innehöll vete och raps: Vetet i brödet pollinerades av vinden Rapsblommor pollineras av flera olika insekter För att producera 1 kg vete behövs det 1200 liter vatten. Då behövs det c.16 000-70 000 liter vatten För ett kg nötkött 15 16

... kostar nu miljoner USD om året Den tjänsten som vi fick helt gratis förrut... Världshandel i jordbruksprodukter Production Export MT 1 MT 1 % Coffee 6 318 4 819 76% Cocoa 2 760 1 910 69% Tea 2 984 1 266 42% Sugar 131 100 37 900 29% Banana 57 250 11 548 20% Tropical fruits 54 514 1 944 4% Citrus 81 462 8 987 11% Rice 581 800 27 600 5% Wheat 595 200 99 500 17% Coarse grains 911 400 95 300 10% Milk & milk prod 27 136 4 434 16% Meat & meat prod 222 300 15 100 7% Vissa grödor i södra Kina måste nu hand pollineras The value of the world's ecosystem services and natural capital Costanza, R. R d'arge, R degroot, S Farber M Grasso, B Hannon, K Limburg S Naeem, R O'Neill, J Paruelo R Raskin, P Sutton, M van den Belt 1997 Nature 387: 253-260. Photo: ICIMOD 17 18

Ekonomisk värdering av några ekosystemtjänster Ekosystem Värdet (US$ / ha x år) Estuarier 22,832 Mangrov 11,029 Koralrev 6,075 Tropisk skog 2,007 Temperate forest: 302 Öppna havet 252 TOTALT 33,000 Totalla fiskefångsten Humankonsumtion Två gånger globalla BNP Höns, broilers, grisar mm.. Vattenbruk Source: R. Costanza et al., "The Value of the World's Ecosystem Services and Natural Capital," Nature, Vol. 387 (1997), p. 256, Table 2. Effect of aquaculture on world fish supplies Title Body text Jordens krympande biosfär 1900-2000 AD Idag är jorden den enda hem vi har. Naylor R., Goldburg R., Primavera J., Kautsky N., Beveridge M., Clay J., Folke C., Lubchenco J., Mooney H., Troell M. 2000 Med värje ny individ som kommer till på jorden minskar den landyta tillgänglig för alla. Nature 405: 1017-1024 Landyta Hektar per person 19 20

Ekologisk Fotavtryck: En definerad populations: konsumtion av resurser och omhandertagande av generade utsläpp uttryckt I produktiva ekosystem ytor: både land och vatten ytor 29 största städer runt Östersjön Grafik by Dr. Moberg Folke, C., Å. Jansson, J. Larsson och R. Costanza. 1997. Ecosystem appropriation by cities. AMBIO Lagoon patch reefs Ecosystem Appropriation by Cities Folke, C., Å. Jansson, J. Larsson och R. Costanza 1997 AMBIO Vol. 26, No 3 Ekosystem underhåll: En definerad populations: - konsumtion av resurser - uttryckt i produktiva ekosystem ytor: både land och havs ytor Naturen som behövs för att upprätthålla vår mat konsumtion Jordbruksmarker Graphic by Dr. Moberg 21 22

Vall Foder från egna gården Bete Inköpt kraftfoder Source: Deutsch and Folke. 2005. Ecosystem subsidies to Swedish food consumption from 1962-1994. Ecosystems 8(5): 512-528. Ko och kalv vid Husa Gård Importerad ekosystem underhåll för svensk matkonsumtion insatsråvaror till djurfoder 60 % kaffe 14 % 5 % 4 % choklad ris frukt, grönsaker, nötter, matolja, pasta mm. Source: Deutsch and Folke. 2005. Ecosystem subsidies to Swedish food consumption from 1962-1994. Ecosystems 8(5): 512-528. Grafik av Dr. Moberg Source: Deutsch and Folke. 2005. Ecosystem subsidies to Swedish food consumption from 1962-1994. Ecosystems 8(5): 512-528. 23 24

Agricultural areas needed to grow livestock feed inputs Sweden 1999 Inputs to purchased manufactured feed Total area (ha) % of total feed Amount imported Import Areas (ha) Import source country Soycakes 186 411 20% 100% 186 411 Brazil, Norway, Germany, Netherlands Palm seed cakes 155 874 16% 100% 155 874 Malaysia, Indonesia, Netherlands Rapeseed and cakes 121 038 13% 100% 121 038 Denmark, UK, Germany Peas 31 725 3% 0% 0 Other protein sources 1 54 855 6% 100% 54 855 Indonesia Vegetable byproducts 167 724 18% 95% 159 338 Netherlands, Germany, UK, Denmark Grains 191 483 20% 20% 38 297 Unspecified Beet products, incl. melass 38 244 4% 87% 33 272 Poland, Lituania, Germany, Netherlands, Denmark Misc 849 0% 0% 0 TOTAL: 948 202 100% 79% 749 085 1 including: coconut, sunflower, cotton seed. 2 including: maize gluten, bran, starch byproducts. Source: Deutsch and Folke. 2005. Ecosystem subsidies to Swedish food consumption from 1962-1994. Ecosystems 8(5): 512-528. Jordbruksmarker som behövs för svensk matkonsumtion 1962 och 1994 ha / capita ") "( "' "& "% "$ "# " Proportional consumption Relativa förändring changes 6% ar 29% 43% 11% 19% 9% 35% 37% 14% 14% Total consumption Totalla förändring changes ar 1% 16% 40% 14% 50% 1962 1994 Domestic Svenska gröder crops On-farm Fodergröder feed från crops gården Fodder Vall och areas bete arealer Imports Exports Source: Deutsch and Folke. 2005. Ecosystem subsidies to Swedish food consumption from 1962-1994. Ecosystems 8(5): 512-528. Några mått på jordbruks industrialisering i sverige mellan 1952 och 1992 Some ecological consequences of agricultural industrialization in Europe Industrialization of agricultural production methods Mechanization (tractors, harvesters) -large machines replace horse and manpower Intensification: -increasing use of pesticides Specialization -animal & crop farming separated -fewer crops and animal breeds per farm Ecological consequences of changes in Agricultural production methods Composition and abundance of soil organisms changes: affecting decomposition, nutrient availability Soil organic matter changes: affecting soil fertility, water holding capacity Loss of native plant species that are food sources for wildlife Contamination of ground water Accumulation of persistent chemicals Nutrient cycle broken Loss of diversity Ökat 115 % eller 2ggr Ökat 200 % eller 3ggr Ökat 450 % eller 5,5ggr Minskat 84 % eller 1/6 del 1904 MJ energy* 15 kg N 36 kg fodder 226 h labour 4014 MJ energy* 44 kg N 200 kg fodder 36 h labour 1952 1992 101 kg protein 81 kg fat 292 kg carbohydrate 120 kg protein 76 kg fat 413 kg carbohydrate 54 kg celluluse** Ökat 18 % Minskat 7 % Ökat 96 % nästan 2ggr Björklund, J, Limburg, KE and Rydberg, T. 1999. Impact of production intensity on the ability of the agricultural landscape to generate ecosystem services: an example from Sweden. Ecological Economics 29(2): 269-291. 25 26

Vad är viktig för dig?? Globalisering av matproduktion - är verkligeheten idag - är det ett problem i sig 1. Vet vi vad vi gör? 2. Gör vi rätt överallt. och samtidigt? 3. Har vi bra indikatorer? Ekonomiskt ökad matproduktion lägre priser Socialt landsbygds avbefolkning i sverige stödja jordbruk i utvecklingsländer Miljö transporter & energi användning biodiversitet Hälsa bekämpningsmedelsrester fetma vs livsviktig protein Djuretik Vad är resiliens indikatorer? Mått på systemens förmåga att klara av förändring och vidare utvecklas Vad ska resiliens indikatorer mäta? Resiliensen av vad? till vad? olika världsbilder? trade offs ang ekosystem tjänster och ekosystem funktion? dynamiken av olika complexa system? trösklar eller gränser (boundaries)? Är några av dem indikatorer jag har presenterat resiliens indikatorer? Vad äter jag... Närodlade (minska transporter +Bondensmarknad roligt) MEN Säsongs anpassat. inkl. vilt OCH frilandsodlande (växthus energikrävande) KRAV-märkt (icke besprutade + djuretik) Mindre kött (protein förlust) Betande djur (öppet landskap + naturliga förutsättningar) Lagar själv (färskare + levande landsbygd) Vanligt vatten (transport) Kallpressad svensk rapsolja (hälsan, alternativ till soja) Rättvisemärkt (solidaritet med låglönearbetare) BUT NOBODY S PERFECT.. färska kryddor, kokosmjölk, bananer, choklad, sushi 27 28

Ät världen bättre Smaklig måltid Tack för att ni lyssnade Lisa Deutsch Två frågor: Är global handeln i sig ett miljöproblem? - om nej, vad är problemet då? - om ja, vad ska vi göra istället? -Vem ska äta vad? 29