LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret 2013-2014 Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Krokslättsskolan har upprättat en plan i syfte att: Främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av alla på vår arbetsplats (skola) Upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling Utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Åtgärda trakasserier och kränkande behandling Planen bygger på: FN:s barnkonvention Skollagen Arbetsmiljölagen Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet LGR 11 Skolverkets Allmänna Råd från 2012 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling DEFINITIONER enligt skolverkets allmänna råd från 2012: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller
elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.4 LGR 11 Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande demokratiska värden som vårt samhällsliv vilar på. STYRDOKUMENT: LGR 11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbing. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. SKOLLAGEN (allmänna föreskrifter, 1:a kap 2 ) Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. (Med arbetstagare avses här elever samt all personal) 1993:17 6 det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. 1993:17 5
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. (Artikel 1) DEKLARATION: På Krokslättsskolan har vi tre ledord: tradition, tillhörighet och trygghet. Genom bl.a. olika slags traditioner skapas tillhörighet och i förlängningen trygghet. Utifrån denna trygghet kan eleven lära sig social kompetens, kunskaper och färdigheter som behövs för ett rikt liv som aktiv samhällsmedborgare. Vi accepterar inga former av kränkande behandling. Det är ALLAS skyldighet att vara tydlig i vad som är acceptabelt resp. inte acceptabelt i samspelet med andra samt ALLTID markera i ord och handling om/när det som inte är acceptabelt sker. All personal skall både gestalta och förmedla läroplanens värdegrund och värden samt hela tiden agera som förebilder. UTGÅNGSPUNKT: På Krokslättsskolan skall ett systemteoretiskt förhållningssätt råda. Det innebär att vi utgår ifrån att mänskliga beteenden beror på och är påverkade av flera faktorer samt de system man verkar i. Människan påverkas av systemet men påverkar det också själv. Detta förhållningssätt innebär att vi ser individen i sitt sociala (system) sammanhang. Detta förhållningssätt betonar också människors resurser och möjligheter att skapa konstruktiva sammanhang, snarare än att fokusera på problem och det som inte fungerar. Det betonar också tidsaspekten här, nu och framåt före att titta i backspegeln. Det innebär också att vi pratar med och inte om (varandra). Vi tolererar inga former av kränkande beteenden. Om/när konflikter uppstår vill vi låta alla inblandade komma till tals. Det finns inte en sanning utan flera. Alla har rätt till sin upplevelse. Genom aktivt lyssnande kan vi förstå och lära och på så sätt finna vägar framåt, låsa upp låsta positioner och skapa positiva mönster. Vid ev. konfliktlösning skall inga förutfattade meningar om händelseförloppet eller de inblandade personerna få råda och vi ställer då frågor till varandra för att försöka förstå varandra. Krokslättsskolan är allas skola. Det är beteenden vi vill uppmuntra/stödja eller motverka, inte personer. Skolan har till uppgift att fostra elever enligt de normer och värden om finns nedtecknade i våra styrdokument.
FRÄMJA: Det främjande arbetet skall bedrivas systematiskt och vara en del i det vardagliga arbetet. Personalen skall få kompetensutveckling i syfte att öka medvetenheten och kunskapen kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tid kommer att avsättas för personal, kring att diskutera normer och attityder i största allmänhet men också på den egna verksamheten. FÖREBYGGA: Arbetet med att ha en god och trygg arbetsmiljö måste ha tyngdpunkten i det förebyggande arbetet. Strukturer Vi skall regelbundet inventera och se över så att strukturer och arbetssätt är i enlighet med styrdokumenten. Vi använder studiedagar och konferenstid för uppföljning och utvärdering. Ansvarig: Rektor Personal Värdegrunden och det systemteoretiska förhållningssättet skall vi ständigt föra samtal kring. Värdegrunden/synsättet är också ett återkommande inslag på kompetensutvecklingsdagar eller konferenstid. Ansvarig: Rektor och varje enskild medarbetare Behjälpliga: Elevhälsoteamet och trygghetsgruppen. Barn/elever: Det systemteoretiska förhållningssättet skall råda i våra verksamheter, förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg. Detta kräver arbete/insatser på alla nivåer, individ, grupp och organisation. Även via olika slags förebyggande samtal. I klasserna skall eleverna arbeta regelbundet med olika värderingsövningar. Fadderverksamheten är ett viktigt forum i det förebyggande arbetet. År 3 är faddrar till år F, år 4 till år 1 och år 5 till år 2. Man skall också arbeta med att få barnen/eleverna att inse konsekvenserna av sina handlingar och uppmuntra dem att ta ansvar för desamma. Avslappning, beröring, massage och drama kan vara metoder i arbetet med barnen/eleverna. Pedagogerna gör regelbundna observationer av barnen/eleverna i olika situationer samt har regelbunden kontakt med föräldrar. På så sätt kan kränkningar m.m. upptäckas så tidigt som möjligt. Elevens ansvar är att följa de ordningsregler som gemensamt upprättats, bemöta andra i enlighet med det systemteoretiska förhållningssättet och omgående berätta för vuxen/annan elev om han/hon eller annan elev blir behandlad på ett sådant sätt så att det bryter mot denna plan. Ansvarig: Lärare i skola och på fritids, samt varje elev.
Föräldrar: Föräldrar får regelbunden information från skolan, via mail eller via fronter, både från rektor och lärare. Utvecklingssamtalen är ett forum för möten, som sker minst en gång/termin. På brukarrådet träffas föräldrar, rektor och någon av skolans personal. Här ges fortlöpande information samt möjlighet till råd och inflytande inför beslutsfattande. Ansvarig: Rektor och lärare. UPPTÄCKA, UTREDA, DOKUMENTERA OCH ÅTGÄRDA: Rutiner för att upptäcka ev. diskrimineringar och kränkningar Vi använder oss av följande metoder för att upptäcka ev. diskrimineringar och kränkningar. Enkäter på elev och personalnivå. Gruppsamtal på både elev - och personalnivå. Individuella samtal på både elev - och personalnivå. Tillsyn på raster och vid alla aktiviteter både inomhus och utomhus. Trygghetsgruppen har möte med kamratstödjarna regelbundet. Klassrådsmöten, helst varje vecka Elevhälsan bidrar med sina olika professioner Klasskonferenser Utbildning för personalen kring kränkningar och diskriminering Ansvariga: Rektor, antimobbningsgruppen, elevhälsoteamet och alla lärare. Rutiner för utredning Ev. mobbning, kränkning eller diskriminering på barn/elevnivå anmäls till rektor och trygghetsgruppen. Därefter förs samtal med alla inblandade, gärna i form av ett ringsamtal. I ringsamtalet är det viktigt att samtalsregler upprättas i början av samtalet och att man avslutar med att kontrollera att alla känner sig rättvist behandlade och hörda i samtalet. Därefter informeras vuxna och ev. andra barn. Uppföljningssamtal sker påföljande dag och sedan efter en vecka och därefter regelbundet till kränkningen/mobbningen upphört. Det är den drabbade som avgör om så skett eller inte. När så skett sker också uppföljningssamtal med längre mellanrum. Föräldrar/vårdnadshavare till de inblandade kontaktas snarast, helst samma dag och även här sker sedan uppföljningssamtal. Viktigt att samtalen dokumenteras. Då ev. kränkning sker på vuxennivå, anmäler den drabbade detta till rektor som tar del av och kartlägger. Om rektor är en del av problemet vänder man sig istället till sina fackliga företrädare som kan föra den anställdes talan. Anställd kan också begära att rehabutredning görs. Rektor samtalar med alla inblandade. Om han/hon inte lyckas nå en bra lösning flyttas ärendet till Mölndals företagshälsovård. Om/då kränkningar sker skall detta rapporteras till rektor som tar upp dem på samverkansgruppens möten. Även Händelsedokumentation ifylles. Ett ex. lämnas till rektor. Om/då någon (barn/vuxen) upplever att en kränkande särbehandling sker skall denne tydligt säga ifrån att detta är ovälkommet. Den drabbade (vuxen) eller vuxen
som är behjälplig (barn) skall dokumentera det inträffade, ord, handling, datum, klockslag, vittne osv. Om/då elev/personal vill göra en anmälan om diskriminering/kränkning används Mölndals stads blanketter för dito. Blanketten finns i Fronter och på Molnet. Ansvariga: Rektor, trygghetsgruppen, medarbetare och samverkansgruppen FÖRANKRINGSPROCESSEN ( en del i det främjande och förebyggande arbetet): Personal Planen bygger på tidigare arbete med värdegrund och mål samt på tidigare planer mot kränkande behandling. Planen har utvärderats och varje klass/avdelning har formulerat sina egna mål. Personalen har fått kompetensutveckling inom systemteorin vid höstterminens uppstart. Planen finns tillgänglig i alla klassrum och i personalrummet samt i Fronter. Vid ev. incidenter bör planen aktualiseras för att på så sätt hållas levande. Ansvarig: Rektor, lärare Barn och föräldrar Eleverna har varit delaktiga vid kamratstödjarmöten och via klassråden. Läraren informerar om planen på höstens första föräldramöte. Föräldrar är delaktiga genom fyra frågor på det första mötet. Frågorna går ut på att ta reda på vad som fungerar bra eller mindre bra och hur alla berörda kan bidra. Ansvarig. Rektor, klasslärare och övriga lärare som berörs. UPPFÖLJNING: Planen kommer att följas upp på en studiedag under vårterminen. Utvecklingssamtalen/medarbetarsamtalen är ytterligare forum som kan användas på individnivå. Ansvarig: Rektor, lärare och övriga medarbetare. RESURSER: Trivselgruppen Hanna Bremmers 27 89 70 hanna.bremmers@skola.molndal.se Sven Grönbäck 27 89 70 Sven.gronback@skola.molndal.se Helen Karlsson 27 89 70 helen.karlsson@skola.molndal.se Elevhälsoteamet Christel Österman 87 12 08 christel.osterman@molndal.se Helen Karlsson 27 89 70 helen.karlsson@skola.molndal.se Torbjörn Brunström 0707/69 0 142 torbjorn.brunstrom@molndal.se Annelie Jigstrand 27 12 68 el 67 43 60 anneli.jigstrand@molndal.se
Victoria Ahlsell 0707/70 14 30 victoria.ahlsell@molndal.se Samverkansgruppen Christel Österman 87 12 08 christel.osterman@molndal.se Hanna Bremmers 16 39 60 hanna.bremmers@krokslatt.molndal.se Ulla Lygner 27 89 70 ulla.lygner@krokslatt.molndal.se