Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET.
R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin Denna rapprt hänför sig ti frskningsansag 900288-5 från Byggfrskningsrådet samt frskningsansag från Riksförbundet mt Astma- Aergi samt internt frskningsansag ti SP, Sveriges Prvnings- ch Frskningsinstitut, Enheten för Energiteknik, sektinen för Husprvning, Brås.
Referat Detta tvärvetenskapiga prjekt har haft sm syfte att söka samband mean inmhusmijö i 60 unga astmatikers bstäder ch deras sjukdmsbid. Barnaergger vade ut patienterna ch tihandahö resutat från sensibiiseringstester samt bedömningar m astmasjukdmens grad. Fätmätningar i bstäderna, fördeade på tre gegrafiskt skida mråden i Sverige, utfördes vintern 1990/1991. Mätningarna mfattade fukt, temperatur, ventiatin, fyktiga rganiska ämnen (VOC), frmadehyd, kdixid, radn, partikar i uft samt bakterier, endatxin ch möge i damm. Infrmatin insamades m famijemas bendevanr ch m byggnaden. Resutaten visar att uftväxingen per persn var häften så åg sm svenska bstäders genmsnitt. Låg ventiatin hade samband med högre hat av ika förreningar. Resutaten, baserat på ca 160 parametrar, visar inte några enka samband mean de parametrar sm övergripande beskriver patienternas sjukdmsgrad ch inmhusmij ön. Däremt framkm många intressanta signifikanta samband mean enskida tekniska ch medicinska parametrar. Många resutat skue kunna vara ämpiga sm utgångspunkter Icir frtsatt frskning. Andra resutat ger ideer m ika möjigheter att förbättra inmhusmijön så att risken för utveckande av aergi minimeras. I Byggfrskningsrådets rapprtserie redvisar frskaren sitt ansagsprjekt. Pubiceringen innebär inte att rådet tagit stäning ti åsikter, sutsatser ch resutat. Denna skrift är tryckt på mijövänigt, bekt papper. R35:1993 ISBN 91-540-5572-5 Byggfrskningsrådet, stckhm gtab 98470, stckham 1993
3 Innehåsförteckning Förrd 5 Sammanfattning 7 1.1 Presentatin av prjektet 7 1.2 Presentatin av de viktigaste resutaten 8 1.2 Presentatin av rapprten 10 2 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder 11 2.1 Utgångspunkt för prjektet 11 2.2 Hypteser 11 2.2.1 Bstadens yttre mijö/äge i andet 12 2.2.2 Bstadens inre mijö 12 2.2.3 Bendet ch människan 15 2.3 Prjektets innehå 16 2.4 Uppäggning av tekniska mätningar 17 2.4.1 Utgångspunkt inför mätningarna 17 2.4.2 Va av mätningar ch mätpunkter 17 2.4.3 Genmförande 19 2.5 Patienterna ch bstäderna 20 2.5.1 Faktiska uppgifter ch resutat från enkät 20 2.5.2 Presentatin av gruppen ch deras bstäder 20 2.6 Resutat av mätningar 24 2.6.1 Förreningar i uft 25 2.6.2 Förreningar i damm 29 2.6.3 Ventiatin 30 2.6.4 Fukt ch temperatur 32 2.6.5 Några resutat från medicinska prjektet 33 2.6.6 Enkare krreatins/regressinssamband 35 2.7 statistisk anays av data 38 2.7.1 Beskrivning av dataanays 38 2.7.2 Sammanfattning av statistisk anays 43 2.8 Resutat från t-test ch Wicxntest 43 2.8.1 Sammanstäning mt hypteserna 43 2.8.2 Resutat utan kpping ti hypteserna 49 2.9 Sammanfattning av resutaten 51 2.9.1 skinader mean de tre ika rterna 51 2.9.2 skinader mean andsbygd ch stadsbygd 52 2.9.3 skinader i bstädernas utfrmning 52 2.9.4 Skinader i inmhusmijön 53 2.9.5 Samband mean tekniska data ch sjukdmsbid 53 2.10 Diskussin 55
4 3 Biagr 3.1 3.2 3.3 3.4 4 Litteraturstudie Metdbeskrivningar Mätdata statistiska data Litteratur ch referensista 36 sidr 9 sidr 48 sidr 22 sidr 6 sidr
5 Förrd Denna icentiatavhanding utgör sutredvisning av ett prjekt rubricerat: Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder. Prjektets tite taar m att fätmätningar genmförts hemma hs barn ch ungdmar med astma. Dessa har tisammans med sina famijer varit väniga ng att ta emt ss tekniker i sina bstäder, svara på frågr ch i vissa dear aktivt hjäpt ti med fätarbetet. Initiativtagare ti detta prjekt har des varit prfessr Björn G. Karssn, Linköpings tekniska Högska des barnaerggerna N-I Max Kjeman, Universitetssjukhuset i Linköping ch Aina Warner på Hesingbrgs Lasarett. Tisame mans med överäkare Christian Möer vid Nrrands Universitetssjukhus har äkarna vat ut en passande patientgrupp sm senare tifrågades m medverkan i prjektet. Arbetet har genmförts vid SP, Enheten för Energiteknik, sektinen för Husprvning, Brås. Handedare har varit tekn.dr Ingemar Samuesn, SP ch prfessr Björn G. Karssn, Linköpings Tekniska Högska, sm även är examinatr. Den nämnda gruppen äkare ch tekniker har tisammans med undertecknad medverkat i utfrmningen av prjektet. Många gda råd ch synpunkter inför uppäggningen av prjektet har erhåits av den referensgrupp sm knutits ti prjektet. Denna grupp bestd av Nina Dawidwicz (handäggare för prjektet på BFR), Christer Jhanssn, SP Brås, Thmas Nissn SP Brås, Suzanne Gravesen, Aerggisk Labratrium Hnhm Danmark, Sven Anderssn Fastighetskntret Mamö, Rand Efraimssn Hamstad (RmA:s representant), Marie Hut Stckhms Fastighetskntr samt Jan Sundei Syntax Östersund. Under vintern 1990/1991 utfördes fätmätningarna av Een Thrstensen SP, Mats Trneva SP samt undertecknad sm även samrdnat ch utvärderat resutaten av dessa mätningar. Aina Warner har sammanstät medicinska data m patienterna sm öpande sammanförts med prjektet data. Prjektet har inneburit ett nära samarbete mean tekniker ch äkare. Anays av prver för ventiatinsbestämning utfördes av Nies C. Bergs0e, SB, Danmark. Jan Franssn, SP har granskat ch ämnat synpunkter avseende ventiatinsresutaten samt krrekturäst rapprten. Mikrbigisk anays av dammprver utfördes av Suzanne Gravesen, Aerggisk Labratrium, Hmshm Danmark. Anays av uftburna partikar utfördes av Henning Haberman, Anaytica AB, Täby vars kmmentarer ingår i kapite2.6.1 under rubriken Partikar.
Frmadehydprvtagarna anayserades av Lisbeth Wikund ch Göran Stridh på Yrkesmedicinska kiniken, Örebr. Anaysen av uftprver med avseende på fyktiga rganiska ämnen gjrdes av Urika Svenssn ch Lars Rse, SP Brås sm även har bistått med kmmentarer m dessa resutat vid rapprtskrivningen. Thmas Svenssn, SP har genmfört ch beskrivit den mfattande statistiska bearbetningen av materiaet. Denna beskrivning ingår i kapite 2. 7.. Kmmentarer ti rapprtskrivningen har ämnats av kegrna Car-Gustaf Brnehag, Lars Jhnssn, Een Thrstensen ch Ingemar Nissn sm även bidragit ti frmueringarna i kapite2.6.1 Radndtterhat N-I Max Kjeman har ur medicinsk synvinke granskat rapprtskrivningen ch ämnat värdefua synpunkter. 6 Jag vi rikta ett strt tack ti aa sm medverkat ti att prjektet kunnat genmföras, då inte minst aa arbetskamrater på SP. Brås augusti 1993 Annika Ekstrand-Tbin
7 Sammanfattning 1.1 Presentatin av prjektet Detta frskningsprjekt har haft sm syfte att försöka hitta samband mean inmhusmijö i bstaden ch sjukdmsbiden hs en grupp astmasjuka barn. Initiativet ti prjektet km från medicinska frskare på Linköpings Universitetssjukhus ch Hesingbrgs asarett. De patienter sm medverkat har vats ut ch undersökts av äkarna. Patienterna, i ådern 7 ti18 år, km från tre gegrafiskt skida dear av Sverige, Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Aa data m de 60 bstäder samades in under fåttmätningar vintern 1990/1991. Dessa mfattade mätningar av fukt, ventiatin, fyktiga förreningar i damm ch uft samt insaming av infrmatin m famijernas bendevanr ch m byggnaden. Våra mätningar utfördes i patientens hemmijö, ti största deen svrumsmijön under ca 20 timmar. Ti materiaet kppades senare uppgifter från äkarna m patienternas reaktiner för ika aergen, sensibiiseringstester samt bedömning av astmasjukdmens grad. Det är viktigt att kargöra att undersökningen endast gäer för en iten specie grupp patienter ch deras bstäder. Undersökningen av bstäderna ch patienterna resuterade i ett mycket mfattande datamateria. I den statistiska behandingen av denna typ av data finns risk för sammanbandning av rsak ch verkan. Antaet försök (60 bstäder) är itet jämfört med antaet variaber (sm mest 162 st). Antaganden m berenden ch nrmafördeningar är utesutna ch man kan inte tiämpa någn enke standardmetd för utvärderingen. Vårt sätt att beskriva inmhusmijön genm va av mätningar ch mätmetder behöver inte ha varit de mest reevanta eer krrekta i sammanhanget. Det är dessutm inte as säkert att den inmhusmijö vi mätt i är den sm dessa ungdmar påverkas eer påverkats av mest. Både tid ch rum kanske var fe. De numeriska mått på patienternas sjukdmsbid sm tihandahös av äkarna hade i någt fa varit svårt att frmuera m från medicinska termer. Vi har försökt att studera materiaet enigt fera ika statistiska terier i kmbinatin med medicinska antaganden ch visuea bedömningar av data. Exempe på statistiska anayser sm tiämpats är variansanays, mutipe regressin, krreatinsanays, principakmpnentanays, t-test ch Wicxntest. I de fyra första anayserna kunde endast tendenser ti samband urskijas, ch vi måste knstatera att vi inte hittat några kara ch entydiga samband mean de parametrar sm beskriver inmhusmijön ch sjukdmsbiden. I den sista anaysen, en kmbinatin av både t-test ch Wicxnanays, har vi kunnat styrka de tendenser sm skymtat i tidigare anayser ch hittat många signifikanta skinader mean de ika parametrarna. Denna anays mfattade över 11 000 separata test. Det är de signifikanta sambanden (p < 0,05) från dessa anayser sm igger ti grund för resutaten sm redvisas i rapprten.
1.2 Presentatin av de viktigaste.resutaten Från de t-tester ch Wicxnanayser sm utfördes på materiaet erhös en mycket str mängd signifikanta samband mean ika parametrar. Många av dessa samband har inte kunnat redvisas i önskvärd utsträckning. Fera saknar trigen reevans medan andra kan vara av intresse, kanske ur andra synvinkar än vad detta prjekt haft. Aa dessa samband återfinns tabeerade i rapprtens biagr. Vi har inte kunnat finna direkta samband mean de parametrar sm beskriver patienternas astmasjukdm ch inmhusmijön. Däremt har vi hittat möjiga indirekta kppingar mean ika parametrar i inmhusmijön ch mean ika symtm hs patienterna ch deras famijer. Fera av dessa indirekta kppingar kan vara intressanta att studera i frtsatt frskning. Fuktpåverkan i bstäderna var mer frekvent i Linköpings- ch Hesingbrgsreginen än i Umeåreginen. Sensibiiseringsnivån för kvaster var högre i södra ch meersta reginen medan sensibiiseringsnivån för päsdjur var högre i nrra reginen. I de bstäder vi kunde känna ukt av möge eer annan fuktreaterad ukt ch där det fanns syniga tecken på fukt var andeen famijemedemmar med astma ch hösnuva större. De patienter sm hade gvvärme i sina bstäder (8 bstäder) hade en ägre sensibiiseringsnivå mt husdammkvaster Derrnatphagides pternyssinus ch Dermatphagides farinae än de sm inte hade gvvärme. I hus med högre ttahat av fyktiga rganiska ämnen i uften (TVOC), uppmättes även högre hat fukt ch ägre ventiatin. :i: dessa bstäder var sensibiiseringsnivån mt en srts kvaster (Derrnatphagides farinae) högre. I de bstäderna sm TXIB (emitteras från mjukgörare i vissa pastmattr) påvisats i högre hat än 0,02 mgfm3 fanns fer astmatiker band famijemedemrnarna än i övriga famijer. I de bstäder där endtxinhaten i damm var högre hade patienterna en högre sensibiiseringsnivå mt husdammkvaster än patienter i de övriga bstäderna. Partikar kan tjäna sm bärare av aergen eer på annat sätt medverka i sarnmansatta system sm skue kunna påverka hästiståndet för astmatiker. I materiaet finns tecken på sådana system t ex mean partikeförekmst i uft ch ika aergen i damm samt mean kvaster ch vissa möge i damm. Sambandet mean högre hat av små partikar mätta i uft ch högre sensibiiseringsnivå för husdammkvaster Dermatphagides farinae hs patienterna i dessa bstäder skue kunna vara ytterigare ett tecken på indirekt samverkan mean ika parametrar. Ett tydigt resutat är att de patienter sm har högre sensibiiseringsscre än medianvärdet har dubbet så många kntakter med djur ch djurägare i sina hem än de sm har ett ägre scre. 8
Bstadens ventiatinssystem visade sig vara väsentigt för uftväxingen ch haten av ika förreningar. De sjävdragsventierade bstäderna hade högre förreningshater av bakterier i damm samt högre hat kdixid, uftburna partikar ch radn än de övriga bstäderna. I mekaniskt ti- ch frånuftsventierade bstäder var uftväxingen bättre ch hatema ägre av frmadehyd, kdixid, radn ch RF jämfört med övriga bstäder. Våra resutat tyder även på att m många i famijen har prbem med astma så har man försökt förbättra sin ventiatin. Trts detta är den högst uppmätta uftmsättningen i bstäderna 0,69 ms/h. Resutaten visar att bstäderna där våra astmatiska barn ch ungdmar br hade ungefår samma uftväxing sm den genmsnittiga svenska bstaden enigt resutat från ELID-undersökningen (ELIB-rapprt nr 7, 1993). I vår undersökning var det 83 % sm hade ägre uftmsättning än 0,5 ms/h att jämföra med 80 % i ett representativt urva av svenska småhus enigt tidigare nämnda undersökning. I en dansk undersökning av astmatikers bstäder genmförd 1984-1985 (Harving H et a, 1992), var mtsvarande siffra 72 %. I denna undersökning hade inga av de undersökta bstäderna mekanisk ventiatin. Den ttaa genmsnittiga tiförsen av uteuft per persn ch sekund i våra bstäder var emeertid häften så åg, (81/pers, s) sm svenska genmsnittiga bstäder (15-161/pers, s). streken på famijerna i vår undersökning var i medeta4,25 persner viket kanjämföras med en svensk genmsnittig barnfamij sm har 3,5 persner per hushå. I ELIB-undersökningen har inte endast barnfamijers bstäder undersökts ch där trde antaet persner per hushå varit ägre. Detta resnemang skue tyda på att våra famijer har större persnbeastning på bstadsytan ch därför erhåer en ägre genmsnittig ventiatin per persn än vad en "nrma" svensk famij har. Medianvärdena för frmadehyd i vår undersökning ch den danska undersökningen i astmatikers hem, mätt med samma metd, var 0,04 mgfm3. I BLm-undersökningen uppmättes i genmsnitt en tredjede av denna hat för ett svenskt småhus (0,014 mg/m3). I vår undersökning var 87 % av bstäderna småhus. Ä ven m de uppmätta haterna, enigt båda undersökningarna, är åga så kmmenteras detta i ELIB-undersökningen med att "Känsiga persner kan emeertid reagera redan vid så åga hater sm 0,01 ppm sm mtsvarar 0,013 mgfm3 (WHO, 1987)". Sammanfattningsvis kan vi knstatera att uteuftstiförsen per persn i de astmatiska barnens bstäder är ägre än genmsnittet för en svensk bstad. Det verkar inte rimigt att tr att fera av förreningshatema i vår undersöknings bstäder kan vara högre än svenska bstäders genmsnitt. Vi måste dck stäa ss frågan m bstadens inmhusmijö är den "sämsta" mijö sm barnen ch ungdmarna vistas i. Det är visserigen där man tibringar ängst tid men mijön i ska ch daghem kan sannikt även ge str påverkan. En av de första frågrna patienterna fick i vår enkät var i viken mijö de mår bäst ch där svarade 77 % att det var i hemmen. Kanske skue vi även mätt i skmijö eer daghemsmij ö? Det kan ckså vara så att den mijö sm dessa patienter påverkats mest av inte ängre existerar? Den mijö sm sensibii- 9
sering för ett visst ämne uppkm i är kanske inte den sm patienten nu ever i. Barnen ch ungdmarna har i ch för sig btt större deen av sitt iv i dessa bstäder men den mijön är inte föränderig. Des har vi en yttre påverkan av kimat ch uftförreningar des en inre förändring av bstadens mijö genm ådring av byggnaden. Ti detta äggs famijernas medvetna förändringar av sin egen inre mijö. Vi har i våra resutat ur fera aspekter en sammanbandning av rsak ch verkan, direkta ch indirekta samband. Iband går detta att urskija, iband trigtvis inte. 10 1.2 Presentatin av rapprten I kapite2 beskrivs inedningsvis syftet ch utgångspunkterna för prjektet, samt ika hypteser sm resutaten testats mt i kapite2.1-2.2. Sm kmpement ti rapprtens huvudde finns en itteraturstudie i biaga (3.). Denna studie utfrmades huvudsakigen under prjekttidens början ch syftet har band annat varit att ge underag ti ika hypteser. studien beskriver både medicinska ch tekniska referenser. Den kan förhppningsvis ge möjighet för äsaren att fördjupa sig i de ika ämnesmråden sm rapprten berör. De övergripande rubrikerna i studien benämns: 1 Människans reaktiner för kemiska ch bigiska ämnen, 2 Kemiska ch bigiska förreningar samt 3 Fukt ch ventiatin. Studien utgör "the state-f-the-art" för samband inmhusmijö ch sjukdmsbid. Efter presentatinen av ika hypteser i kapite 2.2 föjer en redgörese av prjektets innehå ch uppäggning i kapite 2.3-2.4. En utförig beskrivning av mätmetderna finns i biaga 3.2. Kapite2.5 innehåer en presentatin av bstäderna ch famijerna huvudsakigen baserat på uppgifter från checkistr ch enkäter. I kapite2.6 redvisas resutaten från de ika mätningar sm utfördes i bstäderna samt en krt presentatin av medicinska data m patientgruppen. Aa data från fåtmätningarna sm använts i den statistiska bearbetningen finns i tabefrm i biaga 3. 3. De medicinska parametrar sm ingick i den statistiska bearbetningen ingår även i denna biaga. Uppäggningen av den statistiska bearbetningen av materiaet samt beskrivning av de metder sm använts beskrivs i kapite2.7. Signifikanta resutat från t-test!wicxnanayserna presenteras i kapite 2. 8 sm en jämförese mt hypteserna tidigare beskrivna i kapite2.2. Aa de signifikanta samband sm redvisas är hämtade ur tabeer över statistiska data i biaga 3.4. I kapite2.9 görs en sammanfattning av resutaten ch kapite 2.10 innehåer sutigen en diskussin m prjektet ch resutaten.
2 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder 11 2.1 Utgångspunkt för prjektet Astma ch aergi har ökat i Sverige under senare årtinden, ch detta tycks vara en internatine trend i många industriänder. Med utgångspunkt från dagens kunskapsäge framstår ökad expnering för uftförreningar inm- ch/eer utmhus, sm en av de mest sannika rsakerna (Byin, 1990), (Nrdva, 1991). Vika faktrer i inmhus- ch utmhusmijö sm skue kunna rsaka ökningen är inte karagda. Devis kan förändrade evnadsvar1r, tidig kntakt med ika aergen sannikt öka risken för aergiska sjukdmar. Arvet har str betydese men kan inte förkara ökningen. Barn är i amänhet betydigt känsigare än vuxna för mijöfaktrer. Barn med ärftig benägenhet för aergisk sjukdm utgör en speciagrupp med starkt ökad känsighet för faktrer i mgivningen (Aergiutredningen, Kjeman, Björksten, 1989), (Björksten B, 1992). Inmhusmijö är ett kmpext begrepp där utfrmning av knstruktinen, vaet av ytskikt ch inventarier bidar en grund sm sedan påverkas ch styrs av des det yttre kimatet ch des det inre kimatet, exempevis genm människans påverkan på verksamheten, uppvärmningens ch ventiatinens funktin. Förutsättningarna för varje enskid inmhuskimat är såedes mycket ika ch en jämförese emean byggnader är inte het ätt. Eftersm mätning av inmhusmijön av praktiska skä dessutm fta sker under krt tid ch vid ika utmhuskimat innebär även detta säkerheter. Hemmet är fta den mijö där barn ch ungdmar tibringar sin mesta tid. Denna mijö ska vara trygg ch säker ur många aspekter. Under många år har diskussiner ch skadefa kring sjuka hus föranett r m hemmets inmhusmij ö. Prbem med ventiatin, ukt ch fuktskadr är inte vaniga. Prjektet har haft sm syfte att undersöka inmhusmijön i astmatikers bstäder för att se m de framtagna parametrarna kunde sättas i samband med patienternas hästistånd. 2.2 Hypteser Huvudhyptesen för prjektet var att det kan finnas samverkande faktrer i bstadens inmhusmijö sm påverkar utveckandet ch upprätthåandet av barnens aergisjukdm. Det kan exempevis vara att nrma förekmst av fukt ch bristfäig ventiatin ger högre aergenhat eer att höga hater av kemiska ämnen i bstaden har ika effekter ch påverkar patienten. I kapitet nedan pre-
senteras hypteser sm på ika sätt beskriver antaganden ch samband runt inmhusmijön. 12 2.2.1 Bstadens yttre mijö/äge i andet De ika reginerna sm studerats, representerar var för sig ika kimat, kustkimat i söder med mida vintrar, inandskimat i Linköping ch nrrändskt kimat i Umeå med ånga kaa ch trra vintrar. Detta kan påverka fuktsituatinen i ch kring en byggnad. Med utgångspunkt från detta kan man anta att det finns skinader mean reginerna när det gäer förekmst av fuktprbem ch hater av fuktreaterade förreningar sm möge, bakterier, kvaster m m. En viss skinad kan förväntas i förekmst av markradn. Hyptes 1: Fuktprbem är mer frekventa i södra än i nrra Sve- I de nrra dearna förekmmer mer päsdjursaergier medan det i mean ch södra dearna förekmmer mer aergier mt t ex kvaster (Hattevig, 1991). Prjektets äkare menar att det finns skinader i sensibiisering/damminnehå i ika dear av andet. Hyptes 2: Oika aergier förekmmer ika frekvent i skida dear av andet. Expnering av trafik ch uftförreningar är högre i stadsbebyggese än på andecepiderruögiskastui:ieihar även~ visatatt i många ian finnsenhögrej)re-. vaens av aergi i stad jämfört med andsbygd (By in G, 1990). Hyptes 3: Bstäders inmhusmijö i städer eer i starkt trafikerade mråden är sämre än den å andsb den. 2.2.2 Bstadens inre mijö Fukt Vid högt fukttisktt inmhus eer hög reativ fuktighet i knstruktinen finns risk för att kvaster, möge, bakterier ch andra fuktberende förreningar tiväxer. Grundknstruktinens utfrmning kan vara mer eer mindre ämpig. Knstruktiner med betngpatta på mark ch överiggande isering med träregeverk direkt mt betngen, samt uteuftsventierade knventinea krypgrunder, är knstruktiner sm i många fa kan sättas i samband med fukt- ch mögeskadr. Emissin av vissa kemiska ämnen från ytskikt ti inmhusuften, t ex frmadehyd, påskyndas vid ökad fuktighet. Hyptes 4: Hus med fuktskadr har sämre inmhusmij ö.
Ventiatin Ventiatinen styr utspädningen av förreningar i uft sm exempevis radn, kemiska ämnen i uften, fukt, kdixid ch partikar. Oika ventiatinssystem fungerar ika bra. Bäst effekt förväntas mekaniska system ge, eftersm de är mindre berende av yttre kimatbetingeser. Det finns ett kart samband mean ventiatin ch förreningshat (Det sunda huset, 1987), (Sunda ch sjuka hus, 1987). En minskning av uftmsättningen från 0,5 ms/h ti 0,2 ms/h kan rsaka nästan en fördubbing av kncentratinerna av kemiska uftförreningar inmhus (Sunda ch sjuka hus, 1987). Närvarn av irriterande ch uktande uftförreningar inmhus, är en indikatin att ventiatinen kan vara för åg, trts att dessa hater är ägre än den hat där gifteffekter kan påvisas (Bergund, Bergund, Lindva, 1988). Hyptes 5: Hus med åg ventiatin har sämre inmhusmijö. Kemiska förreningar i uften. En hyptes sm prjektets äkare har är att förreningar emitterade från pastmattr ch andra byggnadsmateria, i det här faet s.k. VOC kanske skue ha retande effekt speciet hs patienter med icke-aergisk astma ch vara en faktr av betydese för de sm har aergi. Fyktiga rganiska ämnen i viss kncentratin skue kunna ge irritatin i andningsvägarna (Björksten B, 1992). Det finns frskare sm menar (Lundquist G R, 1989) att "Sjuka-hussymtm" sm huvudvärk, abnrm trötthet ch sjukdm skue kunna reateras ti ttahaten av fyktiga rganiska ämnen i uften, TVOC. Andra påpekar att detta inte har kunnat faststäas medicinskt (Yrkesmedicin: knferens, 1988), (Sick buiding syndrme, 1989). Effekterna av åga hater av frmadehyd beskrivs vara semhinneirritatin i ögn hs känsiga persner (Hus & Häsa, 1990). Andra symtm vid åga kncentratiner är att gasen kan vara sensibiiserande ch uktförnimmeserna behagiga samt fungera (exempevis sänka ukttrösken för andra ukter) i samverkan med andra förreningar (Hygieniska gränsvärden, 1989), (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1988), (Hus & Häsa, 1990), (Sick buiding syndrme, 1989), (Ahström R, Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1984), (Ahström R, Bergund B, Bergund U, Jhanssn I, Lindva T, 1984), (Björksten B, 1992). Hyptes 6: Haten av kemiska ämnen i uften påverkar sjukdms tiståndet ch kan vara en adjuvansfaktr1 sm förstärker reaktinerna för ika aerg_en. Kdixid Mycket höga hater av kdixid kan bidraga ti huvudvärk, yrse, dåsighet ch andningsprbem (Björksten B, 1992).2 13 adjuvansfaktr = samverkansfaktr sm ger förvärrad reaktin 2Kmmentar av Max Kjeman: i hater > 4000 ppm.
Partikar Långvarig expnering av irriterande partikar ch gaser kan medföra förändringar i ungrnas vävnader (Sunda ch sjuka hus, 1987). Partikar kan fungera sm bärare av aergen ch gaser ch därför medverka i ett sammansatt system sm skue kunna inverka på hästiståndet hs astmatiker. Hyptes 7: Höga partikehater i uften kan verka sm irritant. Vidare antas partikar kunna verka sm bärare av aergen, viket skue kunna påverka sjukdmstiståndet. Aergen De viktigaste aergenen är de från katt ch hund. Kvaster är vaniga över de festa dear av värden. Förrådskvaster sm b a finns i bndgårdar, kan rsaka aergiska snuvr, astma ch andra sjukdmar i andningsvägarna. Svampfran i hem kan eventuet vara rsak ti sensibiisering ch aergiska sjukdmar eftersm möge sjäv är ett aergen. Kackerackr har visat sig vara aergen ch kan rsaka speciet starka inandningsaergier ch de återfinns vanigen i fuktiga hus med åg hygienisk standard. Betydesen av andra insekter sm aergen är mindre känt. Grönager ch ika växter kan inducera sensibiisering inmhus (Björksten B, 1992). Prjektets äkare menar att det finns samverkan mean förekmst av evande rganismer (eer deras rester) i damm ch faktrer sm har med husets ventiatin/emissiner/partikar m m att göra det vi säga samband mean aergiframkaande ämnen ch retande faktrer. Hyptes 8: Förekmst av a~rgen har samband med fysikaiska parametrar sm ventiatin ch fukt ch återspegas i patienternas sjukdmstistånd ch sensibiisering för ika aergen. Möge Mögeaergiska persner har framför at besvär utmhus under sensmmaren ch hösten. Det förekmmer ingen översjukighet av aergiska sjukdmar band persner bende i "mögehus" jämfört med "friska hus" (Hmberg K, 1984). Möge är förhåandevis svagt sm aergiframkaande ämne ch det är ytterst säan man ser en iserad mögeaergi (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Svampsprer sm Aternaria ch Cadsprium, vika är vanigt förekmmande i mgivningsuft, kan emeertid rsaka eer försvåra aergisk astma ch rhinit. Rhinit (snuva ch nästäppa) är den vanigaste frmen av aergi mt svamp (Mamberg P, 1991). Haterna sm dessa reaktiner kan uppkmma vid för mögeaergiker är s.k. "nrmaa hater" i bstäder (Hus & Häsa, 1990). 14
Mögehatema3 i byggnader är dck vanigen inte så höga att det anses kunna medföra risk för utvecking av aergi hs nrmat friska persner (Hus & Häsa, 1990). Trts detta har Hmberg K. visat i en undersökning att det förekm symptm från näsa/svag ch övre uftvägar, ögn, hudirritatin ch amän sjukdmskänsa signifikant mer fta i "mögehus" än i undersökningens referensgrupp (Hmberg K, 1984). I föjande referenser står mer skrivet m häseffekter från expnering av möge: (Fannigan B, 1992), (Mamberg P, 1991), (Hmberg K, Kaings L-0, 1980). Hyptes 9: I de bstäder där ungdmarna är mögeaergiker förekmmer mer mö e i damm än i övri a. Bakterier ch txiner Det finns många sjukdmar/symptm sm anses rsakade av inandade mikrrganismer (Mamberg P, 1991). Det finns mycket ite data sm kan beysa en eventue betydese av mikrbiea txiner (gukan, peptidgykan, endtxin). Dessa skue kunna spea r för immunstimuering efter inandning av mögedamm. Fannigan menar dck att det finns många argument för att man bör rikta uppmärksamheten mt inandning av txiska svampar ch bakterier. I fera referenser står skrivet m häseffekter av bakterier ch endtxin: (Oenchck S A, 1990), (Fannigan B, 1992), (Miche O, Ginanni R, Duchateau J, Vertn, 1991), (Mamberg P, 1991). B. Björksten beskriver ika bigiska ch kemiska faktrer i inmhusmijö ch deras häseffekter (Björksten B, 1992). 15 Hyptes 10: Haten bakterier ch endtxin har samband med s ukdmsbiden. 2.2.3 Bendet ch människan Materia ti ytskikt i bstaden kan ge ika str avgivning av kemiska förreningar ti inmhusmijön. Vanr ch variatiner i bendet sm kan tänkas ha betydese för inmhusmijön är städvanr, persnbeastning, kntakt med djur i hemmet, rikig förekmst av mjuka mattr eer hetäckningsmattr, mängden textia ytr, dammsamande ytr, eventue hbbyverksamhet, mbyggnad, möbers åder ch materia, förekmst av akvarium, rökning, rumstemperatur m m. 31 ansutning ti detta påstående står det vidare i referensen: Mögesprer har skiftande strek ch antigeninnehål Den hat sm kan framkaa aergi varierar därför mean arterna. Siffrr mean 100 ch 2000 sprer per m3 uft har uppgivits. I utmhusmijö kan antaet svampsprer per kubikmeter uft uppgå ti mer iin 100 000. Bstäder uppvisar säan mer än 500-1000.
Persner sm ider av aergier eer andra hypersensitiva reaktiner är viktiga riskgrupper i SBS-reaterade mgivningar (Lindva T, 1992). Band de överkänsiga finns en grupp s. k. hyperreaktiva patienter sm kan reagera för steks, parfym, rök, kauft etc. De är inte aergiker, men får samma symptm sm dessa. (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Sm rege är en aergiker specifikt överretbar. De patienter sm medverkade i prjektet utgör en grupp astmatiker sm har en åretruntbetnad astma. Läkarna menar att gruppen sm vats ut möjigen kan expneras för en inmhusmijö i hemmen sm förstärker eer underhåer deras astmasjukdm. Sjäva sjukdmsförppet är ett mycket kmpext system. Kön, åder ch arv har betydese. Se krtfattad beskrivning i itteraturstudien presenterad i biaga 3.. Hyptes 11: Skinader i bendevanr skapar mijöer sm underhåer astmas'ukdmen. 16 Förekmst av mycket textia materia ger högre hater av partikar sm kan verka irriterande. Många växter samt akvarium kan ge ett tisktt ti bstaden av möge eer ager, viket i sin tur kan ge besvär för aergiker. 2.3 Prjektets innehå Prjektet utfrmades ch panerades i tvärvetenskapigt samarbete mean tekniker på SP ch en frskargrupp i Linköping. Läkarna vade ut de patienter sm ansågs ämpiga att medverka. Famijerna detg på friviig basis ch erbjöds undersökning av inmhusmijön samt dessutm möjighet att sjäva kntrera eventue förekmst av radn i hemmet med en enke metd. V a av parametrar i den tekniska deen styrdes av äkarnas önskemå ch känsa för vad sm kunde vara betydesefut i sammanhanget. Vaet av mätmetder ch mätpunkten i husen gjrdes i samarbete mean prjektets tekniker, äkare, tekniska experter i referensgruppen samt enskida externa experter inm ika teknikmråden. Fätmätningarna genmfördes under vintern 90/91 av persna från SP. Undersökningen mfattade mätningar ch prvtagning samt enkät m bstaden ch famijen. Paraet med prjektets utvärdering kaades patienterna ti kntr hs äkarna där de fick ämna bdprv för tester av sensibiiseringsgrad mt ika aergen med hjäp av ika bdseratest (CAP-test ch CLA-test). Vidare pricktestades även patienterna för fera ika aergen.
17 2.4 Uppäggning av tekniska mätningar 2.4.1 Utgångspunkt inför mätningarna De mätningar sm genmfördes i prjektet har diskuterats mean inbandade äkare ch tekniker samt i grupp tisammans med sammankaande referensgrupp, prjektedare ch handedare. De hypteser sm beskrivs i 2.2 har varit vägedande. Mätningarna i bstäderna vades att infaa under senhöst/vinter av huvudskäet att bidraget från mikrbigiska förreningar från yttre mijön är ågt under denna perid (Hmberg, K 1984). Vaet att börja mätningarna i nrra deen av andet ch frtsätta söderut gjrdes för att minimera skinader i det yttre kimatet. De festa mätpunkter kncentrerades ti patientens svrumsmitt ch mätning skedde under eftermiddag/natt för att ge en bid av den inmhusmijö/expnering sm barnet utsattes för just då. 2.4.2 Va av mätningar ch mätpunkter För en mera nggrann beskrivning av mätmetder hänvisas ti biaga 3.2 Metdbeskrivningar. Ventiatinsmätning gjrdes med passiv metd (PFT) enigt knstantfödesprincipen. PFT-metden kan användas så att man erhåer resutat des för hea bstaden des även från ika zner. Barnets svrum vades att representera en zn. Sm resutat skue en uppskattning av ttat uteuftsföde ti rummet erhåas. I fera av bstäderna kunde denna znindening inte avgränsas på önskvärt sätt ch fera mätresutat från svrum måste utesutas. I rapprten används därför endast resutaten av tta uteuftstiförse för hea bstaden (ms/h) samt beräknade ttaa uteuftsfödet för hea bstaden (/persn, s). Metdens rutiner i fåt är mycket enka ch utrustningen tar ite pats. Kstnadsmässigt är den jämförbar med knventine spårgasmätning. Resutaten redvisas sm ett medevärde under aktue mätperid. Detta värde är i vårt fa baserat på mätning under ca 20 timmar. Handhavande av mättibehör ch va av mätpunkter gjrdes enigt de rekmmendatiner sm ämnades av experter på SB, Danmark, sm även utvärderade prverna. Fukt ch temperaturmätningar Byggnadens fukttistånd kntrerades stickprvsvis genm en stickprvsvis mätning av fuktkvt i syar, av reativ fuktighet under gvbeäggningar i de bstäder det var möjigt att göra utan åverkan, samt i krypgrunder. Förnimmese av ukter registrerades. Fukttisktt, skinaden i absut änghat inne ch ute, kunde beräknas ur temperaturregistreringar ute ch inne samt reativ fuktighet insamade i barnets svrum med datautrustning under ca 20 timmar tisammans med kimatuppgifter från SMHI. Fukttisktt indikerar m famijen har hög fuktprduktin ch/eer
åg ventiatin. Medevärdesbestämning av RF i badrum ch svrum gjrdes med en enke passiv metd där träbitar av gran (knditinerade i trr mijö) expnerades under en vecka. Fuktkvt ch mgivande RF uppskattades senare genm vägning i abratrium. Mmentana värden av reativ fuktighet är inte jämförbara mean de ika mätfaen. Mätningen gjrdes för att kntrera överensstämmese mt eektrisk mätning. Fyktiga rganiska ämnen (VOC) i uften mättes genm en timmas pumpad prvtagning på Tenaxadsrbent. Prvtagningen utfördes i svrum samt utmhus. Anaysen utfördes av SP med gaskrmatgrafisk teknik, varefter en ttahat VOC beräknades sm tuenekvivaenter. Vid anaysen identifierades ckså de dminerande ämnena i ti prv, utvada på grundva av gaskrmatgrammens utseende ch ttahaterna. I detta sammanhang nterades att mjukgörarämnet "TXIB" 4, förekm i fera fa. Då indikatiner sedan tidigare fanns att höga hater TXIB skue kunna ha samband med besvär av sjukahuskaraktär, (Rse L, 1990) besöts att haten TXIB skue beräknas i samtiga hus där ämnet kart kunde påvisas. Detta innebar hus med en hat ika med eer större ä11 0,02 mgfm3. I referensgruppen diskuterades värdet (erfarenheterna av) den typ av krttidsmätning av VOC sm utnyttjats här. Mätningen är ett stickprv viket innebär att tifäigt förekmmande ösningsmede (från t ex nageack, rengöringsmede) kan ge resutat sm inte är representativa för bstaden. Det saknas dessutm standardiserade metder för VOC-mätning, viket försvårar jämföreser av resutaten med andra undersökningar. SP har dck egna referensvärden från "friska" ch "sjuka" byggnader, uppmätta med samia metd sm den hör använda. Frmadehyd mättes med passiv prvtagare i barnets svrum under ca 20 timmar. Prvet anayserades sedan i abratrium (YMK, Örebr). Mätsättet sm vades var biigt ch mycket enket ch enigt (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1989) säkert. Frmadehydhaten varierar under året, speciet i början av edningsäsngen när fukt diffunderar ut från inredningsmateria ch medverkar ti att frmadehydhaten ökar vid denna perid. Registrering av kdixidhaten gjrdes under ca 20 timmar i barnets svrum med ett direktvisande instrument kppat ti datainsamingsutrustningen. Haten kdixid i svrummet har att göra med barnets åder, persnbeastning ch hur effektivt förreningen kan vädras ut. Prvtagning av partikar i uften gjrdes genm att ca m3 uft pumpades genm ett fter under ca 16 timmar. Partikeanays utfördes med svepeektrnmikrskp av Henning Haberman, Anaytica. Haten av partikar redvisades i två fraktiner, 0,4 - J.'m samt > J.'m per m3. Andeen rganiska partikar samt fibernivån ingick ckså i anaysen. Partikar förmdas, enigt äkarna, kunna vara bärare av aergen ch sjäva verka sm irritanter för persner med känsiga uftvägar. 18 "TXIB = Ie:!an-ishutyrat= 2,2,4-trimety-1,3-pentadi-diisbutyrat, CASnr 6846-50-0
Damminsaming för bestämning av mikrbigiska förreningar, gjrdes på fiter med hjäp av dammsugare ch specie fiterhåare. I anaysen ingick ttahaten dingsbara bakterier ch möge. Vidare identifierades ch räknades de fem vanigaste "aergireevanta" inmhusmögen ch endtxinhaten bestämdes. Anaysen av dammet genmfördes på ALK-abratriet i Köpenhamn av Susanne Gravesen med kegr. Temisk beskrivning av bstaden gjrdes efter en checkista, utarbetad av Yrkesmedicinska kiniken i Örebr, ch frågefrmuär, baserad på Nrdiska ventiatinsgruppens försag i (Kimatprbem i byggnader, 1985). Dessutm tifrågades famijerna m uppevese av bstadens inmhusmijö, städvanr, husdjur, antaet växter mm. Dessa istr fick famijerna besvara sjäva eer med hjäp av utredaren. Inventering av mateda mfattade uppmätning av rumsvymer, beskrivning av ytmateria, samt insamande av data för senare beräkning av udenfaktr ch hyfaktr. Kntr av ungfunktin samt medicinintag vid tidpunkten för besöket gjrdes på så sätt att patienterna antecknade maxima utandningskapacitetet, mätt med en PEF5-mätare, en typ av födesmätare, samt antecknade medicinering ch amäntistånd i en astmadagbk. Denna kntr gjrdes under ca 14 dagar med start från mätdagen. På basen av uppmätta värden beräknades PEP-variabiiteten i uftrörssammandragningen hs patienterna ( astmadagbk erhös från 57 patienter). Famijerna fick möjighet att genmföra en mätning av radndtterhat i sina bstäder. Mätmetden var enigt stråskyddsinstitutets metdbeskrivning nr 3, aktivt k med gammaspektrmetri. Vid mätningen expneras två detektrer i ika rum. Famijerna vade sjäva mätpunkter. 77 % av famijerna genmförde denna mätning. Resutaten ingår i anaysen. 19 2.4.3 GenmfOrande Med start i sutet av ktber 1990 genmfördes mätningarna i fät av tre tekniskt utbidade persner från SP. Arbetet påhöjades i Umeåtrakten, frtsatte i Linköpingstrakten för att avsutas runt Hesingbrg i januari 1991. Minst ett dygn innan sjäva huvudmätdagen gjrdes förberedeser inför ventiatinsmätningen (utpacering av spårgaskär) i vaje bstad. Vid detta tifäe deades även checkistan ut. En PEP-mätare med tihörande astmadagbk ch instruktiner ämnades över ti patienten. Under mätdagen genmfördes krttidsmätning av fukt ch fyktiga kemiska ämnen samt damminsaming för anays av mikrrganismer. Utrustning mnterades för prvtagning under cirka 20 timmar av kdixid, frmadehyd, partikar i spef - Peak Expiratry Fw
uft, ventiatin, temperatur ch RF. Dagen efter mnterades aa prver ch utrustning ner utm träbitar för RF-kntr, sm famijen returnerade ti SP efter en veckas expnering. Efter mätningarna i fåt genmfördes anayser av prver des inm SP ch externt vid ika abratrier ch frskningsinstitutiner. Bearbetning av data samt genmgång av itteraturreferenser föjde paraet med att det medicinska arbetet pågick. Sammanstäning av materiaet kunde göras under hösten 1992 då även aa data bearbetades med hjäp av statistiskt kunnig frskare. 20 2.5 Patienterna ch bstäderna 2.5.1 Faktiska uppgifter ch resutat från enkät Patienterna vades ut av äkarna enigt fera kriterier. Lika många, det vi säga 20 på var rt, skue vara bsatta i reginerna Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Patientgruppen sm vades ti prjektet består av des en grupp mycket svårt astmasjuka ch des en grupp mindre sjuka, aa patienterna har någn gång i sitt iv bedömts ha haft svår astma. Genm att väja patienter på detta sätt kunde en intern kntr göras genm att jämföra dessa gruppers resutat. Bedömningen av astmans avarighet gjrdes av äkarna, genm gradering av s.k. astmascre för va.jje patient. Graderingen avser sjukdmstistånd med hjäp av uppgifter från patienterna ch deras patientjurnaer. En uppdatering av astmascre gjrdes inför prjekt:et. Graderingen astmascre är en viktning mean antaet dagar per år sm patienten anser sig vara påverkad av astma (s.k. funktinsinskränkning) ch medicinering (Crner S, 1992). Enigt definitinen är astmascre I när man har besvär av astma 1-9 dagar per år, scre av grad II med 10-100 dagars funktinsinskränkning per år ch grad III dåbesvären överstiger 100 dagar per år. På denna gradering äggs ett bidrag från medicineringen. Patienterna har av sina äkare från början fått ikartade råd m evnadsvanr. Detta gör att aa har haft ungefår samma utgångsförutsättningar. Aa patienterna skue ha btt i sin nuvarande bstad minst 3 år. Aa patienter skue ha åretruntbaserad astma. 2.5.2 Presentatin av gruppen ch deras bstäder Patienten Den grupp barn ch ungdmar sm medverkade i prjektet var mean 7 ch 18 år. Av dessa var 22 fickr ch 38 pjkar. Vid besöket i hemmet frågade vi band annat m hur ång tid barnet tibringade i hemmet förutm natten ch svaren utfö enigt tabe 2.:
21 Tabe2.1 Prcentande svar avseende närvar i hemmet % Hemma 75 % + natt 22 Hemma 50 % + natt 48 Hemma 25 % + natt 30 Vi frågade även var barnet mår bäst, i hemmet, skan eer dagis/mtsvarande. Där uppgav 77 % att de mår bäst i hemmet, 14 % i skan ch 9 % i dagis mtsvarande. Famijen ch hemmijön I de 60 famijer sm medverkade, ttat 255 persner, fanns 85 astmatiker, ungefär ika fördeat mean de tre reginerna. Sm mest hade aa fem astma i en famij vi besökte. Enigt enkäten uppgav 74 att de tidigare haft besvär av astma. I enkäten tifrågades famijerna m hur de uppevde inmhusmijön. Svaren framgår av tabe2.2 nedan. Tabe2.2 Uppevese av inmhusmijön- fördening i prcent fta* iband säan adrig trr uft 9 21 21 49 gvdrag 7 15 8 70 instängd/dåig uft 5 17 25 53 drag 3 18 O 68 hög ufttemperatur 3 14 17 66 behagig ukt 2 14 31 54 statisk eektricitet 2 5 7 86 buer 2 O 8 80 åg ufttemperatur 19 22 59 andras tbaksrök 5 7 88 behagig beysning 3 5 91 *( gång/vecka eer mer) På frågan m famijerna hade husdjur svarade 9 av 59 ja, ( dvärgkanin, 3 sködpaddr, 3 eremitkräftr, hund, unduat). Endast två famijer hade såunda päsbärande husdjur. Vi frågade även hur många djur/djurägarbesök per år famijerna hade ch svaren gav att i medeta har de 45 besök/år, djurägarna tppar naturigtvis, ch det finns famijer sm dagigen har besök av djurägare sm t ex dagbarn med djur, bönder i grannhus ch kamrater med djur hemma. Om man betraktar antaet djur/djurägarbesök reginsvis är det mycket ika. I Linköpingstrakten uppgavs i medeta 72 besök/år, i Umeå 52 ch Hesingbrgsfamijerna uppgav i medeta8.5 besök/år. Uppstppade djur fanns hs 7 av famijerna.
Vi frågade hur fta någn i famijen rökte i hemmet. Svaren framgår av tabe 2.3. 22 Tabe2.3 Förekmst av rökning i hemmet Rökning fta* Rökning iband Rökning säan Rökning i ett rum Rökning adrig *( gång/vecka eer mer) % 2 2 8 O 78 Anta famijer 5 6 47 En de frågr berörde bstaden ch dess inventarier. Vi frågade m det fanns akvarium viket 15 famijer av 59 svarade ja på. Ni uftrenare (en famij hade två) fanns ttat i bstäderna. Anta växter i bstäderna var i median 31, med spridning mean O ch 116 stycken. Mindre än en fjärdede av möbemanget var yngre än tre år hs 55 famijer. Vi frågade hur många rum med hetäckningsmatta sm bstaden hade ch i de 59 bstäderna fanns ttat 12 rum med hetäckningsmatta (en famij hade 3 rum, två famijer hade 2 rum). Famijens städrutiner beskrevs i tre frågr där frekvens av dammsugning, mppning ch gvtvätt med vatten berördes: Tabe 2.4 Städrutiner Dammsugning Mppning Gvtvätt med vatten 3 4 4 3.9 5.7 5.6 Max 30 30 30 Min Frekvens ggr/vecka ggr/mån ggr/mån Famijerna fick även svara på m de kände ti fuktpåverkan av ika sag i bstaden: Tabe 2.5 Kända fukt ch mögeskadr Finns det i bstaden kända: fuktskada r fuktfäckar mögefäckar Anta ja-svar 20 av 58 13 av 56 9 av 53 Famijerna hade btt i sina bstäder i medeta O år, 54 % av barnen/ungdmarna hade btt 75 % av sin ivstid eer mer i bstaden, 30 % av patienterna hade btt där mean 50-75 % ch 16 % i mindre än 50 % av ivet.
Bstäderna var sm tidigare nämnts beägna runt tre rter i andet, Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Av de 60 famijerna är 17 famijer bsatta i mråden i stad ch vid starkt trafikerade eder. 26 av famijerna uppgav att bstaden åg mean stad ch and ch 17 famijer är bsatta på andet. I Hesingbrgstrakten är fer bende i stad än på andet än i de övriga reginerna. 23 Anta 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Hesingbrg Linköping Umeå O Landsbygd 'iii!j Meanregin III Stad/trafikade mråden Figur 2.1 Fördening av bstädernas äge, anta Byggnaderna åder varierade, medianårta för uppförande var 1975, det ädsta huset byggdes 1770. Av bstäderna var 40 %mbyggda på någt sätt. Medestreken på bstäderna var 148m2, median 140m2, minsta på 71 m2 ch största på 250m2. Antaet m2 per persn var i Hesingbrg 42 medan det i de båda andra reginerna var 34m2 87 % av bstäderna var enfamijshus, ch resten ferfamijshus. Häften av grundäggningssätten var betngpatta på mark, föjt av käare ca 40 %, ch sist krypgrund 13 %. 3% 37% D käare f patta på mark krypgrund I annat Figur 2.2 Grundknstruktinens typ- fördening inm de undersökta bstäderna.
I 45 % av bstäderna var ventiatinen sjävdrag, i 35 % fanns mekaniskt frånuftssystem ch i 20 % hade bstäderna mekaniskt ti- ch frånuftssystem. Fördening av ika ventiatinssystemen i de ika reginerna visas i figur 2.3 nedan. 24 Anta 20 18 16 14 12 O 8 6 4 2 Hesingbrg Linköping Umeå m! FT-system!! F-system D Sjävdrag Figur 2.3 Ventiatinssystemens typ- fördening inm de ika reginerna. Uppvärmningssätten uppgavs i 39 famijer vara vattenburen e, 15 bstäder vara eradiatrer, 8 hade gvvärme, 2 famijer uftvärme ch en famijs bstad hade takvärme. I 7 bstäder hade famijerna fer än ett uppvärmningssätt, i 3 bstäder rdnades uppvärmningen på annat sätt, t ex vededning. 2.6 Resutat av mätningar De resutat sm presenteras är medianvärde, medevärde, maxvärde, minvärde samt standardavvikese. Med medianvärde menas det mittersta taet i en grupp av ta där häften av taen har värden sm är större än medianen ch andra häften har mindre värden. Med medevärden menas aritmetiska medevärden beräknade enigt: I tabeer redvisas standardavvikesen sm S. Med standardavvikese menas ett mått på hur str spridningen av värden är från medevärdet. Beräkningen har gjrts enigt: S= n~::x 2 -(I:Xf n(n-1)
25 2.6.1 Förreningar i uft De förreningar i uft sm redvisas från mätningar ch prvtagningar i bstäderna är kdixid, ttaa haten fyktiga rganiska ämnen (TVOC), texanisbutyrat (TXIB), radndtterhat (RnD), frmadehyd, partikehat i två fraktiner, ande rganiska partikar samt nivå av fiberförekm st. Tabe2.6 Mätresutat av förreningar i uft Parameter Median Mede Max Min S Kdixidhat svrum... ppm 719 761 1630 356 240 Kdixid-ande > 800 a... % 27 37 100 34 Frmadehydhat... mgfm3 0,04 0,04 0,14 0,01 0,02 TVOC i svrum... mg/m3 0,29 0,53 > 8 0,13 1,18... utan 2 extremvärden... mgfm3 0,33 TXIB i svrum, hater ~ 0,02 b.. mgfm3 0,04 0,19 < 0,02 Partikehat 0,4-1 pm... 106 partfm3 11 34 917 119 Partikehat > 1 Jtm... 103 partfm3 267 318 1406 51 240 Ande rganiska partikar... % 20 25 60 13 Fibrer c... nivå 1 0,6 2 0,5 RnD d... Bq/m3 25 49 305 we 66 a ande av uppmätt hat under mätperiden (i varje bstad) sm överstiger 800 ppm (parts per miin). b medevärdet beräknat på 26 bstäder med hater ;::: 0,02, haten < 0,02 mgfm3 i övriga 34 bstäder. c Fibernivå: O=ej påvisat, 1 =åg hat, 2=måttig hat d medevärde av två mätningar med kdsr (mätvärden frän 45 bstäder) e Mätanggrannheten är str vid radndtterhater under 50 Bq/m3 varf"dr mätvärdet får anses tyda på åga hater. Kdixid Sm kmpement ti tabe2.6 redvisas den prcentuea andeen av kdixidmätningarna sm överstigit 800 ppm under mätperiden (ca 20 timmar). Aa bstäders andear är redvisade. De bstäder vars kdixidhat adrig översteg 800 ppm erhö värde O. Resutaten är grupperade efter viket ventiatinssystem sm respektive bstad hade.
% O (} 9 8 7 60 5 4 3 2 FT -ventiatin nnn 26 F-ventiatin Sjävdragsventiatin.n n~.n.nn.nnnnnn~.~ Figur 2.4 Kdixidmätning ande > 800 ppm, grupperadeför ika ventiatinssystem Resutaten visar str skinad i funktinen hs ika ventiatinssystem. Mekaniska ti- ch frånuftssystem tycks ge gd uftväxing ch därmed åg C02-hat medan frånuftssystem ch sjävdragssystem båda tycks ge sämre ventiatin. Fnnadehyd I figur 2.5 nedan redvisas bstädernas frmadehydhal Denna mätning gjrdes under ca 20 timmar. Grupperingar har gjrts med avseende på viket regin bstaden var beägen i. Ögnirritatin ch irritatin av näsa ch svag är de tidigaste tecknen på påverkan av frmadehyd, ch 20 % av befkningen beräknas få ätt irritatin av 0,3-0,6 mg/m3 Känsiga persnerkan reagera redan vid ca 10 gånger ägre hater med ögn- ch näsirritatin (ByinG, 1989). mg/m3 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 Hesingbrg Linköping Umeå 0,04 Figur 2.5 Frmadehydhat
Fyktiga rganiska ämnen Ttahaten fyktiga rganiska ämnen uppmättes i aa bstäderna. I två bstäder uppmättes extremt höga värden där en högsta gräns för vad sm var mätbart överskreds. I bstaden med ttahaten > 8,6 mg/m3 kunde rsaken ti det höga värdet inte spåras i efterhand. Det andra höga värdet på > 4,2 mg/m3 uppmättes i en bstad i viken mannen utförde bireparatinsarbeten i käargaraget. Lukt av avgaser med mera kunde kännas i hea bstaden. I båda bstäderna var kntrrören inte kntaminerade ch vi kan därför förutsätta att påvisade VOC-ämnen inte tikmmit i transprter eer vid agring. 27 mg/m3 0,9 0,8 0,7 0,6 Hesingbrg 0,5 0,4 0,3 0,2 O, M~Yt Linköping >4,2 > 8,6 Umeå Figur 2.6 Ttahat TVOC Vidare har TXIB-hater tagits fram ur van nämnda prver. Detta ämne ingår sm mjukgörare i vissa pastmattr ch har vid fera tifåen förekmmit i höga hater då SP anayserat uftprver tagna i byggnader med häsprbem (Rsen, 1990). Vår erfarenhet är att nrmat förekmmer inte ett enskit ämne i hater över 0,05 mg/m3 Ämnet TXIB uppmärksammades först i en specie ska där hater på mean 0,24-0,66 mgfm3 uppmättes. I senare utredningar har hater av TXIB uppmätts ti över 0,10 mgfm3 i fera skr med innemijöprbem. I våra bstäder uppmättes TXIB-hater < 0,02 mg/m3 i 34 bstäder, 0,02-0,04 i 20 bstäder, 0,05-0,10 i 5 stycken ch maxvärdet 0,19 i en bstad. I en ny rapprt (ELIB-rapprt nr 7, 1993) redvisas medevärden av frmadehydhater ch TVOC-hater i Sveriges bstadsbestånd. De använda anayserna är i strt jämförbara med våra anayser medan prvtagningstiden är krtare i vår undersökning.
Tabe 2. 7 Resutat från ELffi-undersökningen. Medevärden av frmadehyd- ch VOC-hat uppmätt i 97 småhus ch 103 ferbstadshus 28 Frmadehydhat [mg/m3] Småhus Ferbstadshus VOC-hat [mg/m3] Småhus Ferbstadshus Aa 0,014±0,002 0,007±0,002 0,47*±0,18 0,31±0,04 *Utan ett extremvärde på 5,1 mg/m3 i en bstad erhås medevärdet 0,38 mg/m3 Vi har i vår undersökning uppmätt i genmsnitt nästan tre gånger högre hater av frmadehyd än vad sm antas vara genmsnittigt för hea bstadsbeståndet i Sverige enigt BLIR-undersökningen. I faet med fyktiga rganiska ämnen är de uppmätta haterna i strt sett ika. (Medehaten för vår undersökning utan extremvärden var ca 0,33 mgfm3). Partikar De rganiska partikarna utgörs ti största deen av epite sm ses tydigast på ftgrafierna tagna i svepeektrnmikrskp i 160 gängers förstring (ej biagt i denna rapprt). Partikar med diameter <,um har inte identifierats. Dessa partikar är i rege rganiska. Partikehaten ger ett mått på uftens kvaitet. Höga hater av partikar med diametern <,um tyder på dåig ventiatin eer särskida emitterande materia. Påvisade fibrer härrörde endast frän rganiska naturfiber (texti, papper, växtfibrer m m), upp ti måttiga hater påvisades. Mögesprer påvisades endasti åga hater i 6 b städet ch i någt högre hat i en bstad. I denna bstad räknade vi ti1116 stycken krukväxter, viket var största antaet i undersökningen). Det mest iögnfaande för prverna var den stra variatinen i partikeanta. Anayticas erfarenhetsvärden för nrmaa bstäder är ca 10-40 106 partikar <,umfm3.
Radndtterhat Resutaten härrör från mätning av radndtterhat med kdsemetd i 45 bstäder. Mätningen mbesörjdes av famijerna enigt en hanteringsföreskrift efter att SP varit ch gjrt övriga mätningar. Medevärdet för aa hus i undersökningen är ca 50 Bqfm3 viket är ungefår vad sm anses vara medevärdet för svenska bstäder (50-55 Bq/m3). Ett par av bstäderna med de högsta värdena har sannikt tisktt av markradn. I dessa bstäder var ventiatinen tämigen bra ch detta brde ha gett ägre radndtterhat m radnet enbart kmmit från radnavgivande materia. I några hus kan de uppmätta haterna ( > 70 Bq/m3) förkaras med radn från byggnadsmateriaet eer aternativt m ingen båbetng finns är det ett itet tisktt från markradn. 29 Bq/m3 Radndtterhat 350 300 250 200 Hesingbrg Linköping Umeå 150 100 50 Figur 2. 7 Radndtterhat i 45 av bstäderna [Bqm3] 2.6.2 Förreningar i damm Det damm sm uppsamades, från varje bstad under minut från 3 m3 runt säng ch yttervägg, har anayserats på ALK-abratriet i Danmark. Dammprven insamades med samma dammsugare i aa bstäderna. Dessa dammprv anayserades med avseende på ttahaten bakterier ch möge, de fem mest aergireevanta mögearterna (enigt mikrbig Susanne Gravesen, ALK ch barnaergg Aina Wamer, prjektknuten äkare) samt endtxinhaten. Resutaten redvisas i tabe 2. 8. I tabeen har även hyfaktr angetts viket definieras sm antaet meter öppna fyda hyr ch skåp per rumsvym, samt udenfaktr sm definieras sm ytan av aa textia gvbeäggningar, gardiner ch möber per rumsvym.
30 Tabe 2.8 Förreningar i damm m m. Parameter Median Mede Max Min s Bakterier- anta knier... 104 cfu/g* 89 155 1610 2 229 Endatxin-anta enheter... EU/g** 7347 9017 33928 1042 7406 Hyfaktr- svrum... m/iti3 0,07 0,13 0,72 0,17 Ludenfaktr-svrum... m2jm3 0,21 0,25 1,01 O,Q7 0,16 Möge - ttahal... cfu/30 mg damm 23 36 251 3 45 Möge - Aternaria... cfu/30 mg damm 2 2 10 2 Möge - Aspergiusb.. cfu/30 mg damm 4 125 17 Möge - Btrytisc... cfu/30 mg damm 1 Möge - Cadspriumd cfu/30 mg damm 4 100 13 Möge - Peniciiume... cfu/30 mg damm O 16 200 29 a Arternaria aternata b Aspergius niger, fumigatus, terrus, spp. c Btrytis einerea d Cadsprium herbarum, sphaersprum e Peniciium spp. *cfu = cny frming units, ** EU = Endatxin U nits ALK-abratriet har givit ssresutaten från fera ika undersökningar där_ dammprver från bstäder tagits ch anayserats på exakt samma sätt sm i vår undersökning. En jämförese visade att ttahatema av mikrsvampar i våra bstäder inte var högre än i privata danska eer svenska bstäder, vare sig det rörde sig m kntrbstäder eer aergikerbstäder. 2.6.3 Ventiatin Här redvisas en sammanstäning av resutaten från ventiatinsmätningen sm ttat uteuftsföde uttryckt i msättning per timme samt uteuftsfödet mräknat ti antaiter per persn ch sekund för hea bstaden. Mätningen avser 20- timmars medevärden. Dessutm redvisas uppgifter m vymerna för svrummen ch bstäderna.
31 Tabe2.9 Uteuftsföde m m. Parameter Median Mede Max Min s Svrumsvym... m3 26,5 28,6 55 16,5 8,6 Bstaden - ttavym... m3 320 350 690 164 118 Ttat uteuftsföde... ms/h 0,34 0,36 0,69 0,13 0,14 Uteuftsföde per persn för hea bstaden... 1/p, s 7,86 8,12 17,08 2,99 3,56 Enigt tabeen var den genmsnittiga ventiatinen för hea bstaden ca 8 /persn, s. Detta resutat kan jämförs med ELIB-undersökningens resutat (ELIB-rapprt nr 7, 1993) sm representerar ett genmsnitt av hea Sveriges bstadsbestånd. I denna redvisas den genmsnittiga ventiatinen i småhus ti 15 /s, persn respektive 16 1/s, persn för ferbstadshus. Nedanstående figur 2.8 visar uteuftsföde per persn ch sekund för hea bstaden. 1/persn,s 18 16 14 Hesingbrg 12 10 8 6 :I ~~WIII Linköping Umeå Figur 2.8 Uteuftsföde [/persn, s.] Va-~je stape representerar en bstad. I genmsnitt hade vår grupp 4,25 persner i varje famij. En mtsvarande siffra för barnfamijer i hea Sverige är 3,5 persner (uträkningen baserad på uppgifter från statistik 1990, SCB). Då ELIB-undersökningen inte har inriktat sig på barnfamijer trde mtsvarande siffra vara ägre i ett representativt urva för svenska bstäder. Luftmsättningen visas i figur 2.9.
32 ms/h 0,7 0,6 0,5 Hesingbrg Linköping Umeå 0,4 0,3 0,2 0,1 I Figur 2.9 Ttat uteuftsföde för vmje bstad [ms/h] 2.6.4 Fukt ch temperatur Här redvisas resutat över temperaturer uppmätta ute ch i svrum samt vardagsrum. Vidare redvisas absut änghat samt reativ fuktighet (RF) i uften i bstaden uppmätt på två sätt. För närmare beskrivning av mätningarna hänvisas ti kapite2.4.2 Va av mätningar ch mätpunkter samt biaga 3.2 Metdbeskrivningar. Under vår mätperid gjrdes mätningar med skiftande utekimat viket gör att reativ Qeh absut fuktighet inmnhus int{!can jä_mföras b~täderna emean. Tabe2.10 Mätresutat av fukt ch temperatur Parameter Median Mede Max Min s Temperatur- ute SMHI*... C 0,4 0,1 6,5-17,0 4,3 Temperatur ute... C -{),5-1,1 7,0-21,5 5,0 Temperatur svrum... C 17,6 18,4 25,3 14,0 2,5 Temperatur vardagsrum... c 19,2 19,5 25,6 15,1 2,3 RF- ute SMHI... % 85 84 100 61 9 Reativ fuktighet svrum... % 39 38 57 23 7 RF - mede svrum (träbit)... % 46 46 61 30 6 RF - mede badrum (träbit)... % 47 47 68 25 8 Fukttisktt i svrum... gfm3 1,6 1,7 5,4 -{),6 1,3 Absut änghat svrum... gfm3 5,9 6,1 9,8 3,5 1,4 *Kimatdata är erhåna från SMHI:s närmast beägna väderstatin ti varje enskit mättifåe.
33 Absut fuktighet utmhus erhös från SMHI:s väderdata från närmast beägna väderstatin. Absut fuktighet inmhus erhös genm beräkningar från våra egna mätningar. För att erhåa ett mått på fukt för vaije bstad sm kan jämföras bstäderna emean beräknades fukttiskttet Detta är skinaden i absut fuktighet inmhus ch utmhus. Genm att beräkna skinaden i absut fuktighet ute ch inne, fukttiskttet, eimineras utekimatets påverkan. För vidare beskrivning se biaga 3.1 Litteraturstudie kapite3.1.1 Amänt m fukt samt biaga 3.2 Metdbeskrivningar kapite 3.2.3. Fukttiskttet spegar bstadens prduktin av fukt från verksamheten, eventuea tisktt från fuktskadr ch ventiatinens funktin. Ett fukttisktt över 3 g/m3 bör inte överskridas ängre perider, då detta kan vara tecken på dåig ventiatin eer nrmat fuktig verksamhet/fuktskada. I figur 2.10 redvisas fukttiskttet. g/m3 6 5 4 Hesingbrg Linköping Umeå 3T-----------~~----------.H~------------~~ 2 - Figur 2.10 Fukttisktt [g!m3] i bstäderna indeat reginsvis, faande skaa I ett försök att bedöma vaije bstads sammanagda tecken på fuktpåverkan har en parameter kaad fuktindikatiner tagits fram för vaije bstad. Detta mått bygger på utredarens uppeveser m mögeukt ch andra ukter vid besöket, resutat från ventiatin- ch fuktmätningar tisammans med famijernas egna uppeveser av behagig ukt ch uppgifter m förekmmande mögefäckar, fuktfäckar ch fuktskadr. Endast 27 % av bstäderna kunde bedömas att vara utan indikatiner på fukt eer uktpåverkan. 2.6.5 Några resutat från medicinska prjektet Resutaten från fätmätningarna kmpetterades med data från äkarna. I detta materia ingick dammprver tagna ett år innan fätmätningarna gjrdes. Dessa dammprver har anayserats band annat med avseende på kvasterförekmst. I den statistiska anaysen ingår dessa resutat sm variaber.
Vidare fick vi data för varje patient sm innehö en mängd resutat från ika bdseraprv, pricktest samt phadiatptest. Det sist nämnda är ett standardiserat test sm kntrerar m man är sensibiiserad mt någt eer inte. I gruppen hade 83 % av patienterna uftvägsaergi. I tabe 2.11 visas en sammanfattning av äkamas bedömning av patienternas astmasjukdm i s.k. astmascre. Närmare beskrivning av astmascre görs i kapite2.5.1. 34 Tabe 2.11 Medicinska bedömningar av ika scre - sjukdmstistånd Median Mede Max Min s Astmascre en. (Crner S, 3,00 2,74 4,33 0,17 1,01 1992) Astma scre, mdifierad 4,50 4,21 6,50 0,50 1,31 Sensibiiseringsscre 6,00 6,13 19,00 0,00 4,64 Ett mdifierat astmascre har tagits fram sm inte viktar medicineringen på samma vis sm astmascre enigt referensen ( Crner S, 1992), utan större hänsyn tas ti tyngden av crtisnmedicineringen. Sensibiiseringsgraden mt en mängd ika aergen gjrdes med b a CLA-test (CLA-test :2: 0,66). En sammanstäning av dessa redvisas sm en sensibiiseringsscre där sensibiiseringsgraden inm ika grupperingar av aergen har viktats av äkarna. I tabe 2.12 redvisas en sammanstäning av hur str and~av patienterna i undersökningen sm är sensibiiserade mt någt aergen. Resutaten baseras på uppgifter m sensibiisering mt ika aergen med CLA-reaktin ;::>:0,66 ch SPT-test (pricktest) ;::>: 3 mm sm gräns för sensibiisering. Tabe2. 12 Sensibiisering för ika grupper av aergen Aergen Ande Päsdjur 75% Växt/gräs 62 % Kvaster 42 % Födämnen 29% Möge 20%
De festa astmatiker med aergi är sensibiiserade mt mer än ett ämne viket framgår av figur 2.11. Varje patients sensibiisering visas i en stape med samma aergengrupperingar sm van. Det finns fem ungdmar band våra astmatiker sm inte har aergisk astma, ch en sm inte reagerade aergiskt vid dessa tester utm på Phadiatptestet. Dessa sex ungdmar har ingen stape i figur 2. 11. 35 D Växter ~Möge III Födämnen fi!!! Kvaster Iii Päsdjur Figur 2. 11 Redvisning av varje patients sensibiisering 2.6.6 Enkare krreatins/regressinssamband Innan den huvudsakiga statistiska bearbetningen påhöjades gjrdes enka försök att jämföra ika förreningar i uften ch ventiatinen för att undersöka m åg ventiatinsgrad ger högre förreningshat. Se hyptes 5. Medevärden av fukttisktt, haten frmadehyd, kdixidhaten samt mätresutaten av fyktiga rganiska ämnen (TVOC) jämfördes med mätresutaten för ventiatin. Förreningshatema är uppmätta i patientens svrum, medan uftmsättningen är ett genmsnittigt värde för hea huset. Hyptes 5 baseras på att haten uftförreningar amänt kan antas vara mvänt prprtinea mt ventiatinen, enigt utspädningsprincipen. Varje bstad bidar dck ett eget system med ika stra kär ti förreningar viket gör att eventuea samband mean ika grupper av förreningar ch ventiatinen inte kart kmmer fram. I figur 2.12 visas reatinen mean fukttisktt i svrummet ch uftmsättningen för hea bstaden.
g/m3 6, 5, 36 4, 3, 2,,, ms/h -, 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Figur 2.12 Fukttisktt i svrum smfunktin av ventiatinenför hea bstaden A v figur 2.12 kan man se ett viss samband. Ju ägre uftväxing dest högre fukttisktt. Sambandet är emeertid inte statistiskt säkerstät. Ttahaten fyktiga rganiska ämnen är uppmätt i barnets svrum under en timme. Resutatet är en ögnbicksbid av uftens innehå av fyktiga rganiska ämnen med en ungefärig kkpunkt i intervaet 70 C ti ca 290 C vika mängdmässigt jämförts mt tuen sm referens. Resutaten spegar ämnen sm kntinuerigtemitterasfrån-byggnadsmateria-ch-inventarier-samt-bidrag-frånverksamheten i bstaden. I våra mätningar erhöhftvå exirenit höga hater på ca 4 mgfm3 respektive 8 mg/m3 Dessa värden redvisas irite i figur 2;13. 0,7 1 mg/m3 0,8 0,6 0,4 0,2 0,1 Figur 2.13 TVOC-hat i svrummet smfunktin av ttaa uteuftsf/jdetför hea bstaden
I figur 2.14 görs en jämförese mean kdixidhatens medevärde i svrummets mittpunkt beräknad från registreringar under 20 timmar, ch ventiatinen för hea bstaden sm medevärde för samma perid. Även i figur 2.14 syns ett visst samband. Låg uftväxing ger högre kdixidhat Sambandet är inte statistiskt säkerstät. ppm 1800 1600 1400 1200... 1000.. m 800..... 600 B! a. 400 200 ms/h 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 Figur 2.14 Medevärdet av kdixidhat i svrummet smfunktin av ventiatinenför hea bstaden sutigen redvisas i figur 2.15 mtsvarande förhåande mean frmadehydhat ch ventiatinen. O 14mg/m3 ' 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02, 0,1 Figur 2.15 Frmadehydhat i svrummet smfunktin av ttaa uteuftsfödet för hea bstaden Ett annat sätt att försöka åskådiggöra sambanden mean förreningar ch uftväxing sm redvisats i figurerna 2.13 ti fig. 2.15 är att jämföra medevärden av förreningshatema uppdeat efter viket ventiatinssystem sm fanns i bstaden. För att kunna redvisa de fyra ika förreningarna i samma bid har en nrmering gjrts för värden uppmätta i sjävdragsventierade bstäder. Sm en jämförese har även medevärdet av ventiatinen beräknats för de ika ventiatinssystemen. Figur 2.16 visar att ägsta förreningshatema förekmmer i bstäder med mekanisk ti- ch frånuftssystem ch högsta förreningshater i 37
sjävdragsventierade bstäder. Den högsta ventiatinen uppmättes i mekaniskt ti- ch frånuftsventierade hus. 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 38 0,0 Frmadehyd C02 Fukttisktt TVOC Uteuftsföde t t D Sjävdrag D Frånuft D Ti ch frånuft Figur 2.16 Nrmerade medevärdesjämföreser av resutat i bstäder med ika ventiatinssystem 2.7 statistisk anays av data 2.7.1 Beskrivning av dataanays Datamateriaet består av såvä data från äkarna avseende de 60 patienterna sm fysikaiska uppmätta parametrar i deras hemmijö. De fysikaiska variaberna (104 st) är en bandning av diskreta (svar på frågr m uppevese av inmhuskimatet, regin i andet, typ av uppvärmning mm) ch kntinueriga (mätningar av fukt, C0 2, mängd bakterier, partikar mm). Variaberna från äkarna (58 st) är des ika mått på sjukdmstistånd (t ex astmascre) des mått på sensibiisering med avseende på ika aergen samt resutat från dammanays av kvasterhat strategin för den statistiska bearbetningen av materiaet har varit föjande:. Sök grundäggande rsaker ti förändring i sjukdmstistånd 2. Detajstudera dessa rsaker, sök samverkanseffekter ch grupperingar 3. Finn samband mean de ika variaberna ch de grundäggande rsakerna samt kntrera de hypteser sm redvisas i kap. 2.2
Det finns några avariga prbem i den statistiska behandingen av denna typ av data: Sammanbandning av rsak ch verkan. Ett exempe på detta är m patienten mår dåigt på grund av dåig ventiatin, så ventierar man mera, viket ger ett negativt samband mean högre ventiatin ch sjukdmstistånd. 39 Mycket itet försöksmateriajämfört med antaet variaber. De undersökta variabemas inverkan kan "drunkna" i viktigare, ej mätta (kanske ej mätbara) variaber. 5 sjukdmstistånd är svårt att mäta numeriskt. Dessa prbem gör att antaganden m berenden ch nrmafördeningar är utesutna ch man kan inte tiämpa någn enke standardmetd för att genmföra anaysen. Några ika metder har därför använts i kmbinatin med medicinska antaganden ch visuea bedömningar av data:. Variansanays på diskretiserade variaber 2. Mutipe regressin utifrån antagna samband, grundade på medicinska ch fysikaiska överväganden. 3. Krreatinsanays 4. Principakmpnentanays 5. Jämföreser av medevärden, t-test ch Wicxntest 1. Variansanays på diskretiserade variaber För att få en grv skattning av väsentiga tendenser i materiaet med syftet att finna de viktigaste rsakerna ti sjukdmsförändringar gjrdes en diskretisering av utvada variaber ti binära värden. Utfaen för varje sådan variabe deades i två dear, där deningspunkten vades sm medevärdet, medianvärdet eer en medicinskt definierad gräns. Då variansanaysmetdik av detta sag bygger på panerade experiment (Bx G, Hunter G, Hunter S, 1978) kan inte standardrutiner användas utan ett speciet prgram skrivet i MATLAB har använts. Detta prgram beräknar den genmsnittiga differensen mean en binär variabes påverkan på sjukdmsbiden, uttryckt genm astmascre, (hög eer åg), när aa andra variaber är knstanta (efter disktretisering). För att få fram ett acceptabet anta sådana jämföresepar måste antaet försök vara mycket fer än antaet variaber. Därför vades några variaber ut sm kunde bedömas vara väsentiga. Resutat: Anayser gjrdes på parametrar sm beskriver fukt, ventiatin, fyktiga rganiska ämnen (TVOC), radn samt ungfunktin (PEP-variabiitet) samtiga jämförda mt graderingen av sjukdmstiståndet: astmascre. Det enda signifikanta resutatet är ventiatinens inverkan. Resutaten visar dck att en ökad ventiatin hänger samman med ett högre astmascre! Vår sutsats är att detta är en sammanbandning av rsak ch verkan då detta kan vara en föjd av förädrars försök ti att förbättra ventiatinen för sina barn.
2. Mutipe regressin utifrån hypteser Test av ika antaganden, principiet utgående från de hypteser sm är presenterade i kapite2.2, gjrdes på ika grupper av variaber sm var för sig kan tänkas påverka en enskid variabe. Testen genmfördes med hjäp av mutipe regressin, dvs en viss variabe antas vara injärt berende av ett anta andra variaber ch berendet skattas med hjäp av minsta kvadratmetden. Beräkningarna gjrdes med enka funktiner i MATLAB ch där skattades ckså knfidensinterva för de ingående parametrarna för att bedöma mdeens reevans. Mdeen antar injära samband samt berende parametrar. Inget av dessa antaganden är uppfyt i detta sammanhang, viket gör att bedömningen av resutaten måste göras med försiktighet ch i kmbinatin med visue inspektin av variabemas fördeningar. Resutat: Resutaten av beräkningarna m eventuet samverkande eer påverkande variaber, sm anses mest intressanta gav inga tydiga bekräfteser, brtsett från mer eer mindre sjävkara samband. De samband sm dck kan skönjas bör bekräftas av andra anayser för att bedöma m de kan vara reevanta. 3. Krreatinsanays Den grundäggande anaysen i s.k. mutivarat anays är bestämningen av krreatinerna mean de ingående variaberna. Den teretiska mdeen bakm anaysen är att de ika variaberna är stkastiska med en simutan mutivarat fördening. Kvariansmatrisen för denna ferdimensinea stkastiska variabe beskriver berenden mean de ika ingående kmpnenterna. I vår anays har vi arbetat med den nrmaiserade kvariansmatrisen, krreatinsmatrisen, där varje matriseement svarar mt krreatinen mean två variaber: krr(v,v2) = Kv (v,v2)/(std(v)*std (v2)). Diagnaeementen i krreatinsmatrisen kmmer att vara ika med 1 ch övriga eement är ta mean Oeh 1.- Enigt en tumrege (C. Chatfied, A J Cins, 1980) bedöms krreatinen mean två variaber vara signifikant m den överstiger värdet 0,7. Då mätvärden saknas för vissa variaber på vissa individer måste dessa tmma patser särbehandas. Här har anaysen gjrts genm parvis utesutning, dvs för varje par av variaber har de individer sm saknat mätvärde för någn variabe utesutits. En granskning av de ika variabemas fördeningar visar vissa extrema värden. En specie krreatinsanays har därför gjrts där extrema mätresutat har utesutits ch infrmatinsfattiga variaber har tagits brt. Krreatinsmatriserna är så stra (148x148) att det är svårt att få överbick av dem. Därför gjrdes ika typer av istningar: För varje variabe med krreatiner överstigande 0,7 För astmascre-variabema har samtiga krreatiner ritats ut (fig. 2.17) För hyptesernas variaber med krreatiner överstigande 0,7 Resutat: Resutaten av krreatinsanaysen har inte redvisats i rapprten. Krreatinerna för respektive variabe uppvisade en rad förväntade samband men ckså någn mer intressant. De samband sm erhös har granskats ch 40
kntrerats visuet genm att variabemas värden har pttats mt varandra. I de festa fa har sambanden knstaterats vara av tifåig natur, det vi säga den beräknade krreatinen berdde på endast någt enstaka extremt värde. Andra resutat indikerar, i enskida dear, samstämmighet med vad sm senare framkm genm t-test ch Wicxnanays. Krreatinerna för astmascre-variaberna visar att det inte går att finna några säkra förkaringar ti förändrad sjukdmsbid, uttryckt sm astmascre, i detta materia. I figur 2.17 har krreatinskefficienterna för aa variaber pttats mt två varianter av astmascre. Det är endast de två variaberna sm beskriver astmascre sm har en inbördes krreatin sm överstiger 0,7. 1.---~---.----.---~----~~-----.----.----,.. 0,8~-- + - +- + +- + -+ + - +- ~ 0,61-- +- + + + + + + + - 0,41- + + -+ + + ' + + - 41. - 0,2. G i i c.. i -04, 20 40 80 100 120 160 180 V ariabenummer Figur 2.17 Krreatinskefficienter fr aa variaber mt astmascare Att krreatinen mean de ika parametrarna ch de två varianterna av astmascre inte bivit högre kan ber på att astmascre är ett mått sm inte är ämpigt att använda i sammanhanget, samt att andra specificerade bakmiggande rsaker dminerar. 4, Principakmpnentanays Anays av principakmpnenter syftar ti att reducera antaet variaber i ett strt datamateria. Genm att så ihp variaber sm är starkt inbördes berende, beskrivna med principakmpnenterna, kan man få ett anta berende variaber sm kan användas för frtsatt anays. Principakmpnentanays har genmförts för de beräknade krreatinsmatriserna ch mutipe regressin på principakmpnenterna har genmförts för att hitta samband med sjukdmsbid. Principakmpnentsanays har ckså genmförts i syfte att gruppera individerna efter sensibiiseringsegenskapema.
Resutat: De tre första principakmpnenterna från hehetsanaysen, bidar en mde sm tisammans beskriver 34 % av variatinerna i materiaet. Dessa tre principakmpnenter bidar grupperingar av variaber sm kan beskrivas sm: "Sensibiiseringssystem" där de ingående variaberna är resutat från sensibiiseringstesterna. Detta system beskriver 19 % av variatinerna i materiaet. "Fuktsystem" där de ingående variaberna beskriver ett system med tyngdpunkten på fuktparametrar ch förreningar i uft, ventiatinsgrad, regin i andet, sensibiiseringsgrad för kackeracka, kvaster, möge ch en de växter/gräs. Detta system beskriver 8,5 % av variatinerna i materiaet. "Ventiatinssystem" där de ingående variaberna beskriver ett iknande system mera kncentrerat på ventiatin ch uftröreser, bestående av ventiatinssystemets typ, stra partikar ch andra uftförreningar, samt även sensibiisering mt katt, hund, kackeracka, häst, kvaster ch bmmix. Detta system beskriver 6,3 % av variatinerna i materiaet. Dessa principakmpnenter ska vara berende ch ämpar sig därför bättre än de ursprungiga för mutipe regressin. En sådan genmfördes mt astmascre, men utan att uppvisa några signifikanta samband. De van beskrivna systemen av samband sm km fram i principakmpnentanaysen är uppbyggda på, i stra drag, samma parametrar sm senare visade sig samvariera i t-test ch Wicxnanaysen. 5. Jämföre1ser av medevärden, t-test ch Wicxntest --För attjämöra en variabesinverkanpå-en-annan kan mandea uppden första i två grupper, hög eer åg, chjämföra medevärdena för den andra variabens utfa i respektive grupp. Detta innebär att den ena variaben diskretiseras medan den andra behås kntinuerig. Med hjäp av t-test kan man statistiskt testa m skinaden i medevärden är signifikant. Denna metd förutsätter nrmafördeade variaber. Wicxn-testet bygger på de rdnade värdena, förutsätter inte nrmafördening ch testar m skinaden i median är signifikant. Vi har tiämpat båda metderna genm att ett anta utvada variaber har diskretiserats ch övriga variaber har testats med avseende på dessa: I varje detest gjrdes föjande:. Huvudvariaben deades in i två grupper: större eer mindre än deningsvärdet, där deningsvärdet i de festa fa var ika med medianvärdet. 2. För var ch en av de återstående variaberna beräknades sannikheten att medevärdena (eer medianvärdena) för respektive grupp skijde sig åt. Detta gjrdes med hjäp av des t-test, des med WILCOXON-metdik. Aa resutat med signifikansnivå p~ 0,05 uppmärksammades. Resutat: Resutaten av denna anays visade på åtskiiga samband, varav de festa är uppenbara ch sjävkara medan andra är intressanta. Dessa resutat igger ti grund för de samband sm presenteras. 42
43 2.7.2 Sammanfattning av statistisk anays Vår statistiska anays bygger på föjande metder: Variansanays, mutipe regressin, krreatinsanays, principakmpnentanays, t-test ch Wicxntest. Den statistiska anaysen av denna stra datamängd gav inte några kara ch entydiga resutat i de fyra första anayserna. Vi kunde inte hitta några signifikanta samband mean ika enskida parametrar eer system av parametrar. Däremt kunde grupperingar av parametrar med inbördes samverkan skönjas. I den sista anaysen däremt framkm många ika samband mean ika gruppindeade parametrar ch dess inverkan på övriga parametrar (t-test ch Wicxntest). Tendenser sm upptäckts i övriga anayser har ckså visat sig i den sista anaysen. Därför redvisas endast den sista i detaj. Ttat sett bygger dessa resutat på 71x162=11 502 separata t-test ch Wicxn-anaysen. Tabeer med ett urva av resutaten (p:s::0,05) från denna anays redvisas i biaga 3A. 2.8 Resutat från t-test ch Wicxntest 2.8.1 Sammanstäning mt hypteserna I detta kapite sammanstäs resutat sm kan förknippas med de hypteser sm presenterades i kapite2.2.1-2.2.3. Hyptes 1: Fukt rbem är mer frekventa i södra än i nrra Sveri e. Sannnanfattmng: Resutaten visade att medevärdet för fukttisktt ch absut änghat var högre, samt syniga mögefäckar vanigare, i bstäder beägna i Linköping ch Hesingbrg jämfört med de i Umeå. Resutat: Lägre fukttisktt i bstäderna uppmättes i Umeåreginenjämfört med de andra reginerna. Bstäderna med en absut änghat över 5,4 g/m3 återfanns i den meersta ch södra reginen. Famijerna i nrra deen av Sverige uppevde sitt inmhuskimat sm trrare viket kan förkaras av att utekimatet är trrare ch kaare i nrra Sverige under vintern. Kända mögefäckar var vanigare söderut än i Umeåtrakten. I bstäderna med kända mögefäckar förekm mer fuktskadr. Andra reginaa skinader var att radndtterhaten var högre i bstäderna beägna runt Linköping jämfört med de övriga rterna (78 Bq/m3 jämfört med 36 Bq/m3). Ett speciet förrådskvaster Tyrphagus putrescentiae förekm i mycket högre hat i Linköpingstrakten jämfört med övriga rter (medeta135 kvaster/g dammjämfört med 5,7 kvaster/g damm i övriga bstäder i genmsnitt).
44 Hyptes 2: Oika aergier förekmmer ika frekvent i skida dear av andet. Sammanfattning: Denna hyptes kan styrkas i våra resutat. Resutat: De barn ch ungdmar i gruppen sm vade att vara med i undersökningen fördeade sig så att de i den nrra reginen hade högre sensibiiseringsscre ch större sensibiisering för päsdjur jämfört med dem sm br i de andra reginerna. Sensibiisering för vissa födämnen var större i den nrra patientgruppen. Däremt hade patienterna mindre sensibiisering för husdammskvaster i nrr jämfört med övriga. Det var även mindre vanigt med eksem i famijerna. Patienterna i södra reginen hade betydigt mindre anta kntakter i hemmen med djur ch djurägare än i de andra två reginerna. I den södra reginen, Hesingbrgstrakten, var andeen av famijemedemmarna sm des har astma eer des tidigare har haft astma högre. Sensibiisering för päsdjur var ägre medan sensibiisering för husdammskvaster för Dermatphagides farinae ch Dermatphagides pternyssinus var högre. Hyptes 3: Bstäders inmhusmijö i städer eer i starkt traf'jkerade mråden är sämre än den på andsbygden. Sammanfattning: Det :finns-resutah-undersökningen~m-styrkerdenna--hyptes-. --------- Resutat: I bstäderna sm igger i stadinära trafikerad väg uppevdes buer ch dåig uft sm mer besvärande än i de bstäder sm var beägna i en meanregin ch på andsbygd. Trts att mekanisk frånuftsventiatin var vanigare i denna grupp uppmättes högre absut änghat (i svrum). Sensibiisering för möge (Puuaria, Rhizpus, Saccharmyces) var högre i bstäderna i stad/nära trafikerad väg än på andsbygd. I bstäderna beägna i stadsbebyggt/starkt trafikerade mråden samt förrter ch viamråden uppmättes i genmsnitt 4 ggr högre hater av partikar1m3 i fraktinen 0,4-1,0 "m än i bstäderna på andsbygd. 1 Hyptes 4: Hus med fuktskadr har sämre inmhusmij ö. Sammanfattning: Om hyptesen istäet skrivits att, bstäderna med indikatiner på nrma förekmst av fukt ch/eer tecken på fuktpåverkan (ukt ch synig mögepåväxt) har en sämre inmhusmijö där ika förreningar förekmmer i högre hat, kan vi styrka denna hyptes.
Resutat: Bstäder med angivna fuktskadr (34 % av bstäderna) hade fer kända syniga mögefäckar. Bstäder med fuktfäckar var ädre än genmsnittet, inmhusuftens reativa ch absuta fuktighet var högre. Ett fukttiskttet över 3 g/m3, (värden över denna nivå kan vara tecken på tiräckig ventiatin ch/eer hög fuktprduktin) fanns i någt ädre ch ftare sjävdragsventierade bstäder. Kdixidhat, TVOC, radnhat ch frmadehydhat var högre medan ventiatinen var ägre. I gruppen bstäder med indikatiner av fukt- ch uktprbem återfanns famijer med ttat större ande famijemedemmar med astma ch hösnuva. I dessa bstäder var radnhaten högre. 45 Hyptes 5: Hus med å ventiatin har sämre inmhu ö. Sammanfattning mt hyptes: Resutaten visar att hyptesen kan styrkas. Resutat: Fera ika mått på ventiatinen finns med i datamateriaet des direkta (ms/h, 1/s, persn) ch indirekta (kdixid, radn, fukttisktt). Av dessa resutat framgår att många ika förreningar var ägre i bstäder med bättre ventiatin. Vidare visar resutaten skinader mean de ika ventiatinssystemen. Bstäderna med sjävdragsventiatin hade högre förreningshater i damm av bakterier ch kvastret Tyrphagus putrescentiae, i uft av större partikar, kdixid, radn jämfört med övriga bstäder. I de mekaniskt frånuftsventierade bstäder var ttahaten möge i damm ägre samt antaet fuktindikatiner färre än de övriga bstäderna. I de mekaniskt ti- ch frånuftsventierade var haten frmadehyd, fukttisktt, kdixid, radn, RF samt ttahat möge i damm ägre. A v resutaten framgår även att dessa bstäder hade bättre ventiatin jämfört med övriga bstäder. I de bstäder där famijerna uppevde uftkvaiteten sm instängd ch dåig (fta eer iband), var uteuftsfödet ägre per persn ch sekund (6,3 /pers, s respektive 8,61/pers, s i gruppen sm inte uppevde besvär med dåig uft). I de bstäder där ventiatinen var högre än genmsnittet var andeen famijemedemmar sm tidigare hade haft prbem med astma ch böjveckseksem högre. Patientgruppen i dessa bstäder hade en genmsnittigt högre sensibiiseringsnivån för möge (Aternaria, Phma). Dessa resutat kan tydas så att famijerna uppevt ett behv av en ökad ventiatinen i bstäderna ch genmfört detta6 6Kmmentar prf. B.Karssn: Då ökad ventiatin ger trrare uft kan detta vara rsaken ti ökade besvär.
46 Hyptes 6: Haten av kemiska ämnen i uften påverkar sjukdmstiståndet ch kan vara en adjuvansfaktr sm förstärker reaktinerna för ika aergen. Sammanfattning: Det finns resutat sm möjigen styrker hyptesen. Inga uppenbara samband har påvisats. Resutat: I bstäder med en TVOC-hater högre än medianvärdet 0,29 mg/m3 hade patienterna ägre sensibiisering mt pen (Dactyis cngmerata, timtej) ch ägre sensibiisering mt möget Aternaria medan sensibiisering för Dermatphagides farinae var större. I de bstäder där TXIB (texanisbutyrat, emitteras från vissa pastmattr, se kapite m Kemiska ämnen i uften - VOC i referensstudien) uppmättes över detektinsgränsen (28 % av bstäderna) var andeen astmatiker fer i famijerna. Bstäder med frmadehydhater över 0,03 mg/m3 (en gräns satt av våra äkare) hade högre partikehat (0,4-1,0 ~-tm), kdixidhat, RF, TVOC ch hat av Aspergiusmöge i dammprv. I de bstäder där famijen uppgav att rökning adrig förekm (48 famijer) var frmadehydhaten någt ägre ch i anaysen av damm med avseende på Aternara-möge återfanns häften så åga hater av detta möge i bstäder utan förekmst av rökning jamfört med de andra 12 bstäderna... Hyptes 7: Höga partikehater i uften kan verka sm irritant. Vidare antas partikar kunna verka sm bärare av aergen, viket skue kunna påverka sjukdmstiståndet. Sammanfattning: Resutaten kan devis styrka hyptesen. Resutat: Aergen av kvastret Tyrphagus putrescentiae ( dammprvet för kvasteranays tgs ett år innan mätning av partikar gjrdes) ch Peniciium-haten i damm förekm mer i bstäder med hater av uftburna partikar > ~-tm per mj över medianvärdet 260 000 part1m3. I bstäder med högre hater än 40 000 000 part1m3 (övre gräns för vad Anaytica erfar sm nrma hat i bstäder) av uftburna partikar (0,4-1,0 ~-tm) fanns högre hater av både Aspergius- ch Peniciiummöge i damm. Även sensibiisering för kvastret Dermatphagides farinae var högre i denna grupp.
I bstäder med högre frekvens av dammsugning än medianvärdet 3 gånger i veckan, uppmättes i genmsnitt högre hat av rganiska partikar ( 29 % jämfört med 22 %). Man skue kunna anta att dessa bstäder mer fta är beägna i stadsbebyggt mråde/trafikerat mråde då rganiska partikar ftast ti största deen härrör från s:k. "gatudamm", men detta antagande kunde inte styrkas i anaysen. Hyptes 8: Förekmst av aergen har samband med fysikaiska parametrar sm ventiatin ch fukt ch återspegas i patienternas sjukdmstistånd ch sensibiisering för ika aergen. Sammanfattning: Hyptesen innebär att uppmätta parametrar sm exempevis fukt påverkar aergenförekmst sm i sin tur påverkar patienterna. Denna kedja av samband kan inte styrkas genm resutaten. Däremt kan vissa dear av hyptesen styrkas. Resutat: I bstäderna med ett uteuftsföde för hea bstaden mindre än 10 /persn ch sekund hade patienterna högre sensibiiseringsnivå för Puuaria-mögeL I bstäderna med uteuftsföde för hea bstaden mindre än 5 /pers, s fanns 1,4 ggr högre hat av förrådskvastret Tyrphagus putrescentiae ( dammprvet taget ett år innan vår mätning). Tidigare har resutat redvisats sm beskriver att fukt ch ika förreningar i uft är ökande med minskande ventiatin. Exempevis är fukttiskttet i medeta runt 3 g/m3 när uteuftsfödet för hea bstaden är ägre än 5 /persn, s jämfört mt i medeta runt,5 gfm3 för de bstäder sm har högre ventiatin än 5 1/persn,s. I gruppen bstäder med högre hat än 260 000 partikar1m3 av strek > 1-1m var kdixidhaten högre, Peniciium-haten i damm dubbet högre samt förrådskvastret Tyrphagus putrescentiae fem gånger högre. I bstäder med Atemariamöge i damm över medianvärdet 2 cfu/30 g damm hade större ande av famijerna prbem med migrän. I bstäder med Aspergiushaten i gvdammet över median bdde patienter med ägre astmascre, det fanns högre hat av Peniciium medan fibernivån i uft var ägre men det förekm betydigt mer kvaster Dermatphagides farinae anta/g damm. I de bstäder där förekmsten av endtxin var högre än medianvärdet 7347 EU/g damm, var patienternas PEP-variabiitet mindre (dvs mer ik den hs nrmaa individer). Detta är mtstridigt tidigare resutat (Miche O, Ginanni R, Duchateau J, Vertn, 1991) där man visat att endtxinexpnering inverkar negativt på sjukdmstiståndet hs krniska astmatiker. Sensibiiseringsnivån för kvastret Dermatphagides pternyssinus var genmsnittigt högre i pricktestema band de patienter sm bdde i bstäder med en uppmätt endtxinhat högre än medianvärdet. Indeningen i s.k. sensibiiseringsscre, ett mått på hur str aergibenägenhet patienterna har, visade att de med högre sensibiiseringsscre än medianvärdet 47
52 2.9.2 Skinader mean andsbygd ch stadsbygd Bstäderna Det är inte några anmärkningsvärda skinader mean bstäder i stadsbebyggt mråde, de i yttermråden, viamråden (meanregin) ch de på andsbygden. En skinad är dck att i bstäderna på andsbygden uppmättes i genmsnitt fyra gånger ägre hat av små partikar i uft jämfört mt de övriga bstäderna. skinaderna i medeta från någt kaare ch trrare rumsuft (absut ch reativ fuktighet) i bstäderna på andsbygden ti varmare ch fuktigare i övriga bstäder är ckså signifikanta. Det fmns även skinader i grundäggningssätt sm säkerigen har att göra med att nyare byggnader ftare uppfördes på betngpatta på mark i viakvarter ch att byggnader på andsbygd ftare är av ädre datum ch mindre fta har mekanisk frånuftsventiatin. Patienterna De patienter sm bdde på andsbygden tibringade mer tid i hemmet än de övriga. De sm bdde i stadsmråde eer nära starkt trafikerade eder hade en signifikant ägre sensibiisering mt husdammkvaster Dermatphagides pternyssinus. Famijerna Famijerna bende på andsbygden var större ch hade fer barn. De hade även mer besök av djur ch djurägare per år än de övriga famijerna. signifikant för famijerna bsatta i stad ch nära trafikerade eder var att antaet växter i hemmen var fårre ch möbemanget var av yngre datum. Dessa famijer uppevde även mer av buer ch besvär med instängd ch dåig uft i sina bstäder jämförtmed övriga famijer. 2.9.3 Skinader i bstädernas utfrmning De patienter sm hade gvvärme i sina bstäder (8 bstäder) hade en ägre sensibiisering mt husdammkvaster Dermatphagides pternyssinus ch Dermatphagides farinae. Bstadens ventiatinssystem visade sig vara mycket väsentigt för viken ventiatin ch vika hater av ika förreningar sm uppmättes. Sjävdragsventierade bstäder hade högre förreningshater av bakterier i damm samt i uft kdixid, partikar ch radn än övriga bstäder. I mekaniskt ti- ch frånuftsventierade bstäder var mätresutaten för ventiatinen bättre ch hatema i uft ägre av frmadehyd, kdixid, radn ch RF. Karakteristiskt för de sjävdragsventierade bstäderna, viket fanns i 45 %, var förutm en högre hat av van nämnda förreningar, att de var ädre byggnader med större rumsvymer ch ftare med käargrund än de övriga bstäderna. Mtsvarande beskrivning för bstäderna med mekanisk frånuftsventiatin, viket fanns i 35 %, var att dessa åg närmre stadsbebyggt mråde, var av yngre datum med mindre tta bstadsvym ch hade mindre indikatiner på fuktprbem. En beskrivning av de återstående bstäderna sm hade mekanisk ti- ch frånuft, 20 %, ger ti sist att
dessa var yngre bstäder mer säan med käare ch med bättre ventiatin ch ägre hater av fukt, kdixid, frmadehyd ch radn. 53 2.9.4 Skinader i inmhusmijön En ägre uftmsättning än medianvärdet 0,34 ms/h kunde reateras ti högre hat av frmadehyd, kdixid, samt fukt uttryckt sm högre fukttisktt, högre reativ fuktighet ch högre absut fuktighet i uften. Famijemas uppevese av behagig ukt i inmhusmijön kunde band annat sättas i samband med ett ågt ttat uteuftsföde [/s, pers]. Ett ägre uteuftsföde per persn ch sekund än 7 /persn, s kunde reateras ti högre hater av frmadehyd, fyktiga rganiska ämnen, kdixid, samt fukt i uften. Vidare kan nämnas att inga bstäder med mekanisk ti- ch frånuft hade ventiatin under 7 /persn, s. I materiaet syns genmgående att de bstäder sm har högre ventiatin är de famijer där fer än en persn har astmatiska prbem. I detta faet ett tecken på rsak ch verkan. Famijerna har ansett sig behöva förbättra sin ventiatin. 2.9.5 Samband mean tekniska data ch sjukdmsbid Samband mean astmasjukdmen ch inmhusmijön En av huvudfrågrna för prjektet var m det fanns någt karakteristiskt annrunda i de bstäders inmhusmijö där de mest sjuka barnen bdde. De begrepp sm skue beskriva patienternas hästistånd var astmascre. sensibiiseringsscare samt PEP-variabiitet. Då man dear in hea materiaet efter någn av dessa tre, på ett sådant sätt att brytpunkten grupperar patienter i de sm genmsnittigt "mår bättre" respektive "sämre", skue man förhppningsvis få fram en bid av inmhusmijön i de båda gruppernas bstäder. Vi får dck knstatera att resutatet bev mycket magert. Utgångspunkten för äkarna var, när de vade ut ämpiga patienter att medverka i prjektet, att aa skue någn gång haft en astma kassad med ett astmascare mkring graden 3. Detta innebär att astman ger besvär mer än 100 dagar per år ch att patienten är tungt medicinerad. I den grupp sm vades ut sm ämpig att medverka representerade vid prjektstarten des de sm frtfarande hade ett astmascare runt eer över graden 3 samt des de sm hade ägre scre ch hade mindre besvär ch mindre mediciner. I den statistiska anaysen fann vi inga parametrar i inmhusmijön sm krreerade med astmascare på ett sådant sätt att en försämring av inmhusmijön gav en ökning av astmascre. Sensibiiseringsscre var ett annat mått på patienternas hästistånd. Detta är ett mått på hur många ika aergengrupper sm patienten är sensibiiserad mt. Ett resutat sm framgår med tydighet är att de patienter sm har högre sensibiiseringsscre än medianvärdet har dubbet så många kntakter med djur ch djurägare i sina hem än de sm har ett ägre scre. Dessa besök bidrar ti en avsevärd förhöjning av aergenhaten i bstaden viket är yckigt.
54 PEP-variabiiteten är en parameter sm är beräknad på uppgifter under en 14- dagars perid efter vårt besök i bstaden. Patienten gör en egenkntr på ungfunktinen under denna perid. En högre PEP-variabiitet än 15 % säger att patienten under kntrperiden är påverkad av sin astmasjukdm. En ätt förkyning kan ha str inverkan. De parametrar sm visade sig sammanfaa för patienter med högre PEP än 15 % var: -ägre absut änghat i svrummet samt ägre temperatur i svrum ch vardagsrum. Dessa parametrar är direkt påverkade av det yttre kimatet på ett sådant sätt att vid kaare/trrare väderek erhås ägre absut ånghat inmhus samt även i vissa faägre inmhustemperatur. (m värmesystemet inte svarar tiräckigt). Medetemperaturen under våra mätningar utmhus på de nrdigare rterna var ägre än de sm uppmättes i Hesingbrgstrakten. Vidare exempe på signifikanta resutat var att: - de sm hade högre PEP-variabiitet än 15 % bdde mer mt nrra reginen. Vad sm nu kmpicerar resnemanget är att: -patienterna med högre PEP-variabiitet ckså hade ett högre sensibiiseringsscre ch dessa patienter råkar b i den nrdigare Umeåreginen. Så det går inte att enket påstå att en ägre inmhustemperatur ch ägre absut fuktighet inmhus ger en högre PEP-variabiitet, rsaken kan het enket vara att de nrdigt bende patienterna med högre sensibiiseringsscre ftare har hög PEP-variabiitet. Samband mean enskida parametrar ch ika symtm I de bstäder där vi kunde känna ukt av möge eer annan fuktreaterad ukt ch där det fanns syniga tecken på fuktpåverkan var andeen famijemedemmar med astma ch hösnuva större. I hus med högre ttahat av fyktiga rganiska ämnen i uften (TVOC), uppmättes högre hat fukt ch ägre ven:tiatin.tdessa bstäder var sensibiisering mt en srts kvaster (Dermatphagides farinae) högre. Ett enskit ämne TXIB (mjukgörare i pastmattr) sm i andra inmhusmijömätningar satts i samband med sjuka-hussymtm (Rse, 1990), har speciagranskats ch i de bstäder ämnet påvisades knstateras att andeen astmatiker band famijemedemmarna var fer i våra famijer. I de bstäder där endtxinhaten i damm var högre hade patienterna en högre sensibiisering mt husdammkvaster. Partikar kan tjäna sm bärare av aergen eer på annat sätt medverka i sammansatta system sm skue kunna påverka hästiståndet för astmatiker. I materiaet finns tecken på sådana system t ex partikeförekmst i uft i reatin med ika aergen i damm samt mean kvaster ch vissa möge i damm. Ett samband mean högre hat av små partikar mätta i uft ch högre sensibiisering för husdammkvaster Dermatphagides farinae hs patienterna i dessa bstäder, skue ytterigare kunna vara ett tecken på indirekt samverkan av ika parametrar.
55 2.10 Diskussin Sjäva rubriken ti rapprten stäer frågan m det finns någt direkt samband mean inmhusmijön ch astmasjukdmen hs de barn ch ungdmar sm medverkat i undersökningen. Har vi kmmit fram ti någt sådant samband? Innan frågan besvaras måste ett ferta aspekter uppmärksammas. I vårt försök ti att fånga upp aa eventuea påverr..ande parametrar yckades datamateriaet bi mycket mfångsrikt. Detta var devis meningen då prjektet skue försöka fånga in aa tänkbara synvinkar på prbemstäningen ch huvudsakigen generera ideer ch hypteser m möjiga samband. Det är dck många nackdear med en sådan metdik. Datamateriaet bir svåröverskådigt ch möjigt att detaj studera i den mfattning sm vre önskvärt. Insamade mätdata ch fakta bir en fuständig bandning av diskreta ch kntinueriga variaber, sm inte utan svårigheter åter sig anayseras. Vad vi vidare inte vet är m de metder ch variaber vi använt ch mätt är de rätta. Det är en knst att frmuera ch utfrma enkäter krrekt. Att beskriva graden av astmasjukdmen ch patienternas mångfacetterade sjukdmsbid är svårt, särskit sm det devis baseras på patientjurnaer skrivna av ika äkare. En statistisk bearbetning av ett materia sm detta måste göras med str försiktighet. Vi har tiämpat ett ferta ika metder att statistiskt anaysera materiaet. Det finns ytterigare möjiga sätt att finsipa de ika statistiska anayserna ch studera materiaet vidare. Detta är dck en fråga m resurser. De resutat sm vi sutigen presenterar sm erhåna signifikanta samband har visserigen gjrts enigt vedertagna statistiska terier, men vi bör håa i minnet att det endast gäer för en grupp bstäder ch patienter på 60. Urvaet av dessa har skett på basis av medicinska bedömningar av patienterna ch på så sätt sumpmässigt vat de tihörande bstäderna, men vi vet dck inte m dessa bstäder är representativa för astmatiker generet. Det mest utmärkande i våra resutat från mätningarna av inmhusmijön är de parametrar sm styr inmhusmijön. Vi har visat att vaet av ventiatinssystem var avgörande för viken ventiatin ch förreningshat sm uppmätts i bstäderna. De sjävdragsventierade bstäderna hade högsta haterna av ika förreningar. De mekaniskt ti- ch frånuftsventierade bstäderna hade bäst ventiatin ch ägsta hater av förreningar. Bstäder med åg ventiatin hade högre hater av fera ika förreningar sm t ex frmadehyd, fyktiga rganiska ämnen (TVOC), kdixid, samt fukt i uft. Famijerna i undersökningen har dck en reativt psitiv tta uppevese av innemij ön. Det sm ftast uppevs besvärande är trr uft ch gvdrag. Våra resutat tyder även på att m många i famijen har prbem med astma så har man försökt förbättra sin ventiatin. Trts detta är den högst uppmätta uftmsättningen i bstäderna 0,69 ms/h. I vår undersökning var det 83 % sm hade ägre uftmsättning än 0,5 ms/h att jämföra med 80 % i ett representativt urva av svenska småhus (ELIB-rapprt nr 7, 1993). I en dansk undersökning av astmatikers bstäder genmförd 1984-1985 (Harving H et a, 1992), var mtsvarande siffra 72 %. I denna undersökningen hade inga av de 114 undersökia bstäderna mekanisk ventiatin.
56 Vid en jämförese av den ttaa genmsnittiga ventiatinen per persn ch sekund i våra bstäder har vi en häften så åg ventiatin, 81/pers, s än svenska genmsnittiga bstäder sm har 15-161/pers,s (ELIB-rapprt nr 7, 1993). streken på famijerna i vår undersökning var i medeta14,25 persner viket vi kan jämföra med en svensk genmsnittig barnfamij sm har 3,5 persner per hushå. Uppgiften är beräknat av data från statistiska centrabyrån, SCB. I ELIB-undersökningen är det inte endast barnfamijers bstäder sm har undersökts ch där trde antaet persner per hushå varit ägre än dessa. Detta resnemang skue tyda på att våra famijer har större persnbeastning på bstadsytan ch erhåer därför en ägre genmsnittig ventiatin per persn än vad en "nrma" svensk famij har. Vi kan även jämföra resutaten av fyktiga rganiska ämnen i uften mean de tre undersökningarna. Mätmetderna ch utvärderingsmetderna är dck inte het ika vår metd. Resutaten visar att i danska astmatikers hem (mätt i 36 bstäder med krör) var medianvärdet 0,7 mg/m3 attjämföras med vårt medianvärde på 0,29 mg/m3 ELIB-undersökningens medevärdesresutat var (beräknad utan extremvärden, mätt med diffusinsmetd) 0,38 mg/m3. En annan jämförese mean resutat från vår undersökning med van nämnda undersökningar kan göras av frmadehydhatema. Medianvärdena för frmadehyd i vår undersökning ch den danska undersökningen i astmatikers hem, mätt med samma metd, var ika 0,04 mg/m3 I ELIB-undersökningen uppmättes tre gånger ägre hat i genmsnitt för ett svenskt småhus 0,014 mgfm3. I vår undersökning var 87 %av bstäderna småhus. Även m de uppmätta haterna, enigt de båda undersökningarna, är åga nivåer så kmmenteras detta i ELIBundersökningen med att "Känsiga persner kan emeertid reagera redan vid så åga hater sm 0,01 ppm sm mtsvarar 0,013 mg/m3 (WHO, 1987)". Vi måste dck stäa ss frågan m bstadens inmhusmijö är den "sämsta" inmhusmijön sm barnen ch ungdmarna vistas i. En av de första frågrna patienterna fick i vår enkät var i viken mijö de mår bäst ch där svarade 77 % att det var i hemmen. Kanske skue vi mätt i skmijö eer daghemsmij ö? Det är kanske så att den mijö sm dessa patienter påverkats mest av inte ängre existerar? Den mijö sm sensibiisering för ett visst ämne uppkm i är kanske inte den sm patienten nu ever i. Barnen ch ungdmarna har i ch för sig i genmsnitt btt större deen av sitt iv i dessa bstäder men den mijön är inte föränderig. Des har vi en yttre påverkan av kimat ch uftförreningar des en inre förändring av bstadens mijö genm ådring av byggnaden. Ti detta äggs famijemas medvetna förändringar av sin egna inre mijö. Vi har i våra resutat ur många aspekter en sammanbandning av rsak ch verkan, direkta ch indirekta samband. Iband går detta att urskija, iband trigtvis inte. Sammanfattningsvis kan vi knstatera att uteuftsfödet per persn i de astmatiska barnens bstäder är ägre än genmsnittet för en svensk bstad. Det verkar inte rimigt att tr att fera av förreningshatema i vår undersöknings bstäder ckså kan vara högre än svenska bstäders genmsnitt.
Vi har i undersökningen visat att det finns vissa reginaa skinader i patienternas sjukdmsbid. Vidare finns vissa tecken på reginaa skinader avseende fuktpåverkan i bstäderna. Vi har inte kunnat finna direkta samband mean de parametrar sm beskriver patienternas astmasjukdm ch inmhusmijön. Däremt har vi hittat möjiga indirekta kppingar mean ika parametrar i inmhusmijön internt ch mean ika symtm hs patienterna ch deras famijer. 57
Biaga 3.1: (36) Litteraturstudie Syftet med denna referensstudie har varit att ge underag ti att förkara ch infrmera m de parametrar sm ingår i prjektet. Ti prjektet hör en medicinsk de med kiniska undersökningar av de barn, vikas bstäder mätningar gjrts i. Dessa barn ch ungdmar är patienter med mer eer mindre aergiska ch astmatiska besvär. För att få en inbick i den sjukdmsbid sm dessa patienter har, har även referenser sm behandar aergier ch uftvägssjukdmar studerats ch refererats. Författaren gör inga anspråk på att ha behandat varje ämnesmråde fuständigt. Studien har granskats av prfessr Björn Karssn, Linköpings Tekniska Högska, tekn.dr. Ingemar Samuesn, överäkare N-I Max Kjeman, Linköpings Universitetssjukhus samt ett ferta persner från prjektets referensgrupp ch kegr på SP. Annika Ekstrand-Tbin, SP 1992-09-29
Biaga 3.: 2 (36) Innehåsförteckning 1 Människans reaktiner för kemiska ch bigiska ämnen 3 1.1 Deimitiner av överkänsighet i uftvägarna 3 1.1.1 Luftvägssjukdmar vid aergi ch annan överr..änsighet 3 1.1.2 Aergi 4 1.1.3 Hyperreak.tivitet 6 1.2 Jtrnhusförreningar 6 1.3 Inrnhusförreningar 7 1.3.1 Aergener 10 2 Kemiska ch bigiska förreningar 11 2.1 ~rgarrsmrrer 11 2.1.1 Förekmst 11 2.1.2 Möge 13 2.1.3 Bakterier 14 2.1.4 Häseffekter 15 2.2 K vaster i damm 17 2.3 Kemiska ämnen i uften - VOC 20 2.3.1 Beskrivning 20 2.3.2 Förekmst 21 2.3.3 Häseffekter 23 2.3.4 Hypteser/samband 23 2.3.5 Mätning 24 2.4 Frmadehyd 24 2.4.1 Beskrivning ch förekmst 24 2.4.2 Gränsvärden 25 2.4.3 Häseffekter 26 2.5 Kdixid 27 2.5.1 Gränser 27 2.5.2 Nrmat förekmmande hater 27 2.5.3 Häseffekter 27 2.6 Partikar ch fibrer i uften 28 2.6.1 Beskrivning ch förekmst 28 2.6.2 Häseffekter 28 2.6.3 Ludenfaktr ch hyfaktr 28 3 Fukt ch ventiatin 30 3.1 Fukt 30 3.1.1 Amänt m fukt 30 3.1.2 Häseffekter 33 3.2 Ventiatin 34 3.2.1 Typ av ventiatinssystem 34 3.2.2 Krav ch rekmmendatiner 34 3.2.3 Häseffekter 35 3.2.4 Exempe på mätresutat 35
Biaga 3. : 3 (36) 1 Människans reaktiner för kemiska ch bigiska ämnen 1.1 Definitiner av överkänsighet i uftvägarna Enigt N. Lindhm (Börjessn A, Ekbahd S, 1985) ökar antaet överkänsiga persner stadigt. Fördeningen av de aergiska besvären är kraftigt ådersberende. Under det första evnadsåret dminerar eksem ch födämnesaergier. Födämnesprbem avtar emeertid med stigande åder medan astmasymptm, speciet i ansutning tiuftvägsinfektiner bir at vanigare. Fertaet barn med dessa prbem uppvisar dck inget aergiinsag ch många av dem bir symptmfria i förskeådern eer under tidiga skår. Pen- ch päsdjursaergier börjar uppträda i förskeåren eer de tidiga skåren. Med överkänsighet i uftvägarna avses ett tistånd där t. ex. kntakt med åga kncentratiner av ett ämne i uften, nivåer sm de festa människr inte as reagerar på, utöser besvär sm nysningar ch nästäppa (rhinit), hsta eer andnöd p.g.a. uftrörssammandragning (astma) (ByinG, 1990). Överkänsighet är en övergripande beteckning ch avser en nrmat ökad känsighet i ett eer fera rgansystem i krppen vid kntakt med främmande ämnen. De symtm sm patienter uppvisar vid expnering för ika ämnen kan vara ika, även m de bakmiggande mekanismerna är ika. När den bakmiggande mekanismen för. en överkänsighetsreaktin ärimmungiskhenämnes. reaktinen aergisk. Immungiskt sett är de aergiska reaktinerna nrmaa immunsvar mt främmande antigen (aergen), men vid eiminatin induceras även en kraftig infammatrisk reaktin ch vävnadsskada sm ger symtm. Liknande kiniska reaktiner, baserade på en infammatrisk vävnadsreaktin, kan utösas även genm andra mekanismer än immungiska. Mekanismerna bakm dessa reaktiner är mindre vä kända ch någn bra beteckning jämförbar med aergisk reaktin finns inte, utan reaktinerna sammanfattas under begreppet "annan överkänsighet" eer "icke-aergisk överkänsighet". Denna brist på bra termingi medför att a frm av överkänsighet tyvärr fta betecknas sm aergi av amänheten (Hed Jan, 1991). 1.1.1 Luftvägssjukdmar vid aergi ch annan överkänsighet Persner sm ider av aergier eer andra överkänsighetsreaktiner är viktiga riskgrupper i SBS-reaterade mgivningar. "Hypersensivitet" är ett parapyuttryck för att beskriva förhåandena i vika känsigheten av rgan i krppen inför ika substanser patgiskt ökar. Denna ökande känsighet berr på antingen aergi eer icke-aergiska mekanismer (Lindva T, 1992).
Biaga 3.: 4 (36) Rhinit är mycket vanig ch förekmmer hs ca 10 % av den svenska befkningen. Cirka 20-30 % av de individer sm har rhinit har även astma. Rhinit yttrar sig sm nysningar, ökad sekretin från nässemhinnan ch nästäppa på grund av semhinnesvunad. Rhiniten indeas vanigen i en aergisk ch en icke-aergisk typ. Den aergiskarhinitenär fta förenad med ögnbesvär, ch nysningar i serier är ett vanigt symtm. Den är fta säsngsbunden (penaergi), men kan ckså förekmma året runt (djur-, dammkvaster-, mögeaergi). Den icke-aergiskarhinitenär vanigen av året runt typ (ByinG, 1990), (Hus ch häsa, 1990). Astma är ett övergående tistånd av andnöd sm b a rsakas av att uftrören dras samman. Hs barn framkaas astma vanigen av aergiska faktrer, medan två tredjedear av astma hs vuxna har andra anedningar sm infektiner, irriterande ämnen, biverkningar av äkemede, fysisk överansträngning ch psykgiska beastningar. Även m astmareaktinen är tifäig, är de utösande rsakerna fta så vanigt förekmmande att sjukdmen i praktiken bir krnisk (Hus ch häsa, 1990), (ByinG, 1990), (Lindva Thmas, 1992). De festa astmasjuka märker en direkt försämring i sina uftrör när de kmmer i kntakt med ämnen sm framkaar sjukdmen. Akuta anfa kan vara ivshtande (Hus ch Häsa, 1990). Förekmsten av astma igger hs barn under skådern på 3-4 % ch för vuxna på ca 2-3 %. Band 18 -åriga värnpiktiga har förekmsten av astma ändrats från 1,9 % 1971 ti2,8 % 1981. Mtsvarande siffrr för hösnuva var 4,4 % 1971 ch 8,4 % 1981. Ökningen av astma ch hösnuva var mer markant i Nrrand än i övriga Sverige. En undersökning band 20 000 skbarn från ika dear av andet visade högre förekmst av astma, hösnuva ch eksem i de nrra dearna av andet. Detta kan möjigen ber på skinader i inmhusmijön (Hus ch Häsa, 1990). skinaden i aergiförekmst mt högre i nrr jämfört med ägre i söder återfanns inte i ELIB-undersökningen (ELIB-rapprt nr 3, Anderssn K et a, 1991). Astma bör räknas sm en av de stra fksjukdmarna. År 1986 dg 496 persner av astma i Sverige (Aergiutredningen SOU 1989:78) viket är en typisk siffra för de senaste decennierna (ByinG, 1990). Man misstänker att dödigheten i astma är ångsamt ökande i fera dear av värden (Lindva T, 1992). 1.1.2 Aergi Sensibiisering När en atpiker (medfödd benägenhet att utvecka aergi) utsätts för aergen på semhinnrna i näsan eer de övriga uftvägarna bidar krppen s. k. reaginer (kaas ckså!ge-antikrppar). Detta sker utan att persnen märker någt. Först när han bivit utsatt för aergenet tiräckigt många gånger (tiräckigt str mängd reaginer har bidats) har han sensibiiserats ch nästa gång han träffar på
Biaga 3.: 5 (36) aergenet får han sjukdmssymptm. Detta berr på, att reaginerna "fastnar" på s.k. mastceer, sm finns i str mängd på våra semhinnr. Mastceerna avger aktiva ämnen, b a histamin, sm kan få semhinnr att sväa ch vissa musker att dra ihp sig så, att uftvägarnas genmströmningsarea minskar. Snuva, nysningar ch hsta brukar kmma dessutm. Aergenerna är vanigtvis högmekyära äggviteämnen från exempevis pen, päsbärande djurs epite, kvasters avföring ch möge. Band de överkänsiga finns en grupp s.k. hyperreaktiva. De kan reagera för steks, parfym, rök, kauft etc. De är inte aergiker, men får samma symptm sm dessa. Oftast är en persn både aergisk ch hyperreaktiv A, Ekbahd S, 1985). Många ika fyktiga rganiska ämnen ch ösningsmede kan vara ansvariga för irritatin i andningsvägarna. Lösningsmede används för måeriarbeten mm ch är närvarande i många ika prdukter sm bäck, färg, rengöringsvätskr, immer, häfta ch syntetiskt gumml Acetn, ammniak, bensen, tuen, fen ch akh är band de vanigaste ingredienserna i ösningsmede. Ren sm dessa ämnen har i samband med ajergiska sensibiiseringar är inte kar men höga hater kan återfinnas i hem hs aergiska barn. Ozn finns i inmhusuft i hater runt O- O ppb. Expnering för zn är känt för att rsaka uftvägshyperkänsighet både hs nrmaa ch astmatiska persner (Björksten B, 1992). Förhindrande av sem!biisering B. Björksten skriver i (Björksten B, 1992) m ika sätt att förhindra aergisk sensibiisering ch försöka undvika aergiska sjukdmar. Detta kan utföras på ika sätt. Den betydesefuaste åtgärden mt utveckande av aergi är att eiminera mgivningsaergen i tidiga ivet, eftersm det har visat sig att det finns samband mean expnering för aergener i tidiga ivet ch senare utveckande av aergiska sjukdmar i barnstadiet ch i tnåren. Framför at har det visat sig vara viktigt att undvika päsdjur ch rökexpnering. Rigrös ch överdriven städning ch dammsugning kan förvärra ( dammburna aergener sprids mer effektivt). Regebunden mbäddning ch tvättning av sängkäder samt msutning av materia typ Gre-tex texti runt madrasser ch kuddar kan minska kvaster ch symtm på astma. Vidare skriver B. Björksten att bra hygienisk standard inmhus bör upprätthåas. Man bör undvika akvarium, krukväxter, hetäckningsmattr, stppade möber, fuktskadr ch öppna spisar samt sörja för gd ventiatin. Reativa risken för aergisk sjukdm ch tendenser att utvecka sjukdm tidigt i ivet är starkt infuerad av genetiska faktrer ch famijehistria av aergiska sjukdmar. Det verkar finnas en perid i tidiga ivet under viken barn är speciet mttagiga för sensibiisering. En tidig kntakt med päsdjur ch dess epite, husdammkvaster ch tidiga matintag av främmande prteiner verkar ha samband med ökad risk för aergiska sjukdmar. En hög kncentratin av aergen i hemmet hs en nyfödd särskit m famijehistrien är aergisk, kan öka prevaensen (risken för) av aergi fera år senare. Variatinerna i individue mttagighet för sensibiisering över tiden kan även devis förkaras av infektiner i andningsvägarna, eftersm sensibiisering uppträder ättare under en infektin (Björksten B, 1992).
Biaga 3.: 6 (36) I referens (Hus ch Häsa, 1990) Hus ch Häsa presenteras de traditinet indeade aergiska reaktinerna så här: (Indeningen finns även beskrivet i Aergiutredningen av S G O Jhanssn (Aergiutredningen, 1989) ch av G. Byin (ByinG, 1990) ). Typ I- aergi eer snabbaergisk reaktin rsakas av att!ge-antikrppar binder sig ti ytan av vissa ceer i semhinnr ch hud, eer bdet. Därvid förändras ceen ch bigiskt aktiva ämnen frigörs. Resutatet bir aergisk reaktin (eventuet en infammatin). Typiskt är att mycket små mängder av aergenet eder ti symtm sm astma, eksem eer hösnuva. Symtmen kmmer ckså snabbt efter expneringen för det främmande ämnet- vanigen inm några minuter. Andeen typ I-aergiker i befkningen uppskattas ti ca 15 %. Uppemt 50 % av befkningen reagerar dck på någt aergen vid test. Typ - aergi förekmmer främst i samband med vissa äkemede. Typ i- aergi utöses av att IgG-antikrppar avsätts i t ex de finaste bdkären. Genm enzymreaktiner uppstår vävnadsskadr i frm av en infammatin, t ex tröskdammsunga ch justerverkssjuka. Ti skinad från typ I-aergin krävs stra mängder aergen i uften för att utösa symtm. Reaktinen kmmer 6-8 timmar efter expnering. Typ IV- ae:rgi rsakar band annat aergiskt kntakteksem t ex nickeeksem. 1.1.3 Hyperreaktivitet HyperreaktivHet definieras sm en ökad vävnadskänsighet för exempevis rök, damm, kemikaier, ukter, kya ch fukt. Hyperreaktivitet uppenbarar sig ftast i andningsvägarna men kan även uppstå i mag-tarmkanaen. De bigiska mekanismerna är kända i strt. Grvt uppskattat är häften av aa hypersensitiva reaktiner av icke-aergisk uppkmst. Nrmaa människr kan efter expnering av zn få ökad känsighet i brnkerna i samband med uftrörsbesvär. Den skyddande barriären i semhinnr kan försvagas på ika sätt genm expnering av tbaksrök eer stra dser av uftförreningar (Lindva Thmas, 1992), (Byin Gunnar, 1990), (Hus ch häsa, 1990), {Björksten Bengt, 1992). 1.2 Utmhusförreningar Luftförreningarnas hater utmhus varierar påtagigt mean tätrter ch andsbygd (ByinG, 1990). Generet är znhatema högre på andsbygd, men haterna i den amänna tätrtsmijön kan nå upp ti hater sm igger strax under dem på andsbygd. I svenska tätrter är det i amänhet trafiken ch bstadsuppvärmningen sm har störst inverkan på uftkvaiteten. Bitrafiken utgör idag den viktigaste käan tiuftförreningar i svenska tätrter. Förreningshaterna kan vid en internatine jämförese stundm vara reativt höga.
Biaga 3.1: 7 (36) I en avsutande kmmentar skriver (ByinG, 1990) att det finns ett betydande stöd för uppfattningen att det skett en verkig ökning av astma ch aergi i Sverige, ch detta tycks vara en internatine trend i många industriänder. Förekmsten av aergier i Sverige tycks ha ökat snabbt under de senaste decennierna, ch det finns ännu inget sm tyder på att ökningstakten avtagit. Se även i (Aergiutredningen SOU 1989:76-78, 1989). Byin menar att det trigen är mijöfaktrer sm rsakat denna utvecking. Ändrade kstvanr, minskad amningstid, ökad infektinsfrekvens, ändrad ivssti ch ökad expnering för uftförreningar är tänkbara rsaker sm diskuteras. Utgående från dagens kunskapsäge framstår ökad expnering :för uftförreningar (inm- ch/eer utmhus), sm en av de mest sannika rsakerna. Det är t ex i djurförsök visat att dieseavgaspartikar, cigarettrök, S02, N02 ch zn kan underätta sensibiisering för aergen. Epidemigiska studier har i många fa visat en högre prevaens av aergi i stad jämfört med andsbygd. Vidare har människans expnering för vissa uftförreningar (t. ex. cigarettrök, kvävexider i tätrter) ökat under senare tid, även m mätdata för 1950- ch 60-taen är sparsamma ch gör att uppfattningen inte het kan underbyggas. 1.3 Inmhusförreningar I RIM-utredningen (Sunda ch sjuka hus, 1987) under kapite22 Byggnadsbetingade häsrisker deas de faktrer sm medför häsrisker upp i fysiska, sciaa ch psykiska faktrer. De s.k. fysiska faktrer smmedför häs~ ch kmfrtprbem i byggnader in i tre undergrupper; fysikaiska, bigiska ch kemiska. De fysiska faktrerna kan påverka människans sinnen ch krppens ytskikt ch via ika kntaktytr (b a hud, semhinnr, andningssystem ch magtarmsystem). Sciaa ch psykiska faktrer redgörs inte för här. Ti de fysikaiska faktrerna räknas jud, termiskt kimat, beysning, vibratiner, jniserande stråning, eektrmagnetiska fät ch ätta uftjner. De kemiska faktrer sm kan medföra häs- ch kmfrtprbem i inmhusmijön är b a ämnen i uft i frm av partikar, aerser ch gaser, i dricksvatten i frm av partikar ch östa ämnen samt byggprdukter1 Exempe på bigiska faktrer är bakterier, virus, svampar, prtzer (urdjur ex amöbr), heminter (inävsmask), ager ch kvaster. Fysikaiska, bigiska ch kemiska faktrer utövar sin effekt b a på cenivå. Då expneringen nått en viss nivå kan ceens bikemiska funktiner inte ängre kmpensera för effekter av den fysiska faktrn utan förändringar sm kan eda ti rubbningar i ceens funktiner eer t m cedöd kan uppkmma. De kemiska ämnen sm kan penetrera kntaktytrna möts av ett inre "försvarssystem" 1Kmmentar av Mats Ohssn, Kemisk anays, SP: byggprdukter i frm av ämnen smkan emitteras ch ge uftförreningar i gasfrm eer partikebundna.
Biaga 3.1: 8 (36) sm i första hand utgörs av ever, njurar, tarmar ch ungr. De kemiska ämnena msätts där ch kan mvandas ti andra ämnen (metabiter). Krppen har ckså försvar mt störande mijöfaktrer, t ex behagig ukt i frm av anpassning hs uktsinnet. Krppens försvar mt infektiner vid expnering för bigiska faktrer t. ex. bakterier ch virus, kan indeas i specifik resistens (t ex huden, magsaften ch den infammatriska reaktinen sm uppkmmer m ett smittämne trängt igenm hud ch semhinnr), fagcytfunktin (speciea ceer sm kan ta upp ett smittämne ch bryta ner det ch på så sätt skadiggöra det) ch specifik resistens (utgörs av b a två typer av vita bdkrppar, B- ch T- ymfcyter. Krppens infektinsförsvar kan ckså rsaka häsbesvär sm aergi (förenkat en överreaktin i immunförsvaret)). Vidare i (Sunda ch sjuka hus, 1987) beskrivs samverkan mean ika faktrer: m en ch samma persn expneras för samma kemiska ämne eer ika ämnen i fera mijöer, en så kaad additinseffekt. Synergism innebär att ika faktrer samverkar på ett sådant sätt att deras gemensamma effekt bir större än summan av de enskida effekterna. Med interaktin menas samverkan mean bigiska, kemiska ch fysikaiska faktrer i mijön. Ex kemisk unginfammatin vid expnering av kemiska ämnen sm skadar ungvävnaden, efterföjande inandning av mögesprer ger sedan upphv ti en aergisk unginfammatin, för viken den kemiska skadan banat väg. Exempe på synergism tas upp i (ByinG, 1990): Det är visat i ett ferta studier att cigarettrökning ökar risken för yrkesaergi. Zetterström ch medarbetare (1981) visare att rökare vid ett kaffersteri hade högre IgE-hat ch ökad risk att utvecka aergi mt kaffebönr än icke-rökare. En hyptes är att en skada på uftvägssemhinnan, ex genm en av cigarettröken inducerad infammatin, skue öka möjigheten för aergen att penetrera ch kmma i ökad kntakt med immunkmpetenta ceer. Andra förreningar sm i djurförsök visats förstärka den aergiska reaktinen är zn, S02, kvicksiver ch partikar av dieseavgaser. Exempe på interaktin behandas i (Björksten B, 1992): Den viktigaste uftförreningen är tbaksrök. Det finns ett strt anta irriterande ämnen sm kan underätta aergisk sensibiisering ch ge uftvägshyperreaktivitet. Dessa ämnen kan kmma från ex tbaksrök, gasugnar, kspisar, ch byggnadsmateria. Irriterande ämnen inkuderar zn, S02, CO, C02 ch nitrxider (NOx,). Vidare m ETS2 (passiv rökning) i (Lindva T, 1992) : De skadiga effekterna av tbaksrök är fta undersökta. De vanigaste symtmen är irritatin i semhinnr, speciet ögn. Uppti 4000 ika substanser är identifierade i tbaksrök. Vissa individer är speciet känsiga. Barn ti rökare ider mer fta än andra av uftvägsbesvär, brnkit ch astma. I RIM-utredningen (Sunda ch sjuka hus, 1987) står föjande m uftförreningar: Dessa påverkar i första hand uftvägarna. Partikar i uften ch gaser 2 ETS, Envirnmenta Tbacc Smke
Biaga 3.1: 9 (36) sm inandas avskijs i uftvägarna berende på ämnets vattenösighet ch uftströmmens hastighet ch strek. Stra partikar avskijs redan i näsan. Mycket små partikar kan föja uftströmmen ända ner i ungbåsrna. Gaser sm är mycket vattenösiga t. ex. svavedixid absrberas fuständigt under passagen genm näsan. Partikar sm avsätts på den sembetäckta deen av uftvägsepiteet transprteras ut ur ungan inm några timmar. En str de av dessa partikar hamnar i mag- tarmkanaen. Partikar sm avsatts i de djupa dearna av ungan kan brttransprteras av makrfager (vita bdkrppar) via uftvägarna eer ymfan, varvid de kan ansamas i ymfkörtarna. För ösiga partikar kan transprttiden uppgå ti fera år. Avariga häseffekter uppträder då expneringen uppnår en sådan mfattning att ungans funktin i frm av uftdistributin eer gasutbyte påverkas. Gaser med mindre vattenösighet, t ex kmnxid, föjer uftströmmen ti aveerna där de kan tas upp i bdet. Irriterande gaser ch partikar sm kmmer i kntakt med semhinnan ger vid åga expneringsnivåer en ökning av semsekretinen samt en minskad sekretvisksitet (trögfytenhet). Transprthastigheten ökar ch vissa ämnen kan ge upphv ti hstretning viket ytterigare ökar utsöndringshastigheten. Både bigiska ch kemiska partikar kan påverka ika ceer i ungan så att ungvävnaden skadas. Detta kan rsaka t.ex. brnkknstriktin (sammandragning av uftvägarna) m m. Astma är en sådan sjukdm. B. Björksten har i (Björksten B, 1992) istat fera bigiska ch kemiska faktrer i inmhusmijön ch deras häseffekter: Förrening Aergener: Kvaster Möge Katt aergen Hund aergen Kackeackr Luftförreningar: c2 (a,d,e,f,i) (a,d,f) (a, d, f) (a,d,f) (a,d,f) (c,j) c G) N02, NO (b,c,f,j) Passiv rökning (b,f,g,h,) s2 (b,c) Frmadehyd (b,c,g,i,k) Radn () Ozn (a,d,e) VOC (d,e,i) Mikrrganismer (d) Lösningsmede (e,g,i,j) Häseffekt a. Astma b. Hsta, uftrörskatarr c. Luftrörssammandragning, rssande andning d. Hyperreaktiviet e. Irritatin av semhinnemembran f. Nysningar, snuva, nästäppa g. Ihåande irritatin h. Hasnt i. Eksem, hudutsag, hud irritatin j. Huvudvärk, yrse, dåsighet k. Ångest. Cancer
Biaga 3.1: 10 (36) 1.3.1 Aergener De viktigaste aergenen i Sverige är de från kvaster, katt ch hund. I (Björksten B, 1992) står att kvaster är vaniga över de festa dear av värden. De förökar sig inmhus, speciet i sängkäder, under vissa förutsättningar med hänsyn ti fuktighet ch temperatur. De ever huvudsakigen på rganiskt materia från hud ch hår. Förrådskvaster finns på bndgårdar, t ex på gen. Dessa har befunnits vara betydesefua rsaker för aergiska snuvr, astma ch andra sjukdmar i andningsvägarna. Mögesprer är vaniga inmhus. Svampfran i hem kan även vara rsak ti sensibiisering ch aergiska sjukdmar eftersm möge är ett aergen sjäv. Kackeracka har visat sig vara aergen ch kan rsaka speciet starka inandningsaergier ch de återfinns vanigen i fuktiga hus med åg hygienisk standard. Mindre är känt m betydesen av andra insekter sm aergen. Grönager ch ika pen kan inducera sensibiisering inmhus. Exempe på ytterigare inmhusaergener enigt (Björksten B, 1992) B. Björksten är: spindar, marsvin, myggr ch gnagare. Vidare exempe på aergener inmhus med utmhuskäa är pen, ager, insekter, spindedjur, häst ch k. Erfrderiga kncentratiner Viken kncentratin av aergen sm krävs för att sensibiisera en individ eer utösa symptm hs en känsig patient har ännu inte karagts. Detta gäer för de festa aergener. En kncentratin av 2 J.g av kvasters huvudaergen (Der p /Der f) per gram av fint damm har föresagits sm ett gränsvärde för kvastersensibiisering. För det viktigaste kattaergenen (Fe d) har risknivån för sensibiisering föresagit ti 8 J.g/g fint damm. Det har uppskattats att för penaergen kan en årig ttads av mindre än J.g/g inducera sensibiisering ch även ge symtm på vuxna enigt Björksten (Björksten B, 1992). Den starkaste effekten på!ge-systemet i immunförsvaret har prteiner med reativt str mekyvikt 3. Egendmigt ng tycks små dser av aergen ha större effekt 4 än stra. Iband frdras bara enstaka mekyer för en reaktin- t. ex. vid överkänsighet för fisk ch hästhår. Det sammanagda intaget av penaergen under en säsng uppgår bara ti 0,3-1 J.g/g. Egenskapen att prducera!geantikrppar efter expnering för naturiga kncentratiner av vissa ämnen (atpi) är i hög grad ärftigt betingad (Hus ch Häsa, 1990). 3Kmmenta.r av överäkare Max Kjeman, Reginssjukhuset Linköping: I streksrdningen 5000-70 000 Datn. 4Kmmentar av överäkare Max Kjeman, Reginssjukhuset Linköping: Dessa mekyer har tendens att stimuera ti antikrppar av IgE-typ hs sådana sm eder ti aergiska besvär.
Biaga 3.1: 11 (36) 2 Kemiska ch bigiska förreningar 2.1 Mikrrganismer Mikrrganismer finns på hud ch semhinnr ch krävs för tarmarnas nrmaa funk1:in. De finns nästan överat på jrden. Högre rganismer har utveckat försvarssystem sm möjiggör samexistens, men de är ständigt htade av mikrrganismer sm kan överista värdens försvar ch åstadkmma infektiner. Skadr kan ckså inträffa utan infektin, sm en föjd av aktivering av värdens försvarsmekanismer (Mamberg P, 1991). Mikrrganismer kan deas i i eukaryter sm svampar Gäst ch mögesvampar) ch prkaryter, sm bakterier (Mamberg P, 1991). Människan expneras ständigt för svamprganismer ch deras prdukter- främst genm inandning. De större partikama avsätts högt upp i uftvägarna medan de mindre sprerna kan nå ända ned ti de fina ungbåsrna (Hus ch Häsa, 1990). Många ika typer av bakterier ch svampar återfinns i våra bstäder. Gvdammet bidar en specie ekgisk nisch tisammans med aergener sm kvaster, ager, födämnesrester ch textifibrer. Vissa mögearter spear en viktig r i nedbrytningen av textifibrer ch döda kvaster i gvdammet (Hus ch häsa, 1990), (Gravesen S., 1978), (Fannigan B, 1992). Danska undersökningar (Abidgaard A, 1989) visar att det finns en gd krreatin mean uftburet damm ch uftburna bakterier-samt-att dammpartikarna tjänstgör sm bärare av bakterier. Undersökningen utfördes i fem danska skr där städningens effektivitet mättes. 2.1.1 Förekmst Exempe på mijöer där höga kncentratiner av mikrrganismer vanigtvis kan förekmma är: antbruk, spannmåshantering, bryggerier, träprduktin, svampding, kmpstering, renhåningsverk, beredning av bmu, hampa ch in. P. Mamberg (1991) skriver: "Man har föresagit att mikrrganismer ch fragment av mikrrganismer kan spea r för de besvär sm rapprterats från "sjuka hus", men hittis finns mycket ite beägg för detta" (Mamberg P, 1991). Möge växer på rganiskt materia i naturen ch i inmhusdamm ch sm parasiter på växter ch djur. De festa möge bidar uftburna sprer sm sprids med vind ch uftströmmar. Mängden av svampsprer i inandningsuften varierar kraftigt ch berr på mijön. Vidare varierar sprhaten med växtbetingeser ch metergiska förhåanden. I Sverige är mängden störst under jui-kt-
Biaga3.1: 12 (36) ber. Inmhusuftens sprhat ch artförhåande spegar nrmat den utmhus (Hmberg K, Kaings L-0, 1980). Mögesprhaten varierar atså berende på årstid. Under smmaren ch höstmånaderna uppmäts de högsta haterna. De ägsta återfmns vintertid, en ka vindstia dag utan nederbörd. Utmhushatema under året varierar i runda ta mean några 10-ta per m3 vintertid ch några 10 000- ta per m3 uft smmartid. Svampsprhaterna är högre i stadsmijön berende på fer dammbidande prcesser t. ex. trafik ch röreser av människr (Bmquist G, Lindberg B, Ström G, 1986). Extremt höga hater (upp ti 100 mijner (108) sprer per m3) kan förekmma i speciea mijöer sm tidigare nänmts t. ex. fishantering (Sunda ch sjuka hus, 1987). I fera undersökningar från ika dear av Eurpa samt andra referenser beskrivs fran av mögesprer, förekmst ch hater inmhus ch utmhus (Bmquist G, Lindberg B, Ström G, 1986), (Indekimaprbemer, 1989), (Sudrup Larsen L, 1981), (Fannigan B, 1992), (Gravesen S., 1978). Registrering av mögeförekmst inmhus sker med förde under senhösten, vintern ch tidiga vårmånaderna då bidraget från uteuftens mykfra är ågt (Hmberg K, 1984). De vanigaste svamparna sm förekmmer i inmhusuft, enigt en svensk undersökning från 1986 (Bmquist G, Lindberg B, Ström G, 1986) är ika arter av Peniciium, Aspergius ch Cadsprium. Haten i bstadshus/kntr varierar vanigtvis mean någt 10-ta ch några 1000-ta svampsprer per m3 uft. Haten på ika arbetspatser varierar mean 100 ch 100000 svampsprer per m3 uft berende på verksamheten. Danska undersökningar (Gravesen S, Larsen L, Skv Peder, 1983) av skr, daghem ch kntr visar att mattr är bra dammsamare samt svåra att håa rena då detta damm innehåer mycket rganiskt materia. Vidare finns enigt undersökningarna, betydigt mer uftburna mikrbigiska partikar över gv med hetäckningsmattr än över gv utan mattr. Gvdamm innehåer andra arter av möge än den i uften. Gd tigång ti fukt ch syre kan ge kraftig tiväxt av mikrrganismer. I fuktiga mijöer sm t ex där man använder uftfuktare, uftknditineringsaggregat samt där det finns hetäckningsmattr kan gram-negativa bakterier ch bida endtxiner. Detta har även givit upphv tiämpig mijö för mögepåväxt ch bidragit ti att sjukdmar sm t ex aergisk aveit drabbat andra grupper än dem sm vanigtvis riskerar denna sjukdm (Mamberg Per, 1991), (Oenchck Stephen A, 1990).
Biaga 3.: 13 (36) 2.1.2 Möge Mögesvampar förekmmer amänt i vår mijö. De är ferceiga mikrrganismer med en väutveckad cekärna, kmpex ämnesmsättning ch förekmmer i ika ivsfrmer. De växer fta i trådar (hyfer) förenade ti ett nätverk (myce). Ti sin uppbyggnad iknar mögesvampar de ceer sm bygger upp växter ch djur. För sin förökning bidar mögesvamparna sprer (knidier). De festa mögearter har str förmåga att övereva genm att bida speciea visprer. De festa mögesvampar behöver i det närmaste 100 % RF för att gr, tiväxa ch föröka sig. En dejrdsvampar kan tiväxa ner i 65-75 %. Majriteten av mögesvampar i naturen grr, tiväxer ch förökar sig vid 0-39 C. Berende på näringsutbud, fukttistånd ch temperatur i ika byggnadsmateria kan msättningsprdukter av mycket ika typer uppstå vid mögesvamparnas metabism. Många mögearter avger uktande ämnen. Mögeukt sm stängs in förefaer begränsat resistent. I ytstra materia kan ukten kvarstå i mer än O år ( A. Hyppe (Sunda ch sjuka hus, 1987)). Svampsprer förekmmer i strekar mean 2-100 J.ffi. Sprer ch bakterier kan vara enstaka eer aggregerade i strängar eer kumpar. Aktinmyceter är bakterier sm iknar svampar ch kan prducera stra mängder med sprer. Sprerna är mycket mtståndskraftiga (Mamberg P, 1991). De termteranta Aspergius furnigatus ch Aspergius favus växer inm temperaturintervaet 15-55 c resp. 20-40 c. De har den unika egenskapen framför majriteten av övriga uftburna knidiaa mikrsvampar sm människan expneras för i sin mgivning att de kan gr, tiväxa ch spruera vid reativt åg uftfuktighet RF 75-85,. resp 84-86 %. A. furnigatus tiviixer snab_bt r~ vid rumstemperatur ch har en rik prduktin av antibitika ch txiska substanser ch str kapacitet att metabisera substrat sm andra mikrrganismer dåigt kan utnyttja. Detta förkarar varför växt av A. furnigatus ätt uppkmmer i mderna täta, varma byggnader med fuktbaans5 ti föjd av tiräckig ventiatin. Vidare rekmmenderar K. Hmberg att en ständig expnering i bendemijön för > 100 cfu A. fumigatus/m3 inmhusuft bör betraktas sm riskmijö (K. Hmberg, 1984). I (Mamberg P, 1991) skriver P. Mamberg att när man kvanitifierar mikrrganismer kan detta avse knibidande enheter (cfu) vid ding, ttaa sprhaten eer sprinnehåande partikar mätta med mikrskpi eer med svepeektrnmikrskp. Särskit med den senare metden kan man ckså få en viss karakteristik av sprerna. Metderna är ckså ämpade för att studera aggregat av sprer. En nackde med eetrnmikrskpi är att bakterier (andra än aktinmyceter) ch jästsvampar fta kapsar vid preparatinen inför mikrskperingen. Myktxiner (giftämnen) prduceras av många svampar ch kan rsaka sjukdm hs bskap sm matas med mögigt fder. Man har även diskuterat m människan sm inandas eer förtär mögigt materia kan ha fått sjukdmar av myk- 5Trigen menar K Hmberg med "fuktbaans": nrmat högt fuktinnehå i inmhusuften på grund av tiräckig ventiatin.
Biaga 3.1: 14 (36) txinerna. Svampmyceiet dminerar i det man äter ch sprer i det man andas in. Sprer kan, jämfört med myceium, ha högre kncentratiner av vissa ryktxiner ch ägre av andra. Vid inandning är de mängder txin sm man expneras för mycket små i jämförese med de kvantiteter man utsätts för i samband med förtäring av mögig föda. En dags arbete i kraftigt kntaminerad uft medför såedes inandning av streksrdningen mg mikrrganismer (Mamberg P, 1991). Ungefår 70-80% av mögesvamparna kan utvecka giftämnen (myktxiner). Drygt 200 sådana ämnen är kända. Man trr att myktxiner i damm eventuet kan vara en förgiftningskäa ch påverka andningen (Hus ch häsa, 1990), (Fannigan B, 1992). En txigenisk art sm bör uppmärksammas är Stachybtrys atra, viken växer på tapeter ch andra ceusasubstrat i hus med speciet fuktigt inmhuskimat Det finns txigena arter av Aspergius ch Peniciium sm förekmmer mer frekvent i inmhusuften, men S. atra är speciet nterbar för dess ptentiea myktxiner (Fannigan B, 1992), (Mamberg Per, 1991). 2.1.3 Bakterier I skriften Arbete ch Häsa 1983:4 (Bmquist G, Bvaius Å, Bucht B, Häggström B, Möer Å, 1983) behandas mikrrganismer i uft. Det står skrivet m bakterier på föjande sätt: "Bakterier är en mycket str grupp mikrrganismer sm kan rsaka arbetshygieniska prbem. Bakterier kan ha varierande frm: runda, stavar, ånga trådar, spiravridna sv. Några bakterietyper kan dessutm vara sprbidare, dvs bida en överevnadsstruktur sm fta är mindre än bakterien sjäv ch ckså kan ha ett annat utseende än denna. Dessa sprer har en hög förmåga att övereva både trka ch höjda temperaturer. Ti bakterierna räknas ckså aktinmyceterna, sm är gram-psitiva ryceiebidande sprbidare. Bakterier indeas i två grupper med avseende på hur deras cevägg är uppbyggd, Gram-psitiva (G+) ch Gram-negativa (G-) bakterier. Beteckningarna hänvisar ti hur bakterierna reagerar i en fårgningsteknik, s k Gramfårgning. De Gramnegativa bakteriemas cevägg innehåer s.k. endtxin, sm kemiskt är en ip-pysackarid. Endtxinet är bigiskt aktivt även efter bakteriens död ch kan påverka många av krppens cesys tern. Ä ven de aergiframkaande egenskaperna, t ex hs aktinmyceter, ä.f berende av m bakterierna ever eer ej. " Bakterier kan kassas med hjäp av Gram-fårgningsmetden (Mamberg P, 1991). Bakterier sm är Gram-psitiva har i ceväggen ett tredimensinet ager av peptidgykan. Gram-negativa bakterier har ett mnager av peptidgykan. Aktinmyceter är Gram-negativa bakterier avägset besäktade med mykbakterier sm rsakar tuberkus hs människan. Vissa bakterier har en yttre kapse av khydrater. Iband kan bakterier förekmma inmhus i högre hater än svampar enigt Nevaainen ch Pannigarr (Fannigan B, 1992).
Biaga 3. 1: 15 (36) Många mikrrganismer har beståndsdear eer kan utsöndra ämnen sm är giftiga för andra rganismer (end- ch extxiner). Vissa txiner används för medicinskt bruk, t. ex. antibitika. Andra har negativ inverkan på vårt försvarssystem ch kan framkaa en infammatrisk reaktin. Ex på detta är ippysackarider (LPS eer "endtxin") hs Gram-negativa bakterier ch viss typ av gukan hs många svampar ch peptidgykan hs bakterier (Mamberg P, 1991). Endtxiner från gram-negativa bakterier är bigiskt ptenta ch kan återfinnas i hea värden i jrd, vatten ch damm. De är asscierade med akuta!ungfunktinsnedsättningar när de inandas tisammans med bmusdamm, ch deras närvar i jrdbruks- ch ickejrdbruksdamm är föremå för frskning. Även mijöer sm traditinet anses sm icke dammiga kan vara käa tiuftburna endtxiner med ptentiea skadiga effekter på häsan hs expnerade individer (Oenchck S, 1990). Endtxiner kan vara ika giftiga berende b a på vika bakterier de prduceras av. Det är trigt att ika damm eer endtxin-förrenad uft kan skija sig åt i sin reativa giftighet baserat på arterna av förrenande rganismer (Oenchck S, 1990). Enigt (Miche O, Ginauni R, Duchateau J, Vertn, 1991) finns endtxiner närvarande i fera bstäder eer amänna byggnader, ch kan spea en viktig r i avarigheten hs astma. Detta påstås i en studie i Begien (1991), sm visar en signifikant reatin mean naturig endtxinexpnering ch hästiståndet hs astmapatienter. Man vet inte m LPS är en substans sm agerar i samverka med specifika aergener eer ni det har sin egen aktivitet.. 2.1.4 Häseffekter Det förekmmer ingen översjukighet av aergiska sjukdmar band persner bende i "mögehus" jämfört med "friska hus" enigt K. Hmberg 1984 i (Hmberg K, 1984). Däremt förekm symptm från näsa/svag (reativ risk 4 ggr högre vid RF > 50 %) ch övre uftvägar, ögn, hudirritatin ch amän sjukdmskänsa signifikant mer fta i "mögehus" jämfört med referensgruppen. Möge är förhåandevis svagt sm aergiframkaande ämne ch det är ytterst säan man ser en iserad mögeaergi menar A. Börjessn et a 1985 (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Mögehaterna i byggnader är vanigen inte så höga att det anses kunna medföra risk för utvecking av aergi hs nrmat friska persner. Mögeaergiker kan emeertid få astma, hösnuva, nässefeber eer eksem vid expnering för "nrmaa hater" i en bstad. Sådana sjukdmstistånd drabbar framför at individer med ärftig benägenhet för att utvecka aergi, s.k. atpiker (Hus ch Häsa, 1990).
Biaga 3.1: 16 (36) I (Mamberg P, 1991) nämns att det finns många sjukdmar/symptm sm anses rsakade av inandade mikrrganismer. Irritatin i ögn ch besvär från övre uftvägar är sådana exempe sm fta beskrivs i så kaade sjuka hus. Orsaken är inte känd ch kan vara ett resutat av en summering av ätta stimui från många kär. Det finns mycket ite data sm kan beysa en eventue betydese av mikrbiea txiner (gukan, peptidgykan, endtxin). Dess påverkan skue kunna spea r för immunstimuering efter inandning av mögedamm. Man kan inte idag med säkerhet fastså m det spear r m mikrrganismerna ever eer inte. Man vet inte m vissa arter av svampar eer bakterier är mera sjukdmsframkaande än andra. Vidare menar P. Mamberg att kunskaperna är fuständiga m de mekanismer sm styr den påverkan sm inandning av mikrrganismer medför. I (Oenchck S, 1990) står beskrivet m en studie av mikrbiea txiner, i detta faet endtxiner. Han menar att det finns många frågr runt endtxin. Kan de agera synergistiskt eer additivt? Kan samverkan med andra mikrrganismer förrsaka tiväxt av gram-negativa bakterier sm avger endtxiner i mgivningen? En krtvarig expnering (ca 10 min) för sprkncentratiner sm överstiger 109/m3 medför kar risk för txiska symptm, men det är inte känt m detta gäer aa sags mikrrganismer, enigt (Mamberg P, 1991). A v de persner sm regebundet expneras för stra mängder mögesprer är det endast 10-15 % sm utveckar aergisk aveit (Hmberg K, Kaings L-0, 1980). I jrdbruksmijö uppmäts fta hater på 107 sprer per m3 utan att några fa av aergisk aveit registeras. Resutaten stämmer vä överens med undersökningar i Danmark ch Finand (Bmquist G, Lindberg B, Ström G, 1986). I (Hmberg K, Kaings L-0, 1980) beskrivs att aergisk aveit är en sjukdm sm drabbar människans nedre uftvägar ti föjd av sensibiisering efter inandning av uftburna rganiska ämnen av ämpig partikestrek t. ex. mögesprer. Expneringen är i dessa samband massiv ch yrkesgrupper sm vanigen drabbas av sjukdmen är b a antbrukare, sågverksarbetare, bryggeriarbetare. K. Hmberg varnar för att denna sjukdm är underdiagnstiserad ch att dagens mderna samhäe har skapat mijöer sm kan ge ämpiga förutsättningar för mögepåväxt. Exempe på sådana mijöer är inti uftfuktare, uftknditineringsaggregat, hetäckande mattr sv. Han nämner ytterigare exempe på andra symtm sm kan ha rsakats av inhaatin av sprer eer metabiska prdukter från svampar, t.ex. fisedarsjuka ch Sauna-takers disease. I (Fannigan B, 1992) rapprteras m fera ika symtm sm asscieras med expnering av ika srters mögesprer ch bakterier. Han nämner även att generet är mögeaergen mindre betydesefua än pen, husdammkvaster ch djurhår m m i Eurpa. Vidare förknippas Actinmycetes med rapprterade besvär av ukt ch mögepåväxt i hem, skr, kntr ch daghem. Fannigan menar sutigen att det finns många argument för att man bör rikta uppmärksamheten mt uftburna txiska svampar ch bakterier.
Biaga 3.1: 17 (36) Svampsprer sm Aternaria ch Cadsprium är vanigt förekmmande i ffigivningsuft ch kan rsaka eer försvåra aergisk astma6 ch rhinit (Mamberg P, 1991). Pickering skriver i (Pickering C A, 1992) m fera undersökningar sm rapprterar samband mean häsbesvär ch expnering av massiv mikrbigisk påväxt på mattr, i ventiatinskanaer ch takmateria. Exempe på besvär med inandning av prdukter från möge ch andra svampar hämtade ur ika referenser: - Irritatin i uftvägarna, hud ch ögn hs persner med nedsatt förmåga i semhinnr att transprtera brt partikar (Hus ch Häsa, 1990). - Förkyningar band barn krreerande mt förekmst av Cadsprium, Epicccum ch jäst inmhus under vintern, Su et a (1990) (Fannigan B, 1992). - Andningssvårigheter, pipjud ch/eer bekräftad astma signifikant asscierande med Aspergius (Fannigan B, 1992). - Infammatin i uftvägar ch ungbåsr vid upprepad inandning av stra dser mögedamm (Mamberg P, 1991) - Sauna-takers disease (Hmberg K, Kaings L-0, 1980). Exempe på häseffekter av bakterier ch endtxiner: - Försämrad ungfunktin ch krnisk ungförsämring hs arbetare i bmuspinnerier (Oenchck S, 1990) - Symtm sm akut böjan ti uftfuktarsjuka av extraherade endtxiner eer hea ceer av ika Gram-negativa bakterier {Fannigan B, 1992). - Negativ inverkan på krniska astmatiska sjukdmar (Miche O, Ginanni R, Duchateau J, Vertn, 1991). - Skadig effekt vid inandning av LPS (aktiv beståndsde av endtxin) i en hat~ 1 Jg/m3 under en dag. Den ägsta nivå sm ger symptm hs känsiga persner är rimigen ägre (Mamberg P, 1991). 2.2 Kvaster i damm Kvaster tihör spindedjuren. Det finns många ika kvaster 7, tre av dem har större betydese för kvasteraergi (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Termen husdammkvaster refererar ti kvasterarter hörande ti famijen Pyrgyphidae, i hus representerade huvudsakigen av tre arter Dermatphagides pternyssinus, Dermatphagides farinae ch Eurgyphus maynei. Aa tre arterna har åter- 6 Kmmentar av överäkare Max Kjeman, Reginssjukhuset Linköping: Omkring 40 % av patientkategrin astmatiska ungdmar har mögeaergi. 7Kmmentar av överäkare Max Kjeman, Reginssjukhuset Linköping: Det finns ca 40 000 ika kvastersrter.
Biaga 3.1: 18 (36) funnits i husdamm på aa kntinenter. Den naturiga hemvisten för Pyrgyphid kvaster är den subtrpiska eer trpiska znen i närhet ti varmbdiga djurs bningar ti ex fågar ch små däggdjur. Detta appiceras även på människr ch hs ss är det i våra sängkäder, kanske främst madrasserna man finner kvaster. Vidare kan man återfinna kvaster i mattr ch stppade möber (Krsgaard ). Det är exkrement ch spirr från husdammkvaster sm är huvudrsaken ti människrs aergiska sjukdmar ch aergiska rhiniter s. Band patienter med knstaterad aergi reagerar en tredjede på aergener från dammkvaster sm är en av de vanigaste utösande rsakerna tiuftvägsaergi. (Krsgaard ). Kvaster trivs bäst vid 25 c ch 70-80 % RF. Därför är förekmsten av kvaster större från jui-ktber än ti exempe februari - maj (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Enigt Krsgaard är förekmsten av husdammkvaster mycket varierande mean ika bstäder, avhängigt uftfuktigheten. Idag är den väsentigaste rsaken ti hög uftfuktighet den reducerade ventiatinen. I två undersökningar (Burr et a1980) visades att hem sm uppgavs ha fuktprbem, hade betydigt mer kvaster än hem utan fuktprbem. Man trr, att kvaster, möge ch andra mikrrganismer i husdammet är berende av varandra för att trivas (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). I Sverige är det vanigare med kvaster i södra Sverige än i Nrra dearna, berende på kimatbetingeserna enigt undersökningar sm nämns i (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). I en dansk undersökning från 1977 (Krsgaard J, 1981) uppmättes betydigt högre kncentratinen av kvaster i bstäder med ängkvt > 7 g/kg uft (20-22 c, 45 % RF)9 medan få kvaster återfanns i mijöer med änghat under detta. En högre hat än detta tiåter kvaster att övereva vintern ch tiväxa kraftigt i anta under efterföjande fuktigare perid. Fuktavgivningen från människan rsakar ka förhöjning av reativa fuktigheten i sängkäderna. Enka hygieniska åtgärder, sm exempevis byte av täcken, madrasser, är inte av str SKarnmentar av författaren: Författaren skriver m de förhåanden sm råder i Danmark, viket även trde vara aktuea i Sverige ch många andra änder med iknande kimat. 90BSERVERA! Författarens anm: Temperatur ch reativ fuktighet i undersökningen mättes med psykrmeter (mäter RF ch temperatur) i en punkt 20 cm över gv. Prv tgs från vardagsrumsgv, svrumsgv samt från madrass. I resutaten redvisas kara samband mean absut fuktinnehå i uften (ångkvt) ch kvasterförekmst ch en brytpunkt anges vid 7 g/kg uft, över viket kvasterförekmsten ökar expnentiet med ökad ångkvt. Det bör bserveras att ytterperaturer på ex. gv kan vara ägre än i en punkt 20 cm vanför, ner ti 2 C ägre är inte rimigt. I detta fa skue det ge RF vid gvet på 51 % (samma ångkvt). Av detta föjer att resutaten av Krsgaards undersökning med en nivå på RF (45 %) sm gräns kanske är ägre än vad sm verkigen föreåg. Det skue varit mer reevant att återgivit temperatur ch RF vid samma yta sm kvasterprverna tgs från, eer kmpetterat mätningarna med en yttemperatur från gvet så aktue RF kunde beräknas. I många referenser sm behandar kvasterförekmst ch fukt i bstäder refereras Krsgaards resutat ch då beskrivs endast fuktnivåer i absuta termer. Det är viktigt att påpeka att uppgift m temperatur även ska uppges för att man ska erhåa uppfattning viken reativ fuktighet sm avses.
Biaga 3.: 19 (36) betydese för kvasterastmatiska patienter på ängre sikt (Burr et a, 1980 båda referenserna). En minskad uftfuktighet rekmmenderas i hem där patienter med kvasteraergier ch även i andra hem där risk finns att utvecka astma ch aergiska rhiniter ti föjd av hög expnering av kvaster. Genm mekanisk ventiatin kan bende med aergier av dammkvaster bi rdentigt hjäpta. Den aergikerriktiga bstaden är en bstad med en uftmsättning på ms/h enigt tidiga danska rekmmendatiner, men enigt Krsgaards undersökning 1990 har man uppnått kara förbättringar med hjäp av instaering av mekanisk ventiatin ch msättning på 0,5 ms/h. Man bör dck anpassa ventiatinen ti persnbeastning ch bstadsvym ch undvika kndens (Krsgaard). Det verkar sm de aergenhatiga kvasterpartikarna endast kan håa sig uftburna några minuter. Mer än 80 % av aergeninnehået fanns bundet ti partikar större än 10 p.m enigt en undersökning i (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Partikarna kunde ftast identifieras sm kvasterbar. Undersökningens resutat gör dck att man avråder dammaergiker att deta i bäddnings- ch städningsarbete eftersm kvasteraergenet förbir svävande en stund efteråt. Vid internatinea möten har experter enats m att det existerar ett kart samband mean mängden dammkvaster man utsätts för i sin bstad ch risken för att bi sjuk. Om man br i en bstad ch utsätts för mindre än 100 kvaster/g husdamm är det inte så påtagig risk för sjukdm, medan när kncentratinen ökar från denna nivå ti exempe över 1000 kvaster/g damm så ökar risken med en faktr 8. Med detta sm bakgrund föresås ett gränsvärde på 100 kvaster/g husdamm (Krsgaard). I (Björksten B, 1992) säger Björksten att kvaster, katt, hund, möge ch kackeracka är de mest betydesefua inmhusaergenerna. Häseffekterna av kvaster är enigt Björksten (Björksten B, 1992) :astma, hyperreaktivitet, irritatin av semhinnemembran, nysningar, snuva, nästäppa, eksem, hudutsag ch hudirritatin. I vanstående text m kvaster refereras Jens Krsgaard, LungkinikenArhus från ett ferta artikar (Det sunda huset, 1987), (Krsgaard Jens, 1991), (Krsgaard Jens, 1979), (Raas Thrki E, Krsgaard Jens, 1983), (Krsgaard Jens, 1981), (Krsgaard Jens, 1982).
Biaga 3.1: 20 (36) 2.3 Kemiska ämnen i uften - VOC 2.3.1 Beskrivning Kncentratinerna av uftförreningar inmhus är fta högre än utmhus, men de är åga vid direkt jämförese med t. ex. de arbetshygieniska gränsvärdena (L Jhanssn (Sunda ch sjuka hus, 1987)). Sm standard för inmhusuft anges i Svensk byggnrm att kncentratinerna av förreningar ej ska överstiga /O av de arbetshygieniska gränsvärdena. Med hänsyn ti detta kan man många gånger kmma upp i kritiska kncentratiner inmhus1. Luftförreningarna kan deas in i föjande tre typer:. gaser ch ångr 2. partikar inkusive radiaktiva partikar ch tbaksrök 3. bigiska uftförreningar (Wkff P, 1992) Fyktiga rganiska ämnen, VOC u, är den största gruppen av uftförreningar. Över trehundra ika rganiska ämnen har detekterats i inmhusuft (Hus ch häsa, 1990), (Det sunda huset, 1987), (Wkff Peder, 1992). De största kärna kan deas in i tre grupper: byggnadsreaterade, mänskigt reaterade ch utmhusförreningar. Den ttaa förreningshaten av VOC är en kmbinatin av kntinueriga ch diskntinueriga emissinskär ch kan även indeas i regujära ch irregujära frmer (Wkff P, 1992). Många av dessa förekmmer utmhus men i ägre kncentratiner. A v de 300 är det ca 70 sm är mer vanigt förekmmande, det är aifatiska ch armatiska kväten, hagenderivat, akher, adehyder, ketner, estrar, gykföreningar ch terpener. Vanigen brukar dck högst 20-30 av dessa ämnen förekmma samtidigt i signifikanta mängder i ett enskit hus. Huset kan tjäna sm förreningskäa genm avgivning av förreningar från ytmateria. (Det sunda huset, 1987). En dansk undersökning har visat att avkingningen av emissin från byggnadsmateria har i haverats på mean 2 ch 6 månader. Det är svårt att jämföra de ttahater av fyktiga ämnen sm anges i undersökningar där man använt ika mätteknik (Gustafssn Hans, 1990), (Knöppe H, 1992), (De Brti M, 1992). Sm kmmentar kan nämnas att passiv rökning ETS ( envirnmenta tbacc smke), är en mycket viktig käa ti kemiska förreningar i inmhusuften (Sick buiding syndrme,1989). Det har i ika rapprter visats att passiv rök- IOKmmentar av Mats Ohssn Kemisk Anays, SP: Kritiska så att 1/10 av gränsvärdet är mycket högt rr inmhusmijö ch redan 1/100 är kritiskt högt. ikarnmentar av Mats Ohssn Kemisk Anays, SP: Enigt WHO indeas fyktiga rganiska ämnen i rjande nivåer: VVOC (Very V atie Organic Cmpunds) VOC (V atie Cmpunds) SVOC (Semi V atie Cmpunds) POM (Partice-bund Organic Cmpunds) < ti 50-100 C 50-100 ti240-260 C 240-260 ti 3 80-400 c > 380 c
Biaga 3.1: 21 (36) ning förrsakar semmhinneirritatin, att röken innehåer fera hundra kemiska kmpnenter med speciet giftiga beståndsdear. (Mina, et a, Warren; Lehrer nämnd i Sick buiding syndrme, A practica guide, 1989). 2.3.2 Förekmst Kncentratinen av uftförreningar inmhus är berende av många ika faktrer, sm ti ex typ av interna förreningskär (materia, biaktivitet, ventiatinssystem), verksamheter, yttre förreningskär, årstid, veckdag ch tid på dygnet (Det sunda huset, 1987). Luftförreningskncentratinerna inmhus är även direkt berende av ventiatinsförhåandena. En havering av uftmsättningen kan rsaka en fördubbing av kncentratinen (Sunda ch sjuka hus, 1987). Tabeen från (Seifert B, 1992) ger en överbick över de viktigaste kärna ti emissin av rganiska ämnen: (SVOC = havfyktiga rganiska ämnen) Utmhus: Luft Mark Vatten Människan: Människa Energiprduktin Rökning Hushå ch hbby Materia, utrustning: Byggnader ch renvering Möber Ventiatinssystem (Inredningsmateria Vaniga utmhusförreningar vc vc Krppsukter vc, svc Niktin ch många VOC ch SVOC vc, svc VOC, fungicider, VVOC12 vc Luktande ämnen, myktxiner VVOC, VOC, SVOC)13 Mätvärden från ika institutiner på tta VOC-hat hämtade ur (Inmhuskimat - uftkvaitet, 1991): Uteuft Bstäder Kntr Skr, barnhem mg/m3 0,01-0,04 0,05-0,40 0,05-1,30 0,05-0,30 12Tiägg av Mats Ohssn, Kemisk Anays, SP: (frmadehyd) 13Tiägg av Mats Ohssn, Kemisk Anays, SP
Biaga 3.1: 22 (36) Ventiatinsgraden kan kmma att avgöra m det hastighetsbestämmande steget för avgivningen är diffusinen inuti materiaet eer ämnets övergång ti gasfas. Oika ämnen sm avges från samma materia har ika avgivningshastighet. Skinadema i avgivningshastighet berr på ämnenas ika mekystrek ch mekystruktur (Gustafssn H, 1990). B. Seifert skriver att (Seifert B, 1992): Band de viktigaste VOC är de sm tihör ösningsmede, adehyder ch estrar. Då många fårger ch acker sm idag prduceras har vatten sm ösningsmede avger de inte speciet mycket rganiska ösningsmede. Men ett anta nya kmpnenter har adderats. Några av dessa har högre kkpunkt ch kan ge bidrag ti SVOC inmhus. En str ande av dessa SVOC är bundna ti dammpartikar. I (Yrkesmedicin Örebr, Knferens, 1988) beskriver M. Ossn vika rganiska förreningar sm påträffats i hus med prbem. Några förtjänar att uppmärksammas: -Högre akher, främst ktaner, kan häredas ti mjukgörare i pastmattr. - S.k. sekundära mjukgörare eer prcessösningsmede såsm högre akybenserer, acknafta ch Texanisbutyrat, TXIB, återfinns sm emissiner från pastmattr. - Gykföreningar ch Texan (mn-ester) förekmmer i s.k. vattenbaserade fårger ch kan emitteras från t.ex. måade vävtapeter. Oika typer av gyker kan ckså förekmma i rengöringsmede, gvpish ch iknande prdukter. - Texanisbutyrat, Texan ch gyker saknar egentiga uktegenskaper. De kan därför förekmma i reativt höga hater utan att detta uppevs sm besvärande ukt. -Från krk- ch pastmateria kan i vissa fa emitteras feniska föreningar sm kan sammankppas med en krestaktig ukt. - Luktprbem kan ckså rsakas av ineummattr. Användning av atför starka akaiska rengöringsmede uppges kunna förstöra mattans ytskikt. Besvärande ukt kan uppkmma i samband med våtstädning. Möjigen kan en iknande förkaring gäa för en bserverad emissin av högre adehyder från ineummateria. M Ossn skriver att: Våra undersökningar tyder på att åtminstne några av de här uppräknade typerna av föreningar kan ha avgörande betydese för uppkmst av sjuka hus eftersm de fta påträffas med reativt höga hater i prbemhus. I (Rsen, 1990) har vidare skrivits m TXIB att ämnet påvisats i fera ika byggnader med kagmå på inmhuskimatet De uppmätta haterna har varit förhåandevis höga, från ca 0,1 ti,o mg/m3 i ika kaer. Ämnet kan avges under ång tid från vinymatta (6 år).
Biaga 3.: 23 (36) 2.3.3 Häseffekter I (Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1988) står skrivet att närvar av fera uktande ch irriterande uftförreningar, med ägre hat än den med påvisad gifteffekt, är en indikatin på att ventiatinen kan var för åg ch tjäna sm varningssigna för närvar av kemisk beastning. Vidare skriver B. Bergund et a att försök har visat att kvävedixid i hater sm bidas från gasspis ch dåig ventiatin kan öka känsigheten i uftrören hs astmatiker. Prfessr B. Björksten (Björksten B, 1992) har i sin ista med uftförreningar uppgett att VOC kan ge upphv ti hyperreaktivitet, irritatin av semhinnemembran, eksem, hudutsag ch hudirritatin. 2.3.4 Hypteser /samband Samband mean rganiska uftförreningar ch sjuka hus - symtm (SBS) har hittis (1988) varit svårt att medicinskt fastägga (Yrkesmedicin: Knferens, 1988), (Sick buiding syndrme, A practica guide, 1989). Förekmst ch uppmätta ufthater av vissa havfyktiga föreningar i sjuka hus tyder dck på att sådant samband finns (Yrkesmedicin: Knferens, 1988), (Bergund, Bergund, Lindva, 1988). Data från en de prbemhus ger anedning att misstänka en-samverkan mean kemiska ch fysikaiska sinnesstimueringar. Frskningen har hittis identifierat skida mönster i uftens kemiska sammansättning hs ett friskt ch ett sjukt hus. Ca 30 fyktiga rganiska ämnen definierar uftkvaiteten ch skijer det sjuka från det friska huset (Bergund, Bergund, Lindva, 1988). Det är fta nödvändigt att kmpettera åtgärder för förbättring av ventiatinssystem med direkta mätningar av uftförreningar för att spåra ch eiminera eventuea emissinskär. För att förhindra framtida uppkmst av SBS bör ckså krav stäas på förebyggande emissinskntr av byggnads- ch inredningsmateria (Yrkesmedicin Örebr, Knferens, 1988).
Biaga 3.: 24 (36) 2.3.5 Mätning Inmhusmijön är dynamisk med hänsyn ti VOC. Det är viktigt att ha kart för sig vad man mäter, varför, ch att hänsyn tas ti en mångfad av faktrer ch deras inbördes påverkan, ch hur dessa inverkar vidare på förreningshaten. Varför ta prver ch vika prver sm ska tas, är nyckefrågr. Sm en grv rege ska krttidsprvtagning visa akuta effekter ch ångtidsmätningar krniska effekter. Framtida mätningar av VOC ch andra uftprvtagningar bör fkuseras på käspecifik VOC ch förena ämpiga statistiska metder att identifiera VOC mönster ch andra uftkvaitets parametrar sm möjiga rsaker ti SBS (WkffP, 1992). Prvtagning av inmhusuft kräver kmpetens ch erfarenhet. Mätningar av kemiska uftförreningar i inmhusmijö kan ske med ika metder. Ingen enstaka metd kan kara att mäta aa typer av ämnen. Någn frm av priritering måste därför ske. Utgående från aktue byggnadsknstruktin, husets åder ch äge, använda byggnads- ch inredningsmateria ch eventuea uktindikatiner är det fta möjigt att väja ämpiga mätmetder. Om mätning bedöms vara av värde måste detta i amänhet ske med någn frm av anrikningsförfarande vid prvtagningen eftersm det nrmat för de enskida kmpnenterna är fråga m jämföresevis åga hater. Hest ska metden ckså samtidigt vara användbar för fera typer av förreningar. Prvtagning på fasta actsrbenter med gaskrmatgrafisk anays är därför en attraktiv metd inte minst därför att detta erbjuder gda möjigheter att genmföra masspektrmetriska identifieringar (Yrkesmedicin Örebr, Knferens, 1988). Tid ch pats för mätning har str betydese. Var, när, hur fta ch hur änge är frågr sm måste stäas vid insaming av prver. I Rådhusundersökningen (Skv P, Vabjörn O, Gynteberg F, 1989) visade det sig att TVOC ändrade sig från en faktr 2 ti30 från förmiddag ti eftermiddag. Antaet persner ch typ av aktivitet har str betydese. Åriga mätningar i samma kntr visade en tifadig minskning mean första ch andra mätning ch en femfadig minskning det tredje året (WkffP, 1992). 2.4 Frmadehyd 2.4.1 Beskrivning ch forekmst Frmadehyd är en färgös gas. Den förekmmer i atmsfären i åga hater, i tbaksrök samt sm knserveringsmede i ika kemikaieprdukter, schamp, hartser, immer ch ack mm. I textiier är det mede för skrynkefri behanaing. Frmadehydbaserade im används i träbaserade skivr, andra immade träprdukter, möbefier ch karbamidskum. Eftersm den bidas vid ett ferta förbränningsprcesser finns den i högre hat utmhus i städer än på andsbygden (Lindah Rger, Levin Jan-Of, Anderssn Kurt, 1988), (Sunda ch sjuka hus, 1987).
Biaga 3.1: 25 (36) Avgivfingen ökar kraftigt med temperatur ch reativ fuktighet. I inmhusmijö kan den variera en faktr 6 ti119 mean 18 C ch 20 % RF ch 32 C, 80 % RF. Vid knstant temperatur ch variatin mean 10 % ch 70 % RF varierar den en faktr 3-5 (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1988). Avgivningen av frmadehyd har många ikheter med vattenavdunstning från fuktigt, pröst materia. Avgivningen minskar med tiden ch haveras efter 1-5 år berende på viket materia sm frmadehyden varit bunden ti (Hus ch Häsa, 1990). 2.4.2 Gränsvärden I två tabeer i kapitet görs hänvisningar ti föjande referenser: A B c D E F G H I Kimatprbem i byggnader, Sunda ch sjuka hus, Lindah Rger, Levin Jan-Of, Anderssn Kurt, Hygieniska gränsvärden, Hus ch häsa, Sick buiding syndrme, A practica guide, Ahström R, Bergund B, Bergund U, Lindva T, Bergund B, Bergund U, Jhanssn I, Lindva T, Björksten Bengt, 1985 1987 1988 1990 1990 1989 1984 1984 1992 Nedan föjer en uppstäning av ika hater frmadehyd: Hat Frmadehyd. referens mg/m3 Nrmat i svenska bstäder 0-0,5 (A, B) Riktvärde sanitär ägenhet >0,9 (C) sanitär ägenhet m kagmå framförts 0,9-0,5 (C) Ex på gränsvärden i fera Eurpeiska änder 0,1-0,3 (C) Arbetarskyddsstyresen hygieniskt nivågränsvärde <0,6 (D) Sciastyresen sanitär ägenhet >0,25 (E) WHO- rekmmendatin <0,1 (E) år 85,87 88 88 88 89 90 90 I (Lindva T, 1984) 1984 skrevs att för nybebyggese i Sverige, Danmark, Hand ch Västtyskand rekmmenderar myndigheterna en högsta hat av ca 0,1 ppm (ca 0,12 mg/m3) avseende frmadehydhater. Förnimbarheten vid akut expnering igger ca på 0,05 ppm. Rapprterade kimatprbem i daghem synes vara mer frekvent vid frmadehydhater överstigande 0,1 ppm (yrkesinspektinen i Stckhm, 1982).
Biaga 3.1: 26 (36) Lukttrösken för frmadehyd varierar individuet ch igger i intervaet 0,012-0,12 mgfm3 (Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1988). I en tabe ur (Sunda ch sjuka hus, 1987) från 1987 redvisas ytterigare ukttrösken samt häseffekterna för frmadehyd: Häseffekt Frmadehydhat i uften ppm mgfm3 Lukttröske 0,05-1,0 0,06-1,2 Ögnirritatin 0,05-0,5 0,06-0,6 Övre uftvägsirritatin 0,10-25 0,12-30 Nedre uftvägs- ch ungeffekter 5,00-30 6,00-36 Lungödem, unginfammatin 50-100 60-120 Död > 100 > 120 2.4.3 Häseffekter Nedan föjer en sammanstäning av ika referenser med uppgivna häseffekter av frmadehyd: Tabe över häseffekter av frmadehyd Symtm/ effekter gräns mg/m3 referens år Inga bestående häsrisker Semhinneirritatin, hudutsag, hudrdnad Irritatinssymtm i ögnen hs känsiga persner i de övre uftvägarna Sensibiiserande Irriterande för ögn ch näsa Samverkanseffekter med andra förreningar b. a. förstärkta reaktiner fuktförnimmeser åga hater (E) (E) >0,06 >0,12 (E) (E) (D,C) (C) (E,F,G) Aergiskt kntakteksem (C) 88 Sensrreaktiner < 0,40 (H) 84 Bigisk effekt: mutagent, cancergent (H) 84 Ögnirritatin > 0,06 (H) 84 Irritatin av andningsvägarna > O, 12 (H) 84 Hsta, uftrörskatarr, uftrörssammandragning, rssande andning, ihåande irritatin, eksem, hudutsag, hudirritatin ch ångest. (I) 92 90 90 90 90 89,88 88 90,89,84 I Rådhusundersökningen gjrdes mätningar i 14 kntrshus band annat av frmadehyd, mätt med spektrftmeter efter absrptin i acetyacetne i 2 timmar. I genmsnitt mättes haten 0,04 mgfm3 med maxvärde 0,08 mg/m3 ch minvärde O mg/m3 (Skv P, Vabjörn O, Gynteberg F, 1989).
Biaga 3.: 27 (36) 2.5 Kdixid 2.5.1 Gränser För arbetsmijö (Hygieniska gränsvärden (Hygieniska gränsvärden, 1989)) är nivågränsvärdet, det vi säga högsta gdtagbara genmsnittshat av en förrening i inandningsuften under en arbetsdag, för kdixidhaten satt ti115000 ppm. Enigt Nybyggnadsregerna (Nybyggnadsregerna, 1988) bör haten C0 2 i tiuften i nybyggda bstäder inte överstiga 1110 av detta värde. Sciastyresen har föresagit att gränsen för sanitär ägenhet sätts vid ttat 1000 ppm (Hus ch Häsa, 1990). Detta har tiämpats i samband men prjektering av mijövänig barnstuga (Det sunda huset, 1987). 2.5.2 Nrmat förekmmande hater Nrmat förekmmande hater utmhus är ca 300-400 ppm. Hater upp ti 5000 ppm i inmhusmijö är inte vaniga. I (Kimatprbem i byggnader, 1985) beskrivs värden för C0 2 sm < 800 ppm sm nrmaa inmhusvärden ch > 1000 sm "dåig ufthygien". En vuxen i huvudsak stiasittande persn avger 18 1/h C02 Kdixid kan användas sm indikatr på ventiatinen i en ka med persner sm förreningskäa (Hus ch häsa, 1990), (Kimatprbem i byggnader, 1985), (Indekimaprbemer, 1989). Kdixid är en av många gaser ch ämnen sm förekmmer i krppsemissiner. Vid CQ2 - hat-över 1000 ppm börjarkrppsemissinerna bi märkbara (Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1984) ch vid hater över 1500 ppm uppevs de sm irriterande. Brtsett från sin användning sm indikatr kan kdixid i sig inverka negativt på häsan vid höga kncentratiner. I referensen (Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1984) föresås att m kdixid används sm kntrvariabe vid behvsstyrd ventiatin bör 800 ppm väjas sm maxvärde. 2.5.3 Häseffekter I (Björksten B, 1992) menar prfessr B. Björksten att kdixid är ett av många irriterande ämnen ch att exempe på häseffekter av C0 2 är: huvudvärk, yrse, dåsighet, ch rssande andning. Referensen uppger dck inte vid vika kncentratiner dessa häseffekter kan uppstå.
Biaga 3.1: 28 (36) 2.6 Partikar ch. fibrer i uften 2.6.1 Beskrivning ch förekmst Damm i inmhusmijö innehåer rganiska ch rganiska partikar vika många kan kassificeras sm fibrer. Ttaa damminnehået i ett rum berr på ventiatin, städning, aktivitetsnivå ch rökningsförekmst. Inget samband har ännu visats mean SBS ch tta dammkncentratin (Sick buiding syndrme, 1989). Organiskt ch rganiskt damm har sand, smuts utifrån, papper ch texti sm käa enigt (Kimatprbem i byggnader, 1985). I skriften Arbete ch Häsa 1983:4 (Bmquist G, Bvaius A, Bucht B, Häggström B, Möer A, 1983) beskrivs avskijningsgraden för partikar i andningsrganen så att partikar större än 5 ~-tm avskijs effektivt redan i den övre deen av andningsapparaten (näsa, strupe ch brnker) medan mindre partikar förmår tränga ned i aveerna. Under ~-tm minskar dck avskijninggraden åter ch är reativt åg vid 0,1 ~-tm, d v s en strek sm mtsvarar de minsta virusarterna. Virus är fta partikeburna varför det är streken av hea partikarna sm avgör var i uftvägarna ch hur effektivt de avsätts. Hansen (Hansen J H, 1988) skriver att tiräckig städning ch rengöring är överdriven sm bidragande rsak ti dammprbem. Man kan se en krreatin mean antaet persner ch partikefrekvens. Han rekmmenderar att städa agm, undvika dammsamande mattr i kaer med str persntrafik, för att undvika str uppvirving av damm. 2.6.2 Häseffekter En ångvarig expnering för irriterande partikar ch gaser kan medföra att epiteet i aveerna mbidas ti ett epite sm iknar det sm finns i de övre uftvägarna. Skadr på avearceerna kan ckså göra att de förstörs viket gör att skijeväggarna mean aveerna försvinner ch detta medför en nedsatt syresättning av bdet (Sunda ch sjuka hus, 1987). Hur partikar från expnering av tbaksrök påverkar människan innefattas inte i referensmateriaet Se under kapite m Människans reaktiner för fysiska faktrer. 2.6.3 Ludenfaktr ch hyfaktr Ludna ytr, papper ch papp har en str förmåga ti att ackumuera åtskiigt stft ch kan därför under bestämda mständigheter uppföra sig sm den utbredd förreningskäa ch reservar. Det var mt denna bakgrund sm udenfaktr ch hyfaktr mättes i Rådhusundersökningen (Skv P, Vabjörn O, Gynteberg F, 1989). Hyfaktrn utgjrde tisammans med gvbeäggningen en riskfaktr för semhinneirritatin, ch udenfaktrn utgjrde tisammans med
Biaga 3.: 29 (36) antingen kntrets mfång eer antaet arbetspatser en riskfaktr för amänsymtm (Skv P, Vabjörn O, Gynteberg F, 1989). Genm att mäta upp ttaa mängden udna ytr såsm textigv, gardiner, överkast, textit bekädda möber mm ch sätta detta i reatin ti ttaa rumsvymen får man ett mått sm kaas udenfaktr. Detta begrepp presenterades i Rådhusundersökningen (Skv P, Vabjörn O, Gynteberg F, 1989). Vidare intrducerades begreppet hyfaktr sm är mtsvarande förhåande mean aa öppna fyda hyr ch rumsvymen.
Biaga 3.: 30 (36) 3 Fukt ch ventiatin 3.1 Fukt 3.1.1 Amänt m fukt Luftfuktigheten inmhus är berende av utmhuskimatet, våra bendevanr, ventiatinen samt byggnadens knstruktin ch eventuea fuktskadr. Fuktig uft är en bandning av trr uft ch vattenånga (Nevander L-E, Bmarssn B, 1981). Trr uft är i sin tur en bandning av ett strt anta ika gaser. Vid en given temperatur, kan uft inte innehåa mer än en viss mängd vattenånga svarande mt mättnadsånghaten. Denna är en funktin av temperaturen. Reativ fuktighet q> definieras sm kvten mean aktue änghat v vid viss temperatur ch mättnadsånghaten v. : cp = v v, Kauft har åg mättnadsånghat medan varm uft har högre mättnadsånghat ch rkar bära mer fukt utan att kndens sker. Sm exempe: Vi antar att en vinterdag är det - c utmhus (mättnadsånghat på 4,5 gm3 enigt vanstående samband) ch reativa fuktigheten 90 % (uftens aktuea vattenänghat är då 4,5 x 0,90 = 4 gm3 ). När denna uft kmmer in i 20 c ( mättnadsånghat på 17,3 gm3) ändras inte mängden vatten i uften men RF sjunker ti123 % (eftersm 4 17,3 = 0,23 ). Med samma resnemang kan man knstatera att utmhusventierade krypgrunder.har starka säsngsreaterade variatiner av reativa fuktigheten ch att denna fuktighet bir hög under smmarhavåret. I (Samuesn I, 1985) skriver I. Samuesn att aa yttre knstruktiner i ett hus utsätts för fukt i större eer mindre grad. Vidare skriver han m ika fuktkär sm en byggnad utsätts för. Under en byggnads första evnad kan det förekmma mer eer mindre byggfukt i materiaen. Dessa fuktmängder kan vara mycket stra i speciet betng ch ättbetng. En yttervägg fuktas upp av regn, en takknstruktin utsätts för fukt des utifrån av väder ch vind ch des inifrån genm diffusin ch knvektin av fukt av inneuft. Grundknstruktinen utsätts för förutm byggfukt, av markfukt ch inifrån kmmande fukt. Aa dessa fuktkär bör ha minimerats ch tiräckigt gda fuktspärrar ch uttrkningsmöjigheter bör ha tiämpats för att inte framtida prbem ska riskeras, t ex mikrbie påväxt.
Biaga 3.1: 31 (36) I referens (Samuesn I, 1985) sammanfattar I. Samuesn förväntade fukttistånd i ika byggnadsdear i nedanstående tabe: Knstruktin Förväntad RF Temperatur Ventierat katak Vinter 85-95% < 5 c (undersida råspnt) Smmar 40-70 % >15 c Paraetak Vinter 85-95% < 5 c (undersida råspnt) Smmar 40-70 % > 15 c Tiäggsiserat paraetak Vinter 50-70% - 10 c (undersida råspnt) Smmar 50-70 % 15-20 c Yttervägg med fasadsten Vinter 85-95 % <5c (utsida vindsdva) Smmar 40-95 % >15 c Käarvägg med tät insida (mur/isering, van jrd) Vinter 85-95 % < 5 c Smmar 40-70 % > 15 c (mur/isering, under jrd) Vinter 40-70% ca 10 c Smmar 70-95 % 10-15 c Uppregat gv (under isering mt betng-patta) ( vid ytterkant betngpatta) Vinter 70-95% 5-10 c Smmar70-95 % ca 15 c ( en bit in på pattan) Vinter 70-95% ca 15 c Smmar70-85 % 15-18 c Fytande gv (under isering mt betngpatta) (vid ytterkant betngpatta) Vinter 80-95% 5-10 c Smmar 80-95 % ca 15 c (en bit in på pattan) Vinter 80-85% ca 15 c Smmar 80-85 % 15-18 c Krypgrund (upp mt råspnt) Vinter 70-85% <5 C Smmar 80-95 % >O c Sm vanstående tabe visar finns det många punkter i en byggnad där materia utsätts för hög reativ fuktighet. Om knstruktinen är utfrmad så att rganiskt materia kmmer i kntakt med denna mijö, finns det risk för att mikrbigisk tiväxt ska ske ch medföra prbem i visteseznen. Utöver den förväntade fuktsituatinen i vissa byggnadsdear tikmmer fukt sm skapas i byggnaden via människans närvar. Exempe på dessa fukttisktt i bendemijön ges i (Harderup L-E, 1983) där L.E. Harderup beskriver hur människans ika aktiviteter påverkar fuktbaansen genm dusch, tvätt, trkning av tvätt, matagning, utandning, vädring, va av ytmateria, bmvattning, be-
Biaga 3.1: 32 (36) fuktningsapparatur mm. Vidare beskrivs i referensen betydesen av ventiatinens effektivitet för detta fukttisktt Fuktbaansen i en bstad kan frmueras matematiskt 14 i ika anaytiska mdeer, sm även presenteras i referensen. Sm exempe kan nämnas det enkare sambandet utan hänsyn ti absrptin i ytmateria ch ytkndens: Icke statinärt samband: Vi (t) = vu + (Vi(O) _ vu ) e-nt + - G n V ( - e-nt) Om man betraktar förppet under ängre tid (t ~ enkare uttryck:, e-nt ~ O) ger detta ett statinärt samband: Vi= Vu+ G n V där Vi (t) Vi(O) Vu n t G v = änghaten inne vid tiden t = änghaten inne för t = [kg/m3] = änghat i utmhusuften [kgfm3] = antauftmsättningar/s [s-1] = tid [s] = fuktprduktin [kg/s] = bstadens ttaa vym [m3] A v de parametrar sm van nämnts påverka fuktsituatinen i en bstad inräknas sammanfattningsvis utmhuskimatet, våra bendevanr, byggnadens knstruktin, eventuea fuktskadr, samt ventiatinen. Med hänsyn ti att hög fuktighet har direkt påverkan på de festa bigiskt aktiva faktrer sm exempevis möge, bakterier ch kvaster i en bstad, finns det str anedning ti att försöka minska uftens reativa fuktighet inmhus ch/eer öka ventiatinen, m misstanke finns att bstaden har speciet fuktigt inmhuskimat (fta kndens på fönster, synig mögepåväxt, instängd/uktande uft etc). Fukt påverkar även avgivningen av ika kemiska ämnen ch damminnehået i uften. Fuktens påverkan på varje sådan faktr behandas under respektive rubrik. 14samma matematiska uttryck sm presenteras här kan stäas upp för andra uftförreningar.
Biaga 3.1: 33 (36) 3.1.2 Häseffekter I en undersökning (Andersen I, Lundquist G, Jensen P, Prctr D, 1974) visade Andersen et a. att friska män expnerade för ren ch extremt trr uft (RF = 9 %) varken kunde bedöma uften reativa fuktighet krrekt eer visade sig påverkas negativt ur ika fysigiska aspekter. I undersökningen expnerades försökspersnerna under 27 timmar för 50 % RF, 78 timmar för 9 % RF ch sutigen åter för 50 % RF i 20 timmar. Studien indikerar att det inte finns någt fysigiskt behv för uppfuktning av ren uft för nrmaa människr. Speciet känsiga persner uppges dck efter ängre perider av expnering för trr uft (RF < 20 %) erhåa trrhetskänsa i näsa, på äppar ch hud. Många människr uppever att åg reativ fuktighet är irriterande på semhinnrna i andningsvägarna (Fanger P.O., 1983). Dessa kagmå är emeertid mycket itet krreerade med uftfuktigheten. Det är istäet förreningar från band annat emissiner av byggnadsmateria (Fanger P. O., 1983) sm antas vara rsak ti kagmåen. Eftersm avgasningen av förreningar från byggnadsmateria påverkas av temperatur ch fuktighet kan dessutm en ökning av RF ge ökade prbem. Låg reativ fuktighet kan medverka ti att vissa materia bir statiskt uppaddade, viket i sig kan vara ett prbem. Dessutm kan ågt RF ge ökad dammastring (Hus ch Häsa, 1990). I artikar (36,58) skriver Fanger et a. att i daghem, kntr ch skr minskade frånvarfrekvensen p.g.a. förkyningar när man ökade uftfuktigheten. Med anedning av resutaten i beskrivna undersökningar föresås att fuktigheten under vintern skue ökas, men inte överstiga 50 %. Vidare sammanfattar Fanger et a i (Fanger P. O., 1983) de ika gränserna för RF inmhus enigt ika kriterier: RF inmhus bör vara > 20 % för att undvika besvär med trra semhinnr hs känsiga persner. > 50 % så att frekvensen av vaniga förkyningar ch andra andningssjukdmar minskar (enigt undersökning i amänna kaer) <70% för att undvika mögepåväxt (kndens på kaa ytr bör undvikas) < 45% under en ängre perid va.tje vinter för att minska risken för aergi rsakad av kvaster (eg. bryta kvastertiväxten)
Biaga 3.: 34 (36) 3.2 Ventiatin 3.2.1 Typ av ventiatinssystem I RIM-utredningen från 1987 (Sunda ch sjuka hus, 1987) skriver Mats Sandberg m uftföden i bstäder ch kntr. Luftfödena i byggnader varierar berende på ett anta faktrer: - Typ av ventiatinssystem - Kimatskärmens täthet - Vind ch temperatur - Brukarvanr ch brukarens reaktiner på systemens egenskaper Endast fäktstyrda system förmår garantera ett minsta tiuftsföde. F-systemen förmår bäst upprätthåa ett knstant ttat tiuftsföde av uteuft, eftersm systemet skapar ett undertryck sm står emt yttre påverkan. Nackdeen med systemet är att prbem med drag kan uppkmma. FT-systemen skapar inte (vid baans) undertryck ch frdrar för att det ska fungera en tät kimatskärm. FT -system ger även de dragprbem, ftast vid feaktig injustering. Ljudnivån kan föraneda sänkning av fäktarnas varvta ch därvid föjer minskat uftföde. Försmutsning av frånuftsfiter vid F/FT-system påverkar uftfödena. I hus med enbart F-system eder detta ti reduktin av tiuftsfödet medan i hus med FTsystem erhås en baans mean ti- ch frånuftsfödena sm på sikt kan skada kimatskärmen (Sunda ch sjuka hus, 1987). Sist i kapitet ämnas kmmentarer runt vanstående referens av Ingemar Nissn, Byggnadsfysik, SP. 3.2.2 Krav ch rekmmendatiner De krav sm stäs för behvet av uftmsättning grundas på erfarenhet ch mdöme. I Nybyggnadsregerna (Nybyggnadsregerna, 1988) står det m uftförreningar: "En byggnad ska anrdnas ch ventieras så att uften i rum, där en ch samma persn vistas mer än tifåigt, inte innehåer förreningar från människr i besvärande grad, med besvärande ukt, eer sm medför häsprbem." Enigt NR (Nybyggnadsregerna, 1988) är grundregen att uteuftsfödet ska uppgå tiägst 0,35 /s m2, eer för rum med nrma takhöjd ca en hav uftmsättning per timme. Dessutm ska det vara minst 4 / s per svpats i svrum. Detta är en iten skärpning mt tidigare krav.
Biaga 3.: 35 (36) I referens (Sick buiding syndrme, 1989) rekmmenderas 8! s, persn för icke rökrum för att vädra ut bisufficienter15 av människan. Vid denna nivå kmmer en nivå av C02 på 0,1 % (1000 ppm) att finnas ch 20 % av persnerna sm kmmer in i rummet kmmer att vara missnöjda med mgivningen. Enigt NKB-rapprt 61 (Inmhuskimat- uftkvaitet, 1991) bör uteuftsfödet ägst vara O, 7 /s, m2 med hänsyn ti avgivning av förreningar från andra kär än persner, samt tiägg vid stiasittande aktiviteter 3,5 /s, persn. Det ttaa uteuftsfödet bör adrig understiga 71/s,persn ( persn på 10 m2 = 1,2 ms/h). I fera referenser rekmmenderas ms/h sm riktvärde i aergibstäder (Det sunda huset, 1987), (Kkbken, 1989). Vidare skriver (Krsgaard J, 1991) att en mekanisk ventiatin bör rekmmenderas ti dem sm ider av mderat eer svår aergisjukdm däriband husdammkvaster. Han skriver "att instaering av mekanisk ventiatin i nya byggnader är ett sundhetspitiskt krav för att förebygga att dessa avariga bstadsreaterade sjukdmar överhuvudtaget uppstår." 3.2.3 Häseffekter Ventiatin ch förreningshat har kara samband (6,59) ch en minskning av uftmsättningen från 0,5 ms/h ti 0,2 ms/h kan rsaka nästan en fördubbing av kncentratinerna (Sunda ch sjuka hus, 1987). B. Bergund et a. (Bergund B, Bergund U, Lindva T; 1988) skriver att närvarn av irriterande ch uk'-lade uftförreningar inmhus, är en indikatin att ventiatinen kan vara för åg, trts att dessa hater är ägre än den hat där effekter kan påvisas. 3.2.4 Exempe på mätresutat En undersökning (Hus ch Häsa, 1990), av SIB har presenterat resutat från mmentanmätningar i 900 bstadshus med en de kmfrtprbem ch representerar därför inte någt genmsnitt av Sveriges bstadsbestånd. 15Bisufficienter = krppsemissiner, av människan avgivna förreningar
Biaga 3.: 36 (36) Luftmsättning i svenska hus. Hustyp Ventiatinssystem Luftmsättningar/h Hus med mekanisk ventiatin Ferbstadshus Frånuft Brrbstadshus Frånuft Aa sag Ti- ch frånuft Hus med sjävdragsventiatin Ferbstadshus byggda före 1940 byggda 1940-1960 byggda efter 1960 Småhus byggda före 1960 byggda 1960-1971 byggda efter 1971 0,63±0,23 0,48±0,18 0,64±0,17 0,62±0,22 0,55±0,27 0,33±0,13 0,45±0,29 0,38±0,20 0,26±0,14 Kmmentar m kapite3.2.1 Typ av ventiatinssystem Ingemar Nissn, SP ger föjande kmmentarer ti vanstående utdrag från Mats Sandbergs rapprt: Man kan få intrycket att det endast behövs en tät kimatskärm i FT -ventierade hus för att ventiatinen ska fungera. I F-ventierade hus är det än mer väsentigt att kimatskärmen är tät eftersm dest tätare kimatskärmen är dest mer kntrerat bir tiuftsfödet i enskida rum. För att exempifiera detta innebär det att ca 70 % av det ttaa uteuftsfödet kmmer via tätheter, atså inte via dnen, vid en täthet på kimatskärmen av 3 ms/h (Käa Energisvar 87). Vid ms/h är förhåandet det mvända det vi säga merparten av uteuften kmmer via dnen. Detta innebär att ventiatinen kan variera avsevärt berende på hur tätt huset är ch var tätheterna finns. I 1 h ch 2-panshus bir det övre panet sämre ventierat i F-ventierade hus även m huset är mycket tätt. Orsaken är att tryckskinaden över kimatskärmen är ägst högst upp i huset viket ger mindre uteuftsföden. Om övre panet ska ventieras enigt kraven i byggnrmen kmmer nedre panet att ventieras med mer uteuft än vad byggnrmen anger. Varje ventiatinssystem har sina för- ch nackdear. Vid prjektering bör man stäa sådana krav att ett system får så gda förutsättningar sm möjigt att fungera.
Biaga 32: 1(9) 3.2 Metdbeskrivningar 3.2.1 Ventiatin Metd: PFT-metd (_eerfurcarbn Iracer), passiv spårgasmetd enigt knstantdseringsprincipen. I bstadens uppvärmda ch ventierade vym sprids spårgas (tre ika srter kan spridas samtidigt) via små ampuer med känd ch knstant hastighet. Spårgasampuerna fördeas i bstaden, var ch en täcker in ca 50m2 Spårgas tiåts spridas under minst 24 timmar innan mätning påhöjas. Spårgasernas kncentratin i ika punkter mäts genm passiv insaming i speciea adsrptinsrör med aktivt k. Efter att adsrptinsrören expnerats för spårgasen tisuts de ch anayseras i abratrium med hjäp av termisk desrptin ch gaskrmatgrafi. Referenser: Metden är utveckad på Brkhaven Natina Labratry (BNL) i USA ch beskrivs i (Bergse, N, 1991), Statens Byggefrskningsinstitut i Danmark. Utrustning: 4-6 stycken spårgaskär paceras i va:tje bstad, ch 6-8 stycken adsrptinsrör. Prtk fördes för beskrivning av znindening, registrering av öppnande ch tisutande av adsrptinsrören, pacering av kär ch rör samt temperaturinstrument (Tasttherm D700, T1202-250) för mätning inti käma (medetemperatur anges i prtket). Mätförfarande: Pacering av spårgaskärna görs med förde i stråk där tiuft förväntas, eer i ventiatinsznens yttre kanter så att inte krtsutning riskeras. Det är viktigt att gasampuerna inte paceras där temperaturen är regebunden eer avvikande då diffusinshastigheten från käan är temperaturberende. Insamingspunkterna paceras ämpigen i visteseznen ch väj s så att de utgör representativa punkter för ventiatinen i bstaden ch/eer väjs efter speciea önskemå. Expneringen skedde under ca 20 timmar från eftermiddagen ti nästa mrgn. Adsrptinsrören anayserades vid SBL Resutat: Sm resutat erhös medevärden på ttaa uteuftstiförsen för hea bstaden [ms/h]. Resutaten bidar även underag för beräkning av ttat genmsnittigt uteuftsföde (/persn, s) för hea bstaden. Om man använder fera ika syntetiska spårgaser, pacerade i vä definierade zner, kan man bestämma uteuftstiförsen ti en zn, samtiga zners inftratin ch exfitratin samt uftutväxing mean dessa. I prjektet gjrdes en znindening med fuständig anays enigt vanstående beskrivning. Tyvärr visade sig resutaten vad gäde uteuftstiförse ti zn (barnets rum) vara mycket säkra i fera fa (i 30 %) ch detta gjrde att vi vade att endast använda resutaten från ttaa uteuftstiförsen för hea bstaden.
Biaga 3.2: 2(9) Kmmentarer: Metden är ätt att utföra i fåt ch kräver ingen tung utrustning. Det är mycket viktigt att spårgaskär ch adsrptinsrör före ch efter mätning förvaras separerade (ej i samma byggnad) för att undgå kntaminering av adsrptinsrören. Minsta avstånd mean käa ch rör under mätning bör vara 1-2m. Mätning kan göras under en dag upp ti fera månader. Vid prjektet gjrdes kntrmätning av 8 bstäder där både mätning under 20 timmar ch mätning under en vecka gjrdes. Anaysen av dessa, visade att mätning under 20 timmar gav tiföritigt resutat. 3.2.2 Fukt i knstruktin Metd: Fukttiståndet i knstruktinerna kntrerades i de bstäder detta var möjigt att genmföra utan förstörande prvning. Reativ fuktighet ch temperatur mättes under mattr ch i krypgrund/käare eer annat utrymme sm var ämpigt. Lukt antecrnades ch även tecken på fuktskadr ch synigt möge. Fuktkvt i trämateria i krypgrunder ch dyikt uppmättes. Referenser: Metder sm användes beskrivs i: Att undersöka innemijö (Samuesn I et a, 1993). Utrustning: För mätning av reativ fuktighet ch temperatur i knstruktin användes eektriska kapacitiva fuktgivare (V aisaa HMI 31, V aisaa HMP 36). Denna utrustning kaibrerades före ch efter mätperiden. Osäkerheter i mätningen uppskattas ti ±3 %-enheter. Fuktkvt i trä mättes resistivt med fuktkvtsmätare (Prtimeter Digita Mini, ±0,01 kg/kg), sm kaibrerades i fåt genm jämföresemätning mt känt mtstånd. Mätpunkt: Mätpunkterna vades at eftersm det var möjigt att genmföra mätning utan att åsamka skada. I de fa bstaden hade kryputrymme sm var tigängigt gjrdes mätning där. Fuktkänsiga utrymmen pririterades. Resutat: Resutaten har använts i en bedömning av bstadens fukttistånd. I denna bedömning har även resutat från möge/bakterieanays, ventiatinsmätning samt en de enkätuppgifter från famijen ingått. Enkätsvaren sm användes i bedömningen är: m bstaden har känd fuktskada, fukt- eer mögefäckar samt m de bende fta eer iband känner behagig eer instängd/ dåig ukt i bstaden. Kmmentarer: Kntren av fukttiståndet i knstruktinerna avsåg att hitta de bstäder sm hade kara fuktprbem. I fera bstäder var det inte möjigt att utföra mätningar i knstruktin för att de hade t ex parkettgv, gvvärme eer stengv i bttenbjäkaget Luktförnimmeser ch synigt möge är yttre tecken på fuktpåverkan. Persnaen sm genmförde mätningarna har i sina rdinarie arbetsuppgifter att genmföra iknande uppgifter ch antas kunna bedöma detta. Dck är denna typ av uppgifter subjektiva.
Biaga 3.2: 3(9) 3.2.3 Fukttisktt Metd: Med hjäp av datautrustning registrerades, reativ fuktighet ch temperatur inne. Insaming av 3-minuters medevärden registrerades under ca 20 timmar från ca k11300 ti 0900 påföjande mrgn. Uppgifter m absut fuktinnehå utmhus hämtades från SMHI:s kimatdata för aktue dag (tre värden per dygn under samma tid sm registrering kat gjrdes) på närmast iggande väderstatin. Fukttiskttet beräknades sm skinaden i absut änghat (beräknat från uppmätt temperatur ch RF) inne ch beräknad absut änghat ute (baserat på SMHI:s uppgifter m ångtryck i hpa ch utetemperatur vid närmast beägna väderstatin). Vidare registrerades med datautrustningen även temperatur i vardagsrum ch utmhus. I biaga 3.4 förekmmer en ytterigare versin av fukttisktt där enda skinaden är att absut fuktighet utmhus beräknats på SMHI:s uppgifter m RF samt våra uppmätta kaa utetemperaturer. Referenser: För beskrivning av fukttisktt ch absut änghat hänvisas ti (Nevander L-E, Bmarssn B, 1981). Utrustning: Reativ fuktighet ch temperatur mättes i svrum med Vaisaa HMP 35. Temperatur utmhus ch i vardagsrum mättes med PT-100 givare. Nämnda givare var uppkppade ti datautrustning Tshiba 1000 ch datagger. Utrustningens fuktighetsgivare kaibrerades före ch efter mätperiden. Temperaturgivare kaibrerades efter mätperiden. Mätpunkt: Reativ fuktighet ch temperaturmättes i barnets svrumsmitt,tem~ peratur i vardagsrumsmitt. Temperatur utmhus mättes ca 1 m utanför huset i skugga. Givaren var savskärmad. Resutat: Resutaten redvisas sm medevärden under ca 20 timmar av fukttisktt, reativ fuktighet inmhus, temperatur i svrumsmitt ch vardagsrumsmitt samt utmhus. Kmmentarer: I ett av husen har temperaturinsamingen inte fungerat. 3.2.4 RF -medevärde Metd: För att på ett mycket enket sätt erhåa medevärde av reativa fuktigheten i två punkter, expnerades trra träbitar under en veckas tid. Träbitamas densitet var känd. Efter expnering återsändes prverna tiabratrium där de vägdes, trkades ch fuktkvten bestämdes. Genm att använda trämateriaets srptinskurva, (specifik kurva för varje materia sm visar uppfuktnings- ch uttrkningsförppets samband mean träets fukthat/fuktkvt ch mgivande reativa fuktighet), kunde medevärde av reativ fuktighet uppskattas.
Biaga 3.2: 4(9) Referenser: Tivägagångssättet används i (Bergse, N, 1991) ch de fysikaiska beskrivningarna av ika fuktmekanismer i (Nevander L-E, Bmarssn B, 1981). Utrustning: Träbitar förknditinerade i 20% reativ fuktighet ti jämvikt. strek på prverna var 0,5x4x10 cm ch försedda med gummiband för upphängning. Mätpunkt: En träbit hängdes upp i badrum ch en i barnets svrum. Resutat: Resutaten redvisas sm medevärde av reativ fuktighet i badrum ch svrum baserat på en veckas expnering. Kmmentarer: Med den vada streken på träbiten krävs sannikt ängre expneringstid i fåt än en vecka. Senare mätningar i abratriemijö har visat detta vid mätning i högre fuktighet än 70 %. Det kan i fera hus vara så att jämvikt inte uppnåtts efter en vecka ch att medevärdet kunde bivit högre i dessa. 3.2.5 Fyktiga rganiska ämnen, TVOC Metd: Ttahaten fyktiga rganiska ämnen i uften, (Ita Yatie Qrganic.C.mpund) bestämdes genm prvtagning av uft med pump under en timme. Två prv har tagits, ett inne ch ett ute. Adsrbentrören förvarades i dubba auminiumfie ch pastpåsar i svat utrymme före ch efter expnering. Kntr av föden genm vruje rör gjrdes med kaibrerad födesmätare före mätning. Anaysen av adsrbentrören gjrdes på SP, abratriet för Kemisk Anays, ch innebar termisk desrptin samt gaskrmatgrafisk teknik. Hatberäkningarna utförs med hjäp av prvtagningsvymen för respektive rör ch ttahaten VOC anges i anaysen sm tuenekvivaenter. I de prv där identifiering skett av ingående ämnen har denna utförts med masspektrmeter. Med standardösningar har respnsfaktrn för TXIB bestämts på GC med famjnisatinsdetektr. Hatberäkningar är utförda med hjäp av respnsfaktr ch prvtagningsvym för respektive rör. Referenser: Det finns inget standardiserat sätt att utföra denna typ av mätning. Vruje abratrium har sin metd. Fyktiga rganiska ämnen ch mätning av dessa tas upp i (Seifert B, 1992), (Knöppe H, 1992), (De Brti M, 1992). Utrustning: Adsrbentrör av typ Tenax samt en pump (SKC mde224-pcx R7). Inför vruje prvtagning mnteras tre adsrbentrör paraet på pumpen sm suger uft med 80, 250 resp 250 mfmin under en timme. Auminiumfie ch pastpåsar för förvaring i kyt utrymme. Kaibrerad födesmätare (Prter Instruments C. B-498) användes för kntr av föde genm rören.
Biaga 3.2: 5(9) Mätpunkt: Utanför varje bstad samt i barnets svrumsmitt Resutat: Resutaten redvisas sm en tta hat VOC uttryckt i mg/m3. Med VOC avses på Tenax adsrberbara ch desrberbara fyktiga rganiska ämnen, i huvudsak ämnen med en kkpunkt i intervaet ca 70 c ti ca 290 c (mtsvarar hexan ti hexadekan, C6 - Ct6) ch detekterbara med famjnisatinsdetektr. Under anaysen uppmärksammades att ett speciet ämne, TXIB, återkm i i många bstäder. Organiska föreningar sm texanisbutyrat, TXIB, återfinns iband sm emissiner från pastmattr, ch har påträffats i hus med prbem (Rsen Lars, 1990). Kmmentarer: Mätningen är en stickprvsmätning sm mmentant visar haten av fyktiga rganiska ämnen i uften. Starka ukter sm spradiskt förekmmer kan störa mätningen. Hanteringen av adsrbentrören frdrar viss msrg: förvaring i kyt utrymme, hest frys före ch efter expnering. Man bör vara bservant på att inte frvara rören intiuktande ämnen, starka kemikaier mm, för att undvika kntaminering av rören. För att kunna kntrera att så inte var faet returnerades atid minst ett rör expnerat, s.k. nprv sm anayserades tisammans med övriga expnerade prver. I fätmätningarna gjrdes mätningarna veckvis ch efter en vecka återvände vi tiabratriet med rör från fyra bstäder samt nprv. Ett par utmhusmätningar kunde inte fuföjas då pumpen inte fungerade i kyan (-15 c, -21 C). 3.2A6_.. Frmadehyd_ Metd: Frmadehyd mättes med passiv diffusinsprvtagning genm kemsrptin. Kektm består av ett gasfiberfiter impregnerat med 2,4-dinitrfenyhydrazin. Diffusinsprvtagaren var av fabrikat GMD. Fitret expneras genm att ett skjutck öppnas ch den passiva mätningen påbörjas. Start ch stpptid registreras. Efter önskad expneringstid skjuts cket igen ch prvtagaren sänds in för anays. Anays av frmadehyd på diffusinsprvtagare ( upptagningsfaktr 25,2 m/min) utfördes med vätskekrmatgrafi. Osäkerhet i metden uppskattas ti ± 25 %. Prvtagare tihandahös av YMK Örebr sm ckså gjrde anaysen. Referenser: Metden ch prvtagaren är mycket vä beskriven i skriften Arbete ch Häsa 1989:26: Utvärdering av en diffusinsprvtagare för reaktiva ämnen (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1989). Utrustning: Prvtagare med tihörande diffusinstät påse samt öst impregnerat fiter (håer förpackningen fri från frmadehyd). Mätpunkt: Mätning gjrdes i barnets svrumsmitt Resutat: Resutaten erhös sm ett värde från en prvtagningstid på ca 20 timmar redvisat i [mgfm3].
Biaga 3.2: 6(9) Kmmentarer: Oexpnerade ch expnerade prver förvaras i frys. Prvtagaren har begränsad håbarhet, viket framgår av datum på denna. Metden är ätt ch smidig. Känsigheten är 6 p.g/m3, ch vid 24 timmars prvtagning 2 p.m/m3, viket, enigt (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1989) gör den användbar för mätningar i kntr, barnstugr ch bstäder. Inga incidenter inträffade med denna mätning. 3.2.7 Kdixid Metd: Kdixidhaten registrerades med mtrdriven membranpump kntinuerigt under ca 20 timmar från ca k112 ti mrgnen efterföjande dag. Vid mätningen användes ett direktvisande instrument kppat ti datautrustningen. Från instrumentets mätprb ansöts en pastsang viken mnterades på ett mätstativ i mätrummet. Instrumentet kaibrerades före varje enskid mätning med två gaser, ngas samt gasbandning med 1625 ppm. "Mätprincip: Apparaten är försedd med en!r-käa vars stråning får passera ett fiter, vat så att det vågängdspektrum sm absrberas av c2 tiåts passera vidare för att träffa detektrn. Ett system med två ceer används för mätningen. IR- stråningen får aternerande passera genm prvet ch en suten referensce fyd med kvävgas. En jämförese mean de två absrbansnivåerna ger en mätsigna sm instrumentet mvandar ti c2 -hat. I (Hämtat ur instrumentdkumentatinen) Utrustning: För mätning användes RI-411A C~- mätare av märket RIKEN, med mätmråde O - 4975 ppm. Mätpunkt: Mätning gjrdes i barnets svrumsrnitt. Pastsang anbringades på mätstativ ca - 1,5 m van gv. Mätinstrumentet städes i angränsande utrymme så att judet inte skue störa. Resutat: Sm resutat erhös medevärde var femte minut under ca 20 timmar, däriband natten. I datautvärderingen har medevärdet av hea mätperiden använts [ppm] samt andeen av aa mätvärden under mätperiden sm överstiger 800 ppm [%]. Kmmentarer: Pumpen pacerades utanför barnets svrum för att inte judet skue störa under natten. Luft från barnets svrumsmitt sögs ti instrumentet via pastsangar mnterade på ett metastativ.
Biaga 3.2: 7(9) 3.2.8 Partikar i uft Metd: Med en dammsamingspump sögs uft genm ett pykarbnatfiter med prstrek 0,4 p.m. Pumpen hade ett föde på ca /min ch med hjäp av en rtameter kntrerades födet (med fitret mnterat mean födesmätare ch pump) innan mätning påbörjades. Genm attjustera prvtagningstiden efter födet tgs ett prv med en prvtagningsvym på ca m3. Start- ch stpptid registrerades så att passerad uftvym kunde beräknas. Expnerade fiter skickades ti Anaytica, Täby för partikeanays med svepeektrnmikrskp (SEM). Innan anays beades fitren med ett tunt gudskikt (10 nm) för att öka edningsförmågan. Referenser: En jämförese mean vanstående metd vad gäer att bestämma sprhat (SEM), FM (furescensmikrskpi) ch ding görs i (Karssn, K, Mambrg P, 1989). Utrustning: Ett uftprv på ca m3 tgs under ca 16 timmar med en pumpad prvtagning (DuPnt enstant fw samper P-4000A) på Nuceprefiter, ett pykarbnatfiter med prstrek 0,4 p.m. En specie fiterhåare tihandahös av Anaytica tisammans med varje fiter. Mean pump ch fiterhåare kppades ansutningssangar. För kntr av pumpens föde användes en i förväg kaibrerad födesmätare (Prter instrument C. B-1083) sm ansöts ti fiterhåarens ytterdel Mätpunkt: Mätning gjrdes i barnets svrumsmitt. Fiterhåare med sang anbringadespåmätstativ ca 1-_,Sm_xan_gv. --------~------------ Resutat: I prvernas anays ingick: Identifiering av partiketyp på 30-50 partikar med diameter > p.m. Anaysen gjrdes med energidispersiv röntgenspektrmeter med avseende på förekmmande grundämnen hs rganiska partikar samt ande rganiska partikar i [%] Bestämning av partikehat för två strekar 0,4- p.m ch > JLm redvisad sm hat [part/m3 1. Höga hater av partikar med diameter < 1- p.m tyder på dåig ventiatin eer särskida emitterande materia. Fiberräkning redvisad i tre nivåer (ej påvisad, åg hat, måttig hat) Detektering av mögesprer. Dessa visade sig endast förekmma i 7 bstäder i sådan mfattning att de kunde detekteras ( detektinsgränsen 000 sprer1m3 uft)
Biaga 3.2: 8(9) e Ftgrafering i två förstringar: Aa fiterprver har ftgraferats vid två ika förstringsgrader x 160 ch x 640. Vid x 160 mtsvarar 5 mm ca 30 p.m. Vid x 640 mtsvarar 5 mm ca 8 p.m (fiterprstreken är 0,4 p.m) Kmmentarer: Med vä fungerande pump är mätningen inte svår att genmföra. Under ett par mätningar fungerade våra pumpar inte fut ut ch insamad vym bev i dessa fa ca O, 6 m3 istäet för m3, viket dck vi tagit hänsyn ti vid utvärderingen. I ett fa hade ansutande sangar ssat viket gjrde att prvtagningen för denna bstad utebev. 3.2.9 Möge, endtxin ch bakterier i damm Metd: Prvtagning av damm gjrdes genm insaming på fiter. Ti hjäp användes dammsugare ch specie fiteradapter. För att få enhetig insaming av damm användes medhavd dammsugare. Adaptrarna rengjrdes efter varje användning. Prverna förvarades i rumstemperatur ch skickades veckvis ti ALK-abratriet i Danmark för anays. Referenser: Prvtagningsmetden beskrivs i en artike av S. Gravesen sm även utförde anaysen av prverna (Gravesen S, 1978). Utrustning: Dammsugare VOLTA U 2110 med sugeffekt 250 W, fiter med 70 mm diameter samt fiteradapter mnterades ihp på pats. Kcka för tidtagning behövdes. Mätpunkt: Damm sögs upp från en yta av tre m2 på gvet, runt säng ch vid yttervägg, i barnets svrum under en minut. Resutat: I resutatet från ALK-abratriet redvisades föjande: Ttahat bakterier [ cfu/ g damm] Budtxinhat [EU/g] Ttahat mikrsvampar [cfu/30 mg damm] Identifikatin ch hat av [ cfu/30 mg]: Aternaria (aternata) Aspergius (niger, fumigatus, terreus, spp) Btrytis (cinerea) Cadsprium (herbarum, sphaersprum) Peniciium (spp). Kmmentarer: I vissa av hemmen fick prvtagningstiden fördubbas då dammängden var iten. I två bstäder visade det sig att inte tiräckig mängd damm insamats på fitret. Dessa fick senare kmpetteras genm att de bende skickade in kmpetterande prver.
Biaga 3. 2: 9(9) 3.2.10 Teknisk beskrivning Metd: Data samades in m bstaden med hjäp av en checkista utarbetad av YMK i Örebr samt ytterigare frågr hämtade från (Kimatprbem i byggnader 1985) utarbetad av Nrdiska ventiatinsgruppen kmpetterade med några frågr rörande famijens bende, rutiner ch uppevese av inmhusmijön, samades data in m bstaden. Referenser: Checkista YMK Örebr, referens (Kimatprbem i byggnader 1985) samt egna frågr. Resutat: Frågrna besvarades mer eer mindre fuständigt av de bende. I svaren redvisades byggnadens tekniska uppbyggnad, typ av uppvärmning, ventiatin, histria mm. Frågr besvarades m uppevese av inmhusmijön, antaet djur/djurägarbesök, antaet växter, synigt möge, fuktskadr mm. Kmmentarer: Vi skue möjigen ha detagit mer aktivt vid insamingen av dessa uppgifter. Vad gäer egenhändigt frmuerade frågr måste man ha mycket kart för sig vad man vi veta innan man stäer frågrna så att inga missuppfattningar sker. 3.2.11 Materiainventering Metd: Bstadens rumsvymer mättes, växter räknades ch ytskikt identifierades. Antaet öppna hymeter mättes samt andeen udna ytr per rumsvym bestämdes. Referenser: Hyfaktr ch udenfaktr beskrivs i Rådhusundersökningen (Skv P, Vabjörn O, Gynteberg F, 1989). Utrustning: Tumstck ch prtk. Mätpunkt: Hea bstaden Resutat: Beräkning av hyfaktr (andeen öppna dammsamande hymeter reaterat ti rumsvymen [m/m3], ch udenfaktr (andeen textia ytr reaterat ti rumsvymen [m2/m3]. Vymberäkning användes i prtket för bestämning av ventiatinen. Kmmentarer: Att mäta rumsvymer ch kassificera ytskikt är tidsödande ch iband svårt.
Biaga 3.3: (48) 3.3 Mätdata Variabe- Förkaring/mätning Srt/resutatredvisning nr Anta astmatiker i famijen st 2 Anta persner med eksem st 3 Anta persner med hösnuva st 4 Bstad - finns akvarium? ja/nej= 1/0 5 Anta persner med migrän st 6 Anta persner med tidigare st astmatiska besvär 7 Anta persner med tidigare st böjveckseksem 8 Anta barn i famijen st 9 Anta besök av djur/djurägare ant/är i bstaden 10 Anta är famijen btt i bstaden anta är 11 Bstadens byggnadsär årta 12 Känd fuktskada? ja/nej= 1/0 13 Kända fuktfäckar? ja/nej= 1/0 14 Har bstaden krypgrund ja/nej= 1/0 15 Har bstaden käargrund ja/nej= 1/0 16 Har bstaden patta på mark ja/nej= 1/0 17 De av dygnet sm barnet är % hemma samt natt 18 Har famijen någt husdjur? st 19 Innemijö - uppevese beysning = fta,2 = iband,3 =säan, 4 =adrig 20 Innemijö - uppevese buer = fta,2 = iband,3 = säan,4 =adrig 21 Innemijö - uppevese drag = fta,2 = iband,3 = säan,4 =adrig 22 Innemijö - uppevese gvdrag 1 = fta,2 =iband, 3 = säan,4 =adrig 23 Innemijö - uppevese hög temp 1 =fta,2=iband,3 =säan,4= adrig 24 Innemijö - uppevese = fta,2 = iband,3 =säan, 4 =adrig instängd dåig uft 25 Innemijö - uppevese åg temp 1 = fta,2 = iband,3 =säan, 4 =adrig
Biaga 3.3: 2 (48) Variabe- nr Förkaring/mätning Srt/resutatredvisning 26 Innemijö - uppevese behagig ukt 27 Innemijö - uppevese statisk eektricitet 28 Innemijö - uppevese andras tbaksrök 29 Innemijö - uppevese trr uft 30 Anta uftrenare i bstaden 31 Bstadens äge (nära stad/starkt trafikerad väg, meanregin, andsbygd 35 Möber - ande yngre än 3 är 36 Möber - ande textikädda 37 Kända mögefäckar? 38 Ombyggnad? 39 Anta persner i bstaden 40 Anta rum med hetäckningsmattr 41 Förekmst av rökning, fta 42 Förekmst av rökning, iband 43 Förekmst av rökning, säan (4 Förekmst av rökning, i ett rum 45 Förekmst av rökning, adrig 46 Städning - dannnsugning 47 Städning - mppning 48 Städning - gvtvätt med vatten 49 Bstadstyp, ägenhet=o eer hus= 1, 50 Bstad - finns uppstppade djur? 51 Bstad - uppvärmning eradiatrer 52 Bstad - uppvärmning gvvärme 53 Bstad - uppvärmning uftvärme 54 Bstad - uppvärmning takvärme 55 Bstad - uppvärmning H20 e 56 Ventiatin - mekanisk frånuft 57 Ventiatin - mek ti ch frånuft 58 Ventiatin- sjävdrag 59 Antaet vuxna i bstaden 60 Antaet växter 61 Bstadsyta 1 = fta,2 =iband, 3 =säan, 4 =adrig 1 =fta,2=iband,3 =säan,4=adrig 1 = fta,2 = iband,3 =säan, 4 =adrig 1 =fta,2 = iband,3 = säan,4= adrig st 1=nära stad/trafik,2=mean 3=andet % % ja/nej=1/0 ja/nej=1/0 st st ja/nej= 1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej=1/0 ja/nej= 1/0 ggr/vecka ggr/mån ggr/mån ja/nej= 1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej=1/0 ja/nej=1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej= 1/0 ja/nej=1/0 st st m2
Biaga 3.3: 3 (48) Variabe- Förkaring/mätning Srt/resutatredvisning nr 62 Mätdag datum 63 Kön f/p= 1/0 64 Regin i andet =umeå, 2 = inköping,3 = hesingbrg 68 RH- ute SMHI % 69 Temperatur - ute SMHI C 70 Åder på "astmabarnet" är 71 Absut änghat svrum gr/m3 72 Bakterier - anta knier 10'4 'cfu/g 73 Kdixidhat svrum ppm 74 Endatxin - anta enheter EU/g 75 Frmadehydhat mg/m3 76 Fukttisktt i svrum g/m3 77 Hyfaktr - svrum m/m3 78 Ludenfaktr - svrum m2/m3 79 Möge - anta knier cfu/30 mg 80 Partikar -anta 0,4-1 um 10'6 part/m'3 81 Partikar - anta > 1 um 10'3 part/m'3 82 Partikar - andra rganiska % 83 Partikar - fibernivå O=ingen, =åg hat,2=måttig hat 84 RH - mede badrum (träbit) % 85 RH - mede svrum (träbit) % 86 Reativ fuktighet svrum % 87 Temperatur svrum C 88 Temperatur ute C 89 Temperatur vardagsrum C 90 TVOC i svrum mg/m3 91 Svrumsvym m3 92 Bstadens ttavym m3 93 Ventiatin - ttaa uteuftsfödet ms/h 94 Ventiatin - genmsnittig m3/h ufttiförse svrummet 95 Ventiatin - genmsnittig m3/h uteuftstiförse svrummet 96 Mögeidentifikatin-Atenaria cfu/30 mg
Biaga 3.3: 4 (48) Variabe- nr Förkaring/mätning Srt/resutatredvisning 97 Mögeidentifikatin - Aspergius 98 Mögeidentifikain - Btrytis 99 Mögeidentifikatin - Cadsprium 100 Mögeidentifikatin - Peniciium 101 C02-ande i % sm > 800 ppm under mätperiden 102 TXffi- hat 103 RnD sm medevärde av 2 mätningar med kdsemetd 104 PEF- variabiitet (max-min)/max i % 105 Fuktindikatin 106 Astmascare en knventin 107 Mdifierad astmascare cfu/30 mg cfu/30 mg cfu/30 mg cfu/30 mg % tid> 800 mg/m3 Bq/m3 % 1 =Fera ind e mögeukt,2=fera ind, 3=ngn ind,4=ej ind Sensibiiseringstest(CLA): 108 Katt 109 Hund 110 Kackeacka 111 Kvaster D* pternyssinus 112 Kvaster D* farinae 113 Amerikanskt husdamm 114 K 115 Häst Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering 116 Phadiatptest ja/nej= 1/0, vid uftvägsaergi Sensibiiseringstest(CLA): 117 Äggvita 118 Mjök 119 Lök/vitök 120 Skadjur 121 Möge Aternaria 122 Möge Aspergius Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering
Biaga 3.3: 5 (48) Variabe- Förkaring/mätning Srt/resutatredvisning nr 123 Möge Btrytis Vt, > 0,66 sensibiisering 124 Möge Cadsprium Vt, > 0,66 sensibiisering 125 Möge Pusaria Vt, > 0,66 sensibiisering 126 Möge Mniia Vt, > 0,66 sensibiisering 127 Möge Mucr Vt, > 0,66 sensibiisering 128 Möge Peniciium Vt, > 0,66 sensibiisering 129 Möge Phma Vt, > 0,66 sensibiisering 130 Möge Puuaria Vt, > 0,66 sensibiisering 131 Möge Rhizpus Vt, > 0,66 sensibiisering 132 Möge Saccharmyces Vt, > 0,66 sensibiisering 133 Fjädermix Vt, > 0,66 sensibiisering 134 Ökenmus Vt, > 0,66 sensibiisering 135 Marsvin Vt, > 0,66 sensibiisering 136 Hamster Vt, > 0,66 sensibiisering 137 Kanin Vt, > 0,66 sensibiisering 138 Mus Vt, > 0,66 sensibiisering Dammprv: 139 D* pternyssinus, svrum Anta kvaster/ g damm 140 D* pternyssinus, vardagsrum Anta kvaster/ g damm 141 D* pternyssinus, våtrum Anta kvaster/ g damm 142 D* farinae, svrum Anta kvaster/ g damm 143 D* farinae, vardagsrum Anta kvaster/ g damm 144 D* farinae, våtrum Anta kvaster/ g damm 145 D* micrceras, svrum Anta kvaster/ g damm 146 D* micrceras, vardagsrum Anta kvaster/ g damm 147 D* micrceras, våtrum Anta kvaster/ g damm 148 Eurgyphus.maynei Anta kvaster/ g damm 149 Acarus sir, fårrädskvaster Anta kvaster/ g damm 150 Gycphagus dmesticus, ** Anta kvaster/ g damm 151 Tyrphagus putrescentiae, ** Anta kvaster/ g damm 152 Leipidgyphus destructr Anta kvaster/ g damm
Biaga 3.3: 6 (48) Variabenr Förkaring/mätning Srt/resutatredvisning 153 154 155 156 157 158 Sensibiiseringstest(CLA): Dactyis cngmerata Timtej Bmmix Björk Ceder Gråb Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering Vt, > 0,66 sensibiisering 159 160 161 162 Pricktest (SPT): D* pternyssinus D* farinae Hund Katt mm, > 3 mm sensibiisering mm, > 3 mm sensibiisering mm, > 3 mm sensibiisering mm, > 3 mm sensibiisering 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 Uteuftsföde för hea bstaden Anta persner per m2 Aergibarn (reaktin mt ngn av CLA/SPT ch /eer Phadiatp) Sensibiiseringsscre Samma sm variabe 76 Samma sm variabe 73 Samma sm variabe163 Samma sm variabe163 Samma sm variabe 93 Fukttisktt versin II /persn, sekund pers1m2 ja/nej 1/0 g/m3 *Dermatphagides **förrådskvaster Anm: Variabeur 106-162, 165-166 medicinska data
Biaga 3.3: 7 (48) Variabenr Husr 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 3 3 4 4 3 3 2 2 2 2 4 3 3 3 2 s 4 3 4 2 3 6 7 2 2 8 9 2 2 10 2 2 11 2 2 12 3 13 3 2 3 2 2 14 2 15 2 2 2 3 16 2 17 2 2 2 18 2 2 2 2 3 19 20 21 22 2 23 3 2 2 2 3 24 25 5 26 27 1 28 2 2 3 29 2 2 2 30 2 2 2 31 2 2 2 2 2 2 32 2 2 33 2 34 2 3 35 2 3 36 2 2 3 2 37 5 3 5 5 5 38 3 3 39 2 2 2 2
Biaga 3.3: 8 (48) VariabeTir Husnr 2 3 4 5 6 7 8 40 2 2 41 2 3 42 2 2 2 2 43 3 44 2 2 3 45 2 2 2 3 46 2 2 2 3 47 2 5 48 2 2 49 3 50 2 3 2 2 51 4 3 52 2 3 53 2 2 54 2 2 55 4 2 56 2 4 2 2 5 57 1 4 58 2 59 2 2 5 3 2 3 60 2 VariabeTir 2 3 4 5 6 7 8 Max 5.0 4.0 5.0. O 2.0 5.0 5.0 5.0 Min. O 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0. O Mede 1.4 1.5 1.9 0.3 1.2 1.6 1.7 2.3 Median. O. O 2.0 0.0. O. O 1.5 2.0 s 0.8 0.9. O 0.4 0.5. O 0.9. Anta 59 35 34 59 25 46 42 58
Hus nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Variabenr 9 O 25 23 3 200 O 3 100 10 4 160 300 2 27 6 365 20 52 100 365 20 1.5 O 4 150 2 O 2.0 7.5 10.0 13.0 6.0 4.5 5.0 24.0 20.0 9.0 5.0 15.0 22.0 7.0 12.0 5.0 5.5 11.0 3.5 15.0 15.0 10.0 4.5 17.5 10.0 11.0 15.0 12.0 15.0 11.0 7.0 6.0 5.0 5.0 15.0 8.0 5.0 10.0 17.5 11 1976 1983 1980 1977 1984 1978 1982 1961 1896 1981 1981 1967 1926 1947 1978 1946 1985 1870 1987 1975 1975 1980 1980 1973 1980 1974 1975 1978 1974 1979 1984 1973 1984 1975 1959 1977 1770 1973 Biaga 3.3: 9 (48) 12 1 1 1 13 14 1 1 15 1 1 16 1 1 1 1 1
Biaga 3.3: 14 (48) Variabenr Husnr 25 26 27 28 29 30 31 35 40 4 3 4 2 3 3 41 3 3 3 4 3 2 42 4 4 4 3 4 2 25 43 4 3 4 4 2 44 2 3 3 4 3 3 25 45 3 4 4 4 2 3 46 4 4 4 4 3 47 4 4 4 4 4 3 48 3 3 4 4 3 3 50 49 3 2 4 4 4 50 50 4 4 4 4 4 2 25 51 2 4 4 2 4 52 2 4 4 4 4 25 53 4 2 4 4 2 2 25 54 4 4 4 4 4 2 55 3 4 4 4 4 25 56 2 25 57 2 3 4 4 4 3 58 4 3 4 4 4 59 2 2 4 3 2 25 60 4-4 4 4 4 D Variabeur 25 26 27 28 29 30 31 35 Max 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0 2.0 3.0 50.0 Min 2.0 1.0 1.0 2.0 1.0 0.0 1.0 0.0 Mede 3.4 3.4 3.8 3.8 3.1 0.2 2.0 13.8 Median 4.0 4.0 4.0 4.0 3.0 0.0 2.0 0.0 s 0.8 0.8 0.6 0.5 1.0 0.4 0.8 16.2 Anta 58 59 59 59 57 60 60 60
Biaga 3.3: 15 (48) Hus nr Variabenr 36 37 38 39 40 41 42 43 50 5 2 50 5 3 50 4 4 25 4 5 25 5 6 3 7 25 4 8 25 2 9 25 3 O 25 4 11 25 4 12 3 13 50 3 14 25 4 15 25 4 16 50 4 17 50 4 18 50 5 19 25 3 20 25 3 21 25 3 22 4 23 5 24 50 3 25 50 8 26 50 3 27 25 3 28 50 5 2 29 50 4 30 25 4 31 25 3 32 25 4 33 50 4 34 25 5 35 5 36 50 4 37 7 38 50 5 39 50 3
Biaga 3.3: 16 (48) Variabenr Husnr 36 37 38 39 40 41 42 43 40 25 4 41 25 5 3 42 25 4 43 25 5 44 50 3 45 25 5 46 25 5 47 7 48 50 3 49 25 5 50 25 4 51 25 4 52 25 5 53 25 4 54 25 4 55 4 56 25 7 57 6 58 50 4 2 59 25 5 60 25 4 Variabenr 36 37 38 39 40 41 42 43 Max 50.0 1.0 1.0 8.0 3.0 1.0. O 1.0 Miu 0.0 0.0 0.0 2.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Mede 29.2 0.2 0.4 4.3 0.2 0.0 0.0 0.1 Median 25.0 0.0 0.0 4.0 0.0 0.0 s 16.7 0.4 0.5 1.1 0.6 0.1 0.1 0.3 Anta 60 53 58 60 59 60 60 60
Husnr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Hi 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Variabenr 44 45 1 46 2.0 4.0 2.5 3.5 5.5 4.5 2.0 1.0 5.0 1.5 3.0 1.0 6.0 2.5 1.0 5.0 1.5 30.0 2.0 4.0 2.0 4.0 5.0 20.0 1.5 2.5 3.0 3.0 3.0 2.5 7.0 7.0 1.5 1.0 4.5 5.0 7.0 1.5 3.0 Biaga 3.3: 17 (48) 47 4 4 5 4 4 8 30 4 7 4 2.5 3 4 5 3 20 2 25 4 48 1.0 5.0 25.0 8.0 4.5 4.0 4.0. O 2.0 4.0 4.5 8.0 5.0 4.0 8.0 4.5 30.0 4.0 5.0 6.0 5.0 4.0 10.0 8.0 0.0 4.5 3.0 10.0 2.0 4.0 8.0 3.0 2.0 4.0 49 50 51 1
Biaga 3.3: 18 (48) Variabeur Husnr 44 45 46 47 48 49 50 51 40 3.5 4.0 41 7.0 9 5.5 42 3.0 5.0 43 2.5 4.0 44 3.0 8.0 45 2.0 2 46 3.0 2.5 47 1.0 3.5 48 3.0 2.0 49 2.0 4.0 50 1.5 1.0 51 4.0 4 2.0 52 1.5 53 5.5 4.0 54 1.5 4.0 55 1.5 4.0 56 3.5 4.5 57 2.0 1.0 58 4.0 4 59 2.0 4.0 60 6.5 25.0 Variabeur 44 45 46 47 48 49 50 51 Max 1.0 1.0 30.0 30.0 30.0 1.0 1.0. O Miu 0.0 0.0. O 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Mede 0.1 0.8 3.9 5.7 5.6 0.9 0.1 0.3 Median 0.0 1.0 3.0 4.0 4.0 1.0 0.0 0.0 s 0.3 0.4 4.4 7.1 5.7 0.3 0.3 0.4 Anta 60 60 60 29 52 60 60 60
Husnr 2 3 4 5 6 7 8 9 O 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Variabenr 52 53 54 Biaga 3.3: 19 (48) 55 56 57 58 59 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
Biaga 3.3: 20 (48) Variabenr Husnr 52 53 54 55 56 57 58 59 40 2 41 2 42 2 43 2 44 2 45 2 46 2 47 2 48 49 2 50 2 51 52 2 53 4 54 2 55 2 56 2 57 2 58 2 59. 1 2 60 2 Variabenr 52 53 54 55 56 57 58 59 Max. O 1.0. O 1.0. O 1.0. O 4.0 Min 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 1.0 Mede 0.1 0.0 0.0 0.7 0.4 0.2 0.5 2.0 Median 0.0 0.0 1.0 0.0 0.0 0.0 2.0 s 0.3 0.2 0.1 0.5 0.5 0.4 0.5 0.4 Anta 60 60 60 60 60 60 60 58
Biaga 3.3: 21 (48) Variabenr Hus nr 60 61 62 63 64 68 69 70 1 28 30-kt-90 88 3.8 13 2 35 131 11-dec-90 2 100 0.0 10 3 29 238 10-dec-90 2 96-0.3 9 4 4 115 26-nv-90 2 92-0.7 14 5 16 117 7-nv-90 77 1.9 11 6 23 140 8-nv-90 1 73 5.4 8 7 11 198 1-nv-90 97 1.0 10 8 13 71 29-kt-90 1 80 4.1 16 9 32 240 7-jan-91 3 91 5.0 18 10 39 160 14-nv-90 87-6.7 12 11 34 109 5-nv-90 86 0.3 7 12 8 97 28-nv-90 2 93-1.5 17 13 16 109 22-nv-90 2 85-4.9 9 14 83 107 19-nv-90 2 94 1.6 16 15 44 148 21-nv-90 2 84-1.5 15 16 17 77 10-jan-91 3 90 6.5 7 17 2 15-jan-91 3 82-1.4 8 18 24 180 12-dec-90 3 96 2.9 8 19 55 85 15-nv-90 61-2.6 17 20 31 112 6-nv-90 68 2.1 9 21 17 112 7-nv-90 77 1.9 14 22 20 167 27-nv-90 2 85-3.9 14 23 25 121 10-dec-90 3 82 3.1 13 24 55 155 9-jan-91 3 81 5.2 12 25 34 197 12-dec-90 2 96-0.4 8 26 70 124 14-jan-91 3 80 0.5 12 27 52 216 13-dec-90 3 81 1.4 16 28 36 160 31-kt-90 1 94 2.4 16 29 116 156 20-nv-90 2 87-0.7 13 30 32 180 7-jan-91 3 91 5.0 13 31 12 79 10-jan-91 3 90 6.5 O 32 18 141 8-jan-91 3 91 4.3 11 33 27 180 13-dec-90 2 72-4.1 11 34 31 184 20-nv-90 68-6.1 9 35 23 3-nv-90 2 93 0.2 13 36 23 120 27-nv-90 2 85-3.9 8 37 33 240 14-jan-91 3 80 0.5 38 6 160 6-dec-90 2 83 2.2 15 39 51 220 11-dec-90 3 82 1.9
Biaga 3.3: 22 (48) Variabenr Husnr 60 61 62 63 64 68 69 70 40 35 12-nv-90 81-3.1 41 39 170 6-nv-90 68 2.1 14 42 49 98 8-jan-91 3 91 4.3 15 43 53 136 5-nv-90 86 0.3 17 44 44 120 21-nv-90 88-14.3 18 45 28 180 19-nv-90 91-2.2 9 46 32 196 8-nv-90 73 5.4 7 47 39 157 22-nv-90 85-16.8 12 48 29 115 29-nv-90 2 89 1.6 49 20 138 13-nv-90 78-2.7 10 50 46 240 9-jan-91 3 81 5.2 16 51 25 17-jan-91 3 84 0.1 9 52 8 250 28-nv-90 2 93-1.5 13 53 84 16-jan-91 3 85-0.3 O 54 37 130 26-nv-90 2 92-0.7 11 55 41 112 29-nv-90 2 89 1.6 9 56 43 113 5-dec-90 2 64-2.9 9 57 23 100 4-dec-90 2 67 1.3 8 58 26 15-jan-91 3 82-1.4 16 59 26 140 16-jan-91. 3 85-0.3 13 60 24 150 17-jan-91 3 84 0.1 12 Variabenr 60 61 62 63 64 68 69 70 Max 116.0 250.0 17-jan-91. O 3.0 100.0 6.5 18.0 Min 0.0 71.0 29-kt-90 0.0. O 61.0-16.8 7.0 Mede 31.5 147.7 4-dec-90 0.4 2.0 84.2 0.1 12.0 Median 29.0 140.0 28-nv-90 0.0 2.0 85.0 0.3 12.0 s 19.5 46.8 26-jan-00 0.5 0.8 8.7 4.2 3.2 Anta 60 54 60 60 60 60 60 56
Biaga 3.3: 23 (48) Variaher Hus nr 71 72 73 74 75 76 77 78 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 6.38 6.55 5.57 6.12 4.63 5.00 5.53 5.84 6.70 3.96 5.02 5.72 5.72 7.72 5.80 7.07 5.27 6.59 3.54 4.64 9.00 5.90 7.01 6.25 5.63 7.69 4.93 7.16 8.18 8.01 8.33 5.15 3.61 4.97 6.53 4.36 4.76 6.16 62 90 109 68 42 13 240 1.8 450 85 21 223 49 87 215 190 36 48 620 85 160 192 106 180 100 160 380 94 1610 132 71 55 250 75 111 123 25 115 50 944 1081 692 736 516 406 633 766 618 547 613 687 812 1050 689 829 778 589 528 550 1475 774 951 678 695 1630 840 457 909 843 665 742 897 562 595 1028 624 596 580 9580 0.033 0.82 0.16 0.17 2934 0.087 1.63 0.25 12621 0.094 0.89 0.03 0.09 8280 0.040 1.75 0.09 0.22 10775 0.038 0.13 0.10 0.17 3860 0.140-0.29 0.35 0.19 6309 0.041 0.47 0.18 1042 0.034 0.75 0.05 0.41 33928 0.050 0.54 0.18 0.48 5700 0.019 1.19 0.04 0.28 1940 0.027 0.58 0.04 0.11 6150 0.026 1.41 0.20 2846 0.050 2.48 0.48 0.16 14000 0.022 2.44 0.21 0.12 17660 0.051 2.05 0.14 0.39 9980 0.018 1.1 0.06 0.24 4555 0.038 1.6 0.09 7334 0.019 0.78 0.20 0.35 6630 0.013 0.73 0.16 0.25 7390 0.046 0.62 0.09 0.29 1313 0.128 4.51 0.22 0.08 1750 0.021 2.6 0.01 0.37 9416 0.029 1.99 0.13 0.13 11100 0.055 0.56 0.04 0.54 2380 0.037 0.93 0.23 11803 0.038 0.20 10740 0.080 3.19 0.42 0.13 10400 0.056-0.42 0.46 26960 0.046 2.94 0.64 0.30 15061 0.031 2.02 0.22 0.16 7200 0.034 0.95 0.67 1.01 14208 0.052 2.32 0.49 0.09 7360 0.051 2.41 0.29 21233 0.019 1.33 0.57 2700 0.066 0.22 0.49 3301 0.054 3.22 0.05 0.30 1236 0.013 0.08 0.02 0.24 12500 0.049-0.28 0.12 0.15 5440 0.028 1.5 0.29 0.16
Biaga 3.3: 24 (48) Variabenr Husnr 71 72 73 74 75 76 77 78 40 4.69 370 900 12939 0.042 1.24 0.03 0.21 41 4.66 16 489 5100 0.016 0.64 0.03 0.42 42 6.88 300 1029 22805 0.047 0.86 0.09 0.35 43 5.89 240 575 15180 0.034 1.45 0.11 0.24 44 3.48 34 451 1600 0.026 1.97 0.01 0.20 45 6.11 110 906 1600 0.032 2.11 0.07 0.11 46 8.12 122 955 20000 0.073 2.83 0.16 0.10 47 4.18 17 493 4750 0.033 2.82 0.05 0.17 48 4.41 52 356 9400 0.041-0.57 0.40 0.47 49 5.16 85 776 1347 0.050 1.8 0.11 0.19 50 8.33 190 728 11020 0.049 2.65 0.72 0.07 51 5.18 450 756 18129 0.018 0.9 0.43 52 6.63 20 609 1300 0.036 2.32 0.14 53 5.87 8 789 1520 0.026 1.66 0.04 0.19 54 9.78 43 1092 6100 0.055 5.41 0.16 0.12 55 8.69 50 1155 3346 0.054 3.72 0.03 0.22 56 6.12 26 875 9940 0.051 3.31 0.03 0.19 57 6.01 58 1124 7400 0.043 2.3 0.08 0.15 58 7.94 21 688 1957 0.035 4.27 0.14 0.34 59 6.43 210 592 3830 0.027 2.22 0.03 0.13 60 7.03 230 710 14712 0.027 2.75.ö2 0.22 Variabenr 71 72 73 74 75 76 77 78 Max 9.78 1610.0 1630 33928 0.140 5.41 0.72 1.01 Min 3.48 1.8 356 1042 0.013-0.57 0.07 Mede 6.08 156.3 761 8727 0.043 1.67 0.13 0.25 Median 5.90 92.0 719 7347 0.038 1.60 0.07 0.21 s 1.43 227.8 240 6890 0.024 1.25 0.17 0.16 Anta 59 60 60 60 60 59 60 60
Husnr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Variabeur 79 6 15 166 33 154 4 51 3 54 37 11 8 21 36 21 20 s 37 38 38 19 12 23 14 20 18 18 11 45 60 13 23 27 32 16 61 6 31 221 80 4 9 22 3 s 16 13 6 55 3 14 25 8 9 14 16 3 21 8 17 22 2 11 19 17 23 O O 8 s 21 8 2 47 19 2 62 81 168 165 253 141 111 250 323 162 129 75 176 857 689 435 368 198 323 190 162 285 239 210 348 521 281 267 140 745 182 225 295 346 192 160 397 295 557 295 Biaga 3.3: 25 (48) 82 O 10 60 20 25 15 O 40 30 10 30 45 40 15 20 30 25 30 20 10 20 35 20 15 15 20 25 50 O 20 35 20 15 45 15 30 25 20 83 1 1 2 1 1 1 1 1 84 63 44 49 48 33 44 47 48 48 40 45 44 36 50 46 44 57 48 25 33 50 55 52 44 46 57 55 49 45 48 44 48 45 36 48 58 46 50 45 85 49 56 44 45 33 36 45 45 50 33 44 46 44 48 45 36 44 45 56 30 48 47 49 45 47 50 48 45 50 49 40 47 46 31 47 61 44 45 44 86 45 47 33 39 32 35 39 40 45 28 36 41 32 44 34 43 39 37 23 25 47 33 39 40 38 39 35 43 44 42 45 39 26 41 51 33 34 32
Biaga 3.3: 26 (48) Variabeur Husnr 79 80 81 82 83 84 85 86 40 44 7 761 50 40 45 37 41 28 49 321 20 46 44 31 42 13 8 435 30 61 52 49 43 15 2 91 5 47 44 31 44 34 6 109 10 44 55 28 45 72 5 407 25 33 47 46 46 13 168 20 46 48 44 47 251 O 136 20 47 45 29 48 33 51 5 44 44 30 49 38 11 757 45 56 48 39 50 24 3 126 20 44 47 47 51 23 85 400 50 47 44 36 52 3 13 759 25 36 40 28 53 20 47 337 40 49 48 38 54 78 5 365 5 68 58 57 55 23 917 105 58 55 50 56 8 15 234 25 61 50 41 57 25 18 1406 40 48 50 48 58 19 110 112 30 49 46 44 59 31 47 270 20 44 40 34 60 29 72 270 40 5 49 40 Variabeur 79 80 81 82 83 84 85 86 Max 251.0 917.0 1406.0 60.0 2.0 68.0 61.0 57.0 Min 3.0 1.0 51.0 0.0 0.0 25.0 30.0 23.0 Mede 37.5 33.8 318.2 24.7 0.6 47.3 45.9 38.4 Median 23.0 11.0 267.0 20.0 1.0 47.0 46.0 39.0 s 47.4 119.0 239.9 13.2 0.5 7.7 6.0 7.1 Anta 60 59 59 59 59 60 60 59
Biaga 3.3: 27 (48) Variabenr Husnr 87 88 89 90 91 92 93 94 2 3 4 5 6 7 8 9 O 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 16.7 16.3 19.6 18.3 16.9 17.0 16.6 17.1 17.6 16.6 16.3 16.4 20.5 20.4 19.6 18.9 15.7 20.5 17.7 21.4 21.7 20.4 20.7 18.3 17.3 22.2 16.8 19.2 21.3 21.8 21.2 15.5 16.2 14.0 14.9 15.4 16.3 22.1 2.4-1.7 -. O -2.6 1.3 1.8 0.5 3.0 3.3-8.8 1.9 0.6-3.4 0.5-4.9 4.6-3.1 2.7-1.9-0.4 1.9-3.1 2.7 3.9-2.0-2.1-1.2 0.3 0.1 4.3 7.0 4.2-4.4-13.0 3.1-5.6-1.8 3.9 2.0 16.3 17.4 19.3 19.8 18.5 19.5 19.5 18.8 17.7 18.2 21.3 19.5 21.7 20.6 18.6 21.5 18.5 21.5 22.5 20.9 22 18.2 18.8 21 21.5 18.7 16.8 22 21.8 22.4 16.1 18.4 15.8 16.3 18 16.6 24.4 0.27 0.36 0.13 0.28 0.43 0.31 0.25 0.23 0.47 0.17 0.45 0.21 0.15 0.31 0.29 0.19 0.30 0.16 0.26 0.18 8.56 0.25 0.30 0.18 0.18 0.40 0.99 0.22 0.55 0.21 0.25 0.39 0.32 0.17 0.62 0.64 0.67 0.23 0.17 25.0 426.0 0.24 30.3 25.0 314.0 0.21 79.9 34.0 508.0 0.34 91.6 35.0 253.0 0.40 131.2 19.7 350.8 0.61 114.7 31.1 300.6 0.48 63.2 34.0 432.0 0.24 17.2 20.0 176.0 0.35 53.8 42.0 468.0 0.27 88.3 24.0 385.0 0.29 22.1 27.6 282.7 0.44 35.7 21.4 189.6 0.44 101.3 23.0 240.9 0.53 108.7 44.4 251.6 0.22 76.8 18.3 320.3 0.38 95.3 26.0 197.0 0.49 46.9 28.0 434.0 0.28 260.2 30.1 274.7 0.60 116.6 27.0 205.0 0.42 46.5 25.6 270.6 0.49 93 25.6 270.6 0.17 47.9 21.0 344.0 0.64 39.6 17.9 283.7 0.34 48.9 20.5 374.5 0.31 64 23.0 690.0 0.27 56.6 40.3 268.5 0.14 331.7 30.8 470.8 0.21 155.9 19.0 351.0 0.28 23.4 24.4 511.4 0.29 68.9 22.7 288.0 0.61 213.7 17.8 164.1 0.43 27.6 21.0 319.0 0.31 157.4 28.6 541.6 0.13 56.4 26.0 351.8 0.36 37.8 28.0 316.8 0.25 167 19.8 251.6 0.30 145.6 26.0 610.0 0.35 55.2 38.4 399.7 0.37 81.6 49.6 482.2 0.34 235
Biaga 3.3: 28 (48) Variabeur Husnr 87 88 89 90 91 92 93 94 40 15.0-4.5 18.7 0.14 37.0 505.0 0.27 29 41 17.6-0.5 19.3 0.18 39.0 445.5 0.69 48.4 42 16.5 3.0 18.2 0.47 16.5 219.5 0.32 43.9 43 21.6 1.7 22.3 0.19 27.0 308.0 0.52 41.8 44 14.5-21.5 15.1 0.14 46.0 291.6 0.45 37.2 45 15.6-5.4 17.7 0.80 34.8 383.8 0.14 93.2 46 21.2 2.7 20 0.60 55.0 500.0 0.13 75.9 47 17.0-15.6 16.9 0.23 20.5 328.0 0.39 48 17.3-3.0 19 0.26 16.6 237.3 0.52 66.4 49 15.5-7.2 17.7 0.28 19.0 370.0 0.18 31.8 50 20.4 4.8 22.8 0.23 36.0 517.0 0.21 69.1 51 17.0-1.8 18.9 0.32 32.0 220.0 0.57 124.8 52 25.3 1.4 25.6 0.33 32.0 500.0 0.37 91.9 53 18.0-3.2 19.7 0.18 29.0 209.0 0.34 80.8 54 20.0-1.1 20.8 0.60 25.0 242.0 0.18 31.2 55 20.0-1.7 18.7 0.48 24.0 278.0 0.21 32.7 56 17.3-3.9 19 0.50 29.9 279.4 0.27 126.1 57 14.6-4.4 15.8 4.17 24.8 251.3 0.38 35.1 58 20.8 0.4 21.1 0.38 29.7 538.2 0.36 133.1 59 21.5.. -2.2 23.1 0.34 35.0 330.0 0.54 105.5 60 20.5 0.2 21.3 0.33 44.3 481.3 0.45 184.4 Variabeur 87 88 89 90 91 92 93 94 Max 25.3 7.0 25.6 8.56 55.0 690.0 0.69 331.7 Min 14.0-21.5 15.1 0.13 16.5 164.1 0.13 17.2 Mede 18.3-1.1 19.5 0.53 28.6 350.1 0.36 87.6 Median 17.6-0.5 19.2 0.29 26.5 319.7 0.34 69.1 s 2.5 4.9 2.3 1.18 8.6 118.3 0.14 62.9 Anta 59 60 58 60 60 60 60 59
Biaga 3.3: 29 (48) Variabenr Hus nr 95 97 98 99 100 101 102 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 7.8 15.6 22.7 6.2 30.7 23.2 9.9 22.8 3.5 7.8 14.6 14.3 6.5 10.8 8.5 13.3 2.8 38.6 29.1 36.3 5.5 23.7 19.9 2.5 1.9 13.3 39.6 22.4 11.6 23.4 13.1 29.0 19.7 12.4 2.4 2.9 12.3 13.9 12.4 4 4 2 2 2 5 3 2 3 3 10 2 4 5 2 4 2 2 5 3 6 3 4 2 4 2 125 10 2 4 2 5 14 12 7 2 3 3 O 14 3 2 2 17 3 5 2 30 11 8 20 3 O 3 5 8 10 7 O 8 5 8 10 2 8 9 11 12 12 4 12 20 8 21 14 35 4 200 64 0.02 88 0.04 5 0.02 49 0.02 0.05 0.02 34 0.02 48 0.02 10 0.02 0.02 3 0.02 24 0.02 46 0.02 90 0.02 10 0.04 53 0.02 27 0.02 0.02 0.02 0.02 99 0.19 43 0.02 54 0.04 14 0.02 19 0.02 100 0.02 68 0.03 0.05 76 0.02 61 0.05 36 0.02 21 0.04 75 0.02 3 0.02 4 0.04 77 0.04 3 0.07 18 0.02 0.02
Biaga 3.3: 30 (48) Variabenr Husnr 95 96 97 98 99 100 101 102 40 8.4 4 4 14 60 0.02 41 51.7 8 13 9 0.02 42 3.7 4 86 0.02 43 30.0 3 0.02 44 1.9 24 0.02 45 0.0 60 81 0.03 46 1.6 2 79 0.04 47 2 20 100 100 3 0.02 48 9.7 10 2 O 0.06 49 7.4 30 51 0.02 50 4.1 2 4 8 37 0.04 51 11.7 18 31 0.02 52 32.5 2 0.02 53 14.6 2 14 48 0.03 54 7.3 2 25 45 88 0.02 55 7.4 94 0.02 56 28.2 82 0.02 57 4.4 2 O 90 0.02 58 48.5 3 10 14 0.02 59 16.9 2 1.. --0 --- -20 4-0.02 60 29.1 2 17 12 0.02 Variabenr 95 96 97 98 99 100 101 102 Max 51.7 10.0 125.0 1.0 100.0 200.0 100.0 0.19 Min 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.02 Mede 15.7 2.2 3.7 0.0 3.6 15.8 36.6 0.03 Median 12.4 2.0 0.0 0.0 10.0 28.7 0.02 s 12.2 2.2 16.5 0.1 13.5 29.2 33.9 0.02 Anta 59 59 59 59 59 59 60 60
Biaga 3.3: 31 (48) Variabenr Husnr 103 104 105 106 107 15 12 3 3.33 6.0 2 140 20 2 3.33 5.0 3 25 12 3 2.33 4.5 4 15 18 3 3.33 5.0 5 25 34 4.33 6.0 6 25 33 3 1.17 2.5 7 10 40 2 3.33 4.5 8 20 69 4 3.33 5.0 9 15 2.33 3.0 O 30 19 4 1.33 3.0 11 20 26 4 4.00 5.5 12 100 22 3.33 5.5 13 275 28 4 3.33 5.0 14 15 18 3 0.17 0.5 15 15 40 4 4.33 6.5 16 25 3 0.83 2.0 17 20 38 3 3.33 4.5 18 20 38 2 3.00 4.5 19 10 38 4 4.33 6.0 20 10 16 3 4.33 5.5 21 45 20 2 3.00 4.5 22 20 25 4 3.33 5.0 23 O 17 3 3.00 3.5 24 20 39 1 2.83 4.0 25 20 3.00 4.5 26 95 8 1.17 1.5 27 65 11 2 3.33 5.0 28 30 18 3 3.33 4.0 29 35 26 4 3.17 4.5 30 30 11 4 3.83 5.5 31 25 14 2 3.00 4.5 32 15 8 4 2.00 3.5 33 90 21 3.33 5.0 34 17 4 1.17 2.5 35 17 3.33 5.5 36 220 25 3.33 5.5 37 10 2.00 3.5 38 37 4 2.33 4.0 39 2 3.33 5.0
Biaga 3.3: 32 (48) Variabenr Husnr 103 104 105 106 107 40 3 2.33 4.0 41 25 38 4 3.33 4.0 42 22 3 4.00 5.5 43 55 20 3 3.33 5.0 44 50 17 3.00 4.5 45 305 12 4.00 5.5 46 32 3 1.17 2.5 47 25 46 3.33 5.0 48 12 1.17 1.5 49 20 45 3 1.17 3.0 50 16 3 1.17 1.5 51 15 31 4 2.33 5.0 52 30 15 2 1.17 1.5 53 40 42 3 3.00 4.5 54 11 2 1.33 3.0 55 35 39 2.33 4.0 56 24 3 2.33 4.0 57 80 26 4 3.00 4.5 58 12 3.00 4.5 59 10.5 11 2.83 4.0 60 25 17 4 2.00 4.5 Variabenr 103 104 105 106 107 Max 305.0 69.2 4.0 4.33 6.5 Min 10.0 7.9 1.0 0.17 0.5 Mede 49.2 24.3 2.6 2.74 4.2 Median 25.0 20.5 3.0 3.00 4.5 s 65.7 12.2 1.2 1.01 1.3 Anta 45 57 60 60 60
Husnr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Variabenr 108 0.02 0.84 4.46 0.03 4.72 0.12 4.12 4.62 4.40 4.52 0.10 2.69 0.14 0.02 0.01 0.01 1.52 0.02 0.63 4.26 4.24 4.58 0.72 0.03 3.76 4.60 4.32 0.19 4.28 4.34 2.08 4.26 1.96 0.23 4.48 1.21 109 0.16 0.11 4.20 0.03 4.44 0.40 4.10 4.34 3.16 4.24 3.40 0.09 0.14 0.03 0.04 0.12 0.03 0.27 4.04 4.18 4.54 0.06 0.02 0.37 4.48 0.12 0.25 0.60 2.98 0.29 3.72 0.55 0.17 4.50 0.12 Biaga 3.3: 33 (48) 110 3.42 0.65 0.02 0.37 0.44 1.10 0.30 0.03 0.26 0.03 0.03 0.04 0.02 0.01 0.02 0.03 0.03 0.07 0.24 2.16 0.03 0.03 0.18 0.03 0.32 0.03 0.18 0.06 4.70 1.28 0.81 111 4.24 0.37 0.01 0.95 0.43 0.73 0.12 0.34 0.01 0.02 0.03 0.02 0.08 0.02 0.02 0.02 0.12 4.42 3.74 0.02 0.10 0.21 0.04 0.38 0.04 0.11 0.03 4.74 4.52 0.38 112 4.26 0.65 0.02 2.22 0.17 1.22 0.31 0.14 0.66 0.02 0.03 0.03 0.01 0.03 0.02 0.17 0.35 1.12 3.76 0.03 0.05 0.45 0.04 0.27 0.02 0.14 0.05 4.64 4.46 1.07 0.01 113 4.12 4.54 0.02 4.64 0.12 3.96 4.36 4.00 4.30 0.69 0.04 0.06 0.02 0.02 0.12 0.04 2.92 3.22 4.70 3.00 0.03 1.16 4.50 0.63 0.15 1.98 4.18 0.11 0.67 4.50 1.88 4.44 0.11 114 0.16 1.78 4.10 0.02 4.32 0.74 3.66 2.68 1.72 3.32 0.89 0.22 0.08 0.04 0.06 0.08 0.01 0.17 0.26 0.79 3.92 3.44 0.18 0.05 0.17 1.96 0.13 0.64 0.25 2.88 0.46 0.45 1.62 0.30 4.26 0.38 115 0.44 0.01 4.64 0.21 4.20 4.60 4.32 3.96 3.90 0.01 0.04 0.01 0.03 0.04 3.42 4.28 4.58 0.08 0.02 0.12 4.60 0.07 0.17 0.02 0.10 0.05 0.18 0.11 4.62
Biaga 3.3: 34 (48) Variabenr Hus nr 108 109 110 111 112 113 114 115 40 3.18 0.61 0.03 1.16 0.81 0.39 0.50 0.30 41 4.34 3.90 0.34 0.53 0.30 4.02 2.98 3.96 42 0.11 0.07 0.09 0.13 0.65 0.04 0.14 0.04 43 4.22 0.47 0.05 0.04 0.01 1.61 0.40 0.07 44 4.26 2.56 0.05 0.08 0.11 3.92 1.14 1.58 45 4.36 4.16 0.10 0.06 0.12 2.06 0.46 2.38 46 3.36 1.03 0.51 0.45 47 4.06 0.62 0.01 0.05 0.03 3.14 0.17 0.06 48 0.02 0.03 0.02 0.02 0.02 0.02 0.03 0.02 49 4.58 4.58 1.58 1.60 2.66 4.54 4.50 4.70 50 0.46 0.58 2.26 4.46 4.42 3.96 0.69 0.20 51 0.07 0.03 1.44 4.28 4.34 0.14 0.03 0.02 52 1.88 0.11 0.05 0.08 0.05 0.16 0.13 0.02 53 54 0.02 0.03 0.09 0.05 0.09 0.04 0.09 0.02 55 0.11 0.06 0.08 0.05 0.09 0.06 0.11 0.03 56 4.24 2.62 0.07 4.30 1.02 2.52 57 4.44 3.38 0.05 0.07 0.13 4.18 0.55 2.98 58 59 0.75 0.12 2.00 4.48 4.48 3.32 0.17 0.05 60 0:89. 0.55 3.96 4.40 4.30 4.12 0.77-0.54 Variabenr 108 109 110 111 112 113 114 115 Max 4.72 4.58 4.70 4.74 4.64 4.70 4.50 4.70 Min 0.01 0.01 Mede 2.32 1.56 0.53 0.87 0.89 2.00 1.10 1.24 Median 2.08 0.47 0.05 0.08 0.12 1.61 0.45 0.08 s 1.95 1.82 1.03 1.59 1.52 1.91 1.39 1.83 Anta 55 55 55 55 55 55 55 55
Husnr 2 3 4 5 6 7 8 9 O 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Variabebrr 116 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 117 0.50 0.92 3.74 0.01 0.89 0.50 3.04 0.33 0.65 3.78 0.13 2.00 0.02 0.02 0.04 0.02 2.20 0.37 0.23 0.37 3.92 0.44 0.31 0.02 0.06 0.33 0.09 0.79 0.03 0.26 0.04 0.37 0.30 0.58 Biaga 3.3: 35 (48) 118 0.12 0.70 2.54 0.01 0.78 0.75 0.71 0.39 0.57 0.33 0.10 0.04 0.04 0.06 0.09 0.31 0.06 0.25 0.90 0.49 0.15 0.05 0.06 0.33 0.12 0.96 0.17 0.38 0.08 0.38 0.23 0.96 119 0.13 0.92 0.02 0.33 0.37 0.21 0.12 0.60 0.59 O.Q 0.06 0.05 0.18 0.22 0.01 0.33 1.40 0.09 0.12 0.04 0.33 0.04 0.79 0.03 0.02 0.23 0.03 0.19 0.20 0.35 0.02 120 0.14 1.00 0.66 0.02 0.48 0.50 0.16 0.18 3.24 0.55 0.03 0.07 0.06 0.06 0.16 0.05 0.34 4.24 0.21 0.07 0.03 0.28 0.04 0.79 0.03 0.26 0.06 2.56 0.23 0.28 121 0.08 0.72 0.01 0.11 0.30 0.72 0.40 0.13 0.45 0.11 0.04 0.01 0.01 0.05 0.08 0.11 0.11 0.04 0.49 0.50 0.03 0.02 0.12 0.16 0.06 0.43 0.04 0.14 0.05 0.48 0.05 0.70 0.03 122 0.07 0.35 0.83 O.Q 0.39 0.55 1.34 0.57 0.10 0.34 0.15 0.04 0.03 0.01 0.07 0.15 0.04 0.09 0.02 0.04 0.10 0.26 0.04 0.03 0.14 0.17 0.10 0.44 0.07 0.24 0.11 0.40 0.17 1.03 0.01 123 0.33 0.33 0.01 0.08 0.09 3.06 0.06 0.10 0.01 0.01 0.01 0.04 0.03 0.25 0.06 0.04 0.02 0.02 0.08 0.05 0.16 0.02 0.14 0.03 0.22 0.05 0.37 0.01
Biaga 3.3: 36 (48) Variabeur Husnr 116 117 118 119 120 121 122 123 40 0.22 0.35 0.14 0.11 0.22 0.11 41 0.22 0.31 0.14 0.10 0.12 0.17 0.05 42 0.22 0.36 0.42 0.50 0.02 0.03 0.02 43 0.26 0.21 0.24 0.43 0.03 0.05 0.03 44 0.12 0.17 0.05 0.12 0.10 0.11 45 0.72 0.21 0.13 0.10 0.03 0.09 0.03 46 0.05 0.11 0.17 0.11 47 0.01 0.10 0.06 0.10 0.01 0.01 0.01 48 0.05 0.07 0.11 0.09 0.01 49 4.44 2.88 1.16 1.26 0.58 0.49 0.37 50 0.35 0.49 0.36 0.27 0.06 0.13 0.03 51 0.05 0.10 0.04 0.08 0.05 0.02 0.02 52 0.05 0.05 0.02 0.04 0.04 0.06 0.01 53 54 0.08 0.04 0.03 0.02 0.03 0.06 0.02 55 0.06 0.21 0.03 0.03 0.05 0.06 0.05 56 57 0.10 0.09 0.07 0.11 0.02 0.11 0.03 58 59 0.01 0.03 0.05 60 r 0.91 1.22 0~9T 1.96 0.21 0.24 0.25 Variabeur 116 117 118 119 120 121 122 123 Max 1.00 4.44 2.88 1.40 4.24 0.72 1.34 3.06 Min Mede 0.83 0.64 0.36 0.22 0.40 0.15 0.19 0.12 Median 1.00 0.23 0.17 0.11 0.11 0.05 0.10 0.03 s 0.38 1.10 0.55 0.31 0.81 0.20 0.26 0.42 Anta 59 55 55 55 55 55 55 55
Biaga 3.3: 37 (48) Variabebrr Husnr 124 125 126 127 128 129 130 131 1 0.04 0.04 0.03 0.01 0.01 0.02 2 0.14 1.64 2.28 0.58 0.20 0.08 0.43 3 0.96 1.16 0.81 0.41 0.19 0.25 0.37 0.38 4 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 5 0.33 0.29 0.36 0.25 0.35 0.26 0.17 0.19 6 0.76 0.56 0.65 0.28 0.28 0.30 0.17 0.30 7 1.88 2.84 2.46 3.68 3.36 2.26 4.00 0.76 8 0.34 0.59 0.35 0.10 0.18 0.13 0.19 0.08 9 10 0.09 0.19 0.51 0.06 0.18 0.10 11 0.52 0.77 0.39 0.34 0.21 0.37 0.27 0.04 12 0.03 0.10 0.13 0.02 0.09 0.12 0.03 0.03 13 0.02 0.02 0.03 0.17 0.01 O.3 0.02 0.01 14 0.03 0.03 0.05 0.02 0.02 0.05 0.05 0.03 15 0.02 0.03 0.02 0.02 0.03 0.02 0.01 0.01 16 0.11 0.08 0.17 0.04 0.01 0.06 0.02 0.04 17 0.10 0.09 0.19 0.06 0.08 0.12 0.04 0.04 18 1.12 0.10 O.3 19 0.11 0.10 0.12 0.10 0.06 20 0.03 0,05 0.03 0.02 0.01 0.01 21 0.05 0.16 0.04 0.03 0.03 0.02 0.08 0.02 22 2.56 0.41 0.46 0.58 0.03 0.21 0.42 23 0.25 0.34 0.37 0.29 0.14 0.09 0.04 0.02 24 0.06 0.08 0.06 0.08 0.05 0.14 0.08 0.10 25 0.02 0.03 0.02 0.02 0.02 0.03 0.03 0.02 26 27 0.19 0.65 0.21 0.13 0.02 0.27 0.04 0.04 28 0.50 0.34 0.34 0.16 0.12 0.18 0.06 0.12 29 0.11 0.08 0.08 0.04 0.05 0.05 0.04 0.03 30 0.62 0.52 0.39 0.26 0.26 0.27 0.17 0.15 31 32 0.06 0.09 0.09 0.11 0.02 0.05 0.01 0.16 33 34 0.18 0.20 0.22 0.13 0.20 0.11 0.18 0.11 35 0.15 0.12 0.10 0.09 0.05 0.07 0.06 0.06 36 0.36 0.67 0.65 0.36 0.38 0.38 0.51 0.64 37 0.33 0.34 0.22 0.20 0.10 0.12 0.11 0.10 38 0.86 1.60 0.99 0.68 0.26 0.44 0.28 0.07 39 0.09 0.03 0.03 0.02 0.11 0.08 0.06
Biaga 3.3: 38 (48) Variabenr Husnr 124 125 126 127 128 129 130 131 40 0.16 0.11 0.12 0.05 0.09 41 0.15 0.17 0.36 0.57 0.21 0.11 0.32 0.28 42 0.10 0.07 0.03 0.02 0.01 0.02 0.01 0.02 43 0.05 0.04 0.07 0.03 0.10 0.04 0.15 44 0.09 0.11 0.14 0.11 0.03 0.03 0.02 45 0.07 0.12 0.15 0.04 0.05 0.07 0.05 0.04 46 0.07 0.03 0.14 0.34 47 0.04 0.03 0.01 0.01 0.07 0.04 0.01 0.01 48 0.02 0.02 0.03 0.03 0.02 0.01 0.01 0.02 49 0.52 0.73 0.97 0.60 0.63 0.40 1.42 0.62 50 0.18 0.30 0.26 0.25 0.12 0.15 0.18 0.11 51 0.03 0.02 0.03 0.01 0.01 0.01 0.03 0.01 52 0.05 0.07 0.05 0.04 0.05 0.05 0.06 0.11 53 54 0.06 0.08 0.04 0.06 0.08 0.05 0.07 0.04 55 0.05 0.09 0.08 0.10 0.09 0.08 0.04 0.03 56 0.03 57 0.04 0.10 0.05 0.04 0.03 0.04 0.02 0.03 58 59 0.03 0.01 0.03 60 0.56-1.01 0.92-0.68 0.29 0.33 0.47 0.54 Variabeir 124 125 126 127 128 129 130 131 Max 2.56 2.84 2.46 3.68 3.36 2.26 4.00 0.76 Min Mede 0.28 0.32 0.30 0.22 0.16 0.15 0.19 0.11 Median 0.10 0.10 0.12 0.06 0.05 0.07 0.04 0.03 s 0.46 0.51 0.48 0.51 0.46 0.31 0.57 0.18 Anta 55 55 55 55 55 55 55 55
Husnr 2 3 4 5 6 7 8 9 O 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Variabenr 132 0.20 0.28 0.02 0.35 0.11 3.02 0.11 0.09 0.03 0.03 0.01 0.01 0.04 0.02 0.03 0.42 0.08 0.18 0.03 0.01 0.11 0.03 0.17 0.01 0.08 0.07 0.73 0.17 0.18 0.06 133 0.03 0.32 0.69 0.02 4.42 0.15 4.26 2.12 0.49 1.66 3.32 0.04 0.04 0.03 0.02 0.01 0.01 0.37 3.92 1.84 0.06 0.01 0.12 1.76 0.09 0.27 0.03 0.14 0.06 0.55 0.11 4.48 Biaga 3.3: 39 (48) 134 0.01 0.34 0.01 4.36 0.12 3.84 1.82 0.43 0.46 1.52 0.01 0.04 0.02 0.03 0.38 3.18 1.34 0.04 0.01 0.84 0.06 0.24 0.01 0.12 0.02 0.19 0.09 4.14 135 0.13 2.88 0.13 3.62 0.42 0.36 0.30 0.59 0.01 0.02 0.03 0.12 0.13 3.32 3.64 0.06 0.01 0.01 0.40 0.04 0.19 0.02 0.08 0.01 0.13 0.08 1.40 136 0.09 0.30 3.60 0.20 2.76 0.48 0.14 0.25 0.11 0.01 0.02 0.02 0.02 0.02 0.18 1.32 0.44 0.21 0.01 0.01 0.66 0.06 0.35 0.05 0.02 0.08 0.02 0.17 0.06 1.52 0.05 137 0.50 0.26 0.36 0.01 2.30 0.24 1.04 0.65 3.64 0.34 0.51 0.02 0.01 0.02 0.03 0.01 0.14 2.02 0.17 0.20 0.01 0.23 3.58 0.05 0.37 0.02 1.78 0.03 0.17 0.13 0.39 138 0.06 0.42 0.51 0.01 0.93 0.12 1.02 0.29 0.19 0.11 0.04 0.05 0.02 0.02 0.03 0.01 0.11 0.25 1.16 0.16 0.14 0.01 0.30 0.02 0.28 0.08 0.02 0.12 0.06 0.72 139 6 116 50
Biaga 3.3: 40 (48) Variabeur Husnr 132 133 134 135 136 137 138 139 40 0.07 0.02 0.05 0.08 1.09 0.36 41 0.27 0.64 0.36 0.11 0.12 0.11 0.04 42 0.02 0.05 0.03 0.04 0.07 0.07 0.09 43 0.05 0.08 0.06 0.04 0.03 0.07 0.07 44 0.08 0.04 0.03 0.56 0.06 45 0.05 0.12 0.11 0.12 0.11 0.09 0.10 46 0.23 0.02 47 0.06 0.11 0.01 0.01 48 0.01 0.02 0.02 0.01 0.01 0.01 0.02 49 1.46 4.34 3.72 3.10 3.70 4.16 3.88 50 0.19 0.28 0.24 0.12 0.07 0.11 0.09 5 51 0.10 0.02 0.01 0.01 0.02 0.02 6 52 0.04 0.03 0.01 0.01 0.01 0.02 0.01 53 54 0.04 0.03 0.01 0.01 0.01 0.01 305 55 0.03 0.04 0.01 0.01 0.02 0.03 0.01 56 0.02 2 57 0.02 0.16 0.18 0.04 0.06 0.21 0.05 58 59 0.09 0.06 0.11 100 60 0.93 0.36 0.28 0.66 0.37 0.71 0.73 Variabeur 132 133 134 135 136 137 138 139 Max 3.02 4.48 4.36 3.64 3.70 4.16 3.88 305.00 Min Mede 0.18 0.69 0.52 0.41 0.33 0.49 0.23 21.85 Median 0.04 0.08 0.04 0.04 0.06 0.11 0.06 s 0.46 1.31 1.13 0.96 0.79 0.94 0.57 63.91 Anta 55 55 55 55 55 55 55 27
Biaga 3.3: 41 (48) Variabenr Hus nr 140 141 142 143 144 145 146 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 3 18 14 11 31 15 16 17 18 19 20 21 22 23 105 2800 1200 35 24 330 42 500 25 645 20 84 26 27 28 29 30 31 32 33 6 12 34 35 7 36 2400 48 37 266 14 37 46 3 38 39 28 3
Biaga 3.3: 42 (48) Variabenr Husnr 140 141 142 143 144 145 146 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 70 4 560 70 51 4 52 53 54 20 55 56 57 110 335 22 58 59 394 363 50 60 Variabenr 140 141 142 143 144 145 146 Max 240 105.00 280 120 5 335.p 7. Min Mede 131.74 6.74 129.00 108.11 3.67 13.56 3.41 Median s 473.31 21.95 539.53 269.69 11.70 64.52 13.96 Anta 27 27 27 27 27 27 27
Biaga 3.3: 43 (48) Variabenr Husnr 147 148 149 150 151 152 153 154 1 0.02 0.06 2 0.88 3 3.58 4.04 4 0.97 3.52 5 0.06 0.35 6 0.13 0.74 7 0.66 2.56 8 0.82 4.26 9 10 0.36 3.98 11 0.23 0.81 12 3.64 4.04 13 18 28 0.37 3.84 14 36 4 0.01 15 16 0.01 0.06 17 0.53 3.06 18 0.02 19 0.05 0.16 20 3.62 4.18 21 0.02 0.06 22 3.96 4.16 23 4.14 4.36 24 74 2 0.02 0.03 25 170 0.04 26 27 0.29 3.20 28 0.29 1.46 29 0.02 0.04 30 0.05 0.40 31 32 0.06 0.11 33 15 4.08 4.10 34 3.60 4.32 35 100 26 50 0.43 2.48 36 33 40 0.08 0.27 37 0.15 1.20 38 0.11 0.98 39 8 4.10 4.42
Biaga 3.3: 44 (48) VariabeTir Husnr 147 148 149 150 151 152 153 154 40 4.14 4.16 41 3.72 3.92 42 0.02 0.08 43 4.06 4.30 44 3.18 4.08 45 4 0.02 0.02 46 5 5 7 0.32 2.46 47 0.34 2.76 48 0.01 49 66 0.19 1.46 50 0.10 0.78 51 4 52 30 0.02 0.03 53 54 32 35 0.10 0.25 55 5 25 0.07 56 3 4.24 4.44 57 17 5 0.01 0.04 58 59 0.10 0.21 - - 60 0.18 0.83 Variabeur 147 148 149 150 151 152 153 154 Max 74.00 5.00 10 17 5 4.24 4.44 Min Mede 2.74 0.19 6.15 18.78 3.56 1.04 1.78 Median 4.00 0.15 0.88 s 14.24 0.96 20.06 34.69 11.48 1.60 1.78 Anta 27 26 27 27 27 27 55 55
Biaga 3.3: 45 (48) Variabenr Husnr 155 156 157 158 159 160 161 1 2.5 0.0 2.5 2 6.0 6.0 5.5 3 0.37 0.65 0.23 0.23 0.0 0.0 2.5 4 0.02 1.13 0.02 0.0 0.0 0.0 5 0.01 1.74 0.01 0.06 3.0 0.0 4.5 6 0.03 0.24 0.10 0.0 0.0 0.0 7 0.36 4.30 0.07 0.35 0.0 0.0 14.5 8 0.08 0.15 0.01 0.09 0.0 0.0 7.5 9 7.0 7.0 3.0 10 0.13 4.28 0.10 0.10 1.5 3.5 11 0.34 0.10 2.5 2.0 6.0 12 0.06 0.09 0.0 0.0 6.5 13 0.01 0.02 0.01 3.0 0.0 5.3 14 0.03 0.0 0.0 3.6 15 0.01 3.0 2.5 0.0 16 0.04 0.05 O.Q 0.0 0.0 0.0 17 0.05 4.24 0.03 0.07 0.0 0.0 0.0 18 1.68 0.02. O 4.0 2.0 19 0.02 0.0 0.0 0.0 20 0.03 0.03 1.0 7.5 21 0.08 0.03 0.01 0.15 0.0 10.0 22 0.66 4.28 0.19 0.11 0.0 0.0 7.5 23 0.29 0.26 0.63 7.0 7.0 3.0 24 0.03 0.02 7.0 7.0 0.0 25 0.01 0.01 0.01 0.0 0.0 0.0 26 4.5 3.0 0.0 27 0.11 0.11 0.01 2.12 3.0 3.0 3.0 28 O.Q 0.16 0.0 0.0 24.5 29 0.01 0.07 0.01 0.04 5.0 4.3 4.6 30 0.06 0.23 0.03 0.07 0.0 0.0 0.0 31 2.0 0.0 0.0 32 0.02 0.02 0.0 0.0 2.0 33 1.10 4.38 0.0 0.0 5.5 34 0.11 2.56 0.05 0.10 2.0 6.0 35 0.02 0.10 0.01 0.02 0.0 0.0 0.0 36 0.02 0.09 0.02 0.12 5.0 5.0 3.0 37 0.02 0.06 0.01 0.04 2.0 5.0 0.0 38 0.19 4.38 0.16 0.23 0.0 0.0 0.0 39 O.Q 0.08 0.0 0.0 0.0
Biaga 3.3: 46 (48) Variabenr Hus nr 155 156 157 158 159 160 161 40 0.04 0.07 6.0 0.0 6.0 41 0.23 2.70 0.04 0.0 8.5 42 0.02 0.01 2.0 2.0 3.0 43 0.08 0.08 5.0 6.0 44 0.18 4.08 0.09 4.5 6.5 45 0.01 0.04 0.02 0.0 8.0 46 0.0 0.0 4.5 47 0.02 0.01 0.0 0.0 6.0 48 0.01 0.0 0.0 0.0 49 0.03 0.32 0.18 0.0 0.0 5.0 50 0.27 0.01 8.0 2.0 0.0 51 0.04 6.0 12.0 0.0 52 0.02 0.02 0.01 0.02 0.0 1.5 2.0 53 2.0 0.0 5.5 54 0.01 0.01 0.0 0.0 0.0 55 0.05 0.01 0.0 0.0 0.0 56 0.26 0.06 0.0 0.0 0.0 57 0.02 0.06 0.01 0.01 5.0 2.0 5.0 58 0.0 0.0 0.0 59 0.03-4.0 4.0 0.0 60 0.04 0.74 0.05 0.13 7.5 4.0 2.0 Variabenr 155 156 157 158 159 160 161 Max 1.10 4.38 0.23 2.12 8.00 12.00 24.50 Min Mede 0.09 0.81 0.02 0.10 1.97 1.60 3.53 Median 0.02 0.07 0.02 3.00 s 0.19 1.46 0.05 0.30 2.51 2.63 4.25 Anta 55 55 55 55 60 52 60
Biaga 3.3: 47 (48) Variabenr Husnr 162 163 164 165 166 172 0.0 5.68 0.03 1.34 2 3.0 3.66 0.04 13 2.26 3 5.0 11.99 0.02 3 1.23 4 0.0 7.03 0.03 2 2.42 5 6.5 11.89 0.04 14 0.52 6 0.0 13.36 0.02 4 0.98 7 10.0 7.20 0.02 19 0.66 8 5.5 8.56 0.03 11 1.06 9 3.0 11.70 0.01 4 1.50 O 11.0 7.75 0.03 12 1.84 11 4.5 8.64 0.04 O 0.25 12 4.5 7.72 0.03 6 1.01 13 4.5 11.82 0.03 6 2.50 14 3.8 3.84 0.04 2 3.01 15 0.0 8.45 0.03 2 2.98 16 0.0 6.70 0.05 1.15 17 4.0 8.44 0.02 4 1.83 18 0.0 9.16 0.03 6 0.98 19 0.0 7.97 0.04 0.96 20 11.0 12.28 0.03 4 1.44 21 6.5 4.26 0.03 4 4.74 22 6.5 15.29 0.02 13 2.63 23 7.0 5.36 0.04 14 2.23 24 0.0 10.75 0.02 6 0.96 25 0.0 6.47 0.04 1.61 26 0.0 3.48 0.02 4 27 12.0 9.15 0.01 6 4.10 28 7.0 5.46 0.03 11 0.27 29 5.3 10.30 0.03 4 2.92 30 0.0 12.20 0.02 3 2.25 31 0.0 6.53 0.04 0.99 32 4.0 6.87 0.03 3 2.43 33 5.5 4.89 0.02 7 2.65 34 9.0 7.04 0.03 7 2.47 35 0.0 4.40 0.04 6-0.64 36 0.0 5.24 0.03 5 3.83 37 0.0 8.47 0.03 6 0.45 38 0.0 8.22 0.03 18-0.52 39 3.0 15.18 0.01 3 1.56
Biaga 3.3: 48 (48) Variabenr Husnr 162 163 164 165 166 172 40 9.5 9.47 0.02 9 1.88 41 10.0 17.08 0.03 2 1.48 42 0.0 4.88 0.04 2.09 43 6.0 8.90 0.04 6 1.18 44 11.5 12.15 0.03 9 2.78 45 10.0 2.99 0.03 6 3.18 46 2.5 3.61 0.03 3 3.86 47 5.5 5.08 0.04 4 3.07 48 0.0 11.42 0.03 0.94 49 4.0 3.70 0.04 16 2.99 50 0.0 7.54 0.02 8 2.85 51 0.0 8.71 0.04 3 2.41 52 4.8 10.28 0.02 1 3 1.64 53 4.0 4.93 0.05 3 2.51 54 0.0 3.03 0.03 6 5.68 ss 0.0 4.05 0.04 11 4.87 56 6.5 2.99 0.06 9 3.79 57 5.5 4.42 0.06 8 3.66 58 0.0 13.45 0.02 3.85 59 0.0 9.90 0.04 6 2.92 60 0.0 15.04 0.03 1 -n 2.90 Variabenr 162 163 164 165 166 172 Max 12.00 17.08 0.06 1.00 19.00 5.68 Min 2.99 0.01-0.64 Mede 3.70 8.12 0.03 0.91 6.13 2.12 Median 3.88 7.86 0.03 1.00 6.00 2.23 s 3.78 3.56 0.01 0.29 4.64 1.30 Anta 60 60 60 56 60 59
Biaga 3.4: 1(22) 3.4 statistisk uppstäning av redvisade variaber. Resutaten härrör från t-test (Anva) ch Wicxnanays av ttat 162 variaber. För nrmafördeade variaber är Anvatesten reevant medan för de icke nrmafördeade variaberna är Wicxntesten mer reevant. Wicxnanaysen bygger på en rangrdningsmetdik berende av aktue skaa. Vid den statistiska bearbetningen gjrdes sammanagt 71x162= 11 502 separata t-test ch Wicxnanayser. Aa variaber deas in i två grupper, med avseende på en specie variabes deningspunkt. Denna deningspunkt är ftast vad ti medianvärdet men har i fera fa vats ti ett speciet värde efter medicinska eer tekniska kriterier. I det senare faet redvisas detta speciet. Efter indeningen beräknas medevärden (Anva) ch medianvärden (Wicxn) för aa övriga variaber i de två grupperna samt sannikheten att skinaden grupperna emean är signifikant, uttryckt sm signifikansnivå PA (Anva) ch pw (Wicxn). I nedanstående tabeer har ett urva av resutaten av anaysen istats. Urvaet har vats ti att begränsat redvisa resutat från Wicxnanaysen med signifikansnivå < 5 % (endast i två visade fa är Pw > 5%). Paraet visas även signifikansnivåerna för mtsvarande t- test/ Anvaanays. I rapprten har endast sådana resutat redvisats vika återfinns i nedanstående tabeer. I de fa i rapprten där resutatens signifikansnivåer p överstigit 5 % för någn av de två metderna, har varje resutat granskats ch specie bedömning gjrts med utgångspunkt från m variaben band annat varit nrmafördead eer inte. Såedes är de resutat sm redvisas i rapprten signifikanta (p< 0.05) för antingen t-test eer i Wicxnanays, i många fa för båda. signifikansnivåerna p A samt p W är uttryckt i % för respektive anaysresutat I tabeernas rubrik redvisas den aktuea variabe efter viken uppdeningen av materiaet gjrts samt deningspunkten. I rubrikerna finns även angivet hur många bstäder/patienter sm återfinns i de båda grupperna. Kumnen "Låg" respektive "Hög" redvisar medevärdet av variaberna i indeningen ägre än eer ika med, respektive högre än deningspunkten.
Biaga 3.4: 2(22) Sm exempe: I första tabeen har en uppdening gjrts mean de sm br i Umeå ch de sm inte br i Umeå. Deningspunkten 0,5 dear upp materiaet i de bstäder sm har ~0,5 i detta faet endast O = de bstäder sm inte igger i Umeå, ch > 0,5 i detta faet endast = de sm igger i Umeå. Grupperna fördear sig så att 40 st återfinns i den ägre gruppen ch 20 i den högre gruppen. De variaber sm presenteras vidare i tabeen har signifikanta skinader (i Anva-testen ch/eer Wicxnanaysen) vid en jämförese mean medevärden för de båda grupperna. Första variaben med signifikant skinad är: Andeen famijemedemmar med eksem. I gruppen sm inte br i Umeå är andeen famijemedemmar med eksem högre (43 %) jämfört med de sm br i Umeå (27 %). Sannikheten för att detta inte skue vara sant är 3,3 % i Anvatesten ch < 5% i Wicxntesten. Regin, Umeå Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n = 40 20 i åg respektive hög grujjj. Nr 2 Variabe Ande i famijen med eksem Srt % Låg 43 Hög PA PW 27 3,3 <5 % Linköping/ Hesingbrg Umeå Figur 3.4.1 Ande farnjemedemmar med eksem
Biaga 3.4: 3(22) Regin, Umeå Deningsj)unkt: 0,5 _{O=nt<i_, 1 =i a), anta n = 40 20 i å2 resj)_ektive hö2 ~ rupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 2 Ande i famijen med eksem % 43 27 3,3 <5 76 Fukttisktt g/m3 1,87 1,26 7,5 <5 94 Genmsn. tta ufttiförse, svrum m3/h 105,67 49,63 0,1 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 802,78 677,10 5,5 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 41,48 26,80 11,5 <5 142 Kvaster i svrumsdamm, Dermatphagides anta/g damm 183,32 0,00 43,1 <5 farinae 81 Partikar i uft, > 1 ~tm J part1m3 350,00 251,32 14,1 <5 160 Pricktest: Dermatpha2ides farinae 2,03 0,17 3,0 <5 161 Pricktest: Hund 1 86 6,85 0,0 <5 162 Pricktest: Katt 2,29 6,50 0,0 <5 117 Sensibiiseringstest (CLA): äggvita 0,51 0,86 26,1 <5 153 Sensibiiseringstest ( CLA): dact. cngmerata 0,90 1,29 38,2 <5 133 Sensibiiseringstest (CLA):i_ädermix 0,49 1,04 13,3 <5 115 Sensibiiseringstest ( CLA): häst 0,72 2,16 0,4 <5 109 Sensibiiseringstest (CLA): hund 1,08 2,39 0,9 <5 137 Sensibiiseringstest (CLA): kanin 0,18 1,03 0,1 <5 108 Sensibiiseringstest (CLA): katt 1,75 3,32 0,3 <5 114 Sensibiiseringstest (CLA): k 0,85 1,54 7,4 <5 119 Sensibiiseringstest ( CLA): ök/vitök 0,19 0,28 32,0 <5 118 Sensibiiseringstest (CLA): mjök 0,31 0,46 31,4 <5 138 Sensibiiseringstest (CLA): mus 0,14 0,40 10,1 <5 120 Sensibiiseringstest (CLA): skadjur 0,39 0,44 83,0 <5 29 Uppevese av inmhusmijö: trr uft =fta, 2=iband, 3,43 2,50 0,1 <5 3=säan, 4=adrig Regin, Linköping Deningspunkt: 0,5 (O=nej, 1 =ja), anta n = 40 20 i ågresj)ektive hög!iupp. Nr Variabe Srt Låg_ Hög PA j)w 151 Dammprv: Tyrphagus putrescentiae, anta/ g damm 5,67 35,17 2,5 <5 förrådskvaster 75 Frmadehyd i uft mg/m3 0,04 0,05 21,1 <5 76 Fukttisktt g!m3 1,47 2,06 8,4 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 730,03 822,60 16,1 <5 101 Kdixidhat, svrum-ande > 800 ppm % 30,38 49,00 4,4 <5 103 Radndtterhat Bq/m3 36,15 78,21 4,5 <5 111 Sensibiiseringstest (CLA): kvaster 1,07 0,51 20,8 <5 Dermatphagides pternyssinus 119 Sensibiiseringstest (CLA): ök/vitök 0,25 0,17 35,9 <5 47 Städning - m])])uing g gr/mån 6,95 2,44 12,9 <5 29 Uppevese av inmhusmijö: trr uft =fta, 2=iband, 2,87 3,58 1,3 <5 3=säan, 4=adrig
Biaga 3A: 4(22) Regin, Hesingbrg Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ia), anta n= 40 20 i åg respektive hög ~rupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW Ande astmatiker i famijen % 32 41 4,3 <5 6 Ande i famijen med tidigare astmabesvär % 35 47 9,1 <5 9 Anta besök av diur/diurägare antaår 62,10 8,50 3,6 <5 15 Da=prv: Tyrphagus putrescentiae, anta/g da= 24,75 1,71 13,3 <5 Törrådskvaster 94 Genmsnittig tta ufttiförse, svrum m3/h 67,35 127,15 0,0 <5 14 Kvaster i vardagsrumsda=, Derma- anta/g da= 14,80 374,71 0,1 <5 3 tphagaides farinae 15 Pricktest: Dennatphagides pternyssinus 1,38 3,15 0,9 <5 9 16 Pricktest: Dermatphagides farinae 0,73 3,00 0,2 <5 16 Pricktest: Hund 4,70 1,18 0,2 <5 16 Pricktest: Katt 4,62 1,85 0,6 <5 2 10 Sensibiiseringstest (CLA): hund 1,95 0,51 0,7 <5 9 10 Sensibiiseringstest (CLA): katt 2,73 1,25 1,1 <5 8 11 Sensibiiseringstest (CLA): k 1,33 0,49 4,4 <5 4 11 Sensibiiseringstest (CLA): kvaster 0,42 2,07 0,0 <5 1 Dermatphagides pternyssinus 46 städning - dammsugninj;( ggr/vecka 2,75 6,25 0,3 <5 47 städning - mppning g gr/mån 2,97 9,58 1,1 <5 Bstadens äge= andet Deningspunkt: 0,5 (O=nej, ""ja), anta n= 43 17 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 71 Absut ånghat, svrum g/m3 6,35 5,41 2,2 <5 8 Anta barn i famijen st 2,07 2,88 0,9 <5 9 Anta besök av djur/djurägare antaår 44,15 48,03 88,8 <5 39 Anta famijemedemmar st 4,05 4,76 2,7 <5 17 De av dygnet sm barnet är hemma +natt % 44,19 63,82 0,0 <5 95 Genmsnittigt uteuftsföde, svrum m3/h 18,10 9,22 1,2 <5 80 Partikar i uft 0,4 - J.Lm 106 part1m3 42,93 11,12 35,7 <5 84 RF- mede, badrum (träbit) % 48,63 43,88 3,1 <5 130 Sensibiiseringstest (CLA): puu.-möge 0,25 0,05 21,7 <5 87 Temperatur, svrum cc 18,83 17,17 2,0 <5 89 Temperatur, vardagsrum cc 20,03 18,29 0,7 <5 -
Biaga 3.4: 5(22) Bstadens äge= meanregin Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n= 34/26 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg g Anta barn i famijen st 2,61 106 Astmascare - knventine 2,51 107 Astmascare - mdifierad 3,96 17 De av dv!et sm barnet är hemma+natt % 56,91 16 Grund - patta på mark =ja, O=n~j 0,35 63 Kön 1=ficka, O=pjke 0,50 Nära stadtraikerad väg Deningspunkt: 0,5 (O=nei, =ia), anta n = 43 /17 i åg_ resjektive hög grujp. Nr Variabe Srt Låg_ 71 Absut ånghat, svrum g/m3 5,83 9 Anta besök av diur/diuräg_are anta/år 57,70 60 Anta växter st 34,35 63 Kön =ficka, O=pjke 0,26 142 Kvaster i svrumsdamm, Dermatphagides anta/ g damm 183,32 farinae 56 Mekanisk frånuftsventiatin =ia, O=nei 0,23 35 Möber - ande yngre än 3 år % 10,47 159 Pricktest: Dermatphagides pternyssinus 2,38 84 RF -mede, badrum (träbit) % 46,30 131 Sensibiiseringstest (CLA): rhizip-möge 0,08 20 Uppevese av inmhusmijö: buer =fta, 2=iband, 3,86 3=säan, 4=adrig 24 Uppevese av inmhusmijö: inst dåig uft =fta, 2=iband, 3,47 3=säan, 4=adrig Hög PA PW 1,88 0,9 <5 3,03 4,8 <5 4 54 8,7 <5 40,38 0,1 <5 0,77 0,1 <5 0,19 1,4 <5 Hög PA PW 6,69 3,5 <5 15,71 10,8 <5 24,41 7,5 <5 0,65 0,4 <5 0,00 43,1 <5 0,65 0,2 <5 22,06 1,1 <5 0,91 4,0 <5 49,76 11,9 <5 0,18 6,5 <5 3,13 0,0 <5 2,76 0,7 <5 Bstad - f"mns hnsdjur? Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n = 50 /9 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg 2 Ande i famijen med eksem % 32 106 Astmascare - knventine 2,87 Hög PA PW 51 1,3 <5 1,94 1,1 <5 Anta växter D e nin!:s unk t: 29 st, an ta n= 31/29 1. å g respe tive g giujj. Nr Variabe Srt 74 Endatxin i svrumsdamm BU/g damm 135 Sensibiiseringstest (CLA): marsvin 26 Uppevese av inmhusmijö: behagig ukt =fta, 2=iband, 3 =säan, 4 =adrig Låg 6589,52 0,74 3,10 Hög PA PW 11010,8 1,2 <5 6 0,07 0,9 <5 3,68 0,4 <5
Biaga 3.4: 6(22) Iyfaktr, svrurnn m,an n= 3 130 r kt' h" D e nin tg;spu nkt : O 07 m/ 3 ta ' Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 71 Absut ånghat, svrum g 1m3 5,55 6,59 0,4 <5 96 Aternanamöge i damm cfu30 mg; 1,48 2,83 1,6 <5 5 Ande av famijen med migrän % 23 32 5,4 <5 74 Endatxin i svrumsdamm EUig;damm 6722 10731 2,3 <5 80 Partikar i uft 0,4 - p.m 106 part1m3 53,90 14,30 20,4 <5 166 Sensibiiseringsscre 7,17 5,10 8,5 <5 113 Sensibiiseringstest (CLA): Am. husdamm 2,56 1,41 2,4 <5 112 Sensibiiseringstest (CLA): kvaster 1,28 0,49 5,6 <5 Dermatphagides farinae Ludenfaktr, svrum Denin s unkt: 0,21 m21m3, anta n = 30 30 i å 1 ag; respe tv e g; grupp. Bstad- f'mns akvarium? Deningspunkt: 0,5, (O=nei, =ia), anta n= 44 15 i åg; respektive hög; ~rupp. Nr Variabe Srt Låg Hög; PA PW 60 Anta växter st 28,45 40,20 4,5 >5 61 Bstadsyta m2 140,05 172,54 2,9 <5 Kön Deningspunkt: 0,5 (=ficka, O=pjke), anta n= 38 22 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 72 Bakterier i damm 104 cfu/g 188,34 100,85 15,3 <5 92 Bstaden - ttavym m3 373,40 309,76 4,4 <5 33 Bstadens äg;e=meanregin meanregin 0,55 0,23 1,4 <5 32 Nära stad/trafikerad väg; 1=ia, O=nei 0,16 0,50 0,4 <5 166 Sensibiiseringsscre 7,03 4,59 4,9 <5 122 Sensibiisering;stest (CLA): aspergiius 0,23 0,11 9,5 <5 125 Sensibiisering;stest (CLA): fusaria 0,41 0,14 5,9 <5 158 Sensibiiseringstest (CLA): gråb 0,14 0,02 15,1 <5 129 Sensibiiserin_gstest (CLA): phma-möge 0,20 0,07 14,8 <5 87 Temperatur, svrum c 17,86 19,17 5,0 <5 21 Uppevese av inmhusmijö: drag =fta, 2=iband, 3,68 3,00 0,4 <5 3=säan, 4=adrig Åder Deningsp1 unk t: 12 år, anta n = 31 25. 1 åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 17 De av dygnet sm barnet är hemma+natt % 55,65 41,40 0,8 <5 88 Temperatur, ute c -1,90-0,02 16,7 <5
Biaga 3.4: 7(22) Lungfunktin - PEF -variabiitet D e nin gsp unkt : 33 %, an ta n= 43 /14. 1 å g respe kf 1ve h" g grupp. Nr Variabe Srt 71 Absut ånghat, svrum g/m3 128 Sensibiiseringstest (CLA): peniciium 129 Sensibiiserin2stest (CLA): phma-mö2e 23 Uppevese av inmhusmij ö: hög temp 1=fta, 2=iband, 3 =säan, 4 =adrig Låg Hög PA PW 6,35 5,48 5,0 <5 0,08 0,42 2,5 <5 0,10 31 3,6 <5 3,26 3,93 1,2 <5 Lungfunktin - PEF -variabiitet Deningspunkt: 15 %. Ansatt gräns. En PEP-variabiitet större eer ika med 15 % visar att patienten har besvär av smastma. v1 'd d etta ti 'fii ae,antan= 14/43 1 'å tg respe kf 1ve h" g grupp. Hög PA PW 5,84 0,5 <5 2,77 3,3 <5 Nr Variabe Srt Låg_ 71 Absut ånghat, svrum i2/m3 7,09 105 Fuktindikatin 1=Kar,ukt 2,00 2=fera, 3=någn 4=ingen 16 Grund - patta på mark 1=ia, O=nei 0,21 161 Pricktest: Hund 1,64 64 Regin i andet 1=Umeå, 2,43 2=Linköping, 3 = Hesingbrg 166 Sensibiiseringsscre 3,14 87 Temperatur, svrum 20,07 89 Temperatur, vardagsrum c 20,99 24 Uppevese av inmhusmijö: inst/dåig uft 1=fta, 2=iband, 2,71 3=säan, 4=adrig 0,63 0,6 <5 4,24 4,8 <5 1,84 1,7 <5 7,12 0,5 <5 17,89 0,4 <5 19,00 0,4 <5 3,42 1,3 <5 Astmascre - knventine Deningspunkt: 3,00 Ansatt grans, anta n= 33 /27 i åg respektive hög grupp, Nr Variabe Srt Lå!: 107 Astmascare-mdifierad 3,41 97 Aspergiusmöge i damm cfu/30 mg 5,13 161 Pricktest: Hund 2,19 64 Regin i andet 1=Umeå, 2,21 2=Linköping, 3= Hesingbrg Hö2 PA pw 5,19 0,0 <5 2,11 48,9 <5 5,16 0,6 <5 1,74 2,6 <5 Astmascre - mdifierad
Biaga 3.4: 8(22) Sensibiiseringsscre D e nin 1gsp1 unkt : 6, 10, an ta n= 40 20 1. å 1g respe kf 1ve h" g grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 9 Anta besök av djur/djurägare antaår 34,17 69,03 17,7 <5 10 Ande av ivet barnet btt i bstaden % 79 66 6,4 <5 94 Genmsnittig tta ufttiförse, svrum m3/h 102,91 57,83 0,8 <5 77 Hyfaktr, svrum m/m3 0,16 0,08 7,1 <5 64 Regin i andet =Umeå, 2,17 1,65 1,9 <5 2=Linköping, 3= Hesin!bOr! 87 Temperatur, svrum c 18,95 17,18 0,9 <5 Ande av ivet barnet btt i bstaden De nin 1gsp1 unk t: 74 %, anta n= 26 /30. å 1g respe k. tve h" g grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 3 Ande i fanijen med hösnuva % 39 60 1,6 <5 99 Cadspriummöge i damm cfu/30 mg 0,96 6,10 17,7 <5 103 Radndtterhat Bq/m3 38,50 59,81 29,2 <5 22 Uppevese av inmhusnijö: gvdrag 1=fta, 2=iband, 3,12 3,70 2,0 <5 3 =säan, 4=adrig Anta persner per m2 Deningspunkt: O 04 persner1m2, anta n = 40 20 i å2 respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Lå2 PA PW 36 Möber - ande textikädda % 32,50 22,50 2,8 <5 155 Sensibiiseringstest (CLA): bmnix O, 11 0,04 19,1 <5 Anta besök av djur/djurägare D nin unkt 7 ta/å ta 28 29. å e g Spi : an r, an n= 1 1g res pe kf 1ve h" g grupp. Nr Variabe. Srt... -Låg - Hög PA PW 113 Sensibiiseringstest (CLA): Am. husdamm 1,26 2,60 0,9 <5 114 Sensibiiseringstest (CLA): k 0,67 1,48 3,2 <5 31 Stad/mean/andsbygd = stad, 2 = mean- 1,64 2,28 0,1 <5 regin, 3 =andsbygd 47 städning - mppning 22r/mån 8,36 2,96 4,7 <5 Uppevese av inmhusmijö: andr tbaksrök Deningspunkt: 3,5 (=fta, 2=iband, 3=säan, 4=adrig), anta n= 7 52 i åg respektive hög gru p. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 72 Bakterier i damm 104 cfu/g 295,71 140,00 9,2 <5 38 Ombv22nad? =ia, O=nei 0,86 0,34 0,8 <5 103 Radndtterhat Bq/m3 11,83 51,90 31,3 <5 91 Svrumsvym m3 35,16 27,67 3,1 <5 Förekmst av rökning, adrig Deningspunkt: 0,5 (O=nei, =ia), anta n= 12 48 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 96 Atemariamöge i damm cfu/30 mg 3,75 1,77 0,4 <5 75 Frmadehyd i uft mgm3 0,05 0,04 18,8 <5 104 Lungfunktin- PEP-variabiitet % 18,92 25,69 8,6 <5
Biaga 3.4: 9(22) Uppevese av inmj:msmijö: inst dåig uft Deningspunkt: 2,5 ( =fta, 2=iband, 3 =säan, 4=adrig), anta n = 13 47 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 99 Cadspriummö~e i damm cfu/30 m~ 0,08 4,47 32,1 <5 82 Partikar - andra rganiska % 18,08 26,52 4,1 <5 21 Uppevese av inrnhusmijö: drag =fta, 2=iband, 2,62 3,66 0,0 <5 3 =säan, 4 =adrig 25 Uppevese av inmhusmij ö: åg temp =fta, 2=iband, 2,82 3,53 0,6 <5 3=säan, 4=adrig 170 Uteuftsföde /pers, s 6,27 8,63 3,3 <5 Uppevese av inmhusmijö: behagig ukt Deningspunkt: 2,5 (1=fta, 2=iband, 3=säan, 4=adri~). anta n= 9 50 i åg respektive hö~ gruu. Nr Variabe Srt Låg Hög PA p w 70 Åder år 9,56 12,54 0,8 <5 164 Anta persner per m2 persner1m2 0,04 0,03 1,4 <5 60 Anta växter st 18,89 33,76 3,6 <5 61 Bstadsyta m2 116,38 154,11 3,5 <5 35 Möber - andeyngre än 3 år % 27,78 11,50 0,5 <5 31 Stad/mean/andsbygd =nära stad, 1,44 2,10 1,7 <5 2 = meanregin, 3=andsby~d 24 Uppevese av inmhusmij ö: inst dåig uft =fta, 2=iband, 2,33 3,42 0,1 <5 3 = säan, 4 = adri~ 170 Uteuftsföde /pers, s 5,92 8,50 4,6 <5 Städning ~ dammsugning Deningspunkt: 3 (ggr/vecka), anta n = 36 24 i å respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 60 Anta växter st 35,92 24,96 3,2 <5 78 Ludenfaktr, svrum m2/m3 0,21 0,31 1,6 <5 93 Luftmsättning, hea huset ms/h 0,32 0,41 0,5 <5 82 Partikar - andra r~aniska % 21,71 28,96 3,8 <5 64 Regin i andet =Umeå, 1,81 2,29 2,4 <5 2=Linköping, 3= Hesingbrg 47 städning - mppning ggr/mån 2,66 9,46 0,8 <5 Städning - gvtvätt med vatten D e nin 1gsp1 unk t: 4 g gr /mån, anta n= 29 23.!å 1g res_e k. tve h- g grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 94 Genmsn. tta ufttiförse, svrum m3/h 66,06 118,70 0,4 <5 46 städning - dammsugning ggr/vecka 3,47 5,00 24,3 <5 47 Städning - mppning g gr/mån 4,29 11,86 4,0 <5
Biaga 3.4: 10(22) Städning - mppning Deningspunkt: 4 (ggrmån), anta n = 21 8 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 107 Astmascare - mdifierad 4,67 3,88 8,0 <5 75 Frmadehyd i uft mgm3 0,04 0,03 1,3 <5 121 Sensibiiseringstest (CLA): aternana 0,10 0,25 8,9 <5 122 Sensibiiseringstest (CLA): aspergius 0,12 0,32 14,2 <5 124 Sensibiiseringstest (CLA): cadsprium 0,14 0,57 1,9 <5 111 Sensibiiseringstest (CLA): kvaster 0,52 1,34 21,2 <5 Dermatphagides pternyssinus 125 Sensibiiseringstest (CLA): fusaria 0,19 0,56 16,3 <5 158 Sensibiiseringstest (CLA): gråb 0,03 0,15 5,0 <5 126 Sensibiiseringstest (CLA): mniia 0,13 0,51 7,6 <5 127 Sensibiiseringstest (CLA): mucr 0,09 0,64 6,8 <5 131 Sensibiiseringstest (CLA): rhizip-möge 0,04 0,19 1,6 <5 46 Städning - dammsugning ggrvecka 3,62 8,19 6,7 <5 48 Städning - gvtvätt med vatten ggrmån 2,96 9,29 2,4 <5 Grund - krypgrund Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n= 51 9 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA p w Ande astmatiker i famiuen % 32 50 0,2 <5 76 Fnkttisktt gm3 1,82 0,84 3,0 <5 73 Kdixidhat, svrum j)jj_m 786,61 615,11 4,8 <5 38 Ombyggnad? =ja, O=nej 0,33 0,78 1,0 <5 80 Partikar i uft 0,4-1 j.m 106 part1m3 38,90 5,22 43,9 <5 46 Städning - dammsugning _ggrvecka 3,53 6,11 10,5 <5 Grund - käare Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n= 35 25 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 11 Byggnadsår år 1972,00 1945,91 0,6 <5 82 Partikar - andra rganiska % 20,71 30,42 0,5 <5 81 Partikar i uft, > 1 j.m 3 part1m3 237,66 435,71 0,1 <5 58 Sjävdragsventiatin =ia, O=nei 0,23 0,76 0,0 <5 Grund - patta på mark Deningspunkt: 0,5 (O=nei, 1 =ja), anta n = 28 32 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 33 Bstadens äge= meanregin meanregin 0,21 0,63 0,1 <5 11 Byggnadsår år 1947,92 1972,81 0,8 <5 153 Sensibiiseringstest (CLA): dact. cngamerata 0,57 1,43 4,8 <5 154 Sensibiiseringstest (CLA): timtej 1,37 2,13 11,3 <5 58 Sjävdragsventiatin =ja, O=nej 0,68 0,25 0,1 <5
Biaga 3.4: 11(22) Uppvärmning ekadiatrer DeningsjJ_unkt: 0,5 (O=nei, =ia), anta n = 45 15 i åg respektive hög ~ rupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 5 Ande av famijen med migrän % 30 21 5,0 <5 105 Fuktindikatin =Kar, ukt 2,73 2,00 3,4 <5 2=fera, 3=någn 4=ingen Uppvärmning gvvärme Deningspunkt: 0,5 (O=nei, =ia), anta n= 52 8 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 111 Sensibiiseringstest (CLA): kvaster 0,99 0,03 13,8 <5 Dermatphagides pternyssinus 112 Sensibiiseringstest (CLA): kvaster 1,01 0,08 13,1 <5 Dermatphagides farinae Sjävdrag Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n= 33 27 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 6 Ande i famij en med tidigare astmabesvär % 45 31 3,3 <5 10 Ande av ivet barnet btt i bstaden % 66 84 0,7 <5 72 Bakterier i da= 104 cfu/g 114,57 207,22 11,8 <5 11 Byggnadsår år 1974,66 1945,65 0,2 <5 151 Dammprv: Tyrphagus putrescentiae, anta/g da= 9,20 30,75 11,0 <5 förrädskvaster 15 Grund - käare =ja, O=nej 0,18 0,70 0,0 <5 16 Grund - patta på mark =ja, O=nej 0,73 0,30 0,1 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 29,73 44,96 8,3 <5 35 Möber - ande yngre än 3 år % 18,94 7,41 0,5 <5 82 Partikar - andra rganiska % 21,09 28,89 2,3 <5 81 Partikar i uft, > 1 JLm J part1m3 233,72 418,37 0,2 <5 103 Radndtterhat Bq/m3 25,57 84,72 0,2 <5 91 Svrumsvym m3 26,21 31,47 1,7 <5 47 Städning - mppning ggr/mån 7,88 3,04 6,8 <5 89 Temperatur, vardagsrum c 20,07 18,88 4,4 <5 Mekanisk frånuftsventiatin Deningspunkt: 0,5 (O=nej, 1=ja), anta n= 39 21 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW O Ande av ivet barnet btt i bstaden % 80 65 2,3 <5 92 Bstaden - ttavym m3 376,10 301,70 1,9 <5 11 Byggnadsår år 1953,82 1976,55 2,1 <5 105 Fuktindikatin =Kar/ukt 2=fer, 2,28 3,05 1,4 <5 3=någn 4=ingen 79 Möge - anta knier cfu/30 mg 46,03 21,76 5,8 <5 32 Nära stad/trafikerad väg =ia, O=nei 0,15 0,52 0,2 <5 84 RF - mede, badrum (träbit) % 45,41 50,76 0,9 <5 157 Sensibiiseringstest (CLA): ceder 0,03 0,00 5,6 <5 31 Stad/mean/andsbygd = stad, 2 = mean 2,23 1,57 0,1 <5 regin, 3 =andsbygd
Biaga 3.4: 12(22) Mekanisk ti- ch frånuft Deningspunkt: 0,5 (O=nej, 1=ja), anta n= 48 12 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 71 Absut ånghat, svrum gm3 6,36 4,98 0,2 <5 11 Byggnadsår år 1959,09 1971,50 29,3 <5 75 Frmadehyd i uft m11:m3 0,05 0,03 0,9 <5 76 Fukttisktt g 1m3 1,86 0,92 1,9 <5 167 Fukttisktt!gm3 2,30 1,45 4,3 <5 15 Grund - käare 1=ia, O=nei 0,50 0,08 0,8 <5 73 Kdixidhat, svrum!ppm 808,38 570,92 0,2 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 43,88 7,42 0,1 <5 93 Luftmsättnin!:, hea huset ms/h 0,33 0,45 0,7 <5 103 Radndtterhat B q 1m3 57,50 16,17 9,1 <5 86 RF, svrum % 40,28 31,00 0,0 <5 84 RF - mede, badrum (träbit) % 48,77 41,33 0,2 <5 85 RF - mede, svrum (träbit) % 47,17 41,00 0,1 <5 79 Ttahat möge i damm cfu30 mg 32,54 57,50 10,3 <5 170 Uteuftsföde /pers, s 7,57 10,30 1,6 <5 Kända fuktfäckar? Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n= 43 13 i ågrespektive höggru_pp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 71 Absut ånghat, svrum gm3 5,81 6,82 2,4 <5 11 Bygj(fadsår år 1969,31 1930,33 0,1 <5 77 Hyfaktr, svrum m/m3 0,12 0,20 13,2 <5 162 Pricktest: Katt 4,43 2,02 4,4 <5 86 RF, svrum % 37,14 41,83 3,5 <5 Kända mögefäckar? Deningspunkt: 0,5 (O=nej, =ja), anta n= 44 9 i åg respektivehög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 105 Fuktindikatin 1=Kar, ukt 2,75 1,33 0,0 <5 2=fera, 3=någn 4=in_gen 94 Genmsnittig tta ufttiförse, svrum m3/h. 75,33 136,48 1,0 <5 12 Känd fuktskada? 1=.ia, O=nei 0,23 0,78 0,1 <5 64 Regin i andet 1=Umeå, 2=Link, 1,84 2,44 4,9 >5 3 = Hesin!:bOr!: Känd fuktskada? Deningspunkt: 0,5 (O=nej, 1=ja), anta n= 38 20 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 92 Bstaden- ttavym m3 324,3 402,91 1,5 <5 105 Fuktindikatin 1=Kar, ukt 2,76 2,00 1,6 <5 2=fera, 3=någn 4=ingen 37 Kända mögefäckar? 1=.ia, O=nei 0,06 0,41 0,1 <5 91 Svrumsvym m3 26,99 30,94 10,0 <5
Biaga 3.4: 13(22) Fuktindikatin Deningspunkt: 2,5 (1=Kar, ukt 2=fera, 3=någn 4=ingen), anta n= 26 34 i!å respektive hög rupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA p w Ande astmatiker i famijen % 40 31 2,6 <5 3 Ande i famijen med hösnuva % 60 39 1,7 <5 10 Ande av ivet barnet btt i bstaden % 84 68 1,9 <5 74 Endatxin i svrumsdamm EU/gdamm 6380,23 10520,7 2,0 <5 1 56 Mekanisk frånuftsventiatin =ia, O=nei 0,15 0,50 0,5 <5 82 Partiidar - andra rganiska % 20,00 28,09 1,9 <5 103 Radndtterhat Bq/m3 69,50 34,42 7,6 <5 119 Sensibiiseringstest (CLA): ök/vitök 0,09 0,31 0,8 <5 120 Sensibiiseringstest (CLA): skadjur 0,25 0,51 24,1 <5 Fukttisktt (För beräkning av abs. änghat ute användes SMHI:s uppgifter m ångtryck [hpa] ch utetemp.) Deningspunkt:,55 g/m 3, anta n = 29 30 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 94 Genmsnitti!: tta ufttiförse, svrum m3/h 69,78 97,05 5,6 <5 73 Kdixidhat, svrum p pm 637,07 851,60 0,0 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 18,14 52,30 0,0 <5 78 Ludenfaktr, svrum m2jm3 0,32 0,19 0,1 <5 93 Luftmsättning, hea huset ms/h 0,40 0,32 2,8 <5 103 Radndtterhat Bq/m3 25,79 65,22 4,9 <5 119 Sensibiiseringstest (CLA): ök/vitök 0,23 0,22 89,8 <5 90 TVOC, svrum m_g/m3 0,27 0,78 10,1 <5 21 Uppevese av inmhusmijö: drag =fta, 2=iband, 3,14 3,77 0,6 <5 3 =säan, 4=adrig 29 Uppevese av inmhusmij ö: trr uft 1=fta, 2=iband, 2,79 3,43 1,8 <5 3=säan, 4=adrig 170 Uteuftsföde /pers, s 9,09 7,33 5,6 <5 Fukttisktt (För beräkning av abs. änghat ute användes SMHI:s uppgifter m ångtryck [hpa] ch utetemp.) Deningspunkt: 3 g/m3. Ansatt gräns, när fukttiskttet överskrider denna gräns antas hög fuktbeastning pga dåi~ ventiatin, nrma fuktprduktin, möjig fuktskada e dy, anta n = 47 12 i åg respektive hö gru p. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 11 Byggnadsår år 1964,16 1951,25 28,0 <5 75 Frmadehyd i uft mg/m3 0,04 0,06 6,1 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 688,13 973,42 0,0 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 26,17 72,08 0,0 <5 78 Ludenfaktr, svrum m2jm3 0,28 0,17 3,9 <5 93 Luftmsättnin_g~ hea huset ms/h 0,39 0,25 0,1 <5 103 Radndtterhat Bq/m3 36,96 98,75 1,5 <5 121 Sensibiiseringstest (CLA): aternana 0,17 0,07 14,2 <5 156 Sensibiiseringstest (CLA): björk 1,00 0,04 5,2 <5 58 Sjävdragsventiatin =ia, O=nei 0,36 0,75 1,5 <5 90 TVOC, svrum m_g/m3 0,28 1,52 0,1 <5 170 Uteuftsföde /pers, s 8,97 5,18 0,1 <5
Biaga 3.4: 14(22) Fukttisktt, versin 2 (För beräkning av absut änghat ute användes ka uppmätt utetemperatur samt SMHI:s uppgifter m RFute). Deningspunkt: 2,16 g/m 3, anta n = 29 30 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 73 Kdixidhat, svrum p pm 639,45 849,30 0,0 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 17,97 52,47 0,0 <5 78 Ludenfaktr, svrum m2/m3 0,30 0,21 4,5 <5 100 Peniciiummö2e i damm cfu/30 mg 13,17 18,52 49,5 <5 90 TVOC, svrum mg/m3 0,28 0,78 10,7 <5 29 Uppevese av inmhusmij ö: trr uft 1=fta, 2=iband, 2,86 3,36 6,9 <5 3 =säan, 4=adrig 170 Uteuftsföde /pers, s 9,19 7,23 3,2 <5 Absut ånghat, svrum D e 1nin j(sp unk t: 5 36 g;m, 3 anta n= 20 39 1. å g respe k' hve h" g grupp. ' Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 11 Byggnadsår år 1964,68 1959,82 63,9 <5 76 Fukttisktt g/m3 0,84 2,09 0,0 <5 172 Fukttisktt, versin 2 g/m3 1,40 2,50 0,2 <5 77 Hyfaktr, svrum m/m3 0,08 0,17 6,7 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 594,50 823,92 0,0 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 14,45 46,31 0,0 <5 65 Regin, Umeå 1=ja, O=nej 0,65 0,18 0,0 <5 64 Regin i andet 1=Umeå, 1,50 2,23 0,1 <5 2=Linköping, 3= Hesingbrg 156 Sensibiiseringstest (CLA): björk 1,49 0,42 0,8 <5 22 Uppevese av inmhusmij ö: gvdrag 1=fta, 2=iband, 2,95 3,64 0,9 <5 3=säan, 4=adri2 RF, svrum De nin gsp unk t: 39 %, anta n= 34 25 1 '' ag respe tve g grupp. Nr Variabe Srt Lå( Hö2 PA PW 11 Byggnadsår år 1965,24 1956,21 36,0 <5 75 Frmadehyd i uft mg/m3 0,04 0,05 19,3 <5 76 Fukttisktt g/m3 1,26 2,23 0,2 <5 172 Fukttisktt, versin 2,g/m3 1,76 2,62 1,1 <5 95 Genmsnittigt uteuftsföde, svrum m3/h 18,18 12,51 8,2 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 642,68 886,88 0,0 <5 101 Kdixidhat, svrum -ande > 800J>Pm % 19,62 57,12 0,0 <5 93 Luftmsättuing, hea huset ms/h 0,40 0,30 0,5 <5 57 Mekanisk ti- ch frånuft 1=ia, O=nei 0,35 0,00 0,1 <5 162 Pricktest: Katt 4,76 2,40 1,6 <5 84 RF -mede, badrum (träbit) % 45,00 50,00 1,2 <5 85 RF- mede, svrum (träbit) % 43,74 48,76 0,1 <5 156 Sensibiiserin2stest (CLA): björk 1,28 0,10 0,2 <5 155 Sensibiiseringstest (CLA): bmmix 0,12 0,03 6,4 <5 153 Sensibiiseringstest (CLA): dact. cn2merata 1,43 0,46 2,7 <5 154 Sensibiiserin2stest (CLA): timtej 2,32 0,99 0,6 <5 90 TVOC, svrum mg/m3 0,28 0,88 5,4 <5 170 Uteuftsföde /pers, s 9,21 6,82 0,9 <5
RF - mede, svrum (träbit) Biaga 3.4: 15(22) Deningsp unk t: 46 /c v, anta n= 32 28 "1 åg respe k. tve h ög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 71 Absut ånghat, svrum gfm3 5,49 6,77 0,0 <5 6 Ande i famijen med tidigare astmabesvär % 47 30 1,3 <5 7 Ande i famijen med tidigare böjveckseksem % 49 31 0,2 <5 76 Fukttisktt g/m3 1,15 2,28 0,0 <5 172 Fukttisktt, versin 2 g/m3 1,53 2,83 0,0 <5 95 Genmsnittigt uteuftsföde, svrum m3/h 18,59 12,49 5,4 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 636,25 903,32 0,0 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 17,88 57,96 0,0 <5 93 Luftmsättning, hea huset ms/h 0,41 0,29 0,0 <5 86 RF, svrum % 34,81 42,63 0,0 <5 84 RF- mede, badrum (träbit) % 44,41 50,57 0,2 <5 90 TVOC, svrum mg/m3 0,26 0,84 5,6 <5 170 Uteuftsföde /pers, s 9,43 6,61 0,2 <5 RF - mede, badrum (träbit) e nin 1gspu n1 et: 47 %, anta 1 n= 32 128 1 r ag respe k. tve h- g grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög p A p W 71 Absut ånghat, svrum g/m3 5,55 6,70 0,1 <5 6 Ande i famijen med tidigare astmabesvär % 47 31 1,6 <5 7 Ande i famijen med tidigare böjveckseksem % 48 34 2,4 <5 73 Kdixidhat, svrum p pm 665,97 869,36 0,1 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 24,75 50,11 0,3 <5 64 Regin i andet =Umeå, 1,78 2,25 2,7 <5 2=Linköping, 3= Hesin!:brg 86 RF, svrum % 35,28 42,07 0,0 <5 85 RF- mede, svrum (träbit) % 43,56 48,64 0,1 <5 158 Sensibiiserin_g_stest (CLA): (råb 0,04 0,18 8,5 <5 31 stad/mean/andsbygd =nära stad, 2,22 1,75 1,6 <5 2 = meanregi n, 3 =andsbygd 48 Städnin!: -!:Ovtvätt med vatten ggr/mån 3,83 7,58 1,7 <5 90 TVOC, svrum mg/m3 0,30 0,80 10,0 <5 22 Uppevese av inmhusmijö: gvdrag =fta, 2=iband, 3,13 3,75 1,2 <5 3=säan, 4=adrig
Luftmsättning, hea huset Biaga 3.4: 16(22) D e nin 1gspu nk t: O 34 ms /h, anta n= 31 29 1. å ag resjje k. tve h"" g grupq. ' Nr V!L.-:iabe Srt Lå)( Hö: PA p w 71 Absut åughat, svrum g/m3 6,54 5,60 1,0 <5 6 Ande i famijen med tidi)(are astmabesvär % 31 49 0,6 <5 7 Ande i famijen med tidigare böjveckseksem % 35 49 2,2 <5 60 Anta växter st 36,68 26,03 3,3 <5 75 Frmadehyd i uft mg/m3 0,05 0,03 0,8 <5 172 Fukttisktt, versin 2 g/m3 2,47 1,77 3,9 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 871,77 642,34 0,0 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 52,61 19,45 0,0 <5 86 RF, svrum % 41,90 34,76 0,0 <5 84 RF- mede, badrum (träbit) % 50,19 44,17 0,2 <5 85 RF -mede, svrum (träbit) % 48,19 43,52 0,2 <5 22 Uppevese av inmhusmij ö: gvdrag 1=fta, 2=iband, 3,77 3,03 0,3 <5 3 =säan, 4 = adri: Luftmsättning, hea huset Deningspunkt: O, 5 ms /h. Ansatt gräns, anta n= 5 10 t åg respe k" tve h ög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA p w 6 Ande i famijen med tidigare astmabesvär % 34 61 0,1 <5 75 Frmadehyd i uft mg/m3 0,05 0,03 5,0 <5 63 Kön 1=ficka, O=pjke 0,30 0,70 1,6 <5 30 Luftrenare- anta i bstaden st 0,08 0,50 0,2 <5 86 RF, svrum % 39,29 34,00 3,1 <5 85 RF - mede, svrum (träbit) % 46,44 43,40 14,2 <5 46 Städnin)( - dammsu)(ing ggr/vecka 3,37 6,65 3,0 <5 89 Temperarur, vardagsrum c 19,25 20,81 4,6 <5 22 Uppevese av inmhusmijö: gvdrag 1=fta, 2=iband, 3,58 2,60 0,3 <5 3 =säan, 4 =adrig Uteuftsföde Deningspunkt: O!pers, s. Ansatt gräns, anta n = 43 k. h 17 i åg respe tve ög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW Ande astmatiker i famijen % 31 44 0,8 <5 8 Anta barn i famijen st 2,49 1,82 2,8 <5 9 Anta besök av djur/djurägare antaår 21,55 100,76 0,2 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 813,30 628,29 0,6 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 44,23 17,24 0,4 <5 38 Ombyggnad? 1=ia, O=nej 0,29 0,65 1,1 <5 86 RF, svrum % 39,76 35,00 1,9 <5 130 Sensibiiseringstest (CLA): puu.-möge 0,20 0,16 82,2 <5 46 städning - dammsu)(ing! ggr/vecka 3,49 5,00 23,3 <5 87 Temperatur, svrum c 17,91 19,43 3,4 <5
Biaga 3.4: 17(22) Uteuftsföde D e nin 1gsp1 unk t: 7 11!pers, s. An satt grans, anta n = Nr Variabe 71 Absut ånghat, svrum 70 Åder Ande astmatiker i famijen 6 Ande i famijen med tidi:(are astmabesvär 7 Ande i famijen med tidigare böjveckseksem 61 Bstadsyta 75 Frmadehyd i uft 76 Fukttisktt 172 Fukttisktt, versin 2 73 Kdixidhat, svrum 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm 57 Mekanisk ti- ch frånuft 86 RF, svrum 84 RF - mede, badrum_( träbit)_ 85 RF - mede, svrum (träbit) 121 Sensibiiseringstest (CLA): aternana 156 Sensibiiserin:(stest (CLA): björk 129 Sensibiiseringstest (CLA): phma-möge 90 TVOC, svrum Uteuftsföde D e nin 1gspu nk t: 51/ /pers, s. Ansatt gräns, anta n = 15 5. Nr Variabe 71 Absut ånghat, svrum 7 Ande i famijen med tidigare böjveckseksem 151 Dammprv: Tyrphagus putrescentiae, förrådskvaster 75 Frmadehyd i uft 76 Fukttisktt 172 Fukttisktt, versin 2 73 Kdixidhat, svrum 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm 103 Radndtterhat 86 RF, svrum 84 RF - mede, badrum (träbit) 85 RF- mede, svrum (träbit) 121 Sensibiiseringstest (CLA): aternana 129 Sensibiiseringstest (CLA): phma-möge 90 TVOC, svrum 24 36. 1 å 1g respe k' t1ve h'" g grupp. Srt Låg g/m3 6,70 år 10,92 % 30 % 31 % 32 m2 129,86 m:(im3 0,05 g/m3 2,13 : g/m3 2,68 IJJPm 926,38 % 61,75 =ia, O=nej 0,00 % 43,35 % 51,04 % 48,75 0,10 0,27 0,08 mg/m3 0,89 4 1 åg respektive hög grupp, Srt Låg 2Im3 6 87 % 31 anta/g damm 22,70 mg/m3 0,05 g/m3 2,51 g/m3 3,19 ppm 1028,60 % 77,00 Bq/m3 86,50 % 45,00 % 51,60 % 50,07 0,06 0,07 mg/m3 1,24 Hög PA PW 5,68 0,6 <5 12,75 3,2 <5 38 4,5 <5 45 4,2 <5 48 0,9 <5 159,94 1,9 <5 0,04 14,7 <5 1,37 2,2 <5 1,77 0,8 <5 650,56 0,0 <5 19,81 0,0 <5 0,33 0,1 <5 35,22 0,0 <5 44,78 0,2 <5 44,06 0,2 <5 0,18 16,2 <5 1,14 3,1 <5 0,20 19,3 <5 0,29 5,4 <5 Hög PA PW 5,83 1,7 <5 44 4,8 <5 16,47 66,1 <5 0,04 2,9 <5 1,40 0,3 <5 1,79 0,0 <5 671,64 0,0 <5 23,11 0,0 <5 38,59 4,0 <5 36,33 0,0 <5 45,84 1,1 <5 44,56 0,1 <5 0,18 7,2 <5 0,18 26,9 <5 0,29 0,6 <5
Kdixidbat, svrum D 1nin nk 719 ta e 1gspu t: 'ppm, an n= Nr Variabe 71 Absut ånghat, svrum 76 Fukttisktt 172 Fukttisktt, versin 2 78 Ludenfaktr, svrum 93 Luftmsättning, hea huset 56 Mekanisk frånuftsventiatin 57 Mekanisk ti- ch frånuft 81 Partikar i uft, > /Lm 86 RF, svrum 84 RF - mede, badrum (träbit) 85 RF - mede, svrum (träbit) 90 TVOC, svrum 170 Uteuftsföde Biaga 3.4: 18(22) 30 30 1 '' agres e kf I Ve h" g grupp. Srt Låg g/m3 5,40 g/m3 1,06 g/m3 1,41 m2fm3 0,31 ms/h 0,41 =ia, O=nej 0,20 =ia, O=nej 0,37 J part1m3 245,45 % 34,13 % 44,10 % 43,40 mg/m3 0,28 /pers, s 9,80 Kdixidhat, svrum Deningspunkt: 800 ppm. Ansatt gräns, anta n = 39 21 1åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg 71 Absut ånghat, svrum g/m3 5,59 11 Byggnadsår år 1963,16 75 F rmadehyd i uft mg/m3 0,04 76 Fukttisktt g/m3 1,23 172 Fukttisktt, versin 2 g/m3 1,63 78 Ludenfaktr, svrum m2jm3 0,29 93 Luftmsättning, hea huset ms/h 0,40 81 Partikar i uft, > JLm J part1m3 261,42 103 Radndtterhat Bqfm3 25,35 86 RF, svrum % 35,38 84 RF - mede, badrum (träbit) % 45,51 85 RF- mede, svrum (träbit f % -- 44,03 156 Sensibiiseringstest (CLA): björk 1,11 128 Sensibiiseringstest (CLA): peniciium 0,21 58 Sjävdragsventiatin =ia, O=nei 0,33 90 TVOC, svrum mg/m3 0,28 170 Uteuftsföde /pers, s 9,36 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm Denin)!;spunkt: 29 %, anta n= 30 30 i åg respektive. h Ög grupp. Nr Variabe Srt Låg 71 Absut ånghat, svrum g/m3 5,40 92 Bstaden - ttavym m3 378,14 61 Bstadsyta m2 160,04 76 Fukttisktt g/m3 1,14 172 Fukttisktt, versin 2 gfm3 1,50 93 Luftmsättning, hea huset ms/h 0,41 81 Partikar i uft, > /Lm J part1m3 246,20 86 RF, svrum % 34,23 84 RF- mede, badrum (träbit) % 44,57 85 RF - mede, svrum (träbit) % 43,60 90 TVOC, svrum mgfm3 0,29 170 Uteuftsföde /pers, s 9,85 Hög PA PW 6,78 0,0 <5 2,30 0,0 <5 2,87 0,0 <5 0,20 1,1 <5 0,30 0,2 <5 0,50 1,4 <5 0,03 0,1 <5 388,57 2,1 <5 42,79 0,0 <5 50,47 0,1 <5 48,47 0,1 <5 0,78 9,8 <5 6,44 0,0 <5 Hög PA PW 7,03 0,0 <5 1958,80 66,6 <5 0,05 7,7 <5 2,53 0,0 <5 3,10 0,0 <5 0,19 2,2 <5 0,28 0,1 <5 421,00 1,3 <5 97,00 0,0 <5 44,25 0,0 <5 50,57 1,4 <5 49,48 0,0 <5 0,28 4,1 <5 0,07 26,6 <5 0,67 1,3 <5 1,00 2,2 <5 5,81 0,0 <5 Hög PA PW 6,78 0,0 <5 321,99 6,5 <5 135,33 5,1 <5 2,21 0,1 <5 2,78 0,0 <5 0,30 0,4 <5 392,72 1,8 <5 42,69 0,0 <5 50,00 0,6 <5 48,27 0,2 <5 0,78 10,7 <5 6,38 0,0 <5
Biaga 3.4: 19(22) Fnnadehyd Deningspunkt: 0,03 mgfm3.ansatt gräns från viken känsiga persner kan antas reagera för frmadehyd, enigt pr]. e kt ets äk are, an ta n= 18 42 1. ' ag respe k tve. h- g grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 73 Kdixidhat, svrum ppm 673,39 798,38 6,4 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 21,00 43,26 1,8 <5 93 Luftmsätning, hea huset ms/h 0,44 0,32 0,1 <5 57 Mekanisk ti- ch frånuft =ja, O=nej 0,44 0,10 0,2 <5 97 Aspergiusmöge i da= cfu/30 mg 2,61 4,24 73,0 <5 80 Partikar i uft 0,4 - ~-tm 106 part1m3 30,33 35,27 88,5 <5 86 RF, svrum % 34,56 40,07 0,5 <5 47 städning - mppning g gr/mån 11,38 3,55 0,6 <5 90 TVOC, svrum mg/m3 0,27 0,64 25,9 <5 TVOC De ningspu nk t: 0,29 mg/m 3, anta n = 30 30. 1 ' ag respe k. tve h" g grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA p w 71 Absut ånghat, svrum g/m3 5,56 6,61 0,4 <5 75 Frmadehyd mg/m3 0,04 0,05 2,1 <5 76 Fukttisktt g/m3 1,19 2,16 0,2 <5 172 Fukttisktt, versin 2 g/m3 1,62 2,65 0,2 <5 94 Genmsnittig tta ufttiförse, svrum m3/h 70,45 104,23 3,8 <5 73 Kdixidhat, svrum p pm 657,33 864,43 0,1 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 24,20 48,97 0,4 <5 93 Luftmsätning, hea huset ms/h 0,40 0,31 1,0 <5 160 Pricktest: Dermatphagides farinae 0,54 2,51 0,6 <5 86 RF, svrum % 35,30 41,59 0,0 <5 84 RF - mede, badrum (träbit) % 45,30 49,27 4,6 <5 85 RF - mede, svrum (träbit) % 44,37 47,50 4,0 <5 121 Sensibiiseringstest (CLA): aernaria 0,20 0,10 7,4 <5 153 Sensibiiseringstest (CLA): dact. cngmerata 1,50 0,56 2,9 <5 154 Sensibiiseringstest (CLA): timtej 2,43 1,11 0,5 <5 170 Uteuftsföde /pers, s 9,04 7,19 4,3 <5 TXIB Deningspunkt: 0,02 mgfm3. Gränsen ger vika bstäder i vika TXIB har kunnat knstateras, anta n = 43 17 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW Ande astmatiker i famijen % 32 43 1,8 <5 6 Ande i famijen med tidigare astmabesvär % 35 46 15,1 <5 75 Frmadehyd i uft mg/m3 0,04 0,05 4,0 <5 127 Sensibiiseringstest (CLA): mucr 0,23 0,20 80,9 <5 90 TVOC, svrum mg/m3 0,37 0,93 10,2 <5
Biaga 3.4: 20(22) Partikar i uft, > 1.um De nin gsp unk t: 260 ()3 part m 3, anta n = 29 30 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 11 Byggnadsår år 1968,61 1954,24 13,7 <5 151 Dammprv: Tyrphagus putrescentiae, anta/g damm 5,55 27,88 10,1 <5 förrådskvaster 73 Kdixidhat, svrum ppm 683,41 840,03 1,2 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 26,97 45,97 3,2 <5 100 Peniciiummöge i damm cfu30 mg 10,43 20,63 19,0 <5 153 Sensibiiseringstest (CLA): dact. cngamerata 1,46 0,67 7,1 <5 154 Sensibiiseringstest (CLA): timtej 2,38 1,20 1,4 <5 58 Sjävdragsventiatin =ja, O=nei 0,28 0,63 0,5 <5 Partikar i uft 0,4-1.um Deningspunkt: 40106 part1m3 ÖVre gräns för vanigt förekmmande hater i nrmaa bstäder enigt Ana. yhca, anta n = 49 10 1 " åg respe k" hve h ög grujp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 75 Frmadehyd i uft m2m3 0,05 0,03 6,9 <5 97 Aspergiusmöge i damm cfu30 mg 3,67 4,56 88,5 <5 100 Peniciiummöge i damm cfu30 mg 11,71 37,44 1,5 <5 112 Sensibiiseringstest (CLA): kvaster 0,64 2,29 0,4 <5 Dermatphagides farinae Partikar - andra rganiska Denin s unkt: 20,10 %, anta n= 31 28 i å Partikar - fibernivå Deningspunkt: 0,5-(0=t<i påvisat, ""åg_hat, 2"'måttighat), anta n= 25/3_4 i åg respektive hög arupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA p w 97 As]Jergiusmöge i damm cfu30 mg 8,04 0,82 10,4 <5 79 Ttahat möge i damm cfu30 mg 48,24 29,26 13,3 <5
Biaga 3.4: 21(22) Radndtterhat Deningspunkt: 35 Bqm 3, ansatt gräns, anta n = 32 13 i åg respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 11 Byggnadsår år 1971,84 1958,85 8,4 <5 105 Fuktindikatin =Kar, ukt 2,88 2,00 2,4 <5 2=fera, 3=någn 4=in_g_en 76 Fukttisktt g/m3 1,40 2,36 0,7 <5 167 Fukttisktt g/m3 1,84 2,87 0,8 <5 172 Fukttisktt, versin 2 f!./m3 1,84 2,87 0,8 <5 73 Kdixidhat, svrum ppm 695,63 945,77 0,2 <5 101 Kdixidhat, svrum - ande > 800 ppm % 26,44 61,23 0,1 <5 32 Nära stad/trafikerad väg =ia, O=nei 0,44 0,00 0,3 <5 161 Pricktest: Hund 3,73 5,37 27,7 <5 85 RF - mede, svrum (träbit) % 44,47 49,46 0,9 <5 58 Siävdraf!,sventiatin =ia, O=nei 0,25 0,77 0,1 <5 31 Stad/mean/andsbygd 1 =nära stad, 1,72 2,38 0,4 <5 2=meanregin, 3=andsbygd 47 Städninf!. - mppninf!. f!,gr/mån 7,37 1,25 16,0 <5 88 Temperatur, ute c -0,58-3,75 5,1 <5 69 Temperatur - ute SMHI c 0,47-1,98 9,1 <5 170 Uteuftsföde /pers, s 8,98 6,43 2,5 <5 Bakterier i damm D e nin f!.sp unk t: 920 000 c fu/ rg, anta n= 30 30. 1å respe k. tve h"" g grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 74 Endatxin i svrumsdamm BU/g damm 6110,43 11342,5 0,3 <5 7 58 Siävdraf!,sventiatin =ia, O=nei 0,27 0,63 0,4 <5 End.txin i svrumsdamm Deninf!.spuukt: 7347 BU/g damm, anta n= 30 30 i åf!. respektive hö f!. f!,rupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 2 Ande i famijen med eksem % 45 30 2,9 <5 72 Bakterier i damm 104 cfu/g 95,76 216,77 3,9 <5 104 Lungfunktin - PEF -variabiitet % 27,86 20,79 2,7 <5 159 Pricktest: Dermatphagides pternyssinus 1, 12 2,82 0,8 <5 69 Temperatur- ute SMHI C -1,24 1,46 1,3 <5 Ttahat möge i damm Deningspunkt: 23 c fu/ 30 mg, anta n= 31 29 i å respektive hög grupp. Nr Variabe Srt Låg Hög PA PW 56 Mekanisk frånuftsventiatin =ja, O=nej 0,52 0,17 0,5 <5 83 Partikar - fibernivå O= ej påvisat, =åg 0,77 0,39 0,5 <5 hat, 2 =måttig hat 88 Temperatur, ute c 0,41-2,74 1,2 <5 91 Svrumsvym m3 26,17 31,15 2,4 <5 100 Peniciiummöge i damm cfu/30 mg 5,37 26,55 0,4 <5 156 Sensibiiseringstest (CLA): :iörk 0,39 1,21 3,5 <5
Biaga 3.4: 22(22) Aternariamöge i damm D e nin 1gsp1 unk t: 2 00 c fu/30 mg, anta n= ' Nr Variabe 5 Ande av famijen med migrän 131 Sensibiiseringstest (CLA): rhizip-möge Aspergiusmöge i damm 39 20. å k' h" 1 ~g respe tve g grup]. Srt % Låg 23 0,15 D enmgspu. nk t: O 10 c fu/30 mg, anta n= 34 25. 1 ' ag respe k' tve h" g grum. ' Nr Variabe Srt Låg 106 Astmascare - knventine 107 Astmascare - mdifierad 143 Kvaster i vardagsrumsdamm, Derma- anta/ g damm 3,04 4,54 0,86 tphagaides farinae 100 Peniciiummöge i damm cfu/30 mg 10,41 83 Partikar - fibernivå O=ej påvisat, 1=åg 0,76 hat, 2=måttig hat 87 Temperatur, svrum cc 17,79 Hög PA PW 38 0,2 <5 0,04 3,0 <5 Hög _]JA p w 2,35 0,8 <5 3,76 2,2 <5 242,25 2,2 <5 23,08 10,1 <5 0,40 0,9 <5 19,02 6,5 <5 Cadspriummöge i damm D e nin gsp unk t: O 10 c fu/30 mg, anta n= 38 21.!å ~g respe k' tve h" g grupj. ' Nr Variabe Srt 10 Ande av ivet barnet btt i bstaden % 105 Fuktindikatin =Kar, ukt 2=fera, 3=någn 4=ingen Låg 70 2,32 Hög PA PW 83 5,8 <5 3,05 1,9 <5 Peniciiummöge i damm D e nin 1gspu nk t: 10 00 c fu/30 mg, anta n= 36 23 1. å g respe k. tve h" g gru )p. ' Nr Variabe Srt Låg 61 Bstadsyta m2 139,56 172 Fukttisktt, versin 2 g/m3 1,75 80 Partikar i uft 0,4-1 ~tm 106 part1m3 13,92 91 Svrumsvym m3 26,69 88 Temperatur, ute cc 0,63 69 Temperatur - ute SMHI c 1,38 Hög PA ]J W 161,76 9,2 <5 2,61 1,0 <5 26,09 4,1 <5 31,73 2,8 <5-3,82 0,0 <5-1,93 0,3 <5
(6) 4 Litteratur ch referensista Abidgaard Anne, 1989. Damm, mikrrganismer ch städning- en fråga m kvaitet, (Bygge- g Mijöteknik A/S, utdrag ur VVS & ENERGI 11/89). Ahström R, Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1984. Odr interactin between frmadehyde and the indr air f a "sick buiding", (reprint frm INDOOR AIR. V 3). Aergiutredningen, 1989. (SOU 1989:76-78). Andersen Ib, Lundquist Gunnar R, Jensen Preben L, Prctr Dnad F, 1974 Human Respnse t 78-Hur Expsure t Dry Air, (Arch Envirn Heath VO 29, Dec 1974). Baird J C, Bergund B, Bergund U, Devine B, Nicander-Bredberg H, 1984. Strategies fr pattern recgnitin f air sampes frm nrma and sick buidings, (Natina Institute f Envirnmenta Medicine Reprt N 2/1984). Berg-Munch B, Causen G, Fanger PO, 1986. Ventiatin requirements fr the cntr f bdy dr in spaces ccupied by wmen, (Envirnment Internatina, V12, pp195-199). Bergund B, D "sick buidings" affect human perfrmance? Hw shud ne assess them?, (Rep. De. Psych., Univer. Stckhm N. 609) Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1984. Characterizatin findr Air Quaity and "Sick Buidings", (reprint frm ASHRAE Transactins 1984, 90). Bergund B, Bergund U, Jhanssn Ingegerd, Lindva T, 1984. Mbie abratry fr sensry air quaity studies in nn-industria envirnments, (Indr air V 3 p 467-472). Bergund B, Bergund U, Jhanssn I, Lindva T, 1984. Samping findr air fr sensry anaysis in situ, (reprint frm INDOOR AIR. V3 D18:1984). Bergund B, Bergund U, Jhanssn I, Lindva T, 1984. Frmadehyde- absute dr threshd and percieved dr intensity, (reprint frm INDOOR AIR. V13). Bergund, Bergund, Lindva, 1988. Dags för funktinskrav på hässäkra hus, (Tema nr av Tidskriften Byggfrskning apri1988). Bergse Nies C, SB, 1988. Ny sprgasmåemetde tiuftskiftemåinger, (VVS 24 årg, nr 8,1988). Bergse, Nies C, 1991. Undersgese af ventiatinsfrhd i nyere biger, (SB-RAPPORT 213).
2 (6) Björksten Bengt, 1992. Indr putin and aergic sensitizatin, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects findr Air Quaity - State f the Art in SBS). Bmquist G, Bvaius Å, Bucht B, Häggström B, Möer Å, 1983. Prvtagning av mikrrganismer i uft, (Arbete ch Häsa 1983:4). Bmquist Göran, Lindberg Barbr, Ström Gunnar, 1986. Luftburna svampsprer i några inmhusmijöer, (Arbetarskyddsstyresens undersökningsrapprt 1986:13). Bx G, Hunter G, Hunter S, 1978. Statistics fr experimenters ISBN 0-471-09315-7. Brks B O, 1992. Indr air putin: immungka interactins, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects findr Air Quaity - State f the Art in SBS). Burr M L, Dean B V, Merrett T G, Neae E, Leger A S ST, Verrier-Jnes E R, 1980. Effects f anti-mite measures n chidren with mite-sensitive asthma: a cntried tria, (Thrax, 1980, 35, 506-512). Burr M L, Neae E, Dean B V, Verrier-Jnes E R, 1980. Effect f a change t mite-free bedding n chidren with mite-sensitive asthma: a cntrhed tria, (Thrax, 1980,35,513-514). Byin Gunnar, 1990. Luftförreningars-betydese för aergi ch astma, (Naturvårdsverket Rapprt 3810). Byin Gunnar, 1989. Effekter av amänna uftförreningar på uftvägarna (Aergiutredningens expertbiaga Aergi/överkänsighet SOU 1989:77, s 109-117). Börjessn Af, Ekbahd Stig, 1985. Städning, hygien ch aergi, (Rapprt R79: 1985 Byggfrskningsrådet). Cain Wiiam S, 1987. Indr air as a surce f annyance, (Esevier Science Pubishers B. V.). Chatfied C, Cins AJ, 1980. Intrductin t Mutivariate Anaysis, (Chapman and Ha). Chatfied E J, Emes P C, Muhe H and Ptt F, Pey F D, 1983. Shrt and thin minera fibres. Identificatin, expsure and heath effects, (Arbete ch Häsa 1983:19). Cncusins and recmmendatins fr heathier buidings, 1991. (Heathy buidings 88).
3 (6) Crner Stefan, 1992. Devepment f atpic disease frm birth t adesence, (Aergy 1992, V47, p 150-157). De Brti M, 1992. Characterzatin f arganie emissins frm indr surces, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects findr Air Quaity - State f the Art in SBS). Det sunda huset, 1987. (Rapprt från ett Nrdiskt seminarium BFR G20: 1987). ELIB-rapprt nr 3, Inmhuskimatet i 3000 svenska bstadshus. Anderssn Kje, Nren Urban, Fagerund Inger, Högberg Hans, Larssn Barbr, 1991. (SIB frskningsrapprt TN:26). ELIB-rapprt nr 7, Bstadsbeståndets innekimat Anderssn Kje, Nrh~n Urban, red., 1993. (SIB frskningsrapprt TN:30). Fanger P O, 1983. Air humidity, cmfrt and heath, (Technica University f Denmar k, abratry f heating & air cnditining). Fanger P O, Vabjörn O, (eds) 1979. Fied studies f the Effect f Air Humidity n Respiratry Diseases, (Indr Cimate. Danish Buiding Research Institute, Cpenhagen). Pannigarr B, 1992. Indr micrbigica putants- surces, species, characterisatin and evauatin, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects f In dr Air Quaity - State f the Art in SBS). Gravesen S, 1978. Identificatin and prevaence f cuturate mesphiic micrfungi in huse dust frm 100 Danish hmes, (Aerggisk Labratrium) Gravesen S, mkr 1971. Indentificatin and quantitatin findr airbrne micr-fungi during 12 mnths frm 44 Danish hmes, (Aerggisk Labratrium). Gravesen S, Larsen L, Skv Peder, 1983. Aerbigy f schsand pubic institutins- part f a study, (ALK-Labratry). Gustafssn Hans, 1990. Kemisk emissin från byggnadsmateria, (SP Rapprt 1990:25). Haas Thrki E, Krsgaard Jens, 1983. Annua fuctuatins f mites and fungi in Danish huse-dust: an exampe, (Aerg. et immunpath. 11.3(195-200)). Hansen Jan Hmegaard, 1988. Rengöring g indekima- sammenhaengen er ikke vist, (Dansk VVS V27 Nr 5). Harderup Lars-Erik, 1983. Luftfuktighet i bstäder, (Rapprt TVBH-3009, Lund).
4 (6) Harving H, Dah R, Krsgaard J, 1992. The Indr Envirnment in Dweings: A Study f Air-exchange, Humidity and Putants in 115 Danish Residences, (Indr Air, 2, 121-126, Munksgaard, DK-Cpenhagen) Hattevig Gunnar, 1991. Att förebygga aergi, Aergi ch astma hs barn, (Drac Läkemede AB Lund). Hed Jan, 1991. Immungiska ch infammatriska mekanismer vid aergiska reaktiner, Aergi ch astma hs barn, (Drac Läkemede AB Lund). Hmberg Kenneth, 1984. Häsrisker vid expnering i mögeskadade byggnader, (Läkartidningen V 81 Nr 38). Hmberg Kenneth, Kaings Lars-Of, 1980. Aergisk aveit rsakad av möge ch termfia aktinmyceter, (Läkartidningen 1-2/80). Hmsgaard Jens m Gravesen Suzanne, 1985. Traet g syg af snavs, (Arbejdsmijö 8/85). Hus ch häsa, 1990. (Byggfrskningsrådets rapprt T4:1990). Hygieniska gränsvärden, 1990. (Arbetarskyddsstyresens författningssaming AFS 1990:13). Indekimaprbemer, 1989. (SB-RAPPORT 199). Inmhuskimat- uftkvaitet, 1991. (NKB-skrift nr 61). Karssn Katrin, Mamberg Per, 1989. Mikrrganismer i uftprv från antbruksmijö, (Arbete ch Häsa 1989:12). Kimatprbem i byggnader, 1985. (Nrdiska Ventiatinsgruppen). Kkbken, 1989. (Riksförbundet mt Astma- Aergi). Knöppe H, 1992. Samping and anaysis f rganic indr air putants, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects findr Air Quaity - State f the Art in SBS). Krsgaard J ens, 1979. The effect f the indr envirnment n the huse dust mite, (Institute f Hygiene University f Aarhus Denmark). Krsgaard Jens, 1981. Preventive measures in huse-dust aergy, (Institute f Hygiene, University f AArhus, Denmark). Krsgaard Jens, 1982. Preventive measures in mite asthma, (Aergy 1983, 38, 93-102). Krsgaard Jens, 1991. Mekanisk ventiatin g husstövmider, (VVS Denmark, Apri1991, V27, N 5).
5 (6) Lindah Rger, Levin Jan-Of, Anderssn Kurt, 1989. Utvärdering av en diffusinsprvtagare för reaktiva ämnen, (Arbete ch Häsa 1989:26). Lindah Rger, Levin Jan-Of, Anderssn Kurt, 1988. Mätning av åga hater frmadehyd med diffusinsprvtagare, (Arbete ch Häsa 1988:9). Lindva T, tr1984. "Dagissjuka- Kntrssjuka" - överkänsighetssymptm betingade av b a byggmateria ch ventiatinssystem, (Statens mijömedicinska abratrium). Lindva Thmas, 1992. Sjuka hussyndrmet-översikt ch gränser, (Chemica, Micrbigica,Heath and Cmfrt Aspects f Indr Air Quaity - State f the Art in SBS). Lundquist Gunnar R, 1989. ndr air quaity- principes fr an evauatin, (Institute f envirmenta and ccupatina medicine, Aarhus, Denmark). Mamberg Per, 1991. Mikrrganismer, (Arbete ch Häsa 1991:44). Miche O, Ginanni R, Duchateau J, Vertn, 1991. Dmestic endtxin expsure and cinica severity f asthma, (Begium, art fr Cinica and Experimenta Aergy V21, Cinic f Aerggy andrespiratry Diseases, Saint-Pierre University Hspita). Nevander, Lars Erik, Bmarssn Bengt, 1981. Fukthandbken, (AB Svensk Byggtjänst). Nybyggnadsregerna, 1988. (Bverkets nybyggnadsreger BFS 1988:18). Oenchck Stephen A, 1990. Endtxins, (Bigica Cntaminats in indr envirnments, ASTM STP 1071, American Sciety fr Testing and Materias, Phiadephia). Pickering C A C, 1992. The effects f micrbigica putin in buidingsresuts f buiding investigatins, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects findr Air Quaity - State f the Art in SBS). Rgers Sherry A, 1991. Indr fungi as part f the cause f recacitrant symptms f the tight buiding syndrm, (Envirnment internatina, Specia issue v17, Nr 4). Rsei Lars, 1990. High eves f a semi-voc in indr air due t emissin frm viny frings. (Indr Air '90, V3, p 707-712). Samuesn Ingemar, 1985. Möge i hus, (Teknisk rapprt 1985:16, SP). Seifert B, 1992. Organic indr putants: surces, species, and cncentratins, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects findr Air Quaity - State f the Art in SBS).
6 (6) Sick buiding syndrme, A practica guide, 1989. (COST prject 613, reprt N 4.). Skv P, Vabjörn O,Gynteberg F, 1989. Rådhusundersökningen, Arbejdemijöfndets frskningsrapprter). Samuesn I, Franssn J, Gustafssn H, Hiing R, Rsen L, Thrstensen E, Tbin L, 1993. Att undersöka innemijö. En beskrivning av tivägagångssätt ch va av metder vid skadeutredning. (SP rapprt 1993:01). Stenberg Berndt, 1992. Indr envirnment and the skin, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects findr Air Quaity - State f the Art in SBS). Sudrup Larsen Lisbeth, 1981. A Three- Y ear- Survey f micrfungi in the air f Capenhagen 1977-79, (Aergy 1981,36,15-22). Sunda ch sjuka hus, 1987. (Panverkets rapprt 77). Svenssn Göran, 1991. Dammsugare ch returuft- 1900 taets stra mijöbvar, (Energi & Mijö 4/91). Thren Kje, 1989. Pappersdamm, (Arbete ch Häsa 1989:30). Thrstensen Een, 1989. Frureningskider g uftkvaitet i sker, (Danmarks Tekniske Höjske). WHO, 1987. Indr Air Quaity; Organic putants. WHO Regina Office fr Eurpe, EORU reprts and Studies N 111, Cpenhagen Wkff Peder, 1992. The dyrrarnies f the indr envirnment and sm strategica aspects findr measurements, (Chemica, Micrbigica, Heath and Cmfrt Aspects f In dr Air Quaity - State f the Art in SBS). Yrkesmedicin: Knferens, 1988. Bra inmhuskimat, (Yrkesmedicinska kiniken Reginssjukhuset Örebr). Zetterström O, 1990. Svamp, bakterier i sjuka hus men bättre ventiatin btar, Karinska sjukhuset, (Artike i Häshus av Kje Jeppsn ).
R35:1993 ISBN 91 54Q-5572-5 Byggfrskningsrådet, Stckhm Art.nr: 6813035 Abnnemangsgrupp: W. Instaatiner ~BYGGFORSKNINGSRÅDET Distributin: Svensk Byggnönst 171 88 Sna Cirkapris: 127 kr ink mms