Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder ' ~BYGGFORSKNINGSRÅDET.
R35: 1993 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder Annika Ekstrand-Tbin Denna rapprt hänför sig ti frskningsansag 900288-5 från Byggfrskningsrådet samt frskningsansag från Riksförbundet mt Astma- Aergi samt internt frskningsansag ti SP, Sveriges Prvnings- ch Frskningsinstitut, Enheten för Energiteknik, sektinen för Husprvning, Brås.
Referat Detta tvärvetenskapiga prjekt har haft sm syfte att söka samband mean inmhusmijö i 60 unga astmatikers bstäder ch deras sjukdmsbid. Barnaergger vade ut patienterna ch tihandahö resutat från sensibiiseringstester samt bedömningar m astmasjukdmens grad. Fätmätningar i bstäderna, fördeade på tre gegrafiskt skida mråden i Sverige, utfördes vintern 1990/1991. Mätningarna mfattade fukt, temperatur, ventiatin, fyktiga rganiska ämnen (VOC), frmadehyd, kdixid, radn, partikar i uft samt bakterier, endatxin ch möge i damm. Infrmatin insamades m famijemas bendevanr ch m byggnaden. Resutaten visar att uftväxingen per persn var häften så åg sm svenska bstäders genmsnitt. Låg ventiatin hade samband med högre hat av ika förreningar. Resutaten, baserat på ca 160 parametrar, visar inte några enka samband mean de parametrar sm övergripande beskriver patienternas sjukdmsgrad ch inmhusmij ön. Däremt framkm många intressanta signifikanta samband mean enskida tekniska ch medicinska parametrar. Många resutat skue kunna vara ämpiga sm utgångspunkter Icir frtsatt frskning. Andra resutat ger ideer m ika möjigheter att förbättra inmhusmijön så att risken för utveckande av aergi minimeras. I Byggfrskningsrådets rapprtserie redvisar frskaren sitt ansagsprjekt. Pubiceringen innebär inte att rådet tagit stäning ti åsikter, sutsatser ch resutat. Denna skrift är tryckt på mijövänigt, bekt papper. R35:1993 ISBN 91-540-5572-5 Byggfrskningsrådet, stckhm gtab 98470, stckham 1993
3 Innehåsförteckning Förrd 5 Sammanfattning 7 1.1 Presentatin av prjektet 7 1.2 Presentatin av de viktigaste resutaten 8 1.2 Presentatin av rapprten 10 2 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder 11 2.1 Utgångspunkt för prjektet 11 2.2 Hypteser 11 2.2.1 Bstadens yttre mijö/äge i andet 12 2.2.2 Bstadens inre mijö 12 2.2.3 Bendet ch människan 15 2.3 Prjektets innehå 16 2.4 Uppäggning av tekniska mätningar 17 2.4.1 Utgångspunkt inför mätningarna 17 2.4.2 Va av mätningar ch mätpunkter 17 2.4.3 Genmförande 19 2.5 Patienterna ch bstäderna 20 2.5.1 Faktiska uppgifter ch resutat från enkät 20 2.5.2 Presentatin av gruppen ch deras bstäder 20 2.6 Resutat av mätningar 24 2.6.1 Förreningar i uft 25 2.6.2 Förreningar i damm 29 2.6.3 Ventiatin 30 2.6.4 Fukt ch temperatur 32 2.6.5 Några resutat från medicinska prjektet 33 2.6.6 Enkare krreatins/regressinssamband 35 2.7 statistisk anays av data 38 2.7.1 Beskrivning av dataanays 38 2.7.2 Sammanfattning av statistisk anays 43 2.8 Resutat från t-test ch Wicxntest 43 2.8.1 Sammanstäning mt hypteserna 43 2.8.2 Resutat utan kpping ti hypteserna 49 2.9 Sammanfattning av resutaten 51 2.9.1 skinader mean de tre ika rterna 51 2.9.2 skinader mean andsbygd ch stadsbygd 52 2.9.3 skinader i bstädernas utfrmning 52 2.9.4 Skinader i inmhusmijön 53 2.9.5 Samband mean tekniska data ch sjukdmsbid 53 2.10 Diskussin 55
4 3 Biagr 3.1 3.2 3.3 3.4 4 Litteraturstudie Metdbeskrivningar Mätdata statistiska data Litteratur ch referensista 36 sidr 9 sidr 48 sidr 22 sidr 6 sidr
5 Förrd Denna icentiatavhanding utgör sutredvisning av ett prjekt rubricerat: Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder. Prjektets tite taar m att fätmätningar genmförts hemma hs barn ch ungdmar med astma. Dessa har tisammans med sina famijer varit väniga ng att ta emt ss tekniker i sina bstäder, svara på frågr ch i vissa dear aktivt hjäpt ti med fätarbetet. Initiativtagare ti detta prjekt har des varit prfessr Björn G. Karssn, Linköpings tekniska Högska des barnaerggerna N-I Max Kjeman, Universitetssjukhuset i Linköping ch Aina Warner på Hesingbrgs Lasarett. Tisame mans med överäkare Christian Möer vid Nrrands Universitetssjukhus har äkarna vat ut en passande patientgrupp sm senare tifrågades m medverkan i prjektet. Arbetet har genmförts vid SP, Enheten för Energiteknik, sektinen för Husprvning, Brås. Handedare har varit tekn.dr Ingemar Samuesn, SP ch prfessr Björn G. Karssn, Linköpings Tekniska Högska, sm även är examinatr. Den nämnda gruppen äkare ch tekniker har tisammans med undertecknad medverkat i utfrmningen av prjektet. Många gda råd ch synpunkter inför uppäggningen av prjektet har erhåits av den referensgrupp sm knutits ti prjektet. Denna grupp bestd av Nina Dawidwicz (handäggare för prjektet på BFR), Christer Jhanssn, SP Brås, Thmas Nissn SP Brås, Suzanne Gravesen, Aerggisk Labratrium Hnhm Danmark, Sven Anderssn Fastighetskntret Mamö, Rand Efraimssn Hamstad (RmA:s representant), Marie Hut Stckhms Fastighetskntr samt Jan Sundei Syntax Östersund. Under vintern 1990/1991 utfördes fätmätningarna av Een Thrstensen SP, Mats Trneva SP samt undertecknad sm även samrdnat ch utvärderat resutaten av dessa mätningar. Aina Warner har sammanstät medicinska data m patienterna sm öpande sammanförts med prjektet data. Prjektet har inneburit ett nära samarbete mean tekniker ch äkare. Anays av prver för ventiatinsbestämning utfördes av Nies C. Bergs0e, SB, Danmark. Jan Franssn, SP har granskat ch ämnat synpunkter avseende ventiatinsresutaten samt krrekturäst rapprten. Mikrbigisk anays av dammprver utfördes av Suzanne Gravesen, Aerggisk Labratrium, Hmshm Danmark. Anays av uftburna partikar utfördes av Henning Haberman, Anaytica AB, Täby vars kmmentarer ingår i kapite2.6.1 under rubriken Partikar.
Frmadehydprvtagarna anayserades av Lisbeth Wikund ch Göran Stridh på Yrkesmedicinska kiniken, Örebr. Anaysen av uftprver med avseende på fyktiga rganiska ämnen gjrdes av Urika Svenssn ch Lars Rse, SP Brås sm även har bistått med kmmentarer m dessa resutat vid rapprtskrivningen. Thmas Svenssn, SP har genmfört ch beskrivit den mfattande statistiska bearbetningen av materiaet. Denna beskrivning ingår i kapite 2. 7.. Kmmentarer ti rapprtskrivningen har ämnats av kegrna Car-Gustaf Brnehag, Lars Jhnssn, Een Thrstensen ch Ingemar Nissn sm även bidragit ti frmueringarna i kapite2.6.1 Radndtterhat N-I Max Kjeman har ur medicinsk synvinke granskat rapprtskrivningen ch ämnat värdefua synpunkter. 6 Jag vi rikta ett strt tack ti aa sm medverkat ti att prjektet kunnat genmföras, då inte minst aa arbetskamrater på SP. Brås augusti 1993 Annika Ekstrand-Tbin
7 Sammanfattning 1.1 Presentatin av prjektet Detta frskningsprjekt har haft sm syfte att försöka hitta samband mean inmhusmijö i bstaden ch sjukdmsbiden hs en grupp astmasjuka barn. Initiativet ti prjektet km från medicinska frskare på Linköpings Universitetssjukhus ch Hesingbrgs asarett. De patienter sm medverkat har vats ut ch undersökts av äkarna. Patienterna, i ådern 7 ti18 år, km från tre gegrafiskt skida dear av Sverige, Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Aa data m de 60 bstäder samades in under fåttmätningar vintern 1990/1991. Dessa mfattade mätningar av fukt, ventiatin, fyktiga förreningar i damm ch uft samt insaming av infrmatin m famijernas bendevanr ch m byggnaden. Våra mätningar utfördes i patientens hemmijö, ti största deen svrumsmijön under ca 20 timmar. Ti materiaet kppades senare uppgifter från äkarna m patienternas reaktiner för ika aergen, sensibiiseringstester samt bedömning av astmasjukdmens grad. Det är viktigt att kargöra att undersökningen endast gäer för en iten specie grupp patienter ch deras bstäder. Undersökningen av bstäderna ch patienterna resuterade i ett mycket mfattande datamateria. I den statistiska behandingen av denna typ av data finns risk för sammanbandning av rsak ch verkan. Antaet försök (60 bstäder) är itet jämfört med antaet variaber (sm mest 162 st). Antaganden m berenden ch nrmafördeningar är utesutna ch man kan inte tiämpa någn enke standardmetd för utvärderingen. Vårt sätt att beskriva inmhusmijön genm va av mätningar ch mätmetder behöver inte ha varit de mest reevanta eer krrekta i sammanhanget. Det är dessutm inte as säkert att den inmhusmijö vi mätt i är den sm dessa ungdmar påverkas eer påverkats av mest. Både tid ch rum kanske var fe. De numeriska mått på patienternas sjukdmsbid sm tihandahös av äkarna hade i någt fa varit svårt att frmuera m från medicinska termer. Vi har försökt att studera materiaet enigt fera ika statistiska terier i kmbinatin med medicinska antaganden ch visuea bedömningar av data. Exempe på statistiska anayser sm tiämpats är variansanays, mutipe regressin, krreatinsanays, principakmpnentanays, t-test ch Wicxntest. I de fyra första anayserna kunde endast tendenser ti samband urskijas, ch vi måste knstatera att vi inte hittat några kara ch entydiga samband mean de parametrar sm beskriver inmhusmijön ch sjukdmsbiden. I den sista anaysen, en kmbinatin av både t-test ch Wicxnanays, har vi kunnat styrka de tendenser sm skymtat i tidigare anayser ch hittat många signifikanta skinader mean de ika parametrarna. Denna anays mfattade över 11 000 separata test. Det är de signifikanta sambanden (p < 0,05) från dessa anayser sm igger ti grund för resutaten sm redvisas i rapprten.
1.2 Presentatin av de viktigaste.resutaten Från de t-tester ch Wicxnanayser sm utfördes på materiaet erhös en mycket str mängd signifikanta samband mean ika parametrar. Många av dessa samband har inte kunnat redvisas i önskvärd utsträckning. Fera saknar trigen reevans medan andra kan vara av intresse, kanske ur andra synvinkar än vad detta prjekt haft. Aa dessa samband återfinns tabeerade i rapprtens biagr. Vi har inte kunnat finna direkta samband mean de parametrar sm beskriver patienternas astmasjukdm ch inmhusmijön. Däremt har vi hittat möjiga indirekta kppingar mean ika parametrar i inmhusmijön ch mean ika symtm hs patienterna ch deras famijer. Fera av dessa indirekta kppingar kan vara intressanta att studera i frtsatt frskning. Fuktpåverkan i bstäderna var mer frekvent i Linköpings- ch Hesingbrgsreginen än i Umeåreginen. Sensibiiseringsnivån för kvaster var högre i södra ch meersta reginen medan sensibiiseringsnivån för päsdjur var högre i nrra reginen. I de bstäder vi kunde känna ukt av möge eer annan fuktreaterad ukt ch där det fanns syniga tecken på fukt var andeen famijemedemmar med astma ch hösnuva större. De patienter sm hade gvvärme i sina bstäder (8 bstäder) hade en ägre sensibiiseringsnivå mt husdammkvaster Derrnatphagides pternyssinus ch Dermatphagides farinae än de sm inte hade gvvärme. I hus med högre ttahat av fyktiga rganiska ämnen i uften (TVOC), uppmättes även högre hat fukt ch ägre ventiatin. :i: dessa bstäder var sensibiiseringsnivån mt en srts kvaster (Derrnatphagides farinae) högre. I de bstäderna sm TXIB (emitteras från mjukgörare i vissa pastmattr) påvisats i högre hat än 0,02 mgfm3 fanns fer astmatiker band famijemedemrnarna än i övriga famijer. I de bstäder där endtxinhaten i damm var högre hade patienterna en högre sensibiiseringsnivå mt husdammkvaster än patienter i de övriga bstäderna. Partikar kan tjäna sm bärare av aergen eer på annat sätt medverka i sarnmansatta system sm skue kunna påverka hästiståndet för astmatiker. I materiaet finns tecken på sådana system t ex mean partikeförekmst i uft ch ika aergen i damm samt mean kvaster ch vissa möge i damm. Sambandet mean högre hat av små partikar mätta i uft ch högre sensibiiseringsnivå för husdammkvaster Dermatphagides farinae hs patienterna i dessa bstäder skue kunna vara ytterigare ett tecken på indirekt samverkan mean ika parametrar. Ett tydigt resutat är att de patienter sm har högre sensibiiseringsscre än medianvärdet har dubbet så många kntakter med djur ch djurägare i sina hem än de sm har ett ägre scre. 8
Bstadens ventiatinssystem visade sig vara väsentigt för uftväxingen ch haten av ika förreningar. De sjävdragsventierade bstäderna hade högre förreningshater av bakterier i damm samt högre hat kdixid, uftburna partikar ch radn än de övriga bstäderna. I mekaniskt ti- ch frånuftsventierade bstäder var uftväxingen bättre ch hatema ägre av frmadehyd, kdixid, radn ch RF jämfört med övriga bstäder. Våra resutat tyder även på att m många i famijen har prbem med astma så har man försökt förbättra sin ventiatin. Trts detta är den högst uppmätta uftmsättningen i bstäderna 0,69 ms/h. Resutaten visar att bstäderna där våra astmatiska barn ch ungdmar br hade ungefår samma uftväxing sm den genmsnittiga svenska bstaden enigt resutat från ELID-undersökningen (ELIB-rapprt nr 7, 1993). I vår undersökning var det 83 % sm hade ägre uftmsättning än 0,5 ms/h att jämföra med 80 % i ett representativt urva av svenska småhus enigt tidigare nämnda undersökning. I en dansk undersökning av astmatikers bstäder genmförd 1984-1985 (Harving H et a, 1992), var mtsvarande siffra 72 %. I denna undersökning hade inga av de undersökta bstäderna mekanisk ventiatin. Den ttaa genmsnittiga tiförsen av uteuft per persn ch sekund i våra bstäder var emeertid häften så åg, (81/pers, s) sm svenska genmsnittiga bstäder (15-161/pers, s). streken på famijerna i vår undersökning var i medeta4,25 persner viket kanjämföras med en svensk genmsnittig barnfamij sm har 3,5 persner per hushå. I ELIB-undersökningen har inte endast barnfamijers bstäder undersökts ch där trde antaet persner per hushå varit ägre. Detta resnemang skue tyda på att våra famijer har större persnbeastning på bstadsytan ch därför erhåer en ägre genmsnittig ventiatin per persn än vad en "nrma" svensk famij har. Medianvärdena för frmadehyd i vår undersökning ch den danska undersökningen i astmatikers hem, mätt med samma metd, var 0,04 mgfm3. I BLm-undersökningen uppmättes i genmsnitt en tredjede av denna hat för ett svenskt småhus (0,014 mg/m3). I vår undersökning var 87 % av bstäderna småhus. Ä ven m de uppmätta haterna, enigt båda undersökningarna, är åga så kmmenteras detta i ELIB-undersökningen med att "Känsiga persner kan emeertid reagera redan vid så åga hater sm 0,01 ppm sm mtsvarar 0,013 mgfm3 (WHO, 1987)". Sammanfattningsvis kan vi knstatera att uteuftstiförsen per persn i de astmatiska barnens bstäder är ägre än genmsnittet för en svensk bstad. Det verkar inte rimigt att tr att fera av förreningshatema i vår undersöknings bstäder kan vara högre än svenska bstäders genmsnitt. Vi måste dck stäa ss frågan m bstadens inmhusmijö är den "sämsta" mijö sm barnen ch ungdmarna vistas i. Det är visserigen där man tibringar ängst tid men mijön i ska ch daghem kan sannikt även ge str påverkan. En av de första frågrna patienterna fick i vår enkät var i viken mijö de mår bäst ch där svarade 77 % att det var i hemmen. Kanske skue vi även mätt i skmijö eer daghemsmij ö? Det kan ckså vara så att den mijö sm dessa patienter påverkats mest av inte ängre existerar? Den mijö sm sensibii- 9
sering för ett visst ämne uppkm i är kanske inte den sm patienten nu ever i. Barnen ch ungdmarna har i ch för sig btt större deen av sitt iv i dessa bstäder men den mijön är inte föränderig. Des har vi en yttre påverkan av kimat ch uftförreningar des en inre förändring av bstadens mijö genm ådring av byggnaden. Ti detta äggs famijernas medvetna förändringar av sin egen inre mijö. Vi har i våra resutat ur fera aspekter en sammanbandning av rsak ch verkan, direkta ch indirekta samband. Iband går detta att urskija, iband trigtvis inte. 10 1.2 Presentatin av rapprten I kapite2 beskrivs inedningsvis syftet ch utgångspunkterna för prjektet, samt ika hypteser sm resutaten testats mt i kapite2.1-2.2. Sm kmpement ti rapprtens huvudde finns en itteraturstudie i biaga (3.). Denna studie utfrmades huvudsakigen under prjekttidens början ch syftet har band annat varit att ge underag ti ika hypteser. studien beskriver både medicinska ch tekniska referenser. Den kan förhppningsvis ge möjighet för äsaren att fördjupa sig i de ika ämnesmråden sm rapprten berör. De övergripande rubrikerna i studien benämns: 1 Människans reaktiner för kemiska ch bigiska ämnen, 2 Kemiska ch bigiska förreningar samt 3 Fukt ch ventiatin. Studien utgör "the state-f-the-art" för samband inmhusmijö ch sjukdmsbid. Efter presentatinen av ika hypteser i kapite 2.2 föjer en redgörese av prjektets innehå ch uppäggning i kapite 2.3-2.4. En utförig beskrivning av mätmetderna finns i biaga 3.2. Kapite2.5 innehåer en presentatin av bstäderna ch famijerna huvudsakigen baserat på uppgifter från checkistr ch enkäter. I kapite2.6 redvisas resutaten från de ika mätningar sm utfördes i bstäderna samt en krt presentatin av medicinska data m patientgruppen. Aa data från fåtmätningarna sm använts i den statistiska bearbetningen finns i tabefrm i biaga 3. 3. De medicinska parametrar sm ingick i den statistiska bearbetningen ingår även i denna biaga. Uppäggningen av den statistiska bearbetningen av materiaet samt beskrivning av de metder sm använts beskrivs i kapite2.7. Signifikanta resutat från t-test!wicxnanayserna presenteras i kapite 2. 8 sm en jämförese mt hypteserna tidigare beskrivna i kapite2.2. Aa de signifikanta samband sm redvisas är hämtade ur tabeer över statistiska data i biaga 3.4. I kapite2.9 görs en sammanfattning av resutaten ch kapite 2.10 innehåer sutigen en diskussin m prjektet ch resutaten.
2 Samband mean astma ch inmhusmijö? Undersökning i 60 unga astmatikers bstäder 11 2.1 Utgångspunkt för prjektet Astma ch aergi har ökat i Sverige under senare årtinden, ch detta tycks vara en internatine trend i många industriänder. Med utgångspunkt från dagens kunskapsäge framstår ökad expnering för uftförreningar inm- ch/eer utmhus, sm en av de mest sannika rsakerna (Byin, 1990), (Nrdva, 1991). Vika faktrer i inmhus- ch utmhusmijö sm skue kunna rsaka ökningen är inte karagda. Devis kan förändrade evnadsvar1r, tidig kntakt med ika aergen sannikt öka risken för aergiska sjukdmar. Arvet har str betydese men kan inte förkara ökningen. Barn är i amänhet betydigt känsigare än vuxna för mijöfaktrer. Barn med ärftig benägenhet för aergisk sjukdm utgör en speciagrupp med starkt ökad känsighet för faktrer i mgivningen (Aergiutredningen, Kjeman, Björksten, 1989), (Björksten B, 1992). Inmhusmijö är ett kmpext begrepp där utfrmning av knstruktinen, vaet av ytskikt ch inventarier bidar en grund sm sedan påverkas ch styrs av des det yttre kimatet ch des det inre kimatet, exempevis genm människans påverkan på verksamheten, uppvärmningens ch ventiatinens funktin. Förutsättningarna för varje enskid inmhuskimat är såedes mycket ika ch en jämförese emean byggnader är inte het ätt. Eftersm mätning av inmhusmijön av praktiska skä dessutm fta sker under krt tid ch vid ika utmhuskimat innebär även detta säkerheter. Hemmet är fta den mijö där barn ch ungdmar tibringar sin mesta tid. Denna mijö ska vara trygg ch säker ur många aspekter. Under många år har diskussiner ch skadefa kring sjuka hus föranett r m hemmets inmhusmij ö. Prbem med ventiatin, ukt ch fuktskadr är inte vaniga. Prjektet har haft sm syfte att undersöka inmhusmijön i astmatikers bstäder för att se m de framtagna parametrarna kunde sättas i samband med patienternas hästistånd. 2.2 Hypteser Huvudhyptesen för prjektet var att det kan finnas samverkande faktrer i bstadens inmhusmijö sm påverkar utveckandet ch upprätthåandet av barnens aergisjukdm. Det kan exempevis vara att nrma förekmst av fukt ch bristfäig ventiatin ger högre aergenhat eer att höga hater av kemiska ämnen i bstaden har ika effekter ch påverkar patienten. I kapitet nedan pre-
senteras hypteser sm på ika sätt beskriver antaganden ch samband runt inmhusmijön. 12 2.2.1 Bstadens yttre mijö/äge i andet De ika reginerna sm studerats, representerar var för sig ika kimat, kustkimat i söder med mida vintrar, inandskimat i Linköping ch nrrändskt kimat i Umeå med ånga kaa ch trra vintrar. Detta kan påverka fuktsituatinen i ch kring en byggnad. Med utgångspunkt från detta kan man anta att det finns skinader mean reginerna när det gäer förekmst av fuktprbem ch hater av fuktreaterade förreningar sm möge, bakterier, kvaster m m. En viss skinad kan förväntas i förekmst av markradn. Hyptes 1: Fuktprbem är mer frekventa i södra än i nrra Sve- I de nrra dearna förekmmer mer päsdjursaergier medan det i mean ch södra dearna förekmmer mer aergier mt t ex kvaster (Hattevig, 1991). Prjektets äkare menar att det finns skinader i sensibiisering/damminnehå i ika dear av andet. Hyptes 2: Oika aergier förekmmer ika frekvent i skida dear av andet. Expnering av trafik ch uftförreningar är högre i stadsbebyggese än på andecepiderruögiskastui:ieihar även~ visatatt i många ian finnsenhögrej)re-. vaens av aergi i stad jämfört med andsbygd (By in G, 1990). Hyptes 3: Bstäders inmhusmijö i städer eer i starkt trafikerade mråden är sämre än den å andsb den. 2.2.2 Bstadens inre mijö Fukt Vid högt fukttisktt inmhus eer hög reativ fuktighet i knstruktinen finns risk för att kvaster, möge, bakterier ch andra fuktberende förreningar tiväxer. Grundknstruktinens utfrmning kan vara mer eer mindre ämpig. Knstruktiner med betngpatta på mark ch överiggande isering med träregeverk direkt mt betngen, samt uteuftsventierade knventinea krypgrunder, är knstruktiner sm i många fa kan sättas i samband med fukt- ch mögeskadr. Emissin av vissa kemiska ämnen från ytskikt ti inmhusuften, t ex frmadehyd, påskyndas vid ökad fuktighet. Hyptes 4: Hus med fuktskadr har sämre inmhusmij ö.
Ventiatin Ventiatinen styr utspädningen av förreningar i uft sm exempevis radn, kemiska ämnen i uften, fukt, kdixid ch partikar. Oika ventiatinssystem fungerar ika bra. Bäst effekt förväntas mekaniska system ge, eftersm de är mindre berende av yttre kimatbetingeser. Det finns ett kart samband mean ventiatin ch förreningshat (Det sunda huset, 1987), (Sunda ch sjuka hus, 1987). En minskning av uftmsättningen från 0,5 ms/h ti 0,2 ms/h kan rsaka nästan en fördubbing av kncentratinerna av kemiska uftförreningar inmhus (Sunda ch sjuka hus, 1987). Närvarn av irriterande ch uktande uftförreningar inmhus, är en indikatin att ventiatinen kan vara för åg, trts att dessa hater är ägre än den hat där gifteffekter kan påvisas (Bergund, Bergund, Lindva, 1988). Hyptes 5: Hus med åg ventiatin har sämre inmhusmijö. Kemiska förreningar i uften. En hyptes sm prjektets äkare har är att förreningar emitterade från pastmattr ch andra byggnadsmateria, i det här faet s.k. VOC kanske skue ha retande effekt speciet hs patienter med icke-aergisk astma ch vara en faktr av betydese för de sm har aergi. Fyktiga rganiska ämnen i viss kncentratin skue kunna ge irritatin i andningsvägarna (Björksten B, 1992). Det finns frskare sm menar (Lundquist G R, 1989) att "Sjuka-hussymtm" sm huvudvärk, abnrm trötthet ch sjukdm skue kunna reateras ti ttahaten av fyktiga rganiska ämnen i uften, TVOC. Andra påpekar att detta inte har kunnat faststäas medicinskt (Yrkesmedicin: knferens, 1988), (Sick buiding syndrme, 1989). Effekterna av åga hater av frmadehyd beskrivs vara semhinneirritatin i ögn hs känsiga persner (Hus & Häsa, 1990). Andra symtm vid åga kncentratiner är att gasen kan vara sensibiiserande ch uktförnimmeserna behagiga samt fungera (exempevis sänka ukttrösken för andra ukter) i samverkan med andra förreningar (Hygieniska gränsvärden, 1989), (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1988), (Hus & Häsa, 1990), (Sick buiding syndrme, 1989), (Ahström R, Bergund B, Bergund U, Lindva T, 1984), (Ahström R, Bergund B, Bergund U, Jhanssn I, Lindva T, 1984), (Björksten B, 1992). Hyptes 6: Haten av kemiska ämnen i uften påverkar sjukdms tiståndet ch kan vara en adjuvansfaktr1 sm förstärker reaktinerna för ika aerg_en. Kdixid Mycket höga hater av kdixid kan bidraga ti huvudvärk, yrse, dåsighet ch andningsprbem (Björksten B, 1992).2 13 adjuvansfaktr = samverkansfaktr sm ger förvärrad reaktin 2Kmmentar av Max Kjeman: i hater > 4000 ppm.
Partikar Långvarig expnering av irriterande partikar ch gaser kan medföra förändringar i ungrnas vävnader (Sunda ch sjuka hus, 1987). Partikar kan fungera sm bärare av aergen ch gaser ch därför medverka i ett sammansatt system sm skue kunna inverka på hästiståndet hs astmatiker. Hyptes 7: Höga partikehater i uften kan verka sm irritant. Vidare antas partikar kunna verka sm bärare av aergen, viket skue kunna påverka sjukdmstiståndet. Aergen De viktigaste aergenen är de från katt ch hund. Kvaster är vaniga över de festa dear av värden. Förrådskvaster sm b a finns i bndgårdar, kan rsaka aergiska snuvr, astma ch andra sjukdmar i andningsvägarna. Svampfran i hem kan eventuet vara rsak ti sensibiisering ch aergiska sjukdmar eftersm möge sjäv är ett aergen. Kackerackr har visat sig vara aergen ch kan rsaka speciet starka inandningsaergier ch de återfinns vanigen i fuktiga hus med åg hygienisk standard. Betydesen av andra insekter sm aergen är mindre känt. Grönager ch ika växter kan inducera sensibiisering inmhus (Björksten B, 1992). Prjektets äkare menar att det finns samverkan mean förekmst av evande rganismer (eer deras rester) i damm ch faktrer sm har med husets ventiatin/emissiner/partikar m m att göra det vi säga samband mean aergiframkaande ämnen ch retande faktrer. Hyptes 8: Förekmst av a~rgen har samband med fysikaiska parametrar sm ventiatin ch fukt ch återspegas i patienternas sjukdmstistånd ch sensibiisering för ika aergen. Möge Mögeaergiska persner har framför at besvär utmhus under sensmmaren ch hösten. Det förekmmer ingen översjukighet av aergiska sjukdmar band persner bende i "mögehus" jämfört med "friska hus" (Hmberg K, 1984). Möge är förhåandevis svagt sm aergiframkaande ämne ch det är ytterst säan man ser en iserad mögeaergi (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Svampsprer sm Aternaria ch Cadsprium, vika är vanigt förekmmande i mgivningsuft, kan emeertid rsaka eer försvåra aergisk astma ch rhinit. Rhinit (snuva ch nästäppa) är den vanigaste frmen av aergi mt svamp (Mamberg P, 1991). Haterna sm dessa reaktiner kan uppkmma vid för mögeaergiker är s.k. "nrmaa hater" i bstäder (Hus & Häsa, 1990). 14
Mögehatema3 i byggnader är dck vanigen inte så höga att det anses kunna medföra risk för utvecking av aergi hs nrmat friska persner (Hus & Häsa, 1990). Trts detta har Hmberg K. visat i en undersökning att det förekm symptm från näsa/svag ch övre uftvägar, ögn, hudirritatin ch amän sjukdmskänsa signifikant mer fta i "mögehus" än i undersökningens referensgrupp (Hmberg K, 1984). I föjande referenser står mer skrivet m häseffekter från expnering av möge: (Fannigan B, 1992), (Mamberg P, 1991), (Hmberg K, Kaings L-0, 1980). Hyptes 9: I de bstäder där ungdmarna är mögeaergiker förekmmer mer mö e i damm än i övri a. Bakterier ch txiner Det finns många sjukdmar/symptm sm anses rsakade av inandade mikrrganismer (Mamberg P, 1991). Det finns mycket ite data sm kan beysa en eventue betydese av mikrbiea txiner (gukan, peptidgykan, endtxin). Dessa skue kunna spea r för immunstimuering efter inandning av mögedamm. Fannigan menar dck att det finns många argument för att man bör rikta uppmärksamheten mt inandning av txiska svampar ch bakterier. I fera referenser står skrivet m häseffekter av bakterier ch endtxin: (Oenchck S A, 1990), (Fannigan B, 1992), (Miche O, Ginanni R, Duchateau J, Vertn, 1991), (Mamberg P, 1991). B. Björksten beskriver ika bigiska ch kemiska faktrer i inmhusmijö ch deras häseffekter (Björksten B, 1992). 15 Hyptes 10: Haten bakterier ch endtxin har samband med s ukdmsbiden. 2.2.3 Bendet ch människan Materia ti ytskikt i bstaden kan ge ika str avgivning av kemiska förreningar ti inmhusmijön. Vanr ch variatiner i bendet sm kan tänkas ha betydese för inmhusmijön är städvanr, persnbeastning, kntakt med djur i hemmet, rikig förekmst av mjuka mattr eer hetäckningsmattr, mängden textia ytr, dammsamande ytr, eventue hbbyverksamhet, mbyggnad, möbers åder ch materia, förekmst av akvarium, rökning, rumstemperatur m m. 31 ansutning ti detta påstående står det vidare i referensen: Mögesprer har skiftande strek ch antigeninnehål Den hat sm kan framkaa aergi varierar därför mean arterna. Siffrr mean 100 ch 2000 sprer per m3 uft har uppgivits. I utmhusmijö kan antaet svampsprer per kubikmeter uft uppgå ti mer iin 100 000. Bstäder uppvisar säan mer än 500-1000.
Persner sm ider av aergier eer andra hypersensitiva reaktiner är viktiga riskgrupper i SBS-reaterade mgivningar (Lindva T, 1992). Band de överkänsiga finns en grupp s. k. hyperreaktiva patienter sm kan reagera för steks, parfym, rök, kauft etc. De är inte aergiker, men får samma symptm sm dessa. (Börjessn A, Ekbahd S, 1985). Sm rege är en aergiker specifikt överretbar. De patienter sm medverkade i prjektet utgör en grupp astmatiker sm har en åretruntbetnad astma. Läkarna menar att gruppen sm vats ut möjigen kan expneras för en inmhusmijö i hemmen sm förstärker eer underhåer deras astmasjukdm. Sjäva sjukdmsförppet är ett mycket kmpext system. Kön, åder ch arv har betydese. Se krtfattad beskrivning i itteraturstudien presenterad i biaga 3.. Hyptes 11: Skinader i bendevanr skapar mijöer sm underhåer astmas'ukdmen. 16 Förekmst av mycket textia materia ger högre hater av partikar sm kan verka irriterande. Många växter samt akvarium kan ge ett tisktt ti bstaden av möge eer ager, viket i sin tur kan ge besvär för aergiker. 2.3 Prjektets innehå Prjektet utfrmades ch panerades i tvärvetenskapigt samarbete mean tekniker på SP ch en frskargrupp i Linköping. Läkarna vade ut de patienter sm ansågs ämpiga att medverka. Famijerna detg på friviig basis ch erbjöds undersökning av inmhusmijön samt dessutm möjighet att sjäva kntrera eventue förekmst av radn i hemmet med en enke metd. V a av parametrar i den tekniska deen styrdes av äkarnas önskemå ch känsa för vad sm kunde vara betydesefut i sammanhanget. Vaet av mätmetder ch mätpunkten i husen gjrdes i samarbete mean prjektets tekniker, äkare, tekniska experter i referensgruppen samt enskida externa experter inm ika teknikmråden. Fätmätningarna genmfördes under vintern 90/91 av persna från SP. Undersökningen mfattade mätningar ch prvtagning samt enkät m bstaden ch famijen. Paraet med prjektets utvärdering kaades patienterna ti kntr hs äkarna där de fick ämna bdprv för tester av sensibiiseringsgrad mt ika aergen med hjäp av ika bdseratest (CAP-test ch CLA-test). Vidare pricktestades även patienterna för fera ika aergen.
17 2.4 Uppäggning av tekniska mätningar 2.4.1 Utgångspunkt inför mätningarna De mätningar sm genmfördes i prjektet har diskuterats mean inbandade äkare ch tekniker samt i grupp tisammans med sammankaande referensgrupp, prjektedare ch handedare. De hypteser sm beskrivs i 2.2 har varit vägedande. Mätningarna i bstäderna vades att infaa under senhöst/vinter av huvudskäet att bidraget från mikrbigiska förreningar från yttre mijön är ågt under denna perid (Hmberg, K 1984). Vaet att börja mätningarna i nrra deen av andet ch frtsätta söderut gjrdes för att minimera skinader i det yttre kimatet. De festa mätpunkter kncentrerades ti patientens svrumsmitt ch mätning skedde under eftermiddag/natt för att ge en bid av den inmhusmijö/expnering sm barnet utsattes för just då. 2.4.2 Va av mätningar ch mätpunkter För en mera nggrann beskrivning av mätmetder hänvisas ti biaga 3.2 Metdbeskrivningar. Ventiatinsmätning gjrdes med passiv metd (PFT) enigt knstantfödesprincipen. PFT-metden kan användas så att man erhåer resutat des för hea bstaden des även från ika zner. Barnets svrum vades att representera en zn. Sm resutat skue en uppskattning av ttat uteuftsföde ti rummet erhåas. I fera av bstäderna kunde denna znindening inte avgränsas på önskvärt sätt ch fera mätresutat från svrum måste utesutas. I rapprten används därför endast resutaten av tta uteuftstiförse för hea bstaden (ms/h) samt beräknade ttaa uteuftsfödet för hea bstaden (/persn, s). Metdens rutiner i fåt är mycket enka ch utrustningen tar ite pats. Kstnadsmässigt är den jämförbar med knventine spårgasmätning. Resutaten redvisas sm ett medevärde under aktue mätperid. Detta värde är i vårt fa baserat på mätning under ca 20 timmar. Handhavande av mättibehör ch va av mätpunkter gjrdes enigt de rekmmendatiner sm ämnades av experter på SB, Danmark, sm även utvärderade prverna. Fukt ch temperaturmätningar Byggnadens fukttistånd kntrerades stickprvsvis genm en stickprvsvis mätning av fuktkvt i syar, av reativ fuktighet under gvbeäggningar i de bstäder det var möjigt att göra utan åverkan, samt i krypgrunder. Förnimmese av ukter registrerades. Fukttisktt, skinaden i absut änghat inne ch ute, kunde beräknas ur temperaturregistreringar ute ch inne samt reativ fuktighet insamade i barnets svrum med datautrustning under ca 20 timmar tisammans med kimatuppgifter från SMHI. Fukttisktt indikerar m famijen har hög fuktprduktin ch/eer
åg ventiatin. Medevärdesbestämning av RF i badrum ch svrum gjrdes med en enke passiv metd där träbitar av gran (knditinerade i trr mijö) expnerades under en vecka. Fuktkvt ch mgivande RF uppskattades senare genm vägning i abratrium. Mmentana värden av reativ fuktighet är inte jämförbara mean de ika mätfaen. Mätningen gjrdes för att kntrera överensstämmese mt eektrisk mätning. Fyktiga rganiska ämnen (VOC) i uften mättes genm en timmas pumpad prvtagning på Tenaxadsrbent. Prvtagningen utfördes i svrum samt utmhus. Anaysen utfördes av SP med gaskrmatgrafisk teknik, varefter en ttahat VOC beräknades sm tuenekvivaenter. Vid anaysen identifierades ckså de dminerande ämnena i ti prv, utvada på grundva av gaskrmatgrammens utseende ch ttahaterna. I detta sammanhang nterades att mjukgörarämnet "TXIB" 4, förekm i fera fa. Då indikatiner sedan tidigare fanns att höga hater TXIB skue kunna ha samband med besvär av sjukahuskaraktär, (Rse L, 1990) besöts att haten TXIB skue beräknas i samtiga hus där ämnet kart kunde påvisas. Detta innebar hus med en hat ika med eer större ä11 0,02 mgfm3. I referensgruppen diskuterades värdet (erfarenheterna av) den typ av krttidsmätning av VOC sm utnyttjats här. Mätningen är ett stickprv viket innebär att tifäigt förekmmande ösningsmede (från t ex nageack, rengöringsmede) kan ge resutat sm inte är representativa för bstaden. Det saknas dessutm standardiserade metder för VOC-mätning, viket försvårar jämföreser av resutaten med andra undersökningar. SP har dck egna referensvärden från "friska" ch "sjuka" byggnader, uppmätta med samia metd sm den hör använda. Frmadehyd mättes med passiv prvtagare i barnets svrum under ca 20 timmar. Prvet anayserades sedan i abratrium (YMK, Örebr). Mätsättet sm vades var biigt ch mycket enket ch enigt (Lindah R, Levin J-0, Anderssn K, 1989) säkert. Frmadehydhaten varierar under året, speciet i början av edningsäsngen när fukt diffunderar ut från inredningsmateria ch medverkar ti att frmadehydhaten ökar vid denna perid. Registrering av kdixidhaten gjrdes under ca 20 timmar i barnets svrum med ett direktvisande instrument kppat ti datainsamingsutrustningen. Haten kdixid i svrummet har att göra med barnets åder, persnbeastning ch hur effektivt förreningen kan vädras ut. Prvtagning av partikar i uften gjrdes genm att ca m3 uft pumpades genm ett fter under ca 16 timmar. Partikeanays utfördes med svepeektrnmikrskp av Henning Haberman, Anaytica. Haten av partikar redvisades i två fraktiner, 0,4 - J.'m samt > J.'m per m3. Andeen rganiska partikar samt fibernivån ingick ckså i anaysen. Partikar förmdas, enigt äkarna, kunna vara bärare av aergen ch sjäva verka sm irritanter för persner med känsiga uftvägar. 18 "TXIB = Ie:!an-ishutyrat= 2,2,4-trimety-1,3-pentadi-diisbutyrat, CASnr 6846-50-0
Damminsaming för bestämning av mikrbigiska förreningar, gjrdes på fiter med hjäp av dammsugare ch specie fiterhåare. I anaysen ingick ttahaten dingsbara bakterier ch möge. Vidare identifierades ch räknades de fem vanigaste "aergireevanta" inmhusmögen ch endtxinhaten bestämdes. Anaysen av dammet genmfördes på ALK-abratriet i Köpenhamn av Susanne Gravesen med kegr. Temisk beskrivning av bstaden gjrdes efter en checkista, utarbetad av Yrkesmedicinska kiniken i Örebr, ch frågefrmuär, baserad på Nrdiska ventiatinsgruppens försag i (Kimatprbem i byggnader, 1985). Dessutm tifrågades famijerna m uppevese av bstadens inmhusmijö, städvanr, husdjur, antaet växter mm. Dessa istr fick famijerna besvara sjäva eer med hjäp av utredaren. Inventering av mateda mfattade uppmätning av rumsvymer, beskrivning av ytmateria, samt insamande av data för senare beräkning av udenfaktr ch hyfaktr. Kntr av ungfunktin samt medicinintag vid tidpunkten för besöket gjrdes på så sätt att patienterna antecknade maxima utandningskapacitetet, mätt med en PEF5-mätare, en typ av födesmätare, samt antecknade medicinering ch amäntistånd i en astmadagbk. Denna kntr gjrdes under ca 14 dagar med start från mätdagen. På basen av uppmätta värden beräknades PEP-variabiiteten i uftrörssammandragningen hs patienterna ( astmadagbk erhös från 57 patienter). Famijerna fick möjighet att genmföra en mätning av radndtterhat i sina bstäder. Mätmetden var enigt stråskyddsinstitutets metdbeskrivning nr 3, aktivt k med gammaspektrmetri. Vid mätningen expneras två detektrer i ika rum. Famijerna vade sjäva mätpunkter. 77 % av famijerna genmförde denna mätning. Resutaten ingår i anaysen. 19 2.4.3 GenmfOrande Med start i sutet av ktber 1990 genmfördes mätningarna i fät av tre tekniskt utbidade persner från SP. Arbetet påhöjades i Umeåtrakten, frtsatte i Linköpingstrakten för att avsutas runt Hesingbrg i januari 1991. Minst ett dygn innan sjäva huvudmätdagen gjrdes förberedeser inför ventiatinsmätningen (utpacering av spårgaskär) i vaje bstad. Vid detta tifäe deades även checkistan ut. En PEP-mätare med tihörande astmadagbk ch instruktiner ämnades över ti patienten. Under mätdagen genmfördes krttidsmätning av fukt ch fyktiga kemiska ämnen samt damminsaming för anays av mikrrganismer. Utrustning mnterades för prvtagning under cirka 20 timmar av kdixid, frmadehyd, partikar i spef - Peak Expiratry Fw
uft, ventiatin, temperatur ch RF. Dagen efter mnterades aa prver ch utrustning ner utm träbitar för RF-kntr, sm famijen returnerade ti SP efter en veckas expnering. Efter mätningarna i fåt genmfördes anayser av prver des inm SP ch externt vid ika abratrier ch frskningsinstitutiner. Bearbetning av data samt genmgång av itteraturreferenser föjde paraet med att det medicinska arbetet pågick. Sammanstäning av materiaet kunde göras under hösten 1992 då även aa data bearbetades med hjäp av statistiskt kunnig frskare. 20 2.5 Patienterna ch bstäderna 2.5.1 Faktiska uppgifter ch resutat från enkät Patienterna vades ut av äkarna enigt fera kriterier. Lika många, det vi säga 20 på var rt, skue vara bsatta i reginerna Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Patientgruppen sm vades ti prjektet består av des en grupp mycket svårt astmasjuka ch des en grupp mindre sjuka, aa patienterna har någn gång i sitt iv bedömts ha haft svår astma. Genm att väja patienter på detta sätt kunde en intern kntr göras genm att jämföra dessa gruppers resutat. Bedömningen av astmans avarighet gjrdes av äkarna, genm gradering av s.k. astmascre för va.jje patient. Graderingen avser sjukdmstistånd med hjäp av uppgifter från patienterna ch deras patientjurnaer. En uppdatering av astmascre gjrdes inför prjekt:et. Graderingen astmascre är en viktning mean antaet dagar per år sm patienten anser sig vara påverkad av astma (s.k. funktinsinskränkning) ch medicinering (Crner S, 1992). Enigt definitinen är astmascre I när man har besvär av astma 1-9 dagar per år, scre av grad II med 10-100 dagars funktinsinskränkning per år ch grad III dåbesvären överstiger 100 dagar per år. På denna gradering äggs ett bidrag från medicineringen. Patienterna har av sina äkare från början fått ikartade råd m evnadsvanr. Detta gör att aa har haft ungefår samma utgångsförutsättningar. Aa patienterna skue ha btt i sin nuvarande bstad minst 3 år. Aa patienter skue ha åretruntbaserad astma. 2.5.2 Presentatin av gruppen ch deras bstäder Patienten Den grupp barn ch ungdmar sm medverkade i prjektet var mean 7 ch 18 år. Av dessa var 22 fickr ch 38 pjkar. Vid besöket i hemmet frågade vi band annat m hur ång tid barnet tibringade i hemmet förutm natten ch svaren utfö enigt tabe 2.:
21 Tabe2.1 Prcentande svar avseende närvar i hemmet % Hemma 75 % + natt 22 Hemma 50 % + natt 48 Hemma 25 % + natt 30 Vi frågade även var barnet mår bäst, i hemmet, skan eer dagis/mtsvarande. Där uppgav 77 % att de mår bäst i hemmet, 14 % i skan ch 9 % i dagis mtsvarande. Famijen ch hemmijön I de 60 famijer sm medverkade, ttat 255 persner, fanns 85 astmatiker, ungefär ika fördeat mean de tre reginerna. Sm mest hade aa fem astma i en famij vi besökte. Enigt enkäten uppgav 74 att de tidigare haft besvär av astma. I enkäten tifrågades famijerna m hur de uppevde inmhusmijön. Svaren framgår av tabe2.2 nedan. Tabe2.2 Uppevese av inmhusmijön- fördening i prcent fta* iband säan adrig trr uft 9 21 21 49 gvdrag 7 15 8 70 instängd/dåig uft 5 17 25 53 drag 3 18 O 68 hög ufttemperatur 3 14 17 66 behagig ukt 2 14 31 54 statisk eektricitet 2 5 7 86 buer 2 O 8 80 åg ufttemperatur 19 22 59 andras tbaksrök 5 7 88 behagig beysning 3 5 91 *( gång/vecka eer mer) På frågan m famijerna hade husdjur svarade 9 av 59 ja, ( dvärgkanin, 3 sködpaddr, 3 eremitkräftr, hund, unduat). Endast två famijer hade såunda päsbärande husdjur. Vi frågade även hur många djur/djurägarbesök per år famijerna hade ch svaren gav att i medeta har de 45 besök/år, djurägarna tppar naturigtvis, ch det finns famijer sm dagigen har besök av djurägare sm t ex dagbarn med djur, bönder i grannhus ch kamrater med djur hemma. Om man betraktar antaet djur/djurägarbesök reginsvis är det mycket ika. I Linköpingstrakten uppgavs i medeta 72 besök/år, i Umeå 52 ch Hesingbrgsfamijerna uppgav i medeta8.5 besök/år. Uppstppade djur fanns hs 7 av famijerna.
Vi frågade hur fta någn i famijen rökte i hemmet. Svaren framgår av tabe 2.3. 22 Tabe2.3 Förekmst av rökning i hemmet Rökning fta* Rökning iband Rökning säan Rökning i ett rum Rökning adrig *( gång/vecka eer mer) % 2 2 8 O 78 Anta famijer 5 6 47 En de frågr berörde bstaden ch dess inventarier. Vi frågade m det fanns akvarium viket 15 famijer av 59 svarade ja på. Ni uftrenare (en famij hade två) fanns ttat i bstäderna. Anta växter i bstäderna var i median 31, med spridning mean O ch 116 stycken. Mindre än en fjärdede av möbemanget var yngre än tre år hs 55 famijer. Vi frågade hur många rum med hetäckningsmatta sm bstaden hade ch i de 59 bstäderna fanns ttat 12 rum med hetäckningsmatta (en famij hade 3 rum, två famijer hade 2 rum). Famijens städrutiner beskrevs i tre frågr där frekvens av dammsugning, mppning ch gvtvätt med vatten berördes: Tabe 2.4 Städrutiner Dammsugning Mppning Gvtvätt med vatten 3 4 4 3.9 5.7 5.6 Max 30 30 30 Min Frekvens ggr/vecka ggr/mån ggr/mån Famijerna fick även svara på m de kände ti fuktpåverkan av ika sag i bstaden: Tabe 2.5 Kända fukt ch mögeskadr Finns det i bstaden kända: fuktskada r fuktfäckar mögefäckar Anta ja-svar 20 av 58 13 av 56 9 av 53 Famijerna hade btt i sina bstäder i medeta O år, 54 % av barnen/ungdmarna hade btt 75 % av sin ivstid eer mer i bstaden, 30 % av patienterna hade btt där mean 50-75 % ch 16 % i mindre än 50 % av ivet.
Bstäderna var sm tidigare nämnts beägna runt tre rter i andet, Umeå, Linköping ch Hesingbrg. Av de 60 famijerna är 17 famijer bsatta i mråden i stad ch vid starkt trafikerade eder. 26 av famijerna uppgav att bstaden åg mean stad ch and ch 17 famijer är bsatta på andet. I Hesingbrgstrakten är fer bende i stad än på andet än i de övriga reginerna. 23 Anta 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Hesingbrg Linköping Umeå O Landsbygd 'iii!j Meanregin III Stad/trafikade mråden Figur 2.1 Fördening av bstädernas äge, anta Byggnaderna åder varierade, medianårta för uppförande var 1975, det ädsta huset byggdes 1770. Av bstäderna var 40 %mbyggda på någt sätt. Medestreken på bstäderna var 148m2, median 140m2, minsta på 71 m2 ch största på 250m2. Antaet m2 per persn var i Hesingbrg 42 medan det i de båda andra reginerna var 34m2 87 % av bstäderna var enfamijshus, ch resten ferfamijshus. Häften av grundäggningssätten var betngpatta på mark, föjt av käare ca 40 %, ch sist krypgrund 13 %. 3% 37% D käare f patta på mark krypgrund I annat Figur 2.2 Grundknstruktinens typ- fördening inm de undersökta bstäderna.
I 45 % av bstäderna var ventiatinen sjävdrag, i 35 % fanns mekaniskt frånuftssystem ch i 20 % hade bstäderna mekaniskt ti- ch frånuftssystem. Fördening av ika ventiatinssystemen i de ika reginerna visas i figur 2.3 nedan. 24 Anta 20 18 16 14 12 O 8 6 4 2 Hesingbrg Linköping Umeå m! FT-system!! F-system D Sjävdrag Figur 2.3 Ventiatinssystemens typ- fördening inm de ika reginerna. Uppvärmningssätten uppgavs i 39 famijer vara vattenburen e, 15 bstäder vara eradiatrer, 8 hade gvvärme, 2 famijer uftvärme ch en famijs bstad hade takvärme. I 7 bstäder hade famijerna fer än ett uppvärmningssätt, i 3 bstäder rdnades uppvärmningen på annat sätt, t ex vededning. 2.6 Resutat av mätningar De resutat sm presenteras är medianvärde, medevärde, maxvärde, minvärde samt standardavvikese. Med medianvärde menas det mittersta taet i en grupp av ta där häften av taen har värden sm är större än medianen ch andra häften har mindre värden. Med medevärden menas aritmetiska medevärden beräknade enigt: I tabeer redvisas standardavvikesen sm S. Med standardavvikese menas ett mått på hur str spridningen av värden är från medevärdet. Beräkningen har gjrts enigt: S= n~::x 2 -(I:Xf n(n-1)
25 2.6.1 Förreningar i uft De förreningar i uft sm redvisas från mätningar ch prvtagningar i bstäderna är kdixid, ttaa haten fyktiga rganiska ämnen (TVOC), texanisbutyrat (TXIB), radndtterhat (RnD), frmadehyd, partikehat i två fraktiner, ande rganiska partikar samt nivå av fiberförekm st. Tabe2.6 Mätresutat av förreningar i uft Parameter Median Mede Max Min S Kdixidhat svrum... ppm 719 761 1630 356 240 Kdixid-ande > 800 a... % 27 37 100 34 Frmadehydhat... mgfm3 0,04 0,04 0,14 0,01 0,02 TVOC i svrum... mg/m3 0,29 0,53 > 8 0,13 1,18... utan 2 extremvärden... mgfm3 0,33 TXIB i svrum, hater ~ 0,02 b.. mgfm3 0,04 0,19 < 0,02 Partikehat 0,4-1 pm... 106 partfm3 11 34 917 119 Partikehat > 1 Jtm... 103 partfm3 267 318 1406 51 240 Ande rganiska partikar... % 20 25 60 13 Fibrer c... nivå 1 0,6 2 0,5 RnD d... Bq/m3 25 49 305 we 66 a ande av uppmätt hat under mätperiden (i varje bstad) sm överstiger 800 ppm (parts per miin). b medevärdet beräknat på 26 bstäder med hater ;::: 0,02, haten < 0,02 mgfm3 i övriga 34 bstäder. c Fibernivå: O=ej påvisat, 1 =åg hat, 2=måttig hat d medevärde av två mätningar med kdsr (mätvärden frän 45 bstäder) e Mätanggrannheten är str vid radndtterhater under 50 Bq/m3 varf"dr mätvärdet får anses tyda på åga hater. Kdixid Sm kmpement ti tabe2.6 redvisas den prcentuea andeen av kdixidmätningarna sm överstigit 800 ppm under mätperiden (ca 20 timmar). Aa bstäders andear är redvisade. De bstäder vars kdixidhat adrig översteg 800 ppm erhö värde O. Resutaten är grupperade efter viket ventiatinssystem sm respektive bstad hade.
% O (} 9 8 7 60 5 4 3 2 FT -ventiatin nnn 26 F-ventiatin Sjävdragsventiatin.n n~.n.nn.nnnnnn~.~ Figur 2.4 Kdixidmätning ande > 800 ppm, grupperadeför ika ventiatinssystem Resutaten visar str skinad i funktinen hs ika ventiatinssystem. Mekaniska ti- ch frånuftssystem tycks ge gd uftväxing ch därmed åg C02-hat medan frånuftssystem ch sjävdragssystem båda tycks ge sämre ventiatin. Fnnadehyd I figur 2.5 nedan redvisas bstädernas frmadehydhal Denna mätning gjrdes under ca 20 timmar. Grupperingar har gjrts med avseende på viket regin bstaden var beägen i. Ögnirritatin ch irritatin av näsa ch svag är de tidigaste tecknen på påverkan av frmadehyd, ch 20 % av befkningen beräknas få ätt irritatin av 0,3-0,6 mg/m3 Känsiga persnerkan reagera redan vid ca 10 gånger ägre hater med ögn- ch näsirritatin (ByinG, 1989). mg/m3 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 Hesingbrg Linköping Umeå 0,04 Figur 2.5 Frmadehydhat
Fyktiga rganiska ämnen Ttahaten fyktiga rganiska ämnen uppmättes i aa bstäderna. I två bstäder uppmättes extremt höga värden där en högsta gräns för vad sm var mätbart överskreds. I bstaden med ttahaten > 8,6 mg/m3 kunde rsaken ti det höga värdet inte spåras i efterhand. Det andra höga värdet på > 4,2 mg/m3 uppmättes i en bstad i viken mannen utförde bireparatinsarbeten i käargaraget. Lukt av avgaser med mera kunde kännas i hea bstaden. I båda bstäderna var kntrrören inte kntaminerade ch vi kan därför förutsätta att påvisade VOC-ämnen inte tikmmit i transprter eer vid agring. 27 mg/m3 0,9 0,8 0,7 0,6 Hesingbrg 0,5 0,4 0,3 0,2 O, M~Yt Linköping >4,2 > 8,6 Umeå Figur 2.6 Ttahat TVOC Vidare har TXIB-hater tagits fram ur van nämnda prver. Detta ämne ingår sm mjukgörare i vissa pastmattr ch har vid fera tifåen förekmmit i höga hater då SP anayserat uftprver tagna i byggnader med häsprbem (Rsen, 1990). Vår erfarenhet är att nrmat förekmmer inte ett enskit ämne i hater över 0,05 mg/m3 Ämnet TXIB uppmärksammades först i en specie ska där hater på mean 0,24-0,66 mgfm3 uppmättes. I senare utredningar har hater av TXIB uppmätts ti över 0,10 mgfm3 i fera skr med innemijöprbem. I våra bstäder uppmättes TXIB-hater < 0,02 mg/m3 i 34 bstäder, 0,02-0,04 i 20 bstäder, 0,05-0,10 i 5 stycken ch maxvärdet 0,19 i en bstad. I en ny rapprt (ELIB-rapprt nr 7, 1993) redvisas medevärden av frmadehydhater ch TVOC-hater i Sveriges bstadsbestånd. De använda anayserna är i strt jämförbara med våra anayser medan prvtagningstiden är krtare i vår undersökning.
Tabe 2. 7 Resutat från ELffi-undersökningen. Medevärden av frmadehyd- ch VOC-hat uppmätt i 97 småhus ch 103 ferbstadshus 28 Frmadehydhat [mg/m3] Småhus Ferbstadshus VOC-hat [mg/m3] Småhus Ferbstadshus Aa 0,014±0,002 0,007±0,002 0,47*±0,18 0,31±0,04 *Utan ett extremvärde på 5,1 mg/m3 i en bstad erhås medevärdet 0,38 mg/m3 Vi har i vår undersökning uppmätt i genmsnitt nästan tre gånger högre hater av frmadehyd än vad sm antas vara genmsnittigt för hea bstadsbeståndet i Sverige enigt BLIR-undersökningen. I faet med fyktiga rganiska ämnen är de uppmätta haterna i strt sett ika. (Medehaten för vår undersökning utan extremvärden var ca 0,33 mgfm3). Partikar De rganiska partikarna utgörs ti största deen av epite sm ses tydigast på ftgrafierna tagna i svepeektrnmikrskp i 160 gängers förstring (ej biagt i denna rapprt). Partikar med diameter <,um har inte identifierats. Dessa partikar är i rege rganiska. Partikehaten ger ett mått på uftens kvaitet. Höga hater av partikar med diametern <,um tyder på dåig ventiatin eer särskida emitterande materia. Påvisade fibrer härrörde endast frän rganiska naturfiber (texti, papper, växtfibrer m m), upp ti måttiga hater påvisades. Mögesprer påvisades endasti åga hater i 6 b städet ch i någt högre hat i en bstad. I denna bstad räknade vi ti1116 stycken krukväxter, viket var största antaet i undersökningen). Det mest iögnfaande för prverna var den stra variatinen i partikeanta. Anayticas erfarenhetsvärden för nrmaa bstäder är ca 10-40 106 partikar <,umfm3.