Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01

1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas av övriga verksamma som möter barn i Vingåker samt föräldrar. Föräldrar och barn ska mötas av ett gemensamt förhållningssätt hos all personal när det gäller synen på språkutveckling och flerspråkighet. Detta skall löpa som en röd tråd genom barnens uppväxt i Vingåkers kommun. 2. Syftet med språkutvecklingsprogrammet är att främja alla barns språkutveckling och betona varje pedagogs ansvar att påverka förutsättningarna för att uppnå gällande strävansmål. 3. Målgrupperna för arbetet är, förutom personalen själv, barn och deras föräldrar. 4. Inledning Vardagssituationer och förskolans aktiviteter utgör grunden för all språkutveckling. Alla pedagoger har därför ett stort ansvar för att ordna miljön optimalt för språktillägnandet. För att uppnå skolframgång och utveckla sitt lärande krävs ett välfungerande språk, både vad avser det svenska språket och andra modersmål. Andra förutsättningar är att våra barn känner sig trygga och görs delaktiga i sitt kunskapande. För detta behövs ett medvetet och välplanerat språkutvecklingsarbete på alla nivåer. Språkutvecklingsprogrammet överensstämmer väl med de strävansmål och riktlinjer som anges i våra styrdokument: Skollagen Läroplanen Barnkonventionen Nämndplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 1

5. Förskolan ska sträva efter att varje barn (Lpfö 98/10) utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, och som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 6. Effektmål De resultat som förväntas komma med detta språkutvecklingsprogram Alla pedagoger skall arbeta med barns språkutveckling. Alla barn oavsett modersmål ska få möjlighet att utvidga sin ordförståelse och begreppsbildning. Alla barn oavsett modersmål ska ha tillgång till högläsning och ett varierat utbud av böcker. All personal ska ges möjlighet till kompetensutveckling inom barns språkutvecklande och lärande. 2

7. Allmänna bakgrundskunskaper Språkinlärning är en kontinuerlig process som pågår hela livet. Enligt flera forskare anses det att ingen inlärningsperiod är så intensiv både intellektuellt och språkligt som de tidiga åren. Därför anser också dessa forskare att det är viktigt att alla barn möts av pedagoger som har en positiv förväntan på att barnet kan lära och utvecklas och att detta märks i pedagogens förhållningsätt. Barn tillägnar sig språk i alla situationer. Genom att barnet möter pedagoger som lyssnar, ger talutrymme, nya upplevelser och använder ett rikt språk i alla vardagssituationer ges alla barn de bästa förutsättningar att utveckla sina språk. För alla barn är det viktigt att kunskapsutveckling och språkutveckling följs åt. Det är därför pedagogens ansvar att ge alla barn ett meningsfullt innehåll, som både blir språkutvecklande och kunskapsutvecklande. Källa: Nettelbladt, U & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och spårkstörning hos barn. Interkulturellt förhållningssätt Det interkulturella förhållningssättet innebär att förskolan ser alla språk och kulturella perspektiv som likvärdiga. Förhållningssättet ska präglas av tolerans, acceptans och respekt gentemot personer med en etnisk bakgrund som inte överensstämmer med den egna. Interkulturell verksamhet är att skapa miljöer och möten, där dialog tillåts och olika meningar är accepterade. Detta förhållningssätt främjar en kultur där minoritetsspråken upplevs likvärdiga med majoritetsspråket. Det interkulturella förhållningssättet innebär bland annat att vi inom förskolan: Bejakar och aktivt stödjer barn och ungdomars flerspråkiga och flerkulturella utveckling genom att till exempel uppmuntra dem att tala sitt förstaspråk med varandra och med flerspråkig personal. Utgår från den språkliga och kulturella mångfalden i vårt pedagogiska arbete. 3

Modersmål I alla kulturer tillägnar man sig modersmålet/förstaspråket i ett nära samspel med familjemedlemmar och personer i barnets närmiljö och det omgivande samhället. Modersmålet är starkt knutet till känslor och upplevelser. Samtidigt som barn lär sig sitt modersmål får de del av sin kultur och lär sig regler för samvaro och språkanvändning. Modersmålet för flerspråkiga barn behövs i interaktion med föräldrar, släktingar och andra personer från den egna språkgruppen. Det behövs dessutom för att få tillgång till det egna kulturarvet och för att utveckla en stark och trygg identitet. Barn kan därmed utveckla en flerkulturell tillhörighet enligt gällande styrdokument. För att barn ska fortsätta att utveckla sitt modersmål krävs kontinuitet. Språkutveckling är en kontinuerlig process som pågår under hela uppväxten, men ingen period är så intensiv, både intellektuellt och språklig, som de tidiga åren. Andraspråksinlärning att lära sig svenska Det är nödvändigt att barn med annat modersmål än svenska behärskar det svenska språket, eftersom en stor del av verksamheten i förskolan idag sker på svenska, liksom kommunikationen ute i det övriga samhället också gör. Alla ska ha rätt och möjlighet att lära sig svenska samt att bibehålla och utveckla sitt modersmål. Detta bygger på tankar om demokrati och likaberättigande samt på vetskapen att två- och flerspråkighet innebär fördelar för individen och för samhället. Barn kan lättare lära sig svenska efter att först ha lärt sig sitt modersmål eller lära sig flera språk parallellt. Det kan ta längre tid för barn som är flerspråkiga att behärska språken, en tidsförskjutning på ett till två år är normalt. Källa: Espenakk, U. (2004). TRAS Tidig registrering av språkutveckling. Flerspråkighet Flerspråkigheten har positiva effekter på barns språk- och kunskapsinhämtning. Både modersmålet och andraspråket kan utvecklas parallellt och stödja varandra. Språken konkurrerar inte med varandra, utan man kan lära sig två eller fler språk samtidigt. Forskningen visar att barn som kommer i kontakt med ett andraspråk innan tio till tolv års ålder, har goda förutsättningar att utveckla tvåspråkighet. 4

8. Strategier Alla förskolor ska arbeta med såväl barns kommunikation som den språkliga medvetenheten för att stärka barns identitetsutveckling. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma barn med språkliga svårigheter för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter. Språkpiloter ska finnas på varje förskola, en förskollärare som är intresserad av att aktivt representera verksamheten, utveckla den egna kompetensen när det gäller språk, sprida information och ny kunskap, samt tillsammans med kollegor hjälpa till att förverkliga och vidareutveckla de lokala språkplanerna. Språkpiloterna ska bilda nätverk som träffas regelbundet för att diskutera erfarenheter, ny kunskap, förslag och åtgärder för att genomföra den lokala språkplanen. Ledning och personal inom förskola ska årligen se över barngruppernas sammansättning i syfte att utöka flerspråkig verksamhet. Varje förskola ska, under ledning av förskolechef utveckla arbetet med flerspråkighet i enlighet med målen. Förskolan ska arbeta för att modersmålsstödet i förskolan utvecklas och erbjuds till alla språk som finns representerade. På alla förskolor ska det finnas litteratur till barnen på svenska och andra språk som finns representerade. Föräldrar ska kunna låna hem barnböcker från förskolan. All personal ska ha möjlighet att arbeta med TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) och TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Möjlighet att arbeta med materialet Före Bornholmsmodellen skall också ges. Barn som har svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling ska erbjudas andra vägar utöver talet för att kommunikation ska bli möjlig. Dessa barn ska erbjudas TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Språkutvecklingen ska vara en viktig del i kvalitetsarbetet. 5

9. Handlingsplan Utvecklingsarbetet är långsiktigt och genomgår olika faser. Kompetensutveckling med inriktning på språkutveckling för all personal är en viktig del i arbetet. Därför bör tid ges för kontinuerlig kompetensutveckling. Detta bör framgå i kommunens kompetensutvecklingsplan. Vid nyanställning ska personal få information om språkutvecklingsprogrammet. Förskolans personal ska ges tid att diskutera och sätta sig in i språkutvecklingsprogrammet. All personal utbildas i TRAS (Tidig registrering av språkutveckling). Vilket är ett reflektionsverktyg för att utveckla verksamheten. Språkpiloter ska finnas på varje förskola och bör ges tid för sitt uppdrag. Ett nätverk har bildas bestående av språkpiloter från förskolorna. Språkpiloternas uppgifter är att inspirera och motivera till en medveten språkutveckling. Arbetet med språkutvecklingsprogrammet och de olika åtgärderna sker löpande under en längre tidsperiod och måste årligen utvärderas av språkpiloterna. Senast november/december varje år. Detta gäller även förskolornas lokala språkplaner. Möjlighet att få stöd från kommunens special- och talpedagog finns. Detta är andra upplagan av språkutvecklingsprogrammet som revideras regelbundet av språkpiloterna. Reviderad och bearbetad av: Anita Flodmark Maria Szabo Madelene Ljunghaga Jenny Otis Barn- och utbildningsförvaltningen 643 80 Vingåker Besöksadress: Parkvägen 8 Tele: 0151-191 00 6