HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet



Relevanta dokument
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Rutiner vid användande av

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Postpartumblödning och postpartumdepression:

Falls and dizziness in frail older people

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Uppmärksamma den andra föräldern

Forskning om unga som skadar sig genom sex

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Online Sexual Behaviours Among Swedish Youth

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

The national SIMSAM network (I)

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

ADHD från 8-18 års ålder

Stöd för barn och familjen

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

Adolescents selling sex and sex as self injury

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Barn som far illa samverkan och forskning

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Sex och sexuella övergrepp via nätet. Linda Jonsson, Socionom och Lektor vid Barnafrid, Linköpings universitet

Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Söner följer sina drickande fäder i större utsträckning än döttrar sina drickande mödrar

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Symposium Ätstörningar och reproduktion

From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Graviditet VT 2011 AÅ

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Autism Spectrum Disorder

Barn med psykisk ohälsa

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Cannabis och psykos. Google:

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Psykologiskt beroende av opioider

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

CHILD INJURIES AT HOME

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Systematisk språkträning i barnehagen

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

AD/HD i ett äldreperspektiv

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Autism Spectrum Disorder

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Transkript:

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15 Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

Deltagare All gravida kvinnor vid MVC 1983 med beräknad nedkomst vid Universitetssjukhuset i Linköping blev screenade för psykosociala risk faktorer 2

Riskfaktorer 1. Missbruk Definierat av kvinnan, MVC eller Socialtjänsten (inkluderande missbruk hos partner) 2. Psykisk ohälsa Psykiatrisk vård under graviditeten eller inom 5 år Psykiskt funktionshinder (IQ < 70) Klagomål på psykisk ohälsa under graviditeten 3

Riskfaktorer 3. Särskilda social omständigheter Gravid före 18 års ålder Gravid som ensamstående Mödrar med mer än 3 olika fäder till sina barn Mödrar med mer än fem tidigare barn Mödrar med permanent sjukpension Barn tidigare placerade I familjehem Kvinnan eller partnern långtidsarbetslös (> 1 år) Kvinnor med tidigare avtjänat fängelsestraff 4

Results of the screening 81 av 1 575 graviditeter mötte dessa kriterier, och 78 accepterade att deltaga; c:a 5% av årskohorten 78 mödrar utvaldes som referensgrupp (Den närmast följande modern vid samma MVC utan riskkriterier) 5

Under graviditeten Ekonomi Index<ref *** Sociala kontakter *** Arbetslöshet Index>ref *** Kontakt med socialförv. *** Obstetriska variabler Neonatala variabler n.s. n.s. 6

På förlossningsavdelningen Mothers, VAS-skala Variablel Median value Statistical sign Ref/Index Mann-Witney s U-test Ångest 16/50 p<.001 Psykisk balans 20/47 p<.001 Trygghet på avdelningen Kontakt med personal och andra mammor 18/29 p<.001 17/50 p<.001 7

På förlossningavdelningen Mor-bar kontakt, VAS-skala Variabel Median value Ref/Index Statistic sign Mann-Whitney s U-test Tillbringar tid med barnet 15/36 p<.001 Deltager i den dagliga skötseln av barnet 16/17 n.s. Säkerhet att handskas med barnet 20/32 p<.001 Kroppskontakt med barnet 16/42 p<.001 Pratar med barnet 17/42 p<.001 Ögonkontakt med barnet 18/39 p<.001 Tröstar barnet 16/29 p<.001 Visar irritation gentemot barnet 11/19 p<.001 8

På förlossningsavdelningen Amning, VAS-skala Variabel Median value Statistic sign Ref/Index Mann-Whitney s U-test Intresse för amning 17/30 p<.001 Säkerhet i amningen 25/45 p<.001 Erfarenhet av amningen 21/34 p<.001 Mängden bröstmjölk 50/53 n.s. Problem med bröstvårtorna 21/18 n.s. 9

Socialtjänstinterventioner 0-16 år Variabel and period Ekonomiskt stöd 0-8 8-16 0-16 Index grupp N = 76 48 10 51 Referens grupp N = 77 6 2 7 Odds ratio OR CI 95% sign 20.3 7.8-52.7 p< 0001 5.7 1.2-26.9 p=.0284 20.4 8.2-50.8 p< 0001 Barnomsorg 0-8 35 4 15.6 5.2-46.9 p< 0001 Kontakt person/familj 0-8 8-16 0-16 Hemma-hos-terapi 0-8 8-16 0-16 17 5 18 8 3 8 - - - - - - 10

Socialtjänstintervention 0-16 Variabel och period Familjehemsplacering SoL 0-8 8-16 0-16 Familjehemsplacering LVU 0-8 8-16 0-16 Barnmisshandelsutredn. 0-8 8-16 0-16 Sexuellt övergrepps inv 0-8 8-16 0-16 Index group N = 76 14 6 18 14 6 18 16 7 20 Brott 8-16 4-2 4 6 Reference group N = 77-1 1-1 1-1 1 - - - Odds ratio OR CI 95% sign 6.6 0.7-56.3 p=.0840 23.6 3.1-181.9 p=.0024 5.3 0.6-46.9 p=.1300 14.3 1.8-112.6 p=.0118 7.7 0.9-64.3 p=.0590 27.1 3.5-208.3 p=.0015 11

Tidiga frisk- och riskfaktorers betydelse för barns psykosociala hälsa och anpassning vid 12 års ålder. SESBiC-study Carl Göran Svedin Professor 12

Longitudinella faser i SESBiC Födda 1/5 1995 31/12 1996 1723 1452 694 (Hässleholm) 1178?? KK 3 mån 3 år 5,5 år 12 år 19 år 13

3 månader Medicinska data EPD (Cox 1986) LSS (Nordberg, 1994) TCI (Cloninger, 1999) Rökning, alkohol, droger under grav/amning 14

3 års ålder Medicinska data CBCL 2-3 år, (Achenbach, 1992) Livshändelser (Coddington, 1972) KASAM (Antonovsky, 1987) Empatiskalan Långtidsarbetslöshet 15

12 års uppföljningen innebar Till eleverna - frågeformulär - salivprover (DNA) Till föräldrarna Till läraren - frågeformulär - frågeformulär Journal och registerdata 16

Symptoms of depression post partum and 12 years later- Associations to child mental health at 12 years of age. Maternal Child Health J 2013;17:405-14 Sara Agnafors, Gunilla Sydsjö, Linda dekeyser, Carl Göran Svedin 17

Material och metod 1707 mor barn par 52% av dessa har vi fullständig information på Mamma (0) EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale), LSS (Life Stress Score) Mamma om barn (12) CBCL Socio-demografic Risk score (SDR score) 18

Resultat 90 percentilen CBCL OR 95% CI p Internalizing symptoms Post partum depression (EPDS) 1.29 0.42-3.94 0.660 LSS med 4.08 1.79-9.29 0.001 LSS Pych 1.79 0.69-4.62 0.231 LSS Soc 0.47 0.12-1.91 0.290 Mother current depr (HSCL-25) 4.97 2,74-9.01 <0.001 SDR Score 1.54 0.77-3.06 0.221 Gender 1.77 1.04-3.03 0.037 Mother depressed at both occ. 8.13 3.15-21.03 <0.001 19

Resultat 90 percentilen CBCL OR 95% CI p Externalizing symptoms Post partum depression (EPDS) 0.83 0.27-2.52 0.742 LSS med 1.11 0.40-3.07 0.845 LSS Pych 4.57 2.06-10.12 <0.001 LSS Soc 1.28 0.44-3.74 0.653 Mother current depr (HSCL-25) 3.81 2.18-6.67 <0.001 SDR Score 0.95 0.46-1.96 0.889 Gender 0.49 0.30-0.81 0.005 Mother depressed at both occ 7.20 2.96-17.49 <0.001 20

Summering Barns symtom vid 12 år har ett starkt samband med moderns samtida psykiska hälsa men ej till moderns symtom på postpartum depression Medicinsk stress hos modern när barnet var 3 månader hade samband med barnets hälsa vid 12 år (flickor internalisering) medan psykisk stress vid 3 månader hade samband med psykisk ohälsa vid 12 år (pojkar externalisering) Kroniskt depressiva symtom hos modern ökar risken avsevärt 21

EARLY PREDICTORS OF BEHAVIOURAL PROBLEMS IN PRE-SCHOOLERS A LONGITUDINAL STUDY OF CONSTITUTIONAL AND ENVIRONMENTAL FACTORS Sara Agnafors, M.D. 1, Gunilla Sydsjö, Ph.D. 2, Erika Comasco, Ph.D. 3, Marie Bladh, MSc. 2, Lars Oreland, Ph.D. 3, Carl Göran Svedin, Ph.D 1. 1 Division of Child and Adolescent Psychiatry, 2 Division of Obstetrics and Gynaecology, 3 Department of Neuroscience 1,2 Department of Clinical and Experimental Medicine, Faculty of Health Sciences, Linköping University, SE-581 85 Linköping, Sweden, 3 Uppsala University, 751 24 Uppsala, Sweden

AIM To explore the importance of the early environment and constitutional factors for child development and behaviour at preschool age

METHODS Stepwise logistic regression: EPDS, LSS, Birth characteristics, 5-HTTLPR, BDNF, Life events, GxE, GxGxE Controlled for sex, ethnicity, parental employment Internalizing and Externalizing problems

RESULTS EPDS OR 3.27 Ethnicity OR 2.10 Internalizing Life Events OR 2.36 Parent unemp OR 2.40

RESULTS EPDS OR 3.05 Externalizing Life Events OR 5.01

CONCLUSIONS Maternal symptoms of postpartum depression and experience of multiple life events increase the risk of internalizing and externalizing problems at age 3 5-HTTLPR, BDNF polymorphisms and perinatal adversities were not significantly associated with increased risk of internalizing and externalizing problems The results emphasize the importance of environmental influences during the first years of life

EFFECT OF GENE, ENVIRONMENT AND MATERNAL DEPRESSIVE SYMPTOMS ON PRE-ADOLESCENCE BEHAVIOUR PROBLEMS A LONGITUDINAL STUDY Sara Agnafors, Erika Comasco, Marie Bladh, Gunilla Sydsjö, Linda dekeyser, Lars Oreland, Carl Göran Svedin Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health 2013:7(1):10.

AIM To study the gene-by-environment interaction on internalizing and externalizing problems in 12-year-old children

METHODS Stepwise logistic regression: EPDS, LSS, SCL-25, LITE 5-HTTLPR, BDNF, GxE, GxGxE Controlled for sex and ethnicity Internalizing and Externalizing problems

RESULTS SCL-25 OR 5.75 Internalizing 5- HTTLPR OR 4.63 LSS OR 3.29

RESULTS Male Sex OR 1.84 Externalizing SCL-25 OR 5.47

CONCLUSION Concurrent maternal symptoms of depression increase the risk for internalizing and externalizing problems in children, which need to be taken into account in clinical practice We found a main effect of 5-HTTLPR on internalizing symptoms in 12 year old children, a finding that needs to be confirmed in future studies

FORMULÄR: BARNENKÄT Quality of life (EpC, 2004) SDQ (Goodman, 1999) EAS (Buss & Plomin, 1975) LITE (Greenwald,1999) BarnKASAM (Antonowsky, 1991; Olsson, 2002) Self-esteem (Rosenberg, 1965) Ladder of life

FORMULÄR: FÖRÄLDRAENKÄT CBCL (Achenbach, 1991) - barnet Life Events (Coddington, 1992) barnets uppväxt LITE (Greenwald, 1999) - barnet EAS (Buss & Plomin, 1975) barnet Familjeklimat, Hansson Arbete, utbildning, aktuell rökning och alkoholkonsumtion KASAM (Antonowsky, 1991) Self- esteem, (Rosenberg, 1965) HSCL-25 (Nettelbladt et al, 1993)