KVALITETSREDOVISNING 2008/09



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING 2006

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Kvalitet på Sallerups förskolor

Teamplan Ugglums skola F /2012

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Verksamhetsplan

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

KVALITETSREDOVISNING 2007

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhälle, samverkan & övergång

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING 2006

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Barn/elever Personal enligt budget Årsarbetare Förskolan Krubban ht 19 barn Personal inkl 50% elevassistent 4,25

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011


Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsrapport för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Havgårdens förskola

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

KVALITETSREDOVISNING 2005

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Ryrsjöns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan för Östlyckans förskola

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING 2008/09 Agneshög Rektor Carina Ekholm Adress Agneshögs gård Postadress 591 71 Motala Telefon 0141-225420 E-mail carina.ekholm@motala.se Barn/elever 2008-09-15 Personal 2008-09-15 Årsarbetare Agneshögs förskola Barn 126 Enhetschef 1,50 Gustavsviks förskola Barn 72 Assistent 0,75 Agneshögs förskola 22,5 Elevassistent 2,0 Kök 2,25 Vaktmästare 0,45 Övrig 2,0 Gustavsviks förskola 13,0 Kök 1,5 Vaktmästare 0,30 Övrig 0,75 Förutsättningar för verksamheten Enheten består av Agneshögs förskola, som har åtta avdelningar, och Gustavsviks förskola som har fyra avdelningar med barn från ett till fem år. Fr.o.m. höstterminen -08 fick avdelning Spegeln, på Agneshög, läggas vilande eftersom det inte fanns underlag till 8 avdelningar. Det var t.o.m. ett stort antal tomma platser på övriga avdelningar på hela enheten. Agneshög hade alltså endast 7 avd. med verksamhet från augusti -08 till mars -09. Den övertalighet av personal som blev följden av nedläggningen, löstes inom enheten. Under hösten hade de flesta avdelningar ett antal tomma platser vilket ledde till en viss överanställning av personal. Avdelningarna fick samarbeta mera och lösa frånvaro åt varandra, utan vikarie, med anledning av detta. Efter årsskiftet 08/09 hade alla avdelningar fulla barngrupper och samtliga förskolor i kommunen likaså och behovet av en tillfällig avdelning uppstod. Eftersom Spegelns lokaler stod tomma öppnades den tillfälliga avdelningen på förskolan Agneshög. Personal togs dels från enheten, efter en viss omfördelning, samt ur barnskötarpoolen och i mars -09 inskolades de första barnen. Avdelningen stängdes v.27. Enheten ligger på område Väster i Motala. Bebyggelsen i området består av villakvarter, radhus och lägenheter av olika slag. Levnads-, arbets-, inkomst och sociala förhållanden för invånarna i området varierar kraftigt. Cirka 25% av barnen på förskolan kommer från länder utanför Sverige, vilket berikar oss med många språk och kulturer. Området är verkligen mångkulturellt ur ett brett perspektiv. Enheten har två egna kök där maten lagas från grunden och personalen lägger stor vikt vid samarbetet med övrig verksamhet. Årliga återkommande festligheter är firandet av påsk, midsommar och jul. På förskolan Gustavsvik anordnas också Nobelmiddag och Emildagen. Vi ser det som en viktig del i vår verksamhet att bevara traditioner. Vid firandet av alla högtider har köken en naturlig roll. 2 st. pedagogresurser är knutna till enheten, de avlöser ordinarie personal vid planeringsdagarna. Total budget 2008: 22. 742 mkr. Budgetavvikelse: -323 tkr. Total budget 2009: 21.178 mkr. Vid halvårsskiftet hade 56.5% av budgeten förbrukats.

Det stora underskottet beror till stor del på den överanställning som blev följden då vi inte fick fulla barngrupper, detta trots att en avdelning lades ner och personalen arbetade över avdelningsgränserna mer än tidigare. Enheten har haft 12 poolanställda barnskötare som varit anställda på enheten. Till stor del har de vikarierat men en del av tiden har de inte kunnat utnyttjas på vikariat. Vi fick ett barn under hösten som krävde extra resurs på 50% utöver budget. Det fanns 2,50 tjänst i förstärkningsresurs som användes, dels för att stötta upp de avdelningar som hade krävande barngrupper, dels för att sätta in en tredje pedagogresurs. Det upplevs som kvalitetshöjande i verksamheten då hela personalgruppen kan gå ifrån och ha planering samtidigt. Vi har större behörighet på förskollärartjänsterna, än tidigare. 3 fsk vikariat har tillsatts med barnskötare ur bemanningspoolen. Den biträdande rektorstjänsten på 50% togs bort under hösten -08. Arbetet i verksamheten Arbetet med måluppföljning och lokala arbetsplaner har legat nere under föregående år, detta p.g.a. chefsbyten. Hösten -08 startades igång med en Kick off där hela enheten arbetade med målen i läroplanen och varje avdelning satte upp sina egna mål för arbetet det kommande läsåret. Störst vikt lades på Normer och Värden. Senare fortsatte arbetet med diskussioner under Arbetsplatsträffar, där vi enades om våra värdegrundsord, och vårt uppdrag diskuterades. Hela läsåret 08/09 har vi arbetat med att lägga grunden för det som nu är vår gemensamma värdegrund och enhetens mål och visioner. Året har varit ett år där kartläggning av enhetens olika behov har varit det viktigaste. En utvecklingsgrupp, bestående av 3 förskollärare och rektor, tillskapades. Gruppens uppdrag har varit att vara referensgrupp till rektor och tillsammans med rektor arbeta med utvecklingsfrågor på enheten, gruppen har träffats vid 6 tillfällen. Dessutom har Utvecklingsgruppen deltagit i nätverksträffar med övriga arbetslagsledare på skolorna i området, samt en utbildning för arbetslagsledare i 3 dagar. Gruppen har under 08/09 arbetat med innehållet i arbetsplatsträffarna, som bl.a. varit följande: -Gruppdiskussioner utifrån givna frågeställningar under olika rubriker där personalen fått välja områden i förväg. -Arbetsglädje. Filmen Fish m. diskussionsfrågor. -Utbyte av idéer och aktiviteter mellan avdelningarna -FAS-verktyget -Utvärdering Under hösten brottades vi med problemet att vi inte fyllde våra barngrupper. Detta beror bl.a. på att vi har konkurrens från 2 externa förskolor i området, detta är nytt för enheten. Med anledning av detta bildades 2 marknadsföringsgrupper, en på varje förskola. I grupperna finns representanter från varje avd. samt kök. Syftet med grupperna var att fundera på hur vi ska marknadsföra oss bättre utåt mot allmänhet i området. Vi behöver bli bättre på att visa upp vad förskolan är bra på och vad vi står för. Detta ledde till att gårdarna utvecklades och även innemiljön fick ett lyft. Samarbete med förskoleråden tillskapades och utställningar gjordes. Under våren hade vi fullt på båda förskolorna men beslutade att behålla grupperna för att fortsätta arbeta med att synliggöra förskolepedagogiken och det vi är bra på. Under våren ägnades mycket tid till nedläggningen av 2 avdelningar. Planeringsdagar, föräldramöten och inte minst praktiskt arbete. Detta tog mycket energi från arbetet med barnen. Fortbildning: Pedagogresurserna och en avdelnings personal har deltagit i kvällsföreläsningar om att leva med Asberger/ADHD Elevassistenterna har deltagit i en utbildningsdag tillsammans med elevassistenter på Råssnässkolan. Kökspersonalen har varit på mässa. Arbetat med målarbete i arbetslagen. Personal har fått utbildning i ett dataprogram. Dataansvariga har fått fortbildning ang. hemsidan. All personal som arbetar i barngrupp har deltagit i Barnet i focus, kommunövergripande nätverksarbete.

Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen utvärderades och reviderades av all personal på enheten under en Arbetsplatsträff i april. Ett förväntansdokument mellan förskola och föräldrar var planerat att utarbetas under 2007. Det är ännu inte gjort, ska göras under 09/10. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nationellt mål: Normer och värden Förskolans prioriterade mål: Alla ska känna sig trygga hos oss Alla ska känna sig respekterade för den man är Alla ska ha möjlighet att utvecklas i en kreativ miljö Alla ska känna glädje hos oss på förskolan Värdegrundsarbete och förhållningssätt har varit ett prioriterat arbete på samtliga avdelningar på enheten under detta läsår. Vi delar upp barnen i mindre grupper, under dagen, för att alla barn ska bli synliga och få mer tid med en vuxen. Vi använder dramaövningar, lekar och rollspel där värderingar övas. Vid utvärderingen i slutet av terminen används ett särskilt utvärderingsinstrument med indikationer för hur barngruppen fungerar socialt. Vi arbetar med olika teman, sagor och musik i ämnet. Medvetandegöra alla vuxna om hur vi, som förebilder, agerar. Nationellt mål: Utveckling och lärande Förskolans prioriterade mål: Allt lärande sker genom lek i förskolan Vi ger tid till lek både inom- och utomhus. Vi erbjuder pedagogiskt material som stimulerar lek. Vi stimulerar barnens eget skapande och rollekar. Personalen tar tillvara varje tillfälle till lärande. Vi ska ha en miljö som stimulerar till lärande genom lek. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation. Individuella utvecklingsplaner upprättas tillsammans med föräldrarna och är grunden för verksamheten. Lärandet utgår från de individuella utvecklingsplanerna. Språk och matematik arbetas med i smågrupper 1-5 ggr/vecka. Vi arbetar med dialog, rim, ramsor, sagopåsar, böcker/sagor, läslappar, sånger, bilder, rörelselekar m.m. Vi arbetar med naturen som en inlärningsmiljö. Natur, kultur, samhälle arbetar vi med genom att ofta gå ut i naturen. Vi går ut i närsamhället när tillfälle ges. Vi har en mångkulturell förskola där vi försöker delge varandras kulturella likheter/olikheter. Varje individ ska känna stolthet över sitt ursprung. Vi för kulturarvet vidare genom traditionellt firande av högtider. Temaarbete i pedagogisk miljö arbetar vi med genom att barns intresse och behov styr hur den pedagogiska miljön utformas. Inomhusmiljön består av olika material som främjar barns utveckling. Temaarbeten pågår under en längre tid som en röd tråd genom verksamheten. Barn med behov av särskilt stöd är integrerade i verksamheten. Ibland har de assistenthjälp till sitt förfogande. De individuella utvecklingsplanerna styr verksamheten även för dessa barn. Kontakter knyts med psykologer, barnhabiliteringen, BUP m.fl. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med Resursteamet, föräldrar och personal.

Vi lägger stor vikt vid bemötande och att ha ett positivt förhållningssätt. Vi delar in barnen i olika grupper, efter intresse, ålder eller aktivitet. Vi observerar leken för att se vad som behövs för att lekmiljön ska fungera. Vi har byggt upp olika lär- och lekmiljöer. Särskilda leklådor introduceras, som stimulerar rolleken. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation kontinuerligt under året. Vi är lyhörda för barnens intressen både enskilt och i grupp. Vi gör utställningar. Vi har ett utklädningsrum. Vi ger barnen utmaningar. Vi använder oss av experiment. Bildningsnämndens resultatmål med måldatum 2009 o Alla barn har varje dag minst 15 minuters rörelse/avslappning (förskola/familjedaghem) Vi uppfyller målet och Vi har utevistelse på en bra gård med möjlighet till aktiva lekar. Vi har gymnastik med 4-5 åringarna en gång i veckan. Vi har läsvila varje dag. Pedagogresurserna prioriterar utevistelse när de kommer till avdelningen. Vi har arbetat med hälsofrågor, nyttig mat osv. Avslappningsövningar och massage med barnen. Nationellt mål: Barns inflytande Förskolans prioriterade mål: Målen är uppnådda när: Alla barn upplever att de har möjlighet att påverka innehållet i lärandet. Alla barn upplever att de har möjlighet att påverka val av arbetsformer. Alla barn upplever att de vuxna lyssnar. Att alla barn trivs i förskolan. Barnen kommer med idéer i t ex temaarbeten och kan på så sätt påverka innehållet i lärandet. Barnen deltar i planeringen av aktivitetsgrupperna efter sin utvecklingsnivå och det skrivs ner för att användas i planering och utvärdering. Genom fri lek har de möjlighet att påverka valet av arbetsform och de bestämmer vad de vill göra. Vi utvecklar miljöerna och lekutrymmena tillsammans med barnen så det blir mer stimulerande. Inne ändrar vi lek- och lärande miljöerna efter barnens intressen. I olika projekt har vi demokratisk röstning genom handuppräckning eller välja det man vill vara delaktig i helt oberoende av kompisar. Verksamheten styrs av barnens behov. Vi arbetar med personalens positiva förhållningssätt till barnen och barnens idéer Vi vuxna fungerar som goda förebilder som ger barnen delaktighet och inflytande. Genom pedagogiskdokumentation ser vi vad barnet velat göra. Vi utvärderar varje dag, intervjuar de största barnen och genomför barnenkät för femåringarna. Vi ger barnen tid att i olika situationer pröva själva. Det finns material tillgängligt att använda för att utvecklas. Barnen får ha inflytande på aktiviteter i den fria leken, t.ex. dator, bygglek, pussel. Vi lyssnar på varandra, försöker få barnen att prata en i taget. Personalen tar tillvara barnens intresse när de frågar och utvecklar den lek de är inbegripna i. Personalen är lyhörd för barnens önskningar och gör barnen medvetna om vems önskningen är när den genomförs. Aktivitetstavlan använder vi då barnen själva påverkar val av arbetsformer.

Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja % 2008 2007 2006 2005 2004 Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? 94 87 82 88 92 Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? 58 72 76 68 79 Analys Vi har fått något bättre resultat från föregående år vad gäller : de vuxna lyssnar på dig, vilket naturligtvis är bra, men vi har fått sämre resultat på om de får vara med att bestämma. En förklaring till att barnen upplever att de vuxna inte lyssnar på dem, eller får vara med att bestämma, i så hög grad kan vara att vi faktiskt i realiteten är mer bestämmande än vad man är i hemmiljön, vilket då naturligtvis påverkar resultatet. En annan orsak är att vi har många barn med särskilda behov och behöver därför ha tydligare gränser. Gränsdragningar är något som vi kontinuerligt arbetar med, både vad gäller barn och föräldrar. Vi har blivit mer tydliga på vad de vuxna skall bestämma om samt vad barnen kan vara med och bestämma. Detta ser vi dock inte som något negativt, men det kan naturligtvis påverka resultatet. Nationellt mål: Förskola och hem Förskolans prioriterade mål Att ha förskoleråd som är aktiva och känner att de har inflytande, med representanter från alla avdelningar. Att föräldrarna är delaktiga vid upprättandet av individuella utvecklingsplanerna. Att alla föräldrar känner sig trygga med förskolans personal och verksamhet. Vi har två förskolerådsmöten per termin där föräldrarna kan vara med och påverka förskolan utifrån ett mera övergripande sätt. Vi har föräldramöte för alla föräldrar varje höst och någon gemensam aktivitet för barn, föräldrar och personal både höst och vår. Föräldrar och personal har utvecklingssamtal varje höst och vår, då den individuella utvecklingsplanen använd som grund. Planen ska ses av föräldrar innan mötet. Man upprättar tillsammans en utvecklingsplan. Det verkliga samarbetet mellan förskola och hem utförs dock i den vardagliga kontakten mellan föräldrar och personal då föräldrarna har möjlighet att påverka det dagliga arbetet. Vi bjuder in föräldrar till verksamheten, genom utställningar, olika föreställningar, öppet hus m.m. Instämmer helt eller delvis % Resultat föräldraenkät 2009 2008 2007 2006 2005 Hur tycker du att samverkan mellan hem och förskola/skola fungerar idag? Femåring 85 96 100 100 100 Analys Svarsfrekvensen har varit mycket låg bland föräldrarna. Endast ett fåtal svarade och på vissa avdelningar ingen alls. Vi behöver fundera över vad detta betyder. Informationsblad från rektor kommer ut ca. 3 gånger/termin. Avdelningarna har sina planeringar uppsatta. Personalen är mycket medvetna om vikten av att ha en god samverkan mellan hemmet och förskolan för att främja barnets lärande och utveckling. Vi behöver arbeta med förhållningssätt och bemötande gentemot föräldrarna. Vi upplever en nedgång i intresset bland föräldrar även när det gäller föräldramöten. Vi behöver tänka över hur vi ska få igång föräldrasamverkan/medverkan igen. Nationellt mål: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans prioriterade mål Det finns en väl fungerande handlingsplan över hur övergången från förskolan till förskoleklassen/fritidshemmet ska gå till. Förskolans 5-åringar besöker skolan/fritidshemmen redan under höstterminen året innan de börjar förskoleklass. Sedan följer en rad aktiviteter under året, tillsammans med förskollärarna och fritidspedagogerna på Råssnässkolan.

Förskolans utvecklingsgrupp har arbetat tillsammans med övriga arbetslagsledare från områdets skolor i ett nätverksarbete runt samverkan och röd tråd i undervisningen från 1-åringen till 16- åringen. Vi har en särskild grupp för alla förskolans 5-åringar där man arbetar med förberedelser inför förskoleklassen. De har haft gymnastik i Råssnässkolans idrottshall, bl.a. Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämndens resultatmål med måldatum 2009 o En tätare kontakt ska tillskapas mellan barnavårdscentral och förskola. Tidig upptäckt, tidig insats. o Alla barn från 4 års ålder får del av minst ett professionellt kulturutbud per år. Vi har inte nått upp till det första målet i den utsträckning vi skulle ha önskat. Samarbetet med BVC fungerar bra men det finns inga rutiner för hur det ska gå till. BVC-sköterskorna har deltagit på möten på förskolan där föräldrar så har önskat. Vi har tät kontakt med Resursteamet i området. Det andra målet har vi nått. Vi har haft 2 arrangemang genom Kulgris bokade under året. Östgötamusiken med Den gyllene påsen och Aylas Resväska. Förskolans prioriterade mål Att ha Kulgrisombud på båda förskolorna. Gustavsviks förskola samarbetar med äldreboendet Åkervallan vid olika högtider såsom Lucia, påsk och Midsommar. Vi har arbetat fram ett samarbete med Resursteamet i området. Vi har 2 inplanerade träffar under varje termin där delar av teamet besöker förskolan och arbetar rådgivande och med handledning till arbetslagen och rektor. Avd. Slingan på Agneshög har deltagit i Kärleksveckan med utställningar. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Detta skulle vi arbetat med under 2008: Träna oss i att använda den nya blanketten i IUP, individuella utvecklingsplaner, med läroplanen som grund. Använder oss av den nya IUP blanketten och arbetar med utvecklingssamtal efter den nya metoden men personalen behöver fortsätta att utveckla arbetet. Arbeta med Barnet i fokus. All personal har deltagit i Barnet i focus - grupper under läsåret. Vi kommer arbeta med att bryta ner, Bildningsnämndens inriktnings- och resultatmål, och fortsätta att arbeta med kvalitetsarbetet på varje avdelning. Detta arbete stannade av vid chefsbyte, vi har arbetat med värdegrundsarbete men behöver fortsätta arbetet med Bildningsnämndens mål. Vi ska också diskutera och analysera de filmer som gjordes på våra förskolor av Teachers TV. Har inte gjorts. Vi ska utveckla förskoleråden för att skapa ett större engagemang hos föräldrarna. Har gjorts till viss del men kan bli bättre. Arbeta fram Förväntansdokument mellan förskolan och föräldrarna. Har inte gjorts. Åtgärder för förbättring Att fortsätta med under 2009-2010: Fortsätta utveckla arbetet med Individuella utvecklingsplaner. Bryta ner mål, Bildningsnämndens men även arbeta med Läroplansmålen. Utveckla förskoleråden men även övrig föräldrasam/medverkan. Arbeta fram Förväntansdokument. På sista arbetsplatsträffen, i juni, gjorde all personal en utvärdering av alla arbetsplatsträffar vi haft under förra läsåret. Vi har tidigare gjort dart-tavlan på hela enheten och utvärderat den i samverkansgruppen.

Dessa utvärderingar, tillsammans med utvärdering av chefsenkäten och arbetet enheten gjort med FASverktyget (Uppdraget, Samtalet och Vad vill vi göra) har visat i stort sett samma resultat. Utifrån allt detta har enheten följande prioriterade områden: Vårt förhållningssätt mot varandra och mot barnen Arbetsglädjen - Positivt tänkande Nytändning Samarbete / Laganda / Samarbete i arbetslaget Värdegrundsfrågor Under följande läsår ska enheten också arbeta med: Varje avdelning ska utveckla sina profiler eller inriktningar. Hela enhet ska arbeta med Klimatfrågor. Våra Klimatombud ska leda arbetet. Utveckla lärmiljöer, både ute och inne. Utse ansvariga på varje avdelning i Mattematik, Språk och Pedagogisk dokumentation. Utvecklingsplan: Initiering Agneshögsenheten Mångfald och Kreativitet Implementering Intitutionalisering Spridning Nationella mål Normer och värden Utvecklingsområden 08/09 09/10 10/11 11/12 Klimat/Hållbar utveckling K Förhållningssätt, värdegrund Ansvar och inflytande Utveckling och lärande Avdelningarnas profilering Lärmiljöer Barnet i Fokus LSR B För-/skolan och omvärlden Entreprenörskap K