Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur
Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor risk för komplikationer på grund av multisjukdom och många läkemedel Upp till 79 % av patienterna drabbas av urinretention före operation (Skelly 1992) och 56 % efter operation (Smith 1996)
Definition urinretention Oförmåga att tömma/ ofullständig tömning av urinblåsan Residualurin på 400 ml (Mulroy 2002)
Riskfaktorer Operation Spinal bedövning Hög ålder Läkemedel (antikolinerga o smärtlindrande) Akut konfusion Stor mängd infusionsbehandling Tidigare urinvägsproblem Diabetes mer än 15 år Förstoppning
Symptom Smärta Obehag Inkontinens Ibland inga symptom alls
Komplikationer Övertänjning av blåsan som kan leda till: Insuffient blåsmuskel Njurbäckensvullnad Njurinfektion Inkontinens Komplikationer ger ökad vårdtid och ökad risk för dödlighet
Målet med vården är att patienten ska kunna lämna sjukhuset med samma förmåga att tömma urinblåsan som före operation
Vårdprogram Bladder-scan KAD alternativt intermittent katetrisering. KAD i högst 24 timmar. Därefter intermittent katetrisering så länge behov föreligger.
Komplikationer till KAD Bakteriuri med eller utan symptom Strikturer Blödningar Falska passager Obehag, smärta Svårt att sitta för kvinnor
Bakteriuri vid höftfraktur 25 % har bakteriuri vid ankomst eller förvärvar?? Bakteriuri/UVI är en vanlig komplikation vid behandling med urinkateter Ökar vårdtiden med 1-5 dagar Högre dödlighet
En studie - syfte och frågeställningar Att beskriva arbetet med att förebygga komplikationer av urinretention i samband med vård av patient med höftfraktur Hur många drabbas? Karaktäristika? Vidtagna åtgärder? Följsamheten av vårdprogram?
Metod En prospektiv, deskriptiv och kvantitativ studie U-odling vid ankomst och 7-10 dagar efter operation. MMSE (mini mental state examination) 3-5 dagar efter operation Övrig data - patientjournal. SPSS - T-test, CHI-2 och Fishers exakta test
Karaktäristika (n=48) 36 kvinnor och 12 män Medelålder 83 år ±7 R 69-98 9 patienter hade diabetes 11 hade demenssjukdom 27 hade nedsatt kognitiv förmåga 18,5 timmars väntetid på operation 46 (96 %) erhöll spinal bedövning 17 dagar medelvårdtid
Urinretention 18 patienter (38 %) Medelmängd residualurin 676 ml R 430-1300 Grupp 1 (n=8) endast före, under eller max 6 timmar efter operation Grupp 2 (n=10) efter avslutad behandling med KAD
Behandling vid urinretention Grupp 1 (n=8) 5 patienter blev kontrollerade med bladder-scan inom en timma på akutmottagningen 5 patienter behandlades med intermittent katetrisering vid ett tillfälle Grupp 2 (n=10) Ingen patient blev kontrollerade med bladder-scan inom en timma på akutmottagningen 10 patienter behandlades med intermittent katetrisering vid urinretention efter avslutad behandling med KAD 4 patienter behandlades därefter med KAD nr 2
KAD behandlingstid vid urinretention I medeltal 84 timmar År 2004 i medeltal 192 timmar en kvalitetsgranskning
Resultat Grupp 1 - återfick förmågan att tömma urinblåsan självständigt fortare och hade kortare vårdtid än grupp 2 Fyra patienter hade KAD vid hemgång Av vilken anledning???? År 2004 blev 9 patienter av 48 utskrivna med KAD
Bladder-scan n=48 Det var ingen patient som blev kontrollerad med bladder-scan enligt vårdprogram i hela vårdkedjan På akutmottagningen inom en timma ja 12 (25 %) patienter nej 36 (75 %) patienter
KAD/intermittent katetrisering n=48 40 patienter behandlades med KAD i samband med operation. 28 på ej dokumenterad indikation Det var fler med nedsatt kognitiv förmåga som behandlades med KAD 5 behandlades med intermittent katetrisering Behandlingstid för KAD var i medeltid 64 timmar 5 patienter drog ut KAD själv alla hade nedsatt kognitiv förmåga
Bakteriuri n=48 13 (43%) hade bakteriuri vid ankomst (30 urinodlingar tagna av 48 möjliga) 13 (37 %) hade bakteriuri 7-10 dagar efter operation (35 urinodlingar tagna av 48 möjliga) Vanligare med bakteriuri vid KAD jämfört med intermittent katetrisering p= och vid behandlingstid > 24 timmar jämfört med < 24 timmar Analys av bortfall av urinodlingar visade att urinodling vid ankomst togs mer sällan på patienter med demenssjukdom p=0,009
Slutsats Särskild uppmärksamhet till patienter med nedsatt kognitiv förmåga Viktigt med kontroller med bladder-scan sjuksköterskan ansvarar Intermittent katetrisering är att föredra och KAD utan klar indikation bör ej förekomma. KAD vid utskrivning bör vara undantag läkaransvar?? Forskning
Bladder-scan På vårdavdelning före operation 2 av 3 Efter operation/ efter dragning av kvarvarande kateter
Indikation KAD/intermittent katerisering I 17 (38%) journaler fanns indikation dokumenterad (9 UR, 3 annan indikation) Annan indikation: uvi-lukt, småskvätter hela tiden, förväntad blödning. I 28 (62%) journaler fanns ingen indikation dokumenterad kvarvarande kateter
KAD/ intermittent katetrisering N=48 40 (83%) patienter med höftfraktur behandlades med KAD Fler patienter med MMS <24 jämfört med patienter med MMS >24 3-5 dagar efter operation behandlades med kvarvarande kateter p= 0,009 5 patienter behandlades med intermittent kateter 3 patienter fick inte/ behövde inte drabbas av urinretention behandling
Urval Inklusionskriterier Patienter med höftfraktur Över 65 år Svensktalande Vårdade på geriatrisk avdelning x eller Y på ett länssjukhus Exklusionskriterier Behandling med kvarvarande kateter vid ankomst Behov av vård på annan avdelning Diarre