Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Relevanta dokument
Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Cykling och gående vid större vägar

Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik

Cykling och gående vid större vägar

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Cykling och gående vid större vägar

DigiTrust i ett nötskal

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Hur lika är bilisters och cyklisters preferenser?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden?

En Walkshop i Lindängen

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den augusti 2011

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Bilisters beteende vid övergångsställe

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Varför ett fotgängarprogram?

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

trafikplanering 2013 Fokus: oskyddade trafikanter Strategier och exempel: 6 spännande praktikfall!

Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun

Kan gångpassagen ersätta övergångsstället? Projekt finansierat av SKL. Åse Svensson, LTH Hossein Ashouri, Malmö stad

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Delaktighet i forskning

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Regionala systemanalyser

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Cykelkommunen Lund

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Parkeringsstrategier och stimulansåtgärder för energieffektiva urbana transporter

DEN GODA GRÖNA STADEN

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Hållbar planering varför det?

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

ö AB fic or Traf Trivect

Regional cykelplan för Uppsala län

PROJEKTPLAN. Gångstrategi för Nacka Emma Hirsch och Emilie Lindberg NTN 2015/

Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Plan för rätt fart i Piteå

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Trivector NU GÖR MOBILEN RESVANEUNDERSÖKNINGEN!

Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och persontransporter vid ökad e-handel

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

BRT FÖR SVERIGE NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK

År 2020 Fler rör sig i staden

ITS Arlanda Catherine Kotake

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Fil dr Lisbeth Lindahl BoBra på äldre dar möjligheter i kvarboendet. Fil dr Tove Harnett Äldreboende och hemlikhetens paradoxer.

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Gång och cykel. (I huvudsak cykel)

Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden. effekter för energianvändning och ljusupplevelse samt upplevd trygghet och tillgänglighet

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

ATT STYRA MOT ÖKAD KOLLEKTIV- TRAFIKANDEL. Joanna Dickinson Naturvårdsverket

Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010

VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen

Autonoma Fordon Hur påverkar Självkörande Fordon Trafik- och Stadplaneringen? Trafik- och Gatudagarna 2014 Anders Eugensson Volvo Personvagnar

Planering i tidiga skeden

Transkript:

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform och arbetar i forskningsprojektet Urban Walking. Övergripande forskningsfråga: Hur kan gående beforskas och planeras som ett transportmedel? Arbetar framför allt i forskningsprojektet Urban Walking med LTHforskare från miljöpsykologi (Maria Johansson), arkitektur (Catharina Sternudd, Mattias Kärrholm) och trafikplanering (Åse Svensson) Är styrelseledamot i FOT Fotgängarnas förening

Varför bry sig om gående? LIV DYGN RESA

Gående som ett transportsätt Hur beskrivs fotgängare? Hur har man sett på gående? Trygghet Säkerhet Tillgänglighet Attraktivitet Hur kan man beskriva fotgängare? Framkomlighet Tillgänglighet Transportmedel Samhällsekonomisk lönsamhet Automobilists who have succeeded to park their car Alla går väl? Oskyddade trafikanter Hur kan man se på gående? Som ett transportmedel (både A A och A B) En förutsättning för ett fungerande intermodalt transportsystem Flöde, hastighet, fördröjning, målpunkt osv.

2014 Ett antal kommuner arbetar med fotgängarprogram/-planer Trafikverket har låtit genomföra ett par stora forskningsprojekt om fotgängare VTI har börjat ett projekt om samhällsekonomiska tidsvärden för fotgängare Flera egna sessioner på Transportforum (?) Konsulter börjar erbjuda tjänster och kurser med ett uttalat fotgängarfokus inte bara gång och cykel

Om projektet Urban Walking Fördjupa kunskapen kring stadsmiljöns betydelse för gående som transportform genom att identifiera stadsstrukturer, strukturer i transportsystemet samt urbana designkvaliteter som stödjer respektive hindrar gående. Studier av transportgående i tre bostadsområden i Malmö Större brevenkätstudie; fältstudie med boende; litteraturstudier om gående som transportform

Forskargruppen Maria Johansson Miljöpsykologi Projektledare Catharina Sternudd Mattias Kärrholm Åse Svensson David Lindelöw Arkitektur Arkitektur Trafik & väg Trafik & väg Referensgrupp Professor Bengt Holmberg, Trafik & väg, LTH Professor Agneta Ståhl, Trafik & väg, LTH Docent Thorbjörn Laike, Miljöpsykologi, LTH Enhetschef Inger Blomqvist, Gatukontoret, Malmö stad Trafikplanerare Elin Engqvist, Gatukontoret, Malmö stad Finansiärer Samordnad stadsutveckling: Trafikverket, Formas & Naturvårdsverket

Mina utgångspunkter om gående Ett transportmedel vars resor har destinationer Ett långsamt färdmedel med en given maxhastighet Det sammankopplande färdmedlet i reskedjor och i vardagen Avståndsberoende Aktiviteter vi måste göra under dagen gör lätt gåendet till ett orimligt färdmedelsval Väldigt beroende av kvalitén hos den bebyggda miljön (?) Och, så klart: kostnader, väder, hälsa, säkerhet, trygghet, etc.

Urban Walkings tre områden Centrum Rönneholm Triangeln Dammfri Lorensborg

Lorensborg Dammfri Rönneholm

Enkätstudien i Urban Walking Syfte Få information om gångresor som sällan fångas i sedvanliga resvaneundersökningar. Undersöka gåendets relation till upplevelsen av den bebyggda miljön och ett antal andra faktorer. Kartlägga respondenternas vägval Metod 3350 enkäter till områdena Rönneholm, Dammfri och Lorensborg under hösten 2011; urval: 50 % kvinnor, ålder 18-85 år Svarsfrekvens på 30 procent (N = 1001) ok med tanke på enkätens längd; god representativitet Fokus på respondentens tre vanligaste gångresor; även ett antal frågor om resvanor och den lokala boendemiljön

Artikel 2: Gående som en del av vardagen B?

En behovshierarki för gående? Urban design Pleasurability Comfort Safety Every-day life Accessibility Feasibility (Alfonzo, 2005)

Ett försök att fånga olika gångresor S S H P

Beroende variabel: hur ofta går du?

Hierarkin för Urban Walking? Every-day life Urban design Pleasurability Traffic Accessibility Feasibility: Time-space Feasibility: Every-day life Signifikant relaterade till hur ofta resan sker

Artikel 2: Slutsatser och implikationer? Fotgängare i vår studie verkar värdera olika faktorer ungefär enligt de mönster vi förutsatte Faktorerna för genomförbarhet är korrelerade med hur ofta gångresan sker Genomförbarheten (feasibility) för gångresor påverkas av hur destinationer och aktiviteter är fördelade i staden/regionen Den urbana och regionala planeringen måste stödja den lokala planeringen och utformning