BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

BEFOLKNINGSPROGNOS 217-226 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se

Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 217-226. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 216. Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet. I slutet av april publiceras prognosen för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel: 8-579 218 4, e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna 217-3-7 2

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Befolkningsutveckling 197-216... 5 3 Uppföljning av förra årets prognos... 7 4 Prognos... 8 4.1 Folkökning... 8 4.2 Folkmängd... 9 4.3 Åldersförändringar... 9 5 Antaganden... 12 5.1 Antaganden om barnafödandet... 12 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling... 13 5.3 Födda och döda... 14 5.4 Antaganden om flyttningar... 15 5.4.1 Utflyttning... 15 5.4.2 Inflyttning... 16 5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning... 18 6 Osäkerhet i prognoser... 19 6.1 Slumpfel:... 19 6.2 Fel i antaganden:... 19 6.3 Fel på grund av planavvikelser:... 19 6.4 Modellfel:... 2 7 Tabellbilaga... 21 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser... 21 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser... 21 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser... 22 7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år... 22 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 216 och prognos 217-226... 23 7.1.6 Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun... 23 3

1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden 217-226 och utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet. Befolkningen är uppdelad i kön och ålder i ettårsklasser. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen i olika åldrar flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens observerade utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 216 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 772 personer, vilket motsvarar 1,1 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket, som ökade med 1,5 procent. Sista december 216 hade kommunen 71 23 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 728 barn och 457 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 271 personer. Antalet personer som flyttade in var 6 192 och antalet som flyttade ut var 5 692 och flyttnettot var därmed 5 personer. Det var flyttningar mot utlandet som låg bakom det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot utlandet var 583 år 216 medan flyttningsnettot mot övriga kommuner i riket var -83. Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden, år 22 och år 222, när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var 71 23 personer vid årets slut år 216. Under 22 beräknas folkmängden överstiga 76 personer och två år senare, år 222, överstiga 8. Vid utgången av år 226 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till över 85 personer. Fram till år 226 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 52 fler år 221 jämfört med år 216 och cirka 1 26 fler år 226. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 226 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med nästan 1 1 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 5 personer. 4

2 Befolkningsutveckling 197-216 Under år 216 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 772 personer, vilket motsvarar 1,1 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,5 procent. Sista december 216 hade kommunen 71 23 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 728 barn och 457 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 271 personer. Antalet personer som flyttade in var 6 192 och antalet som flyttade ut var 5 692 och flyttnettot var därmed 5 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden 197-216 Folkökning Folkmängd 1 6 1 4 Folkökning Folkmängd 8 7 1 2 6 1 5 8 4 6 3 4 2 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren 197-216. Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2-talet men barnafödandet var även högt i början av 199-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 5

Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden 197-216 Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Födda Döda 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste dryga 1 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen, 216 var dock utflyttningen större än inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 197-talet. 216 var inrikes flyttningsunderskottet -83 personer och invandraröverskottet 583 personer. Invandringen bidrog således mer till folkökningen år 216, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden 197-216 Antal 6 5 4 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 6

3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 216 överskattade folkökningen år 216 med 158 personer. Ungefär hälften av prognosfelet låg i födelseöverskottet och hälften i flyttningsnettot. Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern år och i åldern 45 till 64 år. Den senare åldersgruppen spänner över fler åldrar och omfattar fler personer. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för -åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år 216. Sjunkande fruktsamhetstal år 216 var unikt för Sollentuna jämfört med länet som helhet och riket som upplevde ökade födelsetal. Tabell 1 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder 216 216 skillnad skillnad 822 748 74 9.9% 1-5 4 563 4 55 13.3% 6-12 7 667 7 72-35 -.5% 13-15 2 938 2 94-2 -.1% 16-18 2 581 2 612-31 -1.2% 19 818 82-2 -.2% 2-29 8 132 8 15-18 -.2% 3-44 14 34 14 276 28.2% 45-64 18 148 18 18 4.2% 65-69 3 147 3 117 3 1.% 7-74 3 22 3 198 22.7% 75-79 2 83 2 56 27 1.3% 8-84 1 359 1 361-2 -.1% 85-89 821 815 6.8% 9-w 577 57 7 1.2% 1-5 6-12 13-15 16-18 19 2-29 3-44 45-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-w Summa 71 181 71 23 158.2% -5 5 1 7

4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt 5.4.2. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Bostadsbyggandet bidrar även till en ökad andel av befolkningen i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren 197-216 och prognos för åren 217-226 Antal 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 8

4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var 71 23 personer vid årets slut år 216. Under 22 beräknas folkmängden överstiga 76 personer och två år senare, år 222, överstiga 8. Vid utgången av år 226 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 85 personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren 197-216 och prognos för åren 217-226 Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 216 i jämförelse med prognosen för slutet av 221. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 4 år. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 4 år. Att antalet personer i åldern 25 till 4 beräknas öka kraftigt medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror alltså främst på den inflyttningen som bostadsbyggandet genererar. Antalet personer i 2 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboom-barnen från slutet av 198-talet och början av 199-talet blir äldre. Även personer kring 7 års ålder minskar i takt med att 4-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 4-talet medför att antalet personer i Sollentuna som är 75 år eller äldre ökar markant fram till år 221. 9

Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 216 och prognos för 221 Antal 1 4 1 2 1 8 6 4 2 SCB 216 Prognos 221 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år 221, diagram 8. Åldersgrupperna 6-1 år, 22-24 år, 42-46 år 66-73 år väntas dock minska något. I de två äldre åldersgrupperna av dessa är det 4-talisterna som åldras och får genomslag när de åldras. Samma genomslag får 4-talisterna fram till år 226 men då är det endast åldersgruppen 7 till 74 år som minskar. Fram till år 226 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 52 fler år 221 jämfört med år 216 och cirka 1 26 fler år 226. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 226 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med strax över 1 1 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med över 5 personer. 1

Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd 216-12-31 Antal 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5-5 -1 221 226 1-5 6-12 13-15 16-18 19 2-29 3-44 45-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-w Ålder Tabell 2 Utfall 216, prognos för 221 och 226 samt förändring jämfört med folkmängd 216 Utfall Prognos Förändring jmf 216 216 221 226 221 226 748 96 1 28 212 28 1-5 4 55 5 76 5 811 526 1 261 6-12 7 72 7 564 8 14-138 42 13-15 2 94 3 434 3 366 494 426 16-18 2 612 3 287 3 612 675 1 19 82 1 49 1 175 229 355 2-29 8 15 8 957 9 717 87 1 567 3-44 14 276 16 6 18 233 1 73 3 957 45-64 18 18 19 957 21 26 1 849 3 98 65-69 3 117 3 52 3 474-65 357 7-74 3 198 2 874 2 822-324 -376 75-79 2 56 2 888 2 645 832 589 8-84 1 361 1 736 2 477 375 1 116 85-89 815 955 1 246 14 431 9-w 57 575 66 5 9 Totalt 71 23 78 37 85 576 7 347 14 553 11

5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 216 var den summerade fruktsamheten 1,74 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var strax under nivån för hela riket som låg på 1,85 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 199-talet och början av 2-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närma sig riksgenomsnittet. 212 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. 214 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. De följande två åren 215 och 216 låg fruktsamheten under rikets nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt lägre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) 197-216 och antaganden för åren 217-226 TFR 2.5 2. 1.5 1..5 TFR sollentuna TFR Riket. 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 216-26, Statistiska meddelanden BE 18 SM 161. 12

5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren 212-216. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 216. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 1. Diagram 1 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling Kvinnor Män Antal döda per 1 Ålder Antal döda per 1 Ålder 1 1 1 år 1 år 95 år 95 år 1 9 år 1 9 år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år 1 1.1.1.1 196 198 2 22 24 26.1 196 198 2 22 24 26 Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 216-26. 13

5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren 197-216 och prognos för åren 217-226 Antal 1 2 1 Födda Döda 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 14

5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram. 5.4.1 Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning 212-216 Per 1 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder 15

5.4.2 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? 3 Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna justerats ner i samråd med stadsbyggnadsavdelningen för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. I tabellen nedan framgår hur stor denna justering har varit för respektive år. Tabell 3 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 Nedjustering 24% 35% 58% 44% 62% 47% 47% 36% 43% 29% Även med denna lägre nivå är det ett stort antal bostäder som antas färdigställas de kommande tio åren, jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder i kommunen, Diagram 13. Än så länge finns endast ett preliminärt utfall för antalet färdigställda bostäder år 216 och detta uppgår till cirka 2 färdigställda bostäder i flerbostadshus. För småhus finns ännu ingen preliminär uppgift att tillgå. 2 Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 216, Rapport 216:1 3 Sveriges kommuner och landsting, Hänger det ihop? En studie av 25 kommuners planlagda mark och möjliga skäl till varför det inte byggs. 16

1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun 1975-216 och prognos för åren 217-226 Antal 12 1 8 Flerbostadshus Småhus 6 4 2 Källa: Faktiskt färdigställande år 1975-215 kommer från SCB. Färdigställande år 216 kommer från Sollentuna kommun och är endast en preliminär siffra. Prognos över bostadsbyggande 217-226 är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun 217-226 Antal 1 5 1 5-5 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225-1 Flyttningsöverskott 17

5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersfördelning är till viss del beroende av hur stora de olika födelsekohorterna är som befinner sig i olika åldrar. För att ta hänsyn till de växlande storlekarna på födelsekohorter används en metodik där inflyttningsfördelningen ändras i takt med förändringar i rikets ålderssammansättning. Speciellt för högskoleorter där inflyttningen är väldigt koncentrerad till vissa åldrar kan det vara god idé att använda sig av en sådan metod. Rent praktiskt går det till så att antalet inflyttare till kommun i hela landet divideras med medelfolkmängden i riket. På så vis fås köns- och åldersspecifika flyttrisker. Dessa flyttrisker appliceras sedan på SCB:s befolkningsprognos för riket och ger därmed en skattning av antalet kommuninflyttare för varje prognosår. Detta antal flyttare uppdelat på 1-årsklasser och kön görs om till fördelningar. Utifrån denna riksdata beräknas förändringarna i köns- och åldersfördelningen mätt i procentenheter. Denna framräknade förändringstakt appliceras sedan på Sollentuna kommuns inflyttarfördelning för basåret 216. Denna ingångsfördelning har utjämnats med glidande femålders medelvärde för åldrarna 35 år eller äldre. I Diagram 15 visas exempel på hur denna metod ger sig uttryck i förändrade inflyttningsfördelningar för Sollentuna kommun. I diagrammet redovisas enbart kvinnor åren 216-22, för om båda könen och alla prognosår togs med skulle diagrammet bli svårtolkat. Just nu är de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet i de åldrar då inflyttningen till högskoleorterna är vanliga. Som framgår i diagrammet förväntas Sollentunas inflyttning fortfarande ha samma koncentration kring åldrarna 2-3 år men en viss omfördelning sker beroende på att det är mindre barnkullar som kommer upp i 2 till 25 års ålder samtidigt som babyboom-barnen lyfter fördelningen något kring 3 års åldern. Diagram 15 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning 216 förändras för kvinnor utifrån födelsekohorternas storlek i riket för prognosåren. Antal.25.2.15.1 216 217 218 219 22.5. 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 18

6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 19

6.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 2

7 Tabellbilaga 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 748 87 844 882 925 96 987 14 122 123 128 1-5 4 55 4515 4593 473 4884 576 537 5477 5634 5734 5811 6-12 7 72 7631 7611 7582 757 7564 7532 7578 7735 7918 814 13-15 2 94 3114 3183 3327 3353 3434 3474 355 3472 3392 3366 16-18 2 612 2673 2842 32 3211 3287 3423 3448 3534 3571 3612 19 82 892 865 89 985 149 166 1148 1114 1182 1175 2-29 8 15 8288 8488 8678 8816 8957 9111 9197 94 9487 9717 3-44 14 276 1434 14533 14885 15466 166 16648 17183 17684 17933 18233 45-64 18 18 18465 18847 19328 19647 19957 2193 2411 2714 2999 2126 65-69 3 117 39 323 2975 2975 352 319 3173 3288 3374 3474 7-74 3 198 3251 3162 35 2988 2874 2784 2795 2752 2752 2822 75-79 2 56 2252 2437 2617 2765 2888 295 2887 2798 2744 2645 8-84 1 361 1391 1452 1541 1657 1736 197 271 2234 2367 2477 85-89 815 834 871 899 93 955 98 131 199 1184 1246 9-w 57 562 552 557 575 575 584 6 62 631 66 Totalt 71 23 72 22 73 33 74 933 76 72 78 37 8 54 81 59 83 1 84 293 85 576 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226-41 59 37 37 44 35 27 18 18 1 5 1-5 -83-35 79 19 181 192 231 17 157 1 77 6-12 123-71 -2-28 -13-6 -32 46 156 183 186 13-15 164 174 69 144 26 81 4 31-33 -8-26 16-18 57 61 17 178 19 76 136 25 86 37 4 19 14 72-26 24 96 64 17 82-34 68-7 2-29 73 138 2 189 138 141 155 86 22 88 229 3-44 -69 64 193 352 581 54 642 535 51 249 3 45-64 437 357 381 481 32 31 236 218 32 285 28 65-69 -142-18 14-48 77 57 64 115 86 99 7-74 115 53-89 -112-62 -114-9 11-42 7 75-79 69 196 186 18 148 123 62-64 -88-54 -1 8-84 63 3 62 89 116 79 171 164 163 133 11 85-89 -17 19 36 29 3 52 25 51 68 85 62 9-w 9-8 -1 5 18 9 16 2 11 29 Totalt 772 999 1 282 1 629 1787 1 65 1 685 1 455 1 591 1 193 1 283 21

7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226-5.2 7.9 4.6 4.4 5. 3.7 2.8 1.8 1.8.1.5 1-5 -1.8 -.8 1.7 2.4 3.9 3.9 4.5 3.2 2.9 1.8 1.3 6-12 1.6 -.9 -.3 -.4 -.2 -.1 -.4.6 2.1 2.4 2.3 13-15 5.9 5.9 2.2 4.5.8 2.4 1.2.9 -.9-2.3 -.8 16-18 2.2 2.3 6.3 6.3 6.3 2.4 4.1.7 2.5 1. 1.1 19 1.7 8.8-3. 2.8 1.8 6.5 1.6 7.7-3. 6.1 -.6 2-29.9 1.7 2.4 2.2 1.6 1.6 1.7.9 2.2.9 2.4 3-44 -.5.4 1.3 2.4 3.9 3.5 4. 3.2 2.9 1.4 1.7 45-64 2.5 2. 2.1 2.6 1.7 1.6 1.2 1.1 1.5 1.4 1. 65-69 -4.4-3.5.5-1.6. 2.6 1.9 2.1 3.6 2.6 2.9 7-74 3.7 1.6-2.7-3.5-2. -3.8-3.1.4-1.5. 2.5 75-79 3.5 9.5 8.2 7.4 5.6 4.5 2.1-2.2-3.1-1.9-3.6 8-84 4.9 2.2 4.4 6.1 7.5 4.8 9.9 8.6 7.9 5.9 4.7 85-89 -2. 2.4 4.4 3.3.4 5.8 2.6 5.2 6.6 7.8 5.2 9-w 1.6-1.3-1.9.9 3.2. 1.5 2.7 3.4 1.8 4.6 Totalt 1.1 1.4 1.8 2.2 2.4 2.2 2.1 1.8 2. 1.4 1.5 7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år SCB Prognosår Ålder 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 748 87 844 882 925 96 987 14 122 123 128 1 834 89 872 918 96 999 135 156 177 184 188 2 862 874 858 926 975 114 154 185 119 1122 1132 3 943 99 926 919 989 136 177 1113 1147 1164 1179 4 929 969 942 963 961 129 176 1114 1152 118 1199 5 982 954 996 977 999 998 166 111 115 1183 1213 6 167 12 98 125 11 13 132 196 1143 1178 1212 7 1126 184 124 18 153 139 16 16 1126 1168 125 8 111 113 194 137 124 167 156 174 177 1139 1182 9 114 111 1141 1111 157 144 187 175 194 195 1157 1 1133 111 1119 1153 1127 173 162 112 193 119 1112 11 16 1137 1117 1129 1165 1142 188 177 1117 117 1123 12 1111 158 1136 1119 1133 1168 1148 194 185 1122 1113 13 1 1111 161 1141 1127 1142 1178 1159 116 195 1132 14 999 14 1114 169 115 1137 1153 1187 1172 1117 119 15 941 999 18 1117 175 1155 1143 1159 1195 118 1125 16 852 949 111 125 1132 192 1171 1159 1178 121 1199 17 859 86 958 123 14 1141 112 1178 117 1185 1219 18 91 864 874 973 139 155 115 111 1187 1176 1193 19 82 892 865 89 985 149 166 1148 1114 1182 1175 2 776 82 869 857 895 979 143 156 1129 19 1158 22

7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 216 och prognos 217-226 Födelse- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto Flyttnings- 216 71 23 772 728 457 271 6 192 5 692 5 217 72 22 999 788 494 295 5 594 4 89 74 218 73 33 1 282 823 497 325 5 928 4 972 956 219 74 933 1 629 856 52 354 6 352 5 77 1275 22 76 72 1 787 899 58 391 6 611 5 215 1396 221 78 37 1 65 935 515 421 6 594 5 365 1229 222 8 54 1 685 962 522 44 6 738 5 493 1244 223 81 59 1 455 983 53 453 6 626 5 624 12 224 83 1 1 591 999 539 46 6 858 5 727 1131 225 84 293 1 193 15 549 456 6 583 5 845 738 226 85 576 1 283 19 559 45 6 748 5 915 833 7.1.6 Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun Bostadstyp 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 Totalt Flerbostadshus 383 57 1 433 1 25 1 816 1 285 1 139 1 55 9 792 1 623 Småhus 15 85 18 51 2 35 2 1 1 8 452 Kategoribostäder 6 172 62 22 12 6 478 Totalt 494 827 163 1521 1848 1326 1159 165 91 8 11553 Anm. Bostadsantagandet i tabellen baseras på uppgifter från planerade projekt. Inför framtagandet av befolkningsprognosen har antagandet justerats ned enligt beskrivning på sidan 16. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna justerats ner i samråd med stadsbyggnadsavdelningen för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. 23