Nutritionsproblem och åtgärder

Relevanta dokument
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Äldre med malnutrition

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Manual för Nutrition, vårdplan

Nutrition & risk för undernäring

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Energi- och fiberrik.

Energibehov och nutritionsbehandling

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Förebygga och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Teori - Mat och näring

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Kostråd energirik kost

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Nutritionspärm Region Skåne

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information:

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Kost vid cancer. Mat, en del i behandlingen. Hög nutritionell risk Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1

Sammanställning näringsdrycker

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Guide för sjuksköterska vid ordination och beställning av kosttillägg

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj Sök Aptit för livet

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

NLL Kost till inneliggande patienter

Förslag på flödesschema/organisationskarta

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Kostpolicy för Gnosjö kommun

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

Transkript:

Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister

Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås

Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens mottagning och avdelningar samt överviktsenheten ÖNH Kärlkirurgen Kvinnokliniken Onkologen Ortopeden Urologen

Arbetsuppgifter Kostbehandling, individuellt och i grupp Förskrivning av kosttillägg, sondnäring och tillbehör Möten, team, ronder Nutritionsgrupper Föreläsningar, interna och externa Utarbeta patientmaterial, instruktioner mm. Handledning av dietiststudenter

Varför åtgärda malnutrition? Undernäring vid sjukdom kan: Förlänga vårdtiden Öka risken för komplikationer Försämra effekten av annan behandling Öka lindandet Öka dödligheten

Ökat energi och proteinbehov vid sjukdom och dess behandling Energibehov 25-40 kcal/kg Proteinbehov Friska: Cirka 0,75 0,8 gram/kg kroppsvikt och dygn Sjuka: Cirka 1,0 1,5 gram/ kg kroppsvikt och dygn

Nutritionsarbetet är ett teamarbete Läkaren har medicinskt ansvar för utredning, enteral och parenteral nutrition. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar vilket bl a innefattar identifiering och bedömning av ät- och nutritionsproblem, ordination av åtgärder och ansvar för nutritionsbehandlingens genomförande och uppföljning. Dietisten ansvarar för individuellt nutritionsbehandling i samråd med läkare och sjuksköterska.

Screeningfrågor 1. Har du (ofrivilligt) ga tt ned i vikt? Ja + Vet inte = Risk 2. La ngd och vikt BMI BMI<20 (<70 år) eller BMI<22 (>70 år) =Risk 3. Kan Du a ta som vanligt? Nej + Vet inte = Risk Ätsvårigheter: Aptitlöshet Tugg- och sväljningsproblem Motoriska funktionsnedsättningar Annat:

Varför äter inte patienten? Aptit Rädsla Sorg Dysfagi Allergi Illamående Smak- lukt förändringar Tandstatus Diarré Depression Muntorr Servering tallriken Förstoppning Kultur Religion Smärta Konsistens anpassning Vill inte vara till besvär Attityder Tycker inte om maten Svamp Miljö

Tre frågor om kost att ta upp oavsett risk för undernäring Fråga 1. Använder du lättprodukter eller standardprodukter? (mjölk/fil/grädde/ost/créme fraiche mm) 2. Vad dricker du till maten och mellan måltiderna? 3. Hur många måltider inkl mellanmål äter du per dag? Feedback Uppmuntra patienten att i första hand välja helfeta mejeriprodukter Uppmuntra patienten att framför allt välja dryck som ger energi, t ex mjölk, juice, saft, läsk, lingondricka, lättöl mm. Uppmuntra patienten till att äta ofta. Tre huvudmål och två till tre mellanmål är en bra målsättning.

Mellanmålen är lika viktiga som huvudmålen!

Energi- och proteinrika mellanmål - söta eller salta Bär eller konserverad frukt med vispgrädde/glass Turkisk yoghurt eller fruktyoghurt med hög fetthalt Risifrutti Smörgås med dubbla pålägg, t ex skinka och ost Ägghalvor med kaviar/majonäs Drickbuljong med grädde och salta kex Oliver, chips, nötter

Uppföljning av insatta åtgärder Vikt Matintag, har patienten ökat antalet måltider, bytt till standardprodukter etc. Lab prover efter individuell bedömning, t ex albumin Vid viktnedgång eller när maten inte räcker till Kontakta dietist

Nutritionsåtgärder-Dietist Bedömning av nutritionsstatus (vikthistoria, kostanamnes, ätsvårigheter mm) Uppskattning/beräkning av energi- och näringsbehov Individuella kostråd - Förslag på berikning - Ökad måltidsfrekvens - Ordination och förskrivning av kosttillägg - Konsistensanpassning vid behov Regelbunden uppföljning av vikt (1-2 ggr/v) Dokumentation i patientjournal Uppföljning

Uppföljning Vikt Mat, vätskeintag och kosttillägg per os, enteralt och parenteralt Energi- och proteinintag i relation till energi- och proteinbehov Lab prover efter individuell bedömning, t ex albumin

Näringstillskott Näringsdrycker bör ordineras när den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring Näringstillskott med högt proteininnehåll som tillägg till den vanliga maten till personer med risk för näringsbrist eller efter kirurgi När inte näringsdrycker täcker/beräknas täcka patientens energibehov i mer än en vecka ska artificiell nutrition övervägas enteral (sondmat) och/eller parenteral nutrition (näringsdropp)

Djungel!

Näringsdrycker Kompletta mjölkiga drycker Kan användas som enda näringskälla (ca 6-8 st/dag!) Energirika, energi- och proteinrika Sjukdomsspecifika Icke kompletta extra tillskott Klara (saftliknande) näringsdrycker Nutrical Berikningspulver-proteinpulver Calogen 3x30 ml, fettemulsion

= 3 ägg + 1,5 potatis 300 kcal, 20 g protein

Agera nu! Vi väntar och ser