Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg



Relevanta dokument
ACT- Att hantera stress och främja hälsa

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Netsurvey Hur kan vi förändra beteenden?

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

SPELHJÄRNAN. They involve psychological tricks! Stigen

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars Maria Vigren, TYA

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Positivt samspel Att förstå och påverka beteenden. Positivt samspel Att förstå och påverka beteenden. Praktisk information

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Autentiskt Ledarskap

Att implementera RACT

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Konstruktiv feedback

Xxxx Motivation och drivkrafter

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

UTAGERANDE BARN OCH UNGDOMAR ORSAKER OCH PEDAGOGISKA STRATEGIER

Dagens Agenda. Certifieringsutbildning

NYA MALMÖ LATIN MLF KONFERENS HTG 16SEPTEMBER JONAS HEDMAN

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

SMART Utbildningscentrum

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

Stödjande observationer

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ?

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

IMPLEMENTERING AV VIARY FÖR PULSEN, halvdag för hela gruppen

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

Portlandmodellen en kollegial handledningsmodell utifrån ACT

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Om autism information för föräldrar

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Bemötande och beteendeanalys

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

OBM Organizational Behavior Management

Samtal med den döende människan

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Blåsippan

Välkommen! Psykologi för projektledare Vad, Varför, Vem? Exempel på ämnen i boken. Leif Andersson. leif@leifandersson.se

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj Ledarskapets utmaning

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Om inlärningspsykologi

Ingen strävar mot att göra fel, vi behöver arbeta mer för att göra lika

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Beteendeförändring för hållbarhet

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Välkommen! Psykologi för projektledare Vad, Varför, Vem? Exempel på ämnen i boken.

Tillgänglighetsplan

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för ett tillgängligt samhälle

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

Bedömning av kompetensutveckling under ST Specialistkollegium. ST-avd/Akademiska sjukhuset/uppsala

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8.

Om VIVA. Bolaget har kontor i Uppsala (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Oslo.

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

Den operanta kvadraten

Vår gemensamma målbild

Att bygga en säkerhetskultur Håll Nollan juni 2018

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. MI-n verktygslåda. Motivational Interviewing

Att göra saker i rätt ordning

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Transkript:

Målbeteenden Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg

Vad menar vi med Målbeteenden? Beteenden som driver kometmetodiken. Komet innebär att beteenden byggs upp.

Lista över Målbeteenden. 1. Trestegsmodellen (gyllene regeln) 2. Förstärka önskvärda beteenden 3. Ge återkoppling, 5-1 regeln 4. Använda stegvis uppmuntran 5. Objektivt och konkret

Lista över Målbeteenden. (forts.) 5. Försvagning (oönskat beteende minskar). Vi tar det från grunden!

Vad är beteende? Grunddefinition En positiv, observerbar, mätbar aktivitet hos en levande person. Positiv: Att någon aktivitet verkligen händer Observerbar: Att någon kan se, höra eller känna aktiviteten.

Vad är beteende? Grunddefinition (Forts.) Mätbar: Beteendet har en början och ett slut. Hos en levande person: Att aktiviteten äger rum hos en person som går att identifiera.

Beteendemått Mest grundläggande: Frekvens men också: Duration, intensitet Mät gärna beteende, men gör det ENKELT! Engagera gärna deltagare i att mäta eget beteende. Fördelar: En gemensam grund att diskutera utifrån. Nackdelar: Kan vara ovant att sätta igång. Övervinns snabbt.

Tre beteende-system Vad någon, 1. Säger/ gör, (verbalt/ motorisk beteende) 2. tänker,(kognitioner) 3. känner (emotioner, fysiologiska responser) Fördel: Gör det möjligt att sortera, klargöra

Utifrån in Det är meningsfullt att bygga upp, förändra yttre beteende Skapar inre positiva upplevelser, förbättrar livskvalitet.

Vad är beteendebeskrivningar? Förvånande nog deltog inte alla i mötet. Karin uttryckte en önskan om att vara gruppledare. I samhället blir det allt vanligare med ett självcentrerat förhållningssätt. Varje förmiddag kommenterade Anders resultaten av nattens felsökningar.

Vad är beteendebeskrivningar? # 2 Många i gruppen var delaktiga i processen. Anna beskrev för Stellan när det är angeläget att ta upp hinder återkopplingen. Det fanns inte någon person som visade rätt intresse. Anette gick in till Lars och berättade om Komet-metodiken.

Vad är beteendebeskrivningar? # 3 Alla visade sig vara starkt motiverade för att gå vidare. Flera i gruppen tittade ner i sina papper och skrev kommentarer. Stämningen på mötet var avvaktande.

A-B-C- modellen kan användas A= aktiverare, en situation, något som sätter igång beteende. B= beteende som aktiveras av A C = konsekvenser, eller effekter, som beteende leder till.

Vad är en aktiverare,a? Definition: Kan vara vilken aktivitet, händelse, eller föremål som helst. Det som avgör är om beteende sätts igång av aktiviteten/ händelsen/ föremålet.

Vad är en konsekvens, C? En händelse, aktivitet eller föremål som inträffar efter ett beteende. Påverkar vad som händer med liknande beteenden i framtiden. Som konsekvens räknas enbart sådant som påverkar beteende.

Effekter av förstärkare och försvagare Förstärkande konsekvenser (C) bygger upp beteende på flera sätt: Två sorters förstärkare: Positiva och negativa

Effekter av förstärkare och försvagare (Forts.) Positiv förstärkning: En önskad konsekvens läggs till direkt efter nyckelbeteendet Negativ förstärkning: En oönskad konsekvens hålls borta, eller avslutas, som en följd av nyckelbeteendet. Obs! Båda dessa förstärkare ÖKAR beteende!!

Positiv förstärkning ger mest! Ökar, utvecklar, medför bättre relationer och att göra det där extra. Skapar bättre kommunikation. Utvecklar beteende bortom vad negativ förstärkning kan ge. Positiv förstärkning bäst om den är POS

POS P= Positiv O= Omdelbar (snarare än fördröjd) S= Säker, d.v.s, beteende förstärks fortlöpande (snarare än vid något enstaka tillfälle).

Effekter av förstärkare och försvagare (Forts.) Försvagande konsekvenser: Ger ofta snabba effekter, MEN har besvärande bieffekter. Kan skapa maskning, hämnd-beteenden, har ofta kortvarig effekt.

Effekter av förstärkare och försvagare (Forts.) De beteenden som trycks ned, kommer ofta tillbaka när den försvagande konsekvensen inte händer längre. Man lär sig inget kreativt av försvagande konsekvenser, utom att fly eller dölja

Responsklass Egentligen menar vi inte ett beteende, snarare en grupp (klass) av beteenden, som kan se olika ut, men som har en likartad effekt i miljön, leder till likartade konsekvenser.

Beteendeanalysen Topografisk och funktionell beskrivning av intressant beteende. Leder fram till en Om.så -beskrivning Föregår förändringsinsatser, men är hela tiden föremål för revision.

Målbeteenden igen Vi vill demonstrera några exempel!