Årsbudget 2006 Verksamhetsplan 2007-2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-28 ( 168)
Från stora varvskranen till norra vattentornet En siluett från hamnen med ett ståtligt fartyg intill stora varvskranen, bockkranen med sin imponerande resning och höjd till det välbekanta Norra vattentornet. Däremellan finner vi Port Artur och några av stadens tinnar och torn. Över stadsparkens lövkronor reser sig kyrkans torn samt A Peterssons torn och innan vi når Norra vattentornet ser vi missionskyrkans korsprydda kupol. Oskarshamns kommun Box 706 572 28 OSKARSHAMN Tel: 0491-880 00 Fax: 0491-887 90 E-post: kommunen@oskarshamn.se Besöksadress: Stadshuset, Varvsgatan 8
INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1: KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT...SID FÖRORD...3 INLEDNING...4 MÅL OCH VISION...8 ORGANISATION...8 BUDGETPROCESS...10 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...10 FINANSIELL ANALYS...14 RESULTATBUDGET...20 FINANSIELLA MÅL...22 DRIFTBUDGET...23 BALANSBUDGET...24 KASSAFLÖDESBUDGET...25 INVESTERINGSBUDGET...26 TAXOR OCH AVGIFTER...27 UTDEBITERING...28 DEL 2: INFORMATION FRÅN STYRELSE OCH NÄMNDER KOMMUNSTYRELSEN...31 KOMMUNLEDNINGSKONTORET...31 RÄDDNINGSTJÄNSTEN...39 TEKNISKA NÄMNDEN...42 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN...57 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN...60 KULTURNÄMNDEN...64 SOCIALNÄMNDEN...68 VALNÄMNDEN...74 REVISIONEN...75
2
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning FÖRORD En aktiv kommun ska ständigt granska sin verksamhet och vara beredd att göra nödvändiga prioriteringar. Oskarshamns kommun är uppe i ett förändringsarbete. Vår utgångspunkt är mycket god, eller som Per Albin sa vår beredskap är god. Vårt arbete görs dock inte av sig själv samtidigt som ingen annan gör det åt oss. Vi lever i ett Europa med möjligheter. Särskilt glad är jag över vårt ökade engagemang i EU-frågorna som dock aldrig får bli en isolerad företeelse utan måste vara integrerad i vardagsarbetet. Under det gångna året har vi kunnat se ett antal spännande objekt växa fram i vår kommun. Vår motionsanläggning, som invigs i augusti 2006, är ett av historiens största investeringsprojekt i vår kommun. Jag är övertygad om att det är en riktig satsning som kommer alla medborgare tillgodo. Ombyggnationen av Rödsleskolan är ett efterlängtat projekt som äntligen är på gång. Det är med spänning vi följer byggnationerna. Utvecklingsfrågorna är mycket viktiga i vår kommun. Enligt gammalt gediget folkhemsbygge är tillväxt absolut nödvändigt för att vi ska kunna fördela insatserna i samhället på ett rättvist sätt. Vi har en uppgift att, tillsammans med den lokala näringen, skapa de allra bästa förutsättningarna i kommunen. Detta kan vi göra på många sätt; bra industrimark, god samhällsservice, bra kommunikationer m.m. Vi har en utmaning att förstärka småföretagsamheten på olika sätt. Oskarshamn skulle må bra om vår tjänstesektor kunde växa. Förutsättningarna finns men vi måste arbeta tydligt med vårt utvecklingsprogram. 1 maj ska särskilt uppmärksammas. Den inleds med salut och avslutas med fyrverkeri och däremellan blir det bland annat medborgarfest, marinens musikkår, flottbesök, sång, musik och festtal. Under sommarveckorna i slutet av juli och början av augusti är vår stad som mest välbesökt och då fortsätter stadens firande. Vår festplats som är Brädholmen kommer att förskönas ordenligt innan firandet börjar. Festligheterna präglas av ett program med både festliga och seriösa inslag. Några av programinslagen skvallrar om aktiviteter både på och vid vattnet. Vi får besök av seglande skepp och marina fartyg. Vi får även uppleva vattensporter och en jubileumsmusikal. Många av programpunkterna görs i samverkan mellan kommunen och föreningslivet. En jubileumsbok ska ges ut och behandlar främst utvecklingen sedan 1950-talet. I ord och bild kan man följa Oskarshamnarnas vardagsliv och stadens utveckling. Väl mött! Peter Wretlund Kommunalråd Jag hoppas att vi i nästa budget kan satsa mer pengar på utvecklingsprogrammet. Detta är en absolut nödvändighet och frågan är om vi har råd att inte göra det. Dessutom är det min bestämda uppfattning att utvecklingsfrågorna diskuteras alltför lite i kommunfullmäktige. Utan en gynnsam utveckling har vi inte någon budget att fördela. När det gäller budget 2006 och verksamhetsplan 2007-2008 vill jag konstatera att vi inte riktigt nådde kommunfullmäktiges målsättning med att nettokostnadernas andel av skattintäkter och statsbidrag ska uppgå till 105,2 %, utan den fastställda budgeten visar på 105,9 %. Trots detta har vi ändå gjort en ekonomisk resa åt rätt håll. Tanken är att avvikelsen ska återbetalas i sin helhet under planperioden. Värt att nämna är att målet uppnåddes med bred marginal under 2005. 2006 kommer att bli ett fest- och jubelår då Oskarshamn firar 150-årsjubileum. Födelsedagen den 3
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning INLEDNING VAD REDOVISAS I DENNA HANDLING? Denna handling består av två delar: Del 1 Beslutsdel Kommunfullmäktiges fastställda budget för 2006 och verksamhetsplan 2007-2008, investeringsbudget 2006-2012, taxor och avgifter (finns i särskild bilaga) samt kommunalskatt. Hänvisningar till del 2 innebär att hänvisningen ingår i kommunfullmäktiges beslut. I denna del finns även beskrivningar av kommunens mål och vision, budgetprocess, ekonomiska förutsättningar, finansiell analys m.m. Del 2 Informationsdel Består av information från styrelse och nämnder. ÅRETS BUDGETPROCESS I KORTHET Vårens budgetprocess innehöll arbete kring nämndernas verksamheter. I juni lämnade kommunstyrelsen förslag till budgetramar för 2006-2008 som kommunfullmäktige beslutade om i augusti. Höstens budgetprocess präglades främst av omvärldsfaktorer. I november fastställde kommunfullmäktige budget 2006 och verksamhetsplan 2007-2008. FINANSIELLA MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktiges beslut ger följande nyckeltal och måldifferenser utifrån tidigare fastställda finansiella mål: 2006 2007 2008 Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag mål (%) 105,2% 105,0% 105,0% utfall (%) 105,9% 104,4% 102,9% måldiff (mkr) -6,8 6,1 22,9 Inflationsskydd av eget kapital mål (%) - 2% 2% måldiff (mkr) - -1,9 11,4 Investeringsvolym 4 % av skatter och bidrag mål (mkr) 41,8 43,7 måldiff (mkr) -3,4-3,1 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag avviker från kommunfullmäktiges finansiella mål 2006. Kommunfullmäktige har beslutat att avvikelsen ska återbetalas i sin helhet under planperioden. Enligt balanskravet har kommunen ett ackumulerat underskott på ca 336 mkr att återställa (beräknat till 350 mkr i föregående planperiod). Enligt prognosen för 2005 samt föreslagen budget 2006-2007 återställs ca 106 mkr (tidigare 149 mkr). Därmed har det beräknade återställandet sjunkit från 42 % till 31 % under perioden 2005-2007. Vid positiva resultatbudgetar om ca 50 mkr fr o m 2008 kommer Oskarshamns kommun att ha återställt det ackumulerade underskottet år 2012. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Kommunfullmäktiges beslut den 28 november 2005 omfattade följande: budget 2006 och verksamhetsplan 2007-2008 investeringsbudget för 2006-2012 finansiella mål 2006-2008 förslag till nya taxor avseende tekniska nämnden samhällsbyggnadsnämnden räddningstjänsten barn- och utbildningsnämnden kulturnämnden Oförändrad utdebitering (21,66 kr) för 2006. FÖRÄNDRINGAR MELLAN ÅREN Nedanstående förändringar har skett i resultat- och driftbudgeten sedan kommunfullmäktiges beslut i november 2004 (belopp i minus på sid 6-7 avser en ökad kostnad, dvs utökad ram). Budgetjusteringar med anledning av demografi och befolkningsutveckling har uppdaterats och förfinats. Internhyresystemet har reviderats och bufferten för detta ändamål är fördelad på styrelse-/nämndsnivå. Överföring av medel mellan nämnder avseende personliga anställningar, lönebidragsanställningar och kommunterminskort. Avstämning av riktade/generella statsbidrag, bl a har det generella statsbidraget till gymnasieskolans IV- 4
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning program tillförs barn- och utbildningsnämnden i sin helhet. Fr o m 2008 tillförs räddningstjänsten 250 tkr för att finansiera security-kostnaden vid Oskarshamns flygplats. Idag finansieras detta genom intäkter från Oskarshamns Utvecklings AB. Övriga tillskott, t ex till BRÅ, tillväxtprogrammet, turistbyrån, vinterväghållning, bostadsanpassning, m.m. Vidare har beslutats att deltaga i finansieingen av vattendirigenten enligt ansökan från Emåförbundet (se Ks 176, 2005-08-23). För tekniska nämnden innebär de nya taxorna en intäktshöjning för att ge full kostnadstäckning för verksamheten samt ett årligt överskott på ca 600 tkr som avsätts för kommande tömning av slambäddar vid avloppsverket Ernemar. Intäkterna avseende ombyggnaden av Solbacka höjs för att få full kostnadstäckning för de tidigare beaktade kapitalkostnaderna. Löneökningsbudgeten ska fr o m 2006 ligga centralt. Löneökningsbudgeten på 3 % sänks 2006 till 2,5 %. För 2007-2008 är den oförändrat 3 %. Kollektivtrafiken i kommunen får inte försämras men en översyn av effektiviteten är nödvändig att genomföra. Efter sammanslagningen av miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden kommer nya nämndens resursbehov att övervägas. Då kostnaderna för stormen Gudrun ännu inte är helt kända vet går det inte att förutsäga vilken extern ekonomisk kompensation kommunen kan få. När detta är klarlagt måste ansvaret fördelas på hela den kommunala ekonomin. Förändringarna i avskrivningarna härleds till beslutet av förändringar i investeringsbudgeten. Avskrivningarna bygger på investeringsbudgeten och baseras på en ekonomisk livslängd enligt rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Skatteintäkter och statsbidrag är uppdaterade enligt prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Statsbidragen består av det kommunala utjämningssystemet och LSS-utjämningssystemet. Budgetpropositionens effekter är beaktade. 5
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning FÖRÄNDRINGAR SEDAN KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT I NOVEMBER 2004 OBS: minus = utökad ram 2006 2007 2008 tkr tkr tkr Avgiftsfinansierat Kommunledningskontoret Uppdatering av intäkter pga högre kapitalkostnader 1 261 1 644 2 025 Tekniska nämnden Intäktshöjning pga höjd VA- och renhållningstaxa 618 2 327 2 915 Löneökningsbudget läggs centralt 397 409 421 Räddningstjänsten Löneökningsbudget läggs centralt 0 0 304 Skattefinansierat Kommunledningskontoret Överföring av kommunterminskort 1 002 1 022 1 042 Överföring av personliga- och lönebidragsanställningar 2 171 2 243 2 310 Internhyressystemet 488 497 507 Finansiering Brottsförebyggande rådets (BRÅ) verksamhet -50-50 -50 Tillväxtprogrammet -250-250 -250 Turistbyrån -200-200 -200 Löneökningsbudget läggs centralt 989 1 018 1 049 Räddningstjänsten Överföring av personliga- och lönebidragsanställningar -128-132 -136 Internhyressystemet 160 163 167 Finansiering av security-kostnad 0 0-250 Löneökningsbudget läggs centralt 575 593 625 Tekniska kontoret Överföring av personliga- och lönebidragsanställningar -673-699 -720 Avstämning av lönsamma investeringar 202 177-245 Internhyressystemet -6 358-6 485-6 615 Vinterväghållning -300-300 -300 Intäktshöjning, lönsam investering Solbacka 438 872 872 Vattendirigenten -20-20 -20 Löneökningsbudget läggs centralt, måltid 554 571 588 Löneökningsbudget läggs centralt, städ 470 484 499 Löneökningsbudget läggs centralt, övriga 912 940 968 Samhällsbyggnadsnämnden Fd byggnadsnämnden: Internhyressystemet 200 204 208 Bostadsanpassning -200-200 -200 Löneökningsbudget läggs centralt 273 281 289 Fd miljö- och hälsoskyddsnämnden: Internhyressystemet 63 65 66 Löneökningsbudget läggs centralt 114 118 121 Transport: 2 708 5 292 5 990 6
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning forts. FÖRÄNDRINGAR SEDAN KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT I NOVEMBER 2004 OBS: minus = utökad ram 2006 2007 2008 tkr tkr tkr transport: 2 708 5 292 5 990 Barn- och utbildningnämnden Demografijustering 1 300 2 300 3 000 Förfinad demografimodell (nyttjandegrad barnomsorg) -2 800-2 800-2 800 Överföring av kommunterminskort -1 002-1 022-1 042 Överföring av personliga- och lönebidragsanställningar -420-432 -445 Internhyressystemet 2 891 2 948 3 007 Avstämning riktade statsbidrag 5 165 5 077-365 Föreningsbidrag till föreningar med stora elkostnader -300-300 -300 Sjöräddningssällskapet -15-15 -15 IOGT-NTO i Kristdala -43-43 -43 Drogfri skolavslutning -60-60 -60 Ungdomsrådet, för stöd till ungdomars egna initiativ -40-40 -40 Gymnasieskolans individuella program -656-1 311-1 284 Löneökningsbudget läggs centralt 10 469 10 764 11 749 Kulturnämnden Överföring av personliga- och lönebidragsanställningar -700-720 -742 Internhyressystemet -132-134 -137 Fri kultur -200-200 -200 Löneökningsbudget läggs centralt 271 279 287 Socialnämnden Demografijustering 900 900-800 Förfinad demografimodell (vårdtyngd hemtjänst) -2 800-2 800-2 800 Överföring av personliga- och lönebidragsanställningar -250-260 -268 Internhyressystemet -118-121 -123 För att i samverkan med BUN kunna genomföra förebyggan-de och behandlande arbete för barn och ungdomar i riskzonen. -370-370 -370 Finansiering av en halvtidstjänst som drogsamordnare (resten finansieras av statsbidrag) -140-140 -140 Tillfälligt tillskott för att genomföra det lönsamma projektet med ett gruppboende för psykiskt funktionshindrade. Återbetalning sker i budgeten 2007. -1 400 1 400 Löneökningsbudget läggs centralt 10 988 11 457 11 891 Revision Löneökningsbudget läggs centralt 7 8 8 Centralt/ofördelat Förändring avskrivningar -1 207-2 459-75 322 Buffert internhyressystemet 3 000 3 000 Löneökningsbudget läggs centralt -21 936-22 717-24 467 Nya ramar -1 047 303 Förändring av verksamheternas nettokostnader 3 110 7 481-1 123 134 Förändring av skatteintäkter -1 077-3 830 974 208 Förändring av statsbidrag -16 469-16 174 117 278 Förändring av finansnetto 22 13 92 211 FÖRÄNDRING AV ÅRETS RESULTAT -14 414-12 510 60 563 7
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning MÅL OCH VISION VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Grundläggande för en positiv utveckling av Oskarshamn är att kommunens ekonomi möjliggör en fortsatt hög kvalitet inom kärnverksamheterna eftersom bra uppväxtvillkor för barn, tillgång till vård och omsorg samt högkvalitativ utbildning rankas högt vid val av bostadsort. Andra viktiga förutsättningar för en positiv utveckling är att:...vi kan attrahera verksamheter och människor att stanna kvar här eller flytta hit genom att skapa en positiv image av Oskarshamn, vilket blir allt viktigare när man väljer vart man ska bo och arbeta. kommunen och näringslivet får igång ett förtroendefullt och positivt arbete för att förbättra företagsklimatet. regionen får bättre kommunikationer så att det blir lättare att kunna bo kvar i kommunen och pendla till arbete och studier. Bättre kommunikationer gynnar även den allt viktigare besöksnäringens utveckling. vårt näringsliv fortsätter att gå bra och kan erbjuda arbete, att företagen kan rekrytera kompetent arbetskraft och att vi successivt blir mindre sårbara genom en större bredd. entreprenörsandan växer och nyföretagandet sätter fart (antalet nystartade företag har de senaste fem åren gått ner från ca 100 år 1998 till ca 50 år 2003). vi förmår ta vårt lokala ansvar för globalt klimat genom att begreppet Oskarshamn kommunen med energi även ska stå för ett föredömligt energisystem, dvs ett långsiktigt hållbart energisystem ur både miljö- och ekonomiskt perspektiv. VÅR VISION Oskarshamn är en tillväxtkommun i en region med hög livskvalitet. Här mår vi bra, lever ett tryggt liv och har möjligheter att utvecklas. Oskarshamn kommunen med energi associerar till kraft, ljus, värme, sol och hav. Här finns framåtanda hos energiska kommuninvånare. Oskarshamn upplevs som en attraktiv kommun med öppet klimat och positiv attityd mot omvärlden. ÖVERGRIPANDE MÅL I enlighet med utvecklingsprogrammet för lokal tillväxt 2005-2007 finns följande övergripande inriktningsmål för kommunen: Oskarshamn ska år 2007 vara känt i Sverige som kommunen med energi och under 2010-talet ha etablerat varumärket internationellt. Oskarshamn ska ha en årlig stabil befolkningstillväxt som möjliggörs genom attraktiva boendemiljöer och stimulerande arbetstillfällen i ett varierat näringsliv. Oskarshamn ska till år 2007 avancera till den övre halvan på rankinglistan över företagsklimatet bland kommunerna. Oskarshamn ska till år 2007 ha vänt den neråtgående trenden för nyföretagande och till år 2010 ha ökat antalet nystartade företag till ca 100 per år. Oskarshamn ska år 2007 vara känt i regionen för ett framgångsrikt utvecklingsarbete för en levande landsbygd. För kommunens kärnverksamheter finns även följande övergripande mål: Oskarshamn ska ge barnen en god omvårdnad i form av barnomsorg och utbildning i kreativa miljöer och de äldre en god omsorg i form av tryggt boende samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför hemmet. I kommunen ska finnas möjlighet till ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter, tillskapat i samverkan med föreningsliv och organisationer. ORGANISATION NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder enligt nedan. Kommunfullmäktige som är riksdagens motsvarighet i kommunen fattar alla viktigare principbeslut för kommunen. Ordförande i kommunfullmäktige är Yvonne Bergwall. Kommunstyrelsen, som är regeringens motsvarighet i kommunen, utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Ordförande är kommunalrådet Peter Wretlund. Nämnderna anpassar kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer till sina verksamheter. För att besluten ska verkställas finns det förvaltningar med anställda som gör arbetet. Till de flesta nämnder finns en förvaltning. Under kommunstyrelsen lyder kommun- 8
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning Socialförvaltning Tekniskt kontor Revision 5 ledamöter Socialnämnd 11 ledamöter Teknisk nämnd 9 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter ledningskontoret och räddningstjänsten. Kommundirektör Lars Tyrberg är högste tjänsteman i förvaltningsorganisationen. Kommunledningskontor Samhällsbyggnadsnämnd* 9 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Räddningstjänst Barn- och utbildningsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Kulturförvaltning * Byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskydds nämnden slås samman fr o m 2005-10-01 och bildar Samhällsbyggnadsnämnden. Ny förvaltning blir samhällsbyggnadskontoret. Närmare beskrivning av de olika nämnderna finns i del 2 i denna handling. MANDATFÖRDELNING Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. För 2004 uppgick omsättningen till 51,3 mkr, resultat efter finansiella poster 1,1 mkr och soliditeten uppgår till 56 %. Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB som bedriver markverksamhet vid flygplatsen i Virkvarn, Oskarshamn. Trafik till Arlanda utförs av Swedline AB. För 2004 uppgick omsättningen till 4,4 mkr, resultat efter finansiella poster 1,4 mkr och soliditeten uppgår till 29,3 %. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum bedriver konferensverksamhet och rumsuthyrningsverksamhet. För 2004 uppgick omsättningen till 12 tkr, resultat efter finansiella poster uppgår till 0,2 mkr och soliditeten uppgår till 3,5 %. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western Hotels. För 2004 uppgick omsättningen till 3,8 mkr, resultat efter finansiella poster 0,03 mkr, soliditeten uppgår till 52,8 %. Oskarshamns Hamngods och Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande. Omsättningen för 2004 uppgick till 0 mkr, resultat efter finansiella poster 0,04 mkr, soliditeten är 100 %. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige 2003-2006 är följande: Parti S V M Kd C Fp Mp Totalt Ledamöter 21 8 7 6 3 3 1 49 KOMMUNKONCERNEN Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som äger, förvaltar och hyr ut hyresrätter. För 2004 uppgick omsättningen till 173,3 mkr, resultat efter finansiella poster 1,1 mkr och soliditeten uppgår till 4,3 %. Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, datakommunikation samt tjänster och entreprenader inom Oskarshamns kommun. För 2004 uppgick omsättningen till 167,2 mkr, resultat efter finansiella poster 27,5 mkr och soliditeten uppgår till 73,6 %. Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 9
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning BUDGETPROCESS Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetår. Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i förstahand ses som vägledande och styrande i såväl fråga om formulerade mål och verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. verksamhetsplan, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I december registreras detaljbudgeten i ekonomisystemet. nov jan feb mars juni prel tidplan utvärdering fg års budgetprocess dialogmöten, budgetrapport presenteras prel budgetramar ks förslag till def budgetramar Budgetprocessen, som pågår under ett helt år, har utvecklats de senaste åren. Budgetarbetet på våren fokuseras på verksamheterna och på hösten behandlas eventuella förändringar på grund av väsentliga omvärldsfaktorer. Den övergripande budgetprocessen beskrivs nedan: I november, ett år före budgetåren, upprättas en preliminär tidplan av den kommande budgetprocessen. I januari, året före budgetåret, utvärderas föregående års budgetprocess. aug sep okt nov dec jan kf beslut def budgetramar omvärldsfaktorer ks förslag till budget och vp kf beslut budget och vp, skatt detaljbudget registreras i ek.system budgetåret börjar I februari hålls dialogmöten mellan kommunstyrelsens och nämndernas respektive presidium samt berörda tjänstemän. Budgetrapporten presenteras. Rapporten innehåller underlag för verksamheternas förutsättningar och består bl a av tidserier, befolkningsutveckling och demografiförändringar. I mars beslutar kommunstyrelsen om preliminära resultat-, drift- och investeringsramar. I mars-maj arbetar nämnderna fram en eventuell konsekvensbeskrivning, förslag till budget och verksamhetsplan utifrån ramarna samt förslag till eventuella förändringar av taxor och avgifter. I juni behandlas nämndernas förslag av kommunstyrelsen och beslutar om ett förslag till definitiva drift- och investeringsramar samt taxor och avgifter. I augusti beslutar kommunfullmäktige om kommunstyrelsens förslag till definitiva drift- och investeringsramar samt taxor och avgifter. I september bedömer budgetberedningen om det finns omvärldsfaktorer som påverkar budgeten väsentligt. I oktober lämnar kommunstyrelsen förslag till definitiv budget och verksamhetsplan, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGETRAPPORTEN Den förberedande analys som särskilt upprättas inför ramsättningen finns i den s k Budgetrapporten som består av ett huvuddokument och två bilagor. Rapporten innehåller följande: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner samt rikssnitt gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Analys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd för åren 1997-2004 (tidsserier). Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. Alternativa vägar för att nå kommunfullmäktiges nya finansiella mål samt den stora omstrukturering som krävs pga demografiska förändringar. I november beslutar kommunfullmäktige om kommunstyrelsens förslag till definitiv budget och 10
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning BEFOLKNING OCH DEMOGRAFI En ny befolkningsprognos är framtagen. Den baseras invånarantal 1/11-04 (26 310 inv). År Folkmängd Födda Döda Födelse netto Inflytt Utflytt Flyttnetto Tot netto 2005 26 288 266 327-61 940 901 39-22 2006 26 252 265 324-59 940 917 23-36 2007 26 225 267 319-52 940 915 25-27 2008 26 201 269 322-53 940 911 29-24 2009 26 162 269 321-52 940 926 14-38 2010 26 135 270 308-38 940 929 11-27 Oskarshamns kommun har haft en negativ befolkningsutveckling sedan 1995 men sedan 2003-2004 har antalet invånare ökat. Enligt prognoserna ser det dock ut som trenden vänder neråt igen. Befolkningsprognosen används bl a för att räkna fram skatteintäkter och justering av resursfördelningar inom verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Vår kommun står inför stora demografiska förändringar då antalet äldre blir allt fler. OMVÄRLDSFAKTORER Den svenska ekonomin utvecklas väl. Sverige har de senaste tio åren haft en högre tillväxt än genomsnittet i EU, lägre inflation, högre sysselsättning, lägre arbetslöshet och lägre räntor. Arbetslösheten är dock fortfarande för hög. En stark investeringstillväxt väntas fortsätta och hushållens konsumtion väntas öka. Den svaga kommunala tillväxten väntas ta ordentlig fart under 2006 bl a till följd av statliga satsningar på kommunsektorn. Inflationen förväntas förbli låg för att stiga gradvis samt bedöms sysselsättningen att öka. Regeringens budgetproposition (2005/06:1) som presenterades i september 2005 innehåller satsningar på nya jobb, tillväxt och välfärd. Budgetpropositionens effekter samt prognoserna för den ekonomiska utvecklingen har beaktats i den föreslagna resultatbudgeten. För Oskarshamns kommun har prognosen för skatteintäkter och statsbidrag förändrats sedan beslutet togs för innevarande års budget. Skatteintäkterna har minskat med 1,1 mkr för 2006 och 3,8 mkr för 2007 medan statsbidragen har minskat med 16,4 mkr för 2006 och 16,2 mkr för 2007. Sammanlagt uppgår minskningen med 17,5 mkr för 2006 och 20,0 mkr för 2007. Sedan beräkningarna för 2008 påbörjades har skatteintäkter och statsbidragen minskat med 4,3 mkr. Förändringarna beror främst på att skatteunderlagstillväxten och skatteunderlaget prognostiseras lägre än tidigare. Vissa regelförändringar som budgetpropositionen föreslår påverkar skatteintäkterna. Exempel på detta är förändringarna av avdragsrätten för pensionsavgiften, höjda grundavdrag, höjda milavdrag, höjt tak i sjuk- och föräldraförsäkringen. De två första faktorerna regleras dock inom det kommunala utjämningssystemet. De föreslagna tillskotten till kommunerna uppgår för Oskarshamns kommun till 0 kr för 2006, ca 2 mkr för 2007 och ca 12 mkr för 2008. Tillskotten ska hjälpa kommunerna för att servicenivå och kvalitet ska kunna upprätthållas och inte försämras. Den gröna skatteväxlingen som innebär höjda energiskatter (skatt på fordon, el, naturgrus, deponi etc) ska ställas mot högre grundavdrag (dvs lägre skatt för inkomsttagarna). För kommunens del innebär detta höjda kostnader och lägre skatteintäkter. Regeringen har tidigare beslutat att utöka det tillfälliga generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting för 2005 och 2006. Fr o m 2007 ska sysselsättningsstödet inordnas i det kommunala utjämningssystemet. Effekten för vår kommun är att bidraget bedöms bli något lägre. Det riktade statsbidraget för personal inom förskolan läggs in i utjämningssystemet fr o m 2008. För vår kommun uppgår bidraget till 5,8 mkr och tillförs barn- och utbildningsnämnden. Det riktade statsbidraget för personalförstärkning i skolan läggs successivt in i utjämningssystemet. Fr o m 2007 läggs det in i utjämningssystemet fullt ut. För vår kommun uppgår bidraget till 11,6 mkr 2006 och 14,3 mkr för 2007. Bidraget tillförs barn- och utbildningsnämnden. Det riktade statsbidraget för satsning på gymnasieskolan individuella program uppgår till 0,6 mkr för 2006, 1,3 mkr vardera år 2007-2008 och tillförs barnoch utbildningsnämnden. Ett nytt system för LSS-utjämning infördes 2004. Systemet innebär att en standardkostnad beräknas för varje kommun som sedan relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik (Socialstyrelsen) och verksamhetskostnader (SCB:s räkenskapssammandrag) året innan avgifts-/bidragsåret. Särskilda införande regler gäller fram till 2008 med takbelopp för avgiftskommuner och tröskelvärden för bidragskommuner. Oskarshamns kommun betalar en avgift till LSS-systemet. Enligt budgetpropositionen ska indexet, som används vid beräkningarna, uppdateras från 2002 till 2004 års nivå. Detta samt att skillnaden mellan vår och riksgenomsnittets standardkostnad 11
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning ökar gör att avgiften ökar för 2006 med ca 7,3 mkr till 8,7 mkr. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Att kommuner sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Vi får inte förbruka mer resurser än vi har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. 1 Det har visat sig att många kommuner inte når upp till en god ekonomisk hushållning och riksdagen har nu antagit förändringar i kommunallagens ekonomikapitel och lagen om kommunal redovisning och tillämpas första gången räkenskapsåret 2005. Förändringarna påverkar hur kommunerna ska arbeta med planering av sin ekonomi och verksamhet. T ex krävs att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs, efterlevs, följs upp och utvärderas. Om bokslutet visar negativt resultat kräver balanskravet, som funnits sedan 2000, numera även beslut om en åtgärdsplan för att återställa underskottet. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. 2 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (FiU8) Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer som talar om hur man ska uppnå stabila finanser. Riksdagen godkänner regeringens förslag som handlar om ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om kommunerna och landstingen lyckats med målet om stabila finanser. Förslaget innebär också vissa ändringar av det nuvarande balanskravet. Kommuner och landsting får möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det finns särskilda skäl till detta. Den tid som kommuner och landsting har för att återställa ett negativt resultat i budgeten förlängs samtidigt med ett år till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången för räkenskapsåret 2005. 3 utveckla hur man kan mäta samt få en röd tråd mellan ekonomi, kvalitet och prestation. Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om reviderade och nya finansiella mål mot bakgrund av propositionen kring god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 105,2 %, vilket för 2006 motsvarar ca 1 061 mkr. Fr o m 2007 sänks detta mål till ett tak på 105,0 %. Att kunna lägga mer pengar på våra verksamheter än vad våra skatte- och bidragsinkomster inbringar är för vår kommun möjligt då vi har finansiella nettointäkter på ca 90 mkr. Syftet med målet är ändå att få ner verksamheternas nettokostnader som tidigare år genererat ett nyckeltal ända upp till 113 %. För att inte tära på kommunens förmögenhet ska vår kommun generera resultatnivåer som inflationsskyddar kommunens egna kapital. Detta mål gäller fr o m 2007. Med en prognostiserad inflation på 2 % innebär detta ett årsresultat på ca 50 mkr. Riksbankens inflationsmål uppgår till 2 % med en toleransnivå på +/- 1 %. I dagsläget prognostiseras en inflation på ca 1 %, gradvis höjande. Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket motsvarar ca 40 mkr per år. Att målet beräknas mot skatteintäkter och statsbidrag gör att man får en följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har tidigare haft stora investeringsvolymer vilket har fått till följd att man idag lägger en klart större andel av sina resurser på lokaler än vad andra kommuner gör. För att komma tillrätta med denna problematik måste kommunen antingen avyttra fastigheter eller minska de framtida investeringarna så att de understiger avskrivningsvolymerna. Målet gäller fr o m 2007 och anledningen till ett detta är att den pågående byggnationen av idrottsanläggningen och ombyggnationen av Rödsleskolan kommer att innebära höga investeringsvolymer under 2005-2006. Uppnås inte de finansiella målen ett enskilt år så skall detta rättas till under innevarande mandatperiod. Oskarshamns kommun har utarbetat övergripande mål och visioner samt finansiella mål. Vidare pågår ett utvecklingsarbete kring verksamheternas mål och riktlinjer. I detta omfattas även att 1 Hushållning i lagens namn att sköta ekonomin med mål, uppföljning och åtgärder, Sveriges Kommuner och Landsting, 2005, sid 1. 2 Ibid., sid 1 ff. 3 /http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=2535, 2005-03-10 Mål och riktlinjer för verksamheten Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 att nämnderna ska intensifiera sitt arbete med att utveckla verksamhetsmål och riktlinjer utifrån de förutsättningar som finns. Befintliga verksamhetsmål redovisas i del 2 under respektive styrelse/nämnd. 12
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning EKONOMISTYRREGLER De direktiv/anvisningar som skickas ut inför nämndernas budgetarbete på våren finns i dokumentet Förutsättningar och anvisningar för budget och verksamhetsplan 2007-2008. En övergripande beskrivning av anvisningarnas innehåll följer nedan. Skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun hämtar delar av prognoserna för skatteintäkter och det kommunala utjämningssystemet från Sveriges kommuner och landsting. I november 2003 beslutade kommunfullmäktige om en höjd utdebitering med 75 öre vilket genererar ökade skatteintäkter fr o m 2004. Fr o m 2005 har vi ett nytt kommunalt utjämningssystem som ersätter de generella statsbidragen. Uppräkning av ramar Uppräkning av ramarna för 2006 och 2007 har gjorts tidigare år (2006 och 2007 inom parentes). Ramarna för det nya året i planperioden, år 2008, är framräknade utifrån 2007 års verksamhetsplan. Intäkter, lokalkostnader samt övriga kostnader är uppräknade med 2 % (2 % resp 2 %) och motsvarar inflationsprognos. Personalkostnaderna är ursprungligen uppräknade med 3 % (3 % resp 3 %) men enligt kommunstyrelsens förslag ska löneökningsbudgeten ligga centralt varför nämndernas ramar har minskats med motsvarande belopp. Den centrala löneökningsbudgeten har därefter sänkts 2006 från 3 % till 2,5 %. Förutom de generella uppräkningarna har vissa manuella justeringar av ramarna skett, t ex demografieffekter, överföring av budgetansvar. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grundprincipen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Ett reviderat internhyressystem har införts fr o m 2005. De budgetmedel som tidigare funnits avsatta centralt, för att undvika indirekta sparbeting för lokalanvändarna vid införandet, har nu fördelats ut. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivningar. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. Framräkningen av kapitalkostnader på investeringar görs av ekonomiavdelningen som även fördelar ut dessa på respektive nämnd. Demografiförändringar Vår kommun står inför stora demografiska förändringar varför ramarna justeras varje år för barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Investeringar Investeringsnivån är sedan 2002 höjd från 5 000 kr till ett prisbasbelopp. För 2005 uppgår prisbasbeloppet till 39 400 kr. Fr o m 2005 har nämnderna tilldelats en särskild budget för maskiner och inventarier, s k löpande investeringar. Tekniska kontoret samordnar och ansvarar för att investeringar i ny- eller ombyggnationer ska avse hela investeringsutgiften inklusive lösa inventarier. Tekniska nämndens äskanden ska således innefatta alla kommunens byggnationer och därtill hörande lösa inventarier vid om- och nybyggnationer. Gällande IT-investeringar ska, enligt IT/IS-strategi från 1996, IT-chefen ha en samordnande funktion beträffande förvaltningarnas budgetäskanden på ITområdet. Detta innebär att budgetförslag som rör större investeringar i IT-lösningar och förslag som berör kommunförvaltningens gemensamma system ska översändas till kommunens IT-chef. En dialog ska därför tidigt tas upp kring de IT-lösningar som kan vara aktuella och som berör kommunförvaltningens infrastruktur/datakommunikation. Lönsamma investeringar ska specificeras bland de skattefinansierade investeringarna. Innebörden av en lönsam investering är att nämnden själv finansierar kapitalkostnaderna inom befintlig ram. Definition och hantering av en lönsam investering finns i Ks 77/2004. Taxor och avgifter Förslag till förändringar av taxor och avgifter samordnas med budgetarbetet fr o m budget 2006. Kommunstyrelsens förslag till förändringar i taxor och avgifter berör tekniska nämnden (VA- och renhållning), räddningstjänsten, barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden (miljötaxor). Tidigare år har nivån på internräntan följt SKL: s rekommendation (senast 5 %). Ekonomiavdelningen har nu gjort en egen prognos vilket innebär att internräntan kommer att sänkas till 4,3 % fr o m 2006. 13
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen har för avsikt att ge en sammanfattande bild av Kommunfullmäktiges beslutade budget och verksamhetsplan för 2006-2008 och dess inverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar. DE GÅNGNA ÅREN Kommunen har haft en historik med negativa resultat (exkl realisationsvinsterna från försäljningen av Sydkraftsaktier) under större delen av 90-talet. Resultatutvecklingen i början på 2000-talet har varit extremt ansträngd på grund av det stora beroendet av en god avkastning på kommunens finansiella tillgångar. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Totalt Resultat före finansnetto (prognos) -68,9-102,2-114,1-102,7-90,9-54,0-532,8 Finansnetto 11,4 6,4-71,9 85,7 111,2 83,6 226,4 Årets resultat -57,5-95,8-186,0-17,0 20,3 29,6-306,4 Av ovanstående tabell ser vi att verksamheterna under perioden 2000 till 2005 har kostat 532 mkr mer än vad kommunens skatteintäkter och statsbidrag har genererat. Det finansiella kapitalet har under samma period genererat intäkter om 226 mkr. Den största anledningen till att avkastningen inte varit större är framförallt den negativa utveckling av aktiemarknaden som skedde under åren 2000 till 2003. I delårsbokslutet per augusti 2005 finns det dock orealiserade tillgångar om ca 100 mkr. Kommunens finansiella kapital har med andra ord inte kunnat generera en avkastning som fullt ut har finansierat den höga ambitionsnivå som har funnits i de kommunala verksamheterna. Detta har fått till följd att kommunen har ett ackumulerat negativt resultat om 306 mkr. Enligt det lagstadgade balanskravet, som infördes 2000, måste en kommun som redovisar negativa resultat återställa dessa. För Oskarshamn innebär detta att dessa 306 mkr skulle behöva återställas för att över tid upprätthålla det lagstadgade balanskravet. Kommunstyrelsens förslag till resultatbudget för 2006 2008 innebär att Oskarshamns kommun återställer ca 139 mkr (45 %) av de ackumulerade negativa resultaten under den kommande 3-årsperioden. FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL/ÅRETS RESULTAT Kommunfullmäktiges resultatbudget för åren 2006-2008 genererar resultat på 31,6 mkr, 46,1 mkr resp 60,6 mkr. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Kommunens finansnetto budgeteras med ett överskott om 90,8 mkr för 2006, 92,2 mkr för 2007 och 92,2 mkr för 2008. Detta bygger på ett finansiellt kapital om ca 1,7 mdr och med en genomsnittlig real avkastning på 3,0 % årligen. Inflationen antas vara 2 % årligen. Utvecklingen av finansnettot visas i fig 2. Kommunens finansiella kostnader är obetydliga på grund av att kommunen inte har några egna långfristiga skulder. Oskarshamns kommun agerar dock internbank åt sina koncernbolag vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp resultat- och balansräkningen. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka börjat egenfinansiera utlåning till de kommunala bolagen och då framförallt Byggebo. Totalt ska 600 mkr egenfinansieras till det kommunala bostadsbolaget och denna volym är uppnådd sedan hösten 2004. Kommunens finansnetto påverkas av stora investeringsvolymer. En känslighetsanalys på förändrade avkastningsräntor jämfört med ovanstående avkastningsnivå ger följande ekonomiska effekter. Årlig procentuell avkastning Resultateffekt Räntepapper Aktier mkr 6% 10% 40 5% 7% 9 5% 6% 2 5% 5% -6 4% 6% -9 4% 5% -16 4% -5% -87 14
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning Resultatutveckling 100,0 50,0 0,0-50,0 0,0-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -100,0 mkr -150,0-153,3-167,8-200,0-250,0-300,0-350,0-339,3-356,3-336,1-306,6-269,5-220,7-400,0 Förändring av eget kapital BR, Eget Kapital Figur 1 Förändring av årets resultat Finansnetto 150,0 15,0% 100,0 10,0% 50,0 5,0% 0,0-00 -01-02 -03-04 Prog -05-06 -07-08 0,0% -50,0-5,0% -100,0-10,0% mkr andel av nettokostnaderna Figur 2 Förändring av finansnetto 15
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna och statsbidragen prognostiseras till 1 008,5 mkr för 2006, 1 044,0 mkr för 2007 och 1 091,5 mkr för 2008. Skatteintäkterna bygger på en oförändrad befolkningsnivå. I övrigt följer prognoserna SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) rekommendationer. För att se de ekonomiska effekterna av befolkningsförändringar och förändringar av utdebiteringen redovisas nedan en känslighetsanalys. (mkr) 2005 2006 2007 Befolkningsförändringar + 100 invånare/år 3,5 7,3 11,5-100 invånare/år -3,5-7,3-11,5-200 invånare/år -6,9-14,5-22,9 Utdebitering -10 öre/år -4,0-8,3-12,9-25 öre/år -10,0-20,7-32,3-50 öre/år -20,0-41,4-64,6 I Sverige finns ett utjämningssystem mellan kommunerna för att jämna ut effekterna av kommunernas olika skatteunderlag (inkomstutjämningen) samt effekterna av strukturella skillnader som påverkar kostnaden för att bedriva verksamhet, såsom geografiska, sociala och demografiska skillnader (kostnadsutjämningen). För Oskarshamns kommun innebär detta att kommunen betalar bidrag via kostnadsutjämningen 2006 med 32,2 mkr på grund av att Oskarshamns har mer gynnsamma kostnadsstrukturer än riksgenomsnittet. AVSKRIVNINGAR Kommunens avskrivningar samt finansnetto påverkas av kommunens investeringsvolymer. Investerar kommunen så att anläggningstillgångarna ökar, dvs investeringsvolymen överstiger avskrivningsvolymen, i bokfört värde, innebär det högre avskrivningskostnader samt mindre finansiella intäkter. Oskarshamn har i jämförelse med rikssnittet klart högre avskrivningsvolymer som i sin tur innebär att kommunen har haft historiska investeringsvolymer som har överstigit rikssnittet. Följande redovisning visar vilka ekonomiska effekter olika investeringsvolymer får. Känslighetsanalysen bygger på en räntesats om 5,0 % samt en genomsnittlig avskrivningstid om 20 år. (mkr) Diff mot avskrivn 2004 2005 2006 Investeringsvolymer 40-50 -20,0 2,0 4,0 5,9 50-60 -10,0 1,0 2,0 2,9 60-70 0,0 0,0 0,0 0,0 70-80 10,0-1,0-2,0-2,9 80-90 20,0-2,0-4,0-5,9 90-100 30,0-3,0-6,0-8,9 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER För att få en bild av hur mycket resurser som förbrukas i kommunens verksamheter kan man använda sig av ett nyckeltal som visar förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och skatteintäkter/ statsbidrag. Som visas i figur 3 hamnar Oskarshamns kommun på andra plats över de kommuner i Sverige som förbrukar mest resurser på verksamheterna (bokslut 2004), endast Åsele förbrukar mer. Detta innebär samtidigt att Oskarshamn förbrukar ca 10 %-enheter (90 mkr) mer på sina verksamheter jämfört med genomsnittet bland alla kommuner i riket (100 %). Prognosen för 2005 pekar på ett nyckeltal om 105,5 %. Kommunfullmäktige beslutade i november 2001 att resursfördelningen till verksamheterna minskar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag, för åren 2002 2005 enligt nedanstående sammanställning. Kommunfullmäktiges budgetbeslut i nov-04 innebar att detta mål reviderades till att ett tak införs på 105 % fr o m 2007. år KF-beslut 2001 KF-beslut 2004 2000 109% 109% 2001 112% 112,6% 2002 110,4% 113,6% 2003 108,7% 111,9% 2004 106,8% 110,0% 2005 105,2% 105,5%* 2006 105,2% 105,3% 2007 105,2% 105,0% *prognos För 2005 förbrukar verksamheterna drygt 5 % mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen inbringar och för att klara ett positivt resultat i resultaträkningen krävs att finansnettot överstiger ca 50 mkr för 2005. I figur 4 visas en tidserie över utvecklingen av nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Den översta linjen visar samma utveckling om Oskarshamns kommun hade haft samma utdebitering som rikssnittet. 16
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning Verksamhetens personalkostnader bygger i budgeten på en årlig löneökning om ca 3,0 % (för 2006 föreslår kommunstyrelsen 2,5 %). Uppstår högre löneökning med nedanstående procentenheter genereras ökade kostnader enligt nedan. (mkr) 2005 Löneökning (utöver 3,0 %) 0,5 %-enhet -4,5 1,0 %-enhet -9,0 1,5 %-enhet -13,5 Verksamhetens intäkter, lokalkostnader och övriga kostnader har i planperioden räknats upp med 2 %- enheter/år. STRUKTURINDEX Kommunernas kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella kostnadsskillnader som gör att behovet av, eller kostnaderna för, kommunala verksamheter är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, t ex åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen m.m. Om en kommun till exempel har höga kostnader för grundskolan i kronor per invånare kan det bero på en stor andel barn 7 15 år, en stor andel barn med behov av hemspråksundervisning eller andra faktorer. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella faktorer ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått på om en kommun är dyr eller inte är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt skatteutjämningssystemet. Med hjälp av ovanstående kan man räkna fram ett strukturindex. Om kommunen har ett index större än 100 innebär det att kommunen har högre kostnader än vad som motiveras av kommunens strukturella förutsättningar och tvärtom. Om kommunens index skiljer sig från 100 kan det bero på att kommunen bedriver verksamheten till annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Strukturindex för vissa av Oskarshamns kommuns verksamheter visas i figur 5. Anmärkningsvärt är att strukturindextalet inom Äldreomsorgen har utvecklats från 107,7 % 2002 till 125,3 % 2004. PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSKOSTNADER Kommunen betalar varje år ut kompletteringspension till kommunanställda som har gått i pension. År 2005 budgeteras pensionskostnader om 21,6 mkr för att sedan utökas med ca 1 mkr per år. Kommunen har även pensionsförpliktelser till anställda intjänade t o m 1997, den s k ansvarsförbindelsen. Denna ansvarsförbindelse kommer på sikt att försvinna då de anställda som intjänade pension fram till 1997 går i pension och kommunen börjar betala ut densamma. Den nya pensionsskulden som intjänats från 1998 kostnadsförs och bokas upp som en skuld i balansräkningen. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 2004 112 111 110 109 108 107 106 105 104 103 Huddinge Solna Sundbyberg Värmdö Linköping Olofström Bjurholm Stockholm Oskarshamn Åsele Figur 3 Rangordning kommuner utifrån andelen nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 17
OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 118 116 Justerad för medelskattekraften i riket. 115,7 % 114 112 110 108 106 106,5 107,5 111,1 113,3 113,6 111,6 111,3 111,0 109,0 114,5 112,6 113,6 113,0 111,9 114,3 110,0 109,3 108,9 Genomsnittlig nivå bland landets kommuner Skillnaden mellan 110 % 103,0 och 100 % blir ca 90 mkr. 100,2-91 -9299,0-93 -94-95 -96-97 -98,0-99,0-00 -01-02 -03-04 Prog - 05 105,5 105,3 104,1 107,6 106,9 104 102 100 98 103,6-06 -07-08 -09 Figur 4 Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag, Oskarshamns kommun 140 Strukturindex 130 120 110 100 90 80 B arnom sorg G rundskola G ym nasieskola Ä ldreom sorg 1999 2000 2001 2002 2003 2004 R ikssnitt Figur 5 Strukturindex 18