Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan (Fp6). 7,5 hp, kurskod: 970G19 STUDIEHANDLEDNING ht 2015 vers.1.1
FÖRORD Välkomna till kursen Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan, 970G19 (Fp6). Vi som arbetar i denna kurs hoppas att den ska bli utvecklande för alla studerande och bidra med praktisk och teoretisk kunskap inom det estetiska området. Kursen ska ses som en direkt fortsättning på kursen i utbildningens andra termin: Förskolepedagogik, estetiska lärprocesser, skapande och lärande, 970G07 (Fp3). Vi ansvariga önskar att denna kurs kommer att bli ett tillfälle för den studerande att utveckla sin roll som en inspirerande och skapande pedagog med hjälp av erfarenheter från kursens olika moment. I kursen bearbetas de estetiska uttrycken både utifrån konstnärliga värden samt som verktyg i lärandeprocesser. De estetiska ämnesområdena integreras med varandra i olika temaarbeten. Läs mer om kursen på hemsidan: http://www.liu.se/utbildning/program/forskola/student/termin-5/970g19- forskolepedagogik-6-lust-att-lara-estetiska-larprocesser-i-forskolan?l=sv INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kursens upplägg 3 2. Medverkande lärare 3 3. Lisam 3 4. Kursmoment 5 5. Kursens provkoder 7 6. Omexaminationer 8 7. KURT 8 8. Litteraturlista 9 9. Fusk och plagiat 12 10. Självstudieguide 13 2
1. KURSENS UPPLÄGG Kursen omfattar fyra huvudmoment: (läs mer i kapitel 4). Introduktion Föreläsning Verkstäder Tematiskt arbete Estetisk produktion Litteraturseminarium Reflexioner kring estetisk teori och praktik: essä 2. MEDVERKANDE LÄRARE Kursansvariga: Michael Bruze (musik), 011-363063, michael.bruze@liu.se Gunnar Ekermo, 011-363066, gunnar.ekermo@liu.se Övriga medverkande lärare: Anne-Lie Armerö (kursmentor), 070-3508480 (onsd.), 013-208425 (övrig tid), anne-lie.armero@liu.se Lotta Holmgren Lind (drama), 011-363052, lotta.holmgren.lind@liu.se Inez Isaksson-Vogel (bild), 013-282044, inez.isaksson-vogel@liu.se Catarina Kicke Jeppsson (rörelse), 013-282034, catarina.jeppsson@liu.se Anna Sand (kursmentor), anna.sand@liu.se Britt Westanmo (kursmentor), 0722-354666, britt.westanmo@liu.se 3. LISAM Lisam är den utbildningsplattform som de studerande och lärarna använder i denna kurs. Där finns även kursplanen, schemat och andra kursrelaterade dokument. På Lisam publicerar kursansvariga och lärare detaljinformation kring skilda moment. Därför är det av vikt att den studerande håller sig uppaterad med all den information som publiceras där. På sidan finns det även möjlighet att ställa allmänna frågor till de kursansvariga, vars svar kan intressera alla studerande. Den studerande använder Lisam för att lämna in mer avgränsade skrivuppgifter men även kursens avslutande essä. Var noga med att lägga in texterna i avsedda mappar samt inom gällande tidsgränser. På Lisam meddelas även kommentarer samt slutomdömen på inlämnade arbeten. 3
4. KURSMOMENT Kursen Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan omfattar fyra huvudmoment: verkstäder, temaarbete, estetisk produktion med litteraturseminarium samt skrivande av essä. De första momenten är grupprelaterade, det sista är en enskild uppgift. De olika momenten är: A. Verkstäder (OBL1.) I denna kurs, som främst är temaorienterad, har de studerande som introduktion till temaarbetet (se B) en verkstad i vardera ämnena bild, drama, musik och rörelse. Dessa tillfällen är till för att ge idéer, teorikoppling och praktisk inspiration till det kommande temaarbetet. Dessa verkstäder ansluter till kursen mål: att utifrån estetisk pedagogisk teori använda verktyg och material inom de estetiska uttrycken bild, drama, musik och rörelse i relation till förskolläraruppdraget. B. Pedagogisk redovisning/tematiskt arbete (MRE4). I förskolans mål står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö89, reviderad 2010). Detta är ett kursmoment där arbetsgruppen samarbetar för att producera ett tänkt temaarbete med estetiska förtecken för en förskolegrupp. Gruppen ska i detalj planera ett upplägg för ett igångsättande av detta arbete. Som inspiration för detta arbete kommer de ansvariga lärarna Anne-Lie Armerö och Britt Westanmo att presentera några utgångspunkter för arbetet i samband med en föreläsning som även fungerar som momentets introduktion. Rubriken på deras föreläsning den 2015-08-19 är: Tematiskt arbetssätt, med fokus på estetiska uttryckssätt. Utifrån styrdokumentens intentioner kommer de studerande att få exempel på hur förskolans verksamhet kan implementera de estetiska praktikerna när det gäller temaarbete. Denna produktionsuppgift, som omfattar minst två av de i kursen ingående ämnena, ska fungera som en temastart i en förskolegrupp och omfatta fyra dagars arbete i arbetsgruppen där samtliga ska vara aktiva i alla delar. Ledord för detta arbete är Lek Fantasi - Kreativitet. Vid redovisningen, som sker i storgrupper, har arbetsgruppen förberett: att övergripande redogöra för upplägget av denna temastart samt en tänkt fortsättning på temaarbetet (använd tekniska hjälpmedel för denna presentation). Redogör för: syfte, upplägg, förberedelser, introduktion, avslutning, instruktioner, inspiration, lärande, materiel mm. att praktiskt genomföra en eller flera aktiviteter med utgångspunkt för tematanken i 20 minuter tillsammans med övriga deltagare 4
några relevanta diskussionsfrågor kring innehållet i det valda temat. Detta sker i direkt anslutning till genomförandet. Arbetsgruppen ansvarar för och leder denna diskussion som varar i ca 10 minuter. Det hela avslutas med en utvärdering på ca 10 minuter. I den sammanfattande texten som lämnas in en vecka efter redovisningen ska arbetsgruppen: a) beskriva arbetsprocessen b) skriva fram utgångspunkterna c) beskriva temaarbetets totala upplägg d) utvärdera den egna insatsen. Hur gick det? Varför? Lärt? e) förhålla sig till den andra arbetsgruppens kritik av presentationen f) intygar allas deltagande i förberedelser, redovisning samt sammanställande av paper Samtliga av punkterna a-c kopplas både till Läroplan för förskolan samt boken Utbildningsvetenskap för förskolan (kap.10) av Persson Riddersporre (se litteraturlistan). Den sammanfattande texten omfattar tre A4-sidor i Times New Roman 12. Radavstånd 1,5. Alla citat och referat sker enligt akademisk metod. Texten läggs in på Lisam i därför avsedd mapp. Stopptid för inlämnande den sammanfattande texten är 2015-09-03. Alla gruppmedlemmar som medverkat i detta arbete skriver under detta dokument och måste vara överens om detta. Har du varit frånvarande från hela eller delar av detta temaarbete måste du ta igen detta. För att bli godkänd på detta temaarbete, ska den studerande 1) ha deltagit praktiskt och teoretiskt i förberedelse av arbetet, 2) medverkat vid presentationen och diskussionen, 3) medverkat vid skrivandet av den sammanfattande text som arbetsgruppen lägger ut på Lisam. Denna aktivitet ansluter till kursplanens mål: att planera, genomföra, leda och utvärdera pedagogiska aktiviteter med estetisk inriktning samt att genom och i de estetiska uttrycksmedlen inspirera och vara tydlig i sin ledarroll samt kunna ta vara på barns möjligheter till lärande. C. Litteraturseminarium (MRE5). Innehållet i kursens examinerande litteraturseminarium berör dess rubrik: Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan. Seminariet hålls i arbetsgrupperna. Den studerande förbereder sig till seminariet genom att läsa 250 sidor ur minst två av titlarna från litteraturlistans inledande del under rubriken Estetiska lärprocesser samt aktuell Läroplan för förskolan. Det är viktigt att den studerande kan sammanfatta författarnas budskap, kan se styrkor och svagheter i författarnas tänk samt kan omsätta de inhämtade kunskaperna till den kommande professionen; vilken betydelse och vilka konsekvenser får seminarieinnehållet för upplägget av arbetet tillsammans med barn? 5
Den studerande ska även producera två frågeställningar (varav examinerande lärare gör ett val) till de lästa texterna och vara beredd att i arbetsgruppen leda en diskussion utifrån de egna frågorna. Förbered detta genom anteckningar och egna stödpunkter. Dessa frågeställningar ska vara knutna till både den lästa litteraturen samt till Läroplanen. Frågorna, med sidhänvisning till det lästa i både Läroplan och estetlitteraturen, mejlas två dagar före litteraturseminariet till den medverkande läraren (michael.bruze@liu.se alt. gunnar.ekermo@liu.se). Glöm ej att ange arbetsgruppsbeteckningen. Detta seminarium ansluter till kursplanens mål: att argumentera för och motivera värdet av estetiska uttrycksmedel och estetiska lärprocesser i pedagogisk verksamhet med stöd av läroplan och forskning. D. Estetisk produktion (OBL3). I den estetiska produktionen som pågår under 8-9 dagar ska samtliga i kursens ingående estetämnen (bild, drama, musik, rörelse) vara tydligt representerade och integrerade. Momentet kan ses som en utbyggd fortsättning på den performance som arbetsgrupperna skapade i kursen Fp3 våren 2014. Här utökas emellertid föreställningsgänget till att omfatta två sammanslagna arbetsgrupper (ca 14 personer). Temat för denna estetiska produktion är relationer. Det kan handla om relationer mellan barn/personal/föräldrar i skilda konstellationer. Detta är ingångarna till denna estetiska produktion: - mål och riktlinjer som finns i Lpfö 98 (rev.2010) - erfarenheter som gruppen fått under olika VFU-perioder i förskoleverksamheten När detta är klart formulerar gruppen ett syfte för produktionen - som inte ska vara barninriktad, utan hellre skapa debatt och skaka om en smula. Syftet förankras därefter hos Michael Bruze eller Gunnar Ekermo innan gruppen arbetar vidare. Glöm ej den viktiga publikkontakten i samband med iscensättningen. Tänk även på att humor kan vara ett utmärkt verktyg; ett bra tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Varje produktionsgrupp redovisar i minst 20 minuter. Efter detta får gruppen respons både från publiken och examinerande lärare. Denna aktivitet ansluter till delar av kursplanens mål att utifrån estetisk pedagogisk teori använda verktyg och material inom de estetiska uttrycken bild, drama, musik och rörelse i relation till förskolläraruppdraget. E. Essä (SRE1). Kursen avslutas med att den studerande skriver en enskilt examinerande text essä. Essä (franska essai, egentligen prov, försök ) betecknar oftast en skriftlig framställning av måttligt omfång där man avser att meddela fakta men gör det på ett personligt sätt. 6
I denna text som i sin form är såväl akademisk (fakta, referensteknik och litteraturlista) som konstnärlig (intuition, fantasi och känsla) ska den studerande både sammanfatta och bearbeta kursens innehåll i förhållande till rollen som kulturbärare i den kommande yrkesrollen. Texten ska formas till och liknas vid ett personligt inre samtal kring konstnärliga och pedagogiska processer. Den egna utvecklingen i förhållande till kursinnehållet ska belysas och värdena av estetiska perspektiv framhållas. Till sin hjälp har den studerande erfarenheter från kursens olika praktiska moment samt den inlästa litteraturen på minst 200 sidor per ämne (bild, drama, musik, rörelse). Så disponerar du din essä, använd dig av följande mellanrubriker. 1. Kursens innehåll. (Detta har jag lärt mig. Detta måste jag personligen utveckla i förhållande till kommande yrkesrollen. Knyt an dina tankar till Lpfö/2010). Din text omfattar minst 3.000 tecken. 2. Estetisk produktion. (Reflektera kring produktionens olika delar. Estetisk ansats, tematiskt tänk, process, resultat mm. Koppla din text tydligt till samtliga kursmål). Din text omfattar minst 5.000 tecken. 3. Tematiskt arbete. (Du berättar; resonerar och argumenterar kring tematiskt arbete i förskolan. Fördelar och nackdelar. I denna del knyter du an resonemangen till de lästa 800 sidorna). Din text omfattar minst 7.000 tecken. 4. Visioner. (Här resonerar du vilt och stort kring hur du ser de estetiska ämnenas närvaro i förskolans arbete. Hur kan man stärka det estetiska områdets närvaro i verksamheten? Hur kan verksamheten förnyas? Hur kan vi möta barnen på ett kvalificerat och fullgott vis?). Din text omfattar minst 5.000 tecken. Essän omfattar 20-25.000 tecken inklusive blanksteg i Times New Roman 12. Radavstånd 1,5. Därutöver tillkommer försättsbladet och litteraturlistan enligt APAsystemet: http://www.his.se/biblioteket/sokguide/skriva-referenser/ Tio arbetsdagar efter inlämningen får den studerande skriftlig respons på sin essä av examinerande lärare. Detta sker på Lisam. När den studerande är klar med essäarbetet läggs den in i avsedd mapp på Lisam. Stoppdatum för inlämning av essän är 2015-09-18, kl.16.00. Denna aktivitet ansluter till kursplanens mål: att argumentera för och motivera värdet av estetiska uttrycksmedel och estetiska lärprocesser i pedagogisk verksamhet med stöd av läroplan och forskning. 5. KURSENS PROVKODER OBL1; Verkstäder, 0hp. D MRE4; Pedagogisk redovisning, 2,5hp. UG MRE5; Litteraturseminarium 1,5hp UG OBL3; Integrerat arbetssätt, 0hp. D SRE1; Essä, 4hp. UV (tre betygssteg) 7
6. OMEXAMINATIONER Inlämning av texter för omexamination sker på Lisam: Verkstäder (bild, drama, musik, rörelse): senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00. Pedagogisk redovisning, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00. Litteraturseminarium, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00. Integrerat arbetssätt, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00. Essä, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00. 7. KURT Utvärdering av kursen 970G19 sker efter dess slut via det elektroniska kursutvärderingssystemet KURT och nås via studentportalen: https://www3.student.liu.se/portal/ 8
8. LITTERATURLISTA Estetiska lärprocesser Dahlbeck, P & Persson, S (2010). Estetik i förskolan (kap.10) ur Riddersporre, B & Persson, S (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur Klerfelt, A & Qvarsell, B (red.) (2014). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Del 2. Malmö: Gleerups Pramling-Samuelsson, I (2011). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag Smidt, S (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur Vygotskij, L (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Bild Texter som bygger på forskning: Ahlner Malmström, E (1998). En analys av sexåringars bildspråk. (avhandling) Lund: University Press Aronsson, K (1997). Barns världar barns bilder. Stockholm: Natur och kultur Bendroth Karlsson, M (1996). Bildprojekt i förskola och skola. Linköpings Universitet Bendroth Karlsson, M (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Fast, C (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala Universitet (avhandling) Laddas ner från http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:169656/fulltext01.pdf Skoog, E (1998). Hur arbetar förskollärare med bild? (Licentiatavhandling.) (Institutionen för pedagogik och psykologi) Universitet i Linköping Änggård, E (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (Finns som avhandling från 2004 i elektronisk form: http://www.ep.liu.se/diss/arts_science/2005/3) Andra texter: 9
Ahlner Malmström, E (1991). Är barns bilder språk? Malmö: Carlssons Barnes, R (1994). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber förlag Fast, C (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Löfstedt, U (1999). Bildskapande verksamhet i förskolan. Jönköping: Univ. Press Trageton, A (2014). Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber förlag Wehner-Godée, C (2011). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB Wiklund, U (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Klippan: UR förlag DRAMA Texter som bygger på forskning: Fredriksson, K (2013). Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i grundskolan. Licentiatavhandling. Linköping: Linköpings Universitet. (Finns på nätet! Speciellt kap 5: Drama i skolans praktik lärares berättelser, ett konkret exempel på vetenskaplig analys av en dramapedagogisk praktik) Holmgren-Lind, L.E. CH. (2007). Pedagogiskt drama I skärningspunkten mellan teaterkonst och estetisk praktik. Linköping Studies in Arts and Science. FiF-avhandling no 92 2007:1 Andra texter: Berggraf Sæbö, A (2010). Drama i barnehagen. Oslo: Universitetsförlaget Bolton, G (2008). Drama för lärande och insikt: om dramapedagogik i teori och praktik, texter i urval av Anita Grünbaum. Göteborg: Daidalos Helander, K (2003). Barndramatik och barndomsdiskurser. Lund: Studentlitteratur Österlind, E (red) (2011). Drama ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur MUSIK Texter som bygger på forskning: Grahn, M & Öfverström, C (2007). Musiskt lärande. Linköpings universitet: Skapande Vetande 52 10
Kempe, A-L & West, T (2010). Design för lärande i musik. Finland: Norstedts Riddarsporre, B & Söderman, J (red) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur Andra texter: Eriksson, M (2013). Musik i förskolan inspiration och lärande i sagans värld. Kalmar: Lärarförbundets Förlag Vesterlund, M (2003). Musikspråka i förskolan. Med musik, rytmik och rörelse. Stockholm: Runa Förlag RÖRELSE Text som bygger på forskning: Ericsson, I (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag. Kan köpas via: http://www.mugi.se Kan laddas ner via: http://forskning.mah.se/id/luiner (2012-12-18) Ericsson, I (2005). Rör dig lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm: Sisu idrottsböcker Grindberg, T & Langlo Jagtøien, G (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur Osnes H, Skaug H N & Eid Kaarby K M (2010). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund: Studentlitteratur Andra texter: Granberg, A (1994). Småbarnsrytmik. Stockholm: Liber (s.9-81) Hammar, L & Johansson, I (2008). Visst kan alla vara med! i idrott, lek och spel. Örebro: Varsam. (s.18-60) Sjöstedt Edelholm, E & Wigert, A (2005). Att känna rörelse en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlssons METODLITTERATUR Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Malmö: Studentlitteratur. STYRDOKUMENT 11
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket. http://libguides.ltu.se/content.php?pid=213514&sid=1776754 9. FUSK OCH PLAGIAT På senare år har det inom lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan, vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och färdiga uppsatser på internet. Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap.1 ). Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor det ska man göra i vetenskapliga texter men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. Vad händer vid fusk? Vid misstanke om fuskförsök gör tentamensvakten en anmälan till ansvarig lärare. Examinator kontaktar studenten så snart som möjligt efter tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk 12
vid skriftlig tentamen. 10. SJÄLVSTUDIEGUIDE På universitetsbibliotekets sida NoPlagiat, kan du som studerande lära dig mer om vad som gäller kring plagiering och upphovsrätt och dessutom göra övningar för att testa förståelsen: http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp 13