Linköpings Universitet, Campus Norrköping. Studiehandledning. för kursen Naturvetenskap, teknik och estetiska lärprocesser 15 hp, kurskod: 925G03

Transkript

1 Linköpings Universitet, Campus Norrköping Studiehandledning för kursen Naturvetenskap, teknik och estetiska lärprocesser 15 hp, kurskod: 925G03

2 Välkommen! I studiehandledningen finner du information, beskrivning av upplägg och innehåll samt litteraturlista. Mer detaljerad information kommer du att få vid kursintroduktionen samt via webbplatsen LISAM. I stort sett all kursinformation läggs på LISAM men du kommer också att få nödvändig information vid kurstillfällena. Kursens hemsida är: Där finner du bland annat kursplanen som är aktuell för kursen. På kursplanen finner du aktuella provkoder. Kursansvariga och medverkande lärare Ragnhild Löfgren, Arbetsrum: B 218, tel: , e-post : ragnhild.lofgren@liu.se Lotta Holmgren-Lind, Arbetsrum: B 330, tel: , e-post: lotta.holmgren.lind@liu.se Martin Nelzén, Arbetsrum: B 215, tel: , e-post: martin.nelzen@liu.se 1

3 KURSPLAN Naturvetenskap, teknik och estetiska lärprocesser, 15hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Ämnesområde Övrigt inom naturvetenskap-na9 Kurskod 925G03 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - redogöra för olika perspektiv på naturvetenskap och teknik - redogöra för hur tematiska och ämnesövergripande arbetssätt kan användas i förskolan - planera den pedagogiska verksamheten utifrån tekniska och naturvetenskapliga aspekter på hållbar utveckling - redogöra för barns lärande genom estetiska lärprocesser och skapande - tillämpa verktyg och material inom pedagogiskt drama Kursinnehåll Naturvetenskap, teknik och estetiska lärprocesser utgör utgångspunkt för kursen olika delar. Till exempel behandlas olika fenomen i naturen och människans sätt att lösa utmaningar med hjälp av teknik. Kursen belyser tematiska och ämnesövergripande arbetssätt där storyline är ett pedagogiskt verktyg som tillämpas i kursen. Upplevelser genom experiment, exkursioner och dramaövningar är viktiga moment och då med koppling till de miljöer som barn vistas i. Utifrån naturvetenskapliga och tekniska perspektiv problematiseras begreppet hållbar utveckling genom tematiska exempel såsom vattnets naturliga respektive tekniska kretslopp, ekologi som en relation mellan människa, teknik och natur, eller liv och hälsa. I kursen behandlas även olika teoretiska perspektiv på skapande i pedagogiska kontexter. I kursen diskuteras estetiska lärprocesser som redskap för lärande och utveckling. Centralt är konstnärligt utforskande arbete främst inom området drama. Undervisning/Arbetsformer Undervisning sker genom föreläsningar, seminarier, verkstäder, laborationer, exkursioner, grupparbete och självstudier. Examination Kursen examineras genom individuella och gruppvisa muntliga och skriftliga redovisningar. MRE1 Litteraturseminarium, muntlig redovisning med skriftligt underlag, 3 hp, U-G SRE1 Naturvetenskaplig uppgift, skriftlig individuell redovisning, 3 hp, U-G SME1 Didaktikuppgift, 9 hp, U-VG OBL1, verkstäder, 0 hp, D OBL2, laborationer, exkursioner, 0 hp, D Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Kurslitteratur Areskoug, M., Ekborg, M., Lindahl, B., och Rosberg, M. (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. Malmö: Gleerup. Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L.,och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber. Gustafsson Marsh, E., Lundin, Y. (2006). Storyline I praktiken. Grunder och variationer.malmö: Runa förlag. Harlen, W. (1996, 2007). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Mylesand, M. (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Malmö: Lärarförbundet. Paulsen, B. (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Østern, A-L. (2000). Processdrama, berättande och barns förhandling om mening. I K. Helander (red.) Barn, teater, drama. (s. 7-38) Stockholm: Centrum för barnkulturforskning Stockholms Universitet. 2

4 Kursöversikt Kursen går på halvfart och består av 9 träffar. Dag Plats Tid Innehåll kommentar Tillfälle 1. v. 35, 27/ Upprop och introduktion, Ragnhild Löfgren Föreläsning, Kommunicera naturvetenskap i förskolan. Ragnhild Löfgren Tag med studiehandledning Tillfälle 2. v. 37, 10/9. B372 B268 Uppgift till tillfälle 2. Studera verksamheten på den förskola du arbetar på. Arbetar man med estetiska uttrycksformer och i så fall på vilket sätt? Hur förekommer drama? Praktisk föreläsning. Estetiska lärprocesser. Lotta Holmgren Lind. Tillfälle 3. v. 39, 24/9 Exkursion Naturvetenskap och drama. Martin Nelzén och Lotta Holmgren Lind. Uppgift till tillfälle 4 och 5: Den studerande förbereder sig genom att läsa: Gustafsson Marsh, E., Lundin, Y. (2006). Storyline i praktiken. Grunder och variationer. Malmö: Runa förlag. 3

5 Tillfälle 4. v. 42, 15/10. B268, B372. B114 Praktiskt föreläsning. Storyline. Grupp A och B. Lotta Holmgren Lind Laborationer och experiment. Grupp C och D. Ragnhild Löfgren och Klas Johnsson OBL1, verkstäder, 0 hp, D Tillfälle 5. v. 45, 5/11. B268 B372 B114 Praktiskt föreläsning. Storyline. Grupp C och D. Lotta Holmgren Lind Laborationer och experiment. Grupp A och B. Martin Nelzén och Klas Johnsson OBL1, verkstäder, 0 hp, D Uppgift till tillfälle 6: Litteraturseminarium, se studiehandledning. Tillfälle 6. v. 47, 19/11 B250 B Litteraturseminarium Grupp A och B. Lotta Holmgren Lind Litteraturseminarium Grupp C och D. Lotta Holmgren Lind Föreläsning/övning. Ekologi och uteverksamhet. Grupp C och D Martin Nelzen Föreläsning/övning. Ekologi och uteverksamhet. Grupp A och B Martin Nelzen MRE1 Litteratur seminarium, muntlig redovisning med skriftligt underlag, 3 hp, U-G 4

6 Tillfälle 7. v. 49, 3/12. B114 Uppgift till tillfälle 7: 1.) Redovisning av Läslogg se studiehandledning. 2.) Den studerande genomför några laborationer/experiment med en förskolegrupp och redovisar upplägg och erfarenheter med hjälp av en affisch/poster. Redovisning av läslogg samt laborationsuppgift. Grupp A och B. Ragnhild Löfgren Redovisning av läslogg samt laborationsuppgift. Grupp C och D. Martin Nelzén SRE1 Litteratur seminarium, muntlig redovisning med skriftligt underlag, 3 hp, U-G OBL2, Laborationer, 0 hp D Tillfälle 8. v. 50, 10/12. B114 B Redovisning av didaktikuppgift. Grupp 1 och 2 och 3. Lotta, Martin och Ragnhild Utvärdering SME1 Didaktik uppgift, 9 hp, U VG Tillfälle 9. v. 51, 17/12. B114 B Redovisning didaktikuppgift. Grupp 4 och 5 och 6. Lotta, Martin och Ragnhild Utvärdering SME1 Didaktik uppgift, 9 hp, U VG 5

7 Uppgift till tillfälle 6. Litteraturseminarium. Genomförande: Inför litteraturseminariet tillfälle 6 ska den studerande formulera en fråga från vardera text (Gustafsson Marsch & Lundin, Paulsen och Østern) som ska behandlas under seminariet. Frågorna ska förankras i och motiveras från den lästa litteraturen (ca 1 A4 sida). Frågorna lämnas skriftligt till Lotta Holmgren Lind via mail senast fredag den 14/11. Syftet med seminariet är att diskutera estetiska uttrycksformers betydelse i förskolans praktik. Seminariet är examinerande. Lärarens uppgift är förutom examinerande att underlätta gruppens arbete, t.ex genom att hålla samman diskussionen och tydliggöra och lyfta frågor som är centrala men ej kommit upp till diskussion. Respons: Studenten får muntlig respons i samband med seminariet. Litteratur: Gustafsson Marsh, E., Lundin, Y. (2006). Storyline i praktiken. Grunder och variationer. Malmö: Runa förlag. Paulsen, B. (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Østern, A-L. (2000). Processdrama, berättande och barns förhandling om mening. I K. Helander (red.). Barn, teater, drama. (s. 7-38) Stockholm: Centrum för barnkulturforskning Stockholms Universitet. MRE1 Litteraturseminarium, muntlig redovisning med skriftligt underlag, 3 hp, U-G 6

8 Uppgift till tillfälle 7: Läslogg. Genomförande: Ni ska välja 1-2 citat från varje kapitel. Ni ska också försöka förklara hur författaren har tänkt kring det som citatet tar upp. Avslutningsvis ska ni ge en egen reflektion över varför ni valde just detta citat. Examination av detta sker vid kurstillfälle 7 (3/12). För att bli Godkänd krävs: Ett relevant urval av citat samt reflektioner av samtliga texter (omfattning ca ½ sida per citat). Detta dokument mailas in till Ragnhild och Martin senast 30/11. Vid det muntliga seminariet så turas deltagarna om att läsa sina utvalda citat från texterna och tillsammans föra en diskussion utifrån detta. Respons: Studenten får muntlig respons i samband med seminariet. Litteratur: Areskoug, M., Ekborg, M., Lindahl, B., och Rosberg, M. (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. Malmö: Gleerup. Kapitel 1. Inledning. Kapitel 2. Materia. Kapitel 4. Liv och hälsa. Kapitel 7. Universum och vårt solsystem. Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L.,och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber. Kapitel 1, Naturvetenskapligt arbetssätt. Kapitel 2. Naturvetenskapligt utforskande. Kapitel 3. Följa värdera och utvärdera lärprocesser. Kapitel 4. Ämneskunskap som möter barns frågor. Kapitel 5. Inget nytt under solen. Harlen, W. (1996, 2007). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Kapitel 3. Att lära barnen göra iakttagelser. Kapitel 4. Rätt fråga vid rätt tillfälle. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Mylesand, M. (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Malmö: Lärarförbundet. Välj själv ut fem kapitel från boken.. SRE1 Litteraturseminarium, muntlig redovisning med skriftligt underlag, 3 hp, U-G 7

9 Uppgift till tillfälle 9 och 10. Didaktikuppgift/uppsats. Genomförande: Varje studerande förväntas vid kursens slut ha fått med sig redskap för att kunna arbeta med storyline och naturvetenskap/teknik. Detta ska redovisas genom att studenten tar med sig ett skriftligt dokument/uppsats som omfattar ca 6-10 sidor. Texten ska innehålla: 1.) Bakgrund som tar upp storyline som ett verktyg att arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan. Texten bör belysa en planeringsmateris samt reflektioner kring arbetet kring den. Bakgrunden ska också beskriva ett naturvetenskapligt/tekniskt innehåll som studenten valt att låta berättelsen kretsa runt. Texten ska belysa ett valt naturvetenskapligt och/eller tekniskt problem eller händelse och redogöra för en naturvetenskaplig bakgrund/förklaringsmodell till händelsen. 2.) Texten ska också innehålla transkriptioner av ljudinspelningar från genomförande av storylineuppgiften i förskolegruppen. Detta kan vara i form av intervjuer/samtal eller från en gruppövning. Ljudinspelningen ska motsvara ca minuter av samtal/aktivitet så att det går att få en bild av vad barnen pratar om där de genomför uppgiften. Transkriptionerna läggs som en bilaga till texten (dessa räknas inte med i de 6-10 sidorna). Ur dessa väljs sedan intressanta delar ut och lyfts in i uppsatsen. För att detta ska kunna göras så krävs samtycke av föräldrar samt barn. 3.) Avslutningsvis så ska resultaten analyseras och diskuteras med hjälp av kurslitteratur. Dokumentet ska innehålla hänvisning till litteratur enligt vedertagen referensteknik. Texten läggs in på LISAM senast 7/12. Studenterna delas in i sex olika grupper och redovisar muntligt sina erfarenheter av uppgiften. Övriga studenter i gruppen ska ha tagit del av varandras texter och bidrar till seminariet genom att ge återkoppling, frågor eller andra synpunkter till den student som redovisar. Redovisningstiden beräknas till ca 15 minuter /student. För att blir Godkänd krävs: Inlämning av skriftligt underlag som innehåller bakgrund till storyline, naturvetenskapligt och/eller tekniskt innehåll, transkriptioner från genomförande i barngrupp, analys och diskussion utifrån kurslitteratur. Texten ska belysa ett valt perspektiv på naturvetenskap och/eller teknik och redogöra för barns lärande genom estetiska lärprocesser såsom storyline. Texten ska omfatta ca 6-10 sidor och vara skriven med vedertagen referensteknik. Studenten redovisar också sin storyline muntligt vid ett seminarium samt ger återkoppling på övriga studenters bidrag. För att bli Väl Godkänd krävs: Förutom krav för Godkänt krävs att den studerande ingående kan redogöra och argumentera för val av naturvetenskapligt och/eller tekniskt innehåll och självständigt använda och förhålla sig kurslitteraturen. Den studerande ska också problematisera lärande genom estiska lärprocesser och reflektera över olika moment i planeringsmatrisen kring sin storyline. Respons: Studenten får muntlig respons i samband med seminariet och kortfattad skriftlig respons på sitt skriftliga dokument. 8

10 Undervisning/Arbetsformer Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, verkstäder, laborationer, exkursioner, grupparbete och självstudier. Obligatoriska moment OBL1 - Verkstäder, 0 hp D OBL2 - Laborationer, 0 hp D Igentagning sker efter överenskommelse. Examination Examinationen ska ses både som ett lärtillfälle och som ett sätt att visa att kursmålen har uppnåtts. Kursen examineras genom individuella och gruppvisa muntliga och skriftliga redovisningar. MRE1 Litteraturseminarium, muntlig redovisning med skriftligt underlag, 3 hp, U-G SRE1 Naturvetenskaplig uppgift, skriftlig individuell redovisning, 3 hp, U G SME1 Didaktikuppgift, 9 hp, U VG Återkoppling Respons i form av besked om uppgiften är väl godkänd, godkänd eller underkänd fås av ansvarig lärare via LISAM eller mail inom 12 arbetsdagar. Återkoppling i form av kommentarer på texten meddelas så snart ansvarig lärare hinner. De studerande som efter det första examinationstillfället ännu inte är godkända på uppgiften erbjuds tillfällen för omexamination. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Information rörande fusk och plagiat finns i en broschyr på LISAM under rubriken Kursdokument. Mer att läsa finns också på 9

11 Litteratur Den litteratur som finns upptagen i den obligatoriska litteraturlistan är den som i första hand ska användas när du skriver den individuella texten. Du uppmanas också söka och använda litteratur även utöver den litteratur som finns angiven i litteraturlistan. Obligatorisk litteratur Areskoug, M., Ekborg, M., Lindahl, B., och Rosberg, M. (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. Malmö: Gleerup. Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L.,och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber. Gustafsson Marsh, E., Lundin, Y. (2006). Storyline i praktiken. Grunder och variationer. Malmö: Runa förlag. Boken beställs genom att ni skickar ett mail till info@storyline.se och uppger antal, namn, leveransadress och faktureringsadress. Kostnad 200 kronor inklusive moms, frakt och faktureringsavgift. Harlen, W. (1996, 2007). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Mylesand, M. (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Malmö: Lärarförbundet. Paulsen, B. (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Østern, A-L. (2000). Processdrama, berättande och barns förhandling om mening. I K. Helander (red.) Barn, teater, drama. (s. 7-38) Stockholm: Centrum för barnkulturforskning Stockholms Universitet. Boken kan beställas från SU förlag (Stockholms universitet) Valbar litteratur Forsberg-Ahlcrona, M. (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap: kommunikation och skapande i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bolton, G. (2008) Drama för lärande och insikt: om dramapedagogik i teori och praktik. Göteborg: Daidalos. Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004) Storylineboken. Hässelby Runa 10

12 Fredriksson, K. (2013). Drama som pedagogisk möjlighet: en intervjustudie med lärare i grundskolan. Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet, Linköping. Finns på nätet. Grimvall, G. (2013). Teknikens väsen. Skolans teknikämne i tidigare skolår. Lund: Studentlitteratur. Holmgren-Lind, L. (2007) Pedagogiskt drama i skärningspunkten mellan teaterkonst och estetisk praktik. Licentiatavhandling.(Institutionen för tema: Linköpings universitet.) Lundin, Y. (2014). Parken en storyline med fokus på NO och teknik. Falköping: Capensis förlag AB. Rasmusson, V. & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur. 11