En skolgård för alla. Slutrapport 2006 HSO Stockholms stad

En skolgård för alla Slutrapport 2006 HSO Stockholms stad

En skolgård för alla Slutrapport 2006 HSO Stockholms stad Författare Slutrappporten har skrivits av Malin Bernt som också skrivit bilagor 1-4 Bilagor 5-6 har skrivits av Anna Lenninger Programmet har redigerats av Eva Björklund som även skrivit och illustrerat SISABs Tillgänglighetsanvisningar Omslagsfoto Ingegerd Harvard Övriga foton Eva Björklund, Ingegerd Harvard, Anna Lenninger. 1

Innehåll 1. Slutrappport sid 3 Förord Inledning Bakgrund Deltagare Arbetsfördelning Referensgrupp Mål och målgrupper Projektplanens genomförande Ledande aktörers utvärdering Pedagogers och elevers utvärdering Slutsats Hur kan en projektplan se ut 2. Program: En skolgård för alla sid 15 3. Framtiden för Knutbyprojektet sid 30 Bilagor sid 31 1. Program för den inledande studiedagen 2.Utvärdering av studiedag 3. Utvärdering av temavecka 4. Lekdag med Organisationstävling 5. Elevgruppernas inventering 6. Inventering med funktionshindrade 7. Program för Knutby skolgård 2

En skolgård för alla Slutrapport om ett projekt genomfört av HSO Stockholms stad i samarbete med Knutbyskolan i Rinkeby, Rinkebys stadsdelsnämnd och SISAB finansierat med anslag från Allmänna arvsfonden. Förord Alla barn och ungdomar behöver vara delaktiga och känna gemenskap med andra. Det är en mänsklig rättighet. Barnkonventionen säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Barnkonventionen säger också att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barn i allmänhet är receptiva, nyfikna och fördomsfria. Barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar möter många hinder i skolmiljön som försvårar det sociala samspelet. Det kan leda till att den fysiska och sociala utvecklingen hämmas. Många av de lekar och spel som elever ägnar sig åt på fritid och raster kan inte elever med funktionsnedsättningar delta i. HSO Stockholms stad har med dessa dokument och kunskaper som utgångspunkt genomfört projektet En skolgård för alla tillsammans med Rinkeby stadsdelsnämnd och dess handikappråd, Knutbyskolan i Rinkeby och tre arkitekter. Projektet har finansierats av Allmänna arvsfonden. Det har två syften: Det ena är att väcka elevernas förståelse för hur det kan vara att leva och växa upp med en funktionsnedsättning och att fundera över hur deras skolgård skulle behöva se ut för att de själva och funktionshindrade kamrater ska kunna trivas där och leka tillsammans. Det andra är att se till att skolgården som pedagogisk miljö kan utnyttjas av alla, såväl barn och ungdomar som vuxna. HSO Stockholms stad vill med denna rapport inspirera kommuner och skolor att vid nybyggnad och omändringar av skolgårdar ta tillfället i akt att göra den tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar och att engagera eleverna i ett sådant arbete. Rapporten innehåller en konkret beskrivning av tillvägagångssätt, lyckade och mindre lyckade, och viktiga aspekter på en skolgård som är tillgänglig för alla. Rapporten innehåller en beskrivning av projektets genomförande, ett generellt tillämpbart program fritt att användas vid nybyggnad och ändring av skolgårdar, en rad bilagor och slutligen ett program för hur Knutbyskolans skolgård ska byggas om. HSO Stockholms stad mars 2006 Ingrid Dalén, Vice ordförande Inledning Alla barn och ungdomar behöver vara delaktiga och känna gemenskap med andra. Det är en mänsklig rättighet. Barnkonventionen säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar möter många hinder i skolmiljön som försvårar det sociala samspelet. Det kan leda till att den fysiska och sociala utvecklingen hämmas. Många av de lekar och spel som elever ägnar sig åt på fritid och raster kan inte elever med funktionsnedsättningar delta i. Inte heller i schemalagda uteaktiviteter som skolan genomför, såsom idrottsdagar och andra temadagar. 3

för bildandet av en sund identitet och en god självkänsla att man kan delta i olika rastaktiviteter. Den fysiska miljön på skolgårdar är ofta utformad på ett sätt som hindrar barn med funktionsnedsättningar från fysisk aktivitet. Det kan handla om att lekredskap är omringade av sand som utesluter elever med rörelsehinder och att öppna planer på en skolgård saknar riktningsmarkeringar så att elever med synnedsättningar känner sig vilsna. Om lekredskap och omgivning vore tillgängliga skulle det stimulera även barn med funktionsnedsättningar till aktivitet och rörelse. Bakgrund År 2003 var det Europeiska Handikappåret. Ett av de seminarier som ägde rum i Stockholm hade temat En skola för alla. Det arrangerades av utbild-ningsförvaltningen och utbildningsnämndens handikappråd. Bland föreläsningarna under dagen ingick en om skolgårdar. Föreläsare var arkitekt Eva Björklund, som ägnat och ägnar en stor del av sitt arbete åt den fysiska miljöns tillgänglighet och användbarhet för personer med funktions-nedsättningar. Ett besked som Eva Björklund gav var att hon, trots mycket letande, inte funnit några exempel på skolgårdar som både är trevliga, vackra och ombonade och som kan fungera för alla, och även vara ett stöd för skolans pedagogiska uppgift. Det finns exempel på skolgårdar som är det ena eller det andra, men inte på alla goda egenskaper samtidigt, och inte heller någon forskning med den inriktningen. Avsaknaden av kunskap väckte idén hos några personer som deltog i seminariet att söka medel för ett projekt som skulle kunna råda bot på kunskapsbristen. I idén ingick också att kunna intressera en skola och dess elever och personal för projektet och på så sätt ge eleverna tillfällen att reflektera över vad det innebär att ha olika funktionsnedsättningar såväl praktiskt som när det gäller delaktighet. Kommun HSO Stockholm, ett samarbetsorgan för 28 handikappföreningar, arbetade vidare med idén och förankrade den i Rinkeby stadsdelsförvaltning och dess handikappråd. Stadsdelsförvaltningen undersökte vilken skola som skulle vara bäst lämpad att medverka i projektet. Valet föll på Knutbyskolan som är i stort behov av att förbättra sin skolgård, men som inte vid projektets start hade någon elev med rörelsehinder eller nedsatt syn eller hörsel. Vice ordförande i Kommun-HSO Stockholm, Ingrid Dalén, träffade Knutbyskolans enhetschef Lena Hellström och skolintendent Annica Walther, för att informera om projektet i maj 2004. Både Lena Hellström och Annica Walther ställde sig positiva till En skolgård för alla och var villiga till att vara en samarbetspartner. De träffades igen den 4 juni 2004, och då var den tilltänkta projektledaren Malin Bernt med. Malin Bernt arbetade då som ombudsman på Kommun-HSO Stockholm. Det bestämdes att skolan skulle ansvara för schemaläggning av alla aktiviteter för pedagoger och att informera alla berörda om vad som förväntades av dem. Skolan tog också på sig ansvaret att dokumentera projektets aktiviteter genom videofilmning. Knutbyskolan arbetar speciellt med media och video. Annica Walther och Malin Bernt uppdrogs att ordna en studiedag för all personal på Knutbyskolan i augusti innan skolstarten. Aktiva deltagare i projektet Vice ordföranden i Kommun-HSO Stockholms styrelse, Ingrid Dalén, var initiativtagare tillsammans med arkitekt Eva Björklund. Ingrid Dalén är även ordförande i Rinkeby stadsdelsnämnds handikappråd och förankrade idén om projektet i ett tidigt skede i nämnden. Ingrid har ett mångårigt engagemang inom handikapprörelsen såväl på riksnivå som på läns- och lokal nivå i Stockholm. Hon är medlem i Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, ungdomar och vuxna (FUB). Malin Bernt, ombudsman på Kommun-HSO Stockholm, arbetade som projektledare för En skolgård för alla under hösten 04 och våren 05. Hösten 05 skrev hon slutrapporten för projektet. Malin Bernt, 33 år, är rullstolsanvändare, och är utbildad grundskollärare och journalist. Hon har arbetat som lärare i fyra år på olika skolor i Malmö och i Stockholm. Som journalist arbetade Malin 4

Bernt på tidningen Du & jobbet i ett år. Därefter fick hon anställning som projektledare för Europeiska handikappåret 2003 i Stockholms stad på Kommun-HSO Stockholm, där hon fick fast anställning som ombudsman när handikappåret var slut. Eva Björklund är arkitekt SAR/MSA. Efter examen på KTH 1967 arbetade hon länge på bostadsstyrelsen, från 1975 ansvarig för förbättring av miljonprogrammets bostadsmiljöer. Där började hennes engagemang för gemensamma trädgårdar till flerfamiljshusen, i stället för slentrianmässig utstämpling av lekplatser och redskap på asfaltgårdar. Hon arbetade fram en rad skrifter i serien God Bostad, som 1978 Bilderbok om boendemiljö, 1981 Utomhus, 1987 Gemensam Trädgård. 1988 startade hon egen verksamhet som projektör med inriktning på bostäder, bostadsmiljö och stadsförnyelse, samt omfattande utrednings- och informationsverksamhet. Sedan 1995 har hon mer och mer inriktat sig på uppdrag som sakkunnig i tillgänglighet för funktionshindrade i all slags bebyggelse och anläggningar. Och ganska snart anlitades hon och kollegorna på Bostadslaget av SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, för att inventera och göra åtgärdsprogram för alla deras skolor och skolgårdar. Då mötte hon ofta samma andefattiga asfaltplaner och hinderbanor på ödsliga skolgårdar som tidigare i miljonprogrammets bostadsområden. Att bara göra dem tillgängliga för funktionshindrade var inte nog. Skolgårdarna där barnen tillbringar stor del av sina dagar måste ju också vara levande med växtlighet som visar årstidernas gång, skyddar mot väder och vind, skapar ett behagligt klimat och de måste vara vackra, spännande, trivsamma, påverkbara och pedagogiska rum i kontakt med naturen. Denna målsättning ledde fram till En skolgård för alla. Anna Lenninger är landskapsarkitekt LAR/MSA efter utbildning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och vid landskapslaboratoriet vid arkitektutbildningen vid Kunstakademiet i Köpenhamn. Efter ett par år med anställningar vid kommunala parkförvaltningar och på privat landskapsarkitektkontor har Anna Lenninger sedan 1995 i huvudsak arbetat med frågor som rör barns och ungas utemiljö, under perioden 1995 till 1999 som anställd vid stiftelsen Skolans uterums regi, därefter som enskild företagare i nära samarbete med Movium, Centrum för stadens uterum vid SLU. Där arbetar hon med att inhämta, sprida och utveckla kunskap inom området. Anna Lenninger är en av medarbetarna iskapande Uterum, en årligt återkommande konferens kring förskolegårdar, skolgårdar och utomhuspedagogik och sitter med i redaktionen för minimagasinet med samma namn. Hon är medförfattare till boken Skolgården som klassrum - året runt på Coombes School (Titti Olsson m fl, Runa förlag).hon utkommer under 2006 med boken Lek äger rum om stadsplaneringsfrågor för barn och ungdom (tillsammans med Titti Olsson på Formas förlag) Ingegerd Harvard arbetar som arkitekt, utbildad vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon var förordnad expert i kommittén för barns utemiljö, rapport SOU 1970:1. Ingegerd Harvard arbetade med utredningar om lek och fritid vid Byggforskningsinstitutet på 70-talet. Rapporten som hon skrev från sitt arbete där heter Norrlidenförsöket - en stadsdels grönytor och de boendes medverkan i planeringen, R 34:1974. Bidrag från Allmänna arvsfonden ledde till rapporten Jämspelt i leken som presenterar idéer för tillgängliga lekmiljöer och redskap. Den finns på nätet: Ingegerd Harvard medverkade också i utredningen Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling SOU 2003:127 med bilagan En studie om lekplatsen för barn med funktionshinder www.regeringen.se/content/1/c4/25/84/9ef035ac.pdf och har utarbetat en idéskrift åt Sveriges kommuner och landsting, Mer åt fler på lekplatsen med beräknad publicering i april 2006. Ingegerd Harvard har också det senaste decenniet genomfört en rad uppdrag åt Stockholms stad som syftar till att förbättra lekplatsers tillgänglighet. Arbetsfördelning Kommun-HSO Stockholm har varit huvudman för projektet och har ansvarat för ansökning och rapportskrivning. Kommun-HSO:s uppgift var också att se till att personer med funktionsned- 5

sättningar medverkade i projektet. Arkitekterna har ansvarat för att ta fram ett program för upprustning av Knutbyskolans skolgård i enlighet med projektets intentioner, samt att dra generella slutsatser av projektet så att resultaten kan användas i projekt av liknande karaktär. Skolans ansvar var att informera om och engagera skolans personal, elever och föräldrar i projektet och se till att det blev praktiskt genomförbart, samt lägga schema för de olika momenten. Skolan skulle också dokumentera elevernas arbeten genom videofilmning som skulle resultera i en film. Filmen var tänkt att visas för andra skolor i landet för att inspirera dem till liknande initiativ. Referensgruppen Ingrid Dalén Eva Björklund Ingegerd Harvard Anna Lenninger Kerstin Edberg Kommun-HSO Stockholm Nils Landergren Gatu- och parkchef i Rinkeby stadsdelsförvaltning Jan Lomaeus Områdesansvarig på SISAB, Stockholms Skolfastigheter AB Gunilla Hammarskiöld Representant från Hjälpmedelinstitutet Lena Hellström Enhetschef på Knutbyskolan Annica Walther Skolintendent på Knutbyskolan Tomas Beer Skolgårdsansvarig på Knutbyskolan Referensgruppen har med jämna mellanrum träffats och fått information om hur projektet har förlöpt och gett synpunkter under arbetets gång. De har godkänt vissa avsteg från projektplanen i samråd med Kommun-HSO Stockholm, arkitekter och Knutbyskolan. Referensgruppen träffades fem gånger under 2004 och 2005. I referensgruppen var även representanter från utbildningsnämndens handikappråd och föräldrastyrelsen inbjudna att delta men kom aldrig. Gunilla Hammarskiöld från Hjälpmedelsinstitutet har informerat om olika lekplatsprojekt som de medverkar i (se Litteraturlista, sid 29). Ingegerd Harvard har också informerat om projekt som har relevans för En skolgård för alla. Målgrupper och måluppfyllelse Målgrupper för Programmet: En skolgård för alla är alla kommuner och skolor i landet, samt övriga intressenter som är berörda av ämnet. 1. Projektets syfte var att dels ta fram ett specifikt program för Knutbyskolan, dels utarbeta ett generellt program, båda med sikte på att med berörda elever och personal forma skolgårdar som under alla årstider kan stimulera elever att samverka i lärande och lek och som inte hindrar elever med olika funktionsnedsättningar att delta på samma villkor som alla andra. En aspekt som dessutom skulle beaktas var att skolgårdar året runt ofta används som lekplatser även utanför skoltid. I Rinkeby är detta mycket vanligt. Båda programmen är nu färdigställda (se bilaga 7. Program för Knutby skolgård) och det generella programmet (se kapitel 2) kommer att distribueras till bland annat Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen, Hjälpmedelinstitutet, Handikappupplysningen och Handikappförbunden, m fl som i sin tur sprider programmet vidare. 2. Ett mål var att involvera eleverna på Knutbyskolan i planeringen. Det skedde inte på ett tillfredsställande sätt. Skolledningens information till pedagoger och elever om projektet nådde inte fram i tid eller inte alls. Detta framgår av de utvärderingar som gjordes vid projektets slut, se sid 10-14. Eleverna har inte alls arbetat med projektet i den utsträckning, varken kvantitativt eller kvalitativt, som det var tänkt i projektplanen. Där ingick att eleverna skulle delta både i processen för att ta fram en skiss och i dokumentationen av processen. Men de var överhuvudtaget inte med i dokumentationen och de flesta eleverna var bara i liten utsträckning involverade i framtagningen av skissen av skolgården. 3. Ett viktigt mål var att programmet för Knutbyskolan också ska förverkligas där. Projektering inleddes också i början av 2006 utifrån det program som fastställts inom projektet 6

och genomförandet kommer att finansieras av stadsdelsnämnden med medel från den så kallade stadsdelsförnyelsesatsningen. 4. En annan målsättning var att det arbetssätt som tillämpades i Knutbyskolan när det gällde att engagera eleverna skulle dokumenteras och att erfarenheterna skulle spridas till andra skolor som en inspiration till att ta liknande initiativ. Skolan har filmat vissa delar av elevernas arbete men inte i den utsträckning som från början var avsikten. Det filmmaterial som finns är tyvärr inte av tillräcklig god kvalitet för att kunna göra en film som skulle kunna spridas till andra skolor. Uppläggningen utformas tillsammans med skolans lärare/personal och konsulterna. Medverkan av barn och ungdomar med funktionshinder är en självklar förutsättning. Det kan ske i kombination med en eller flera lekdagar med rullstolskörning och synhindrande glasögon, med anordningar som sätter ner hörseln, med teater och musik m m. Studiebesök och demonstrationer av lekredskap kan genomföras. Elevernas agerande, erfarenheter och upplevelser dokumenteras (videofilmning, konsulter och lärare dokumenterar sina iakttagelser, likaså eleverna som ritar och berättar). Tidsplanering: Början av september, en eller flera dagar. Skolan lägger schema. Projektplanens genomförande Projektplanen har kunnat följas till stor del. Det som har varit påtagliga avsteg är tidsförskjutningar och att några steg i processen har utgått eller fått en minskad roll på grund av förseningarna. Nedan presenteras projektplanen punkt för punkt och hur den har kunnat följas steg för steg. 1. En studiedag ordnas för skolpersonalen, augusti 2004. Studiedagen ägde rum den 20 augusti 2004. Ett 60-tal anställda från Knutbyskolan fick information om projektet, varför det är viktigt och viktigt att inspirera så att det blir lustfyllt. På förmiddagen föreläste personer som själva har en funktionsnedsättning om olika funktionsnedsättningar och vad konsekvenserna av dem blir. Arkitekterna visade på vanliga problem och lösningar. På eftermiddagen fick deltagarna pröva olika idrotter för personer med funktionshinder. Det var rullstolsbasket, sittande volleyboll och springa 30 meter med förbundna ögon. Se program, bilaga 1, och utvärdering, bilaga 2. Dagen dokumenterades av skolan i form av digitala stillbilder. 2. Information och inspiration till elever och lärare/personal om funktionshinder och tillgänglighet, om en skolgård för lek och lärande i samverkan, om bruk, förvaltning och utveckling av en levande/växande skolgård, om tillgängliga lekplatser och redskap vår, sommar, höst och vinter. Ulf Nordquist och Lars Löfström på Rinkeby skolgård På ett referensgruppsmöte diskuterade vi upplägget av denna information och inspiration. Tillsammans beslutade vi att det mest praktiska var att dela upp informationen i två delar: en om funktionshinder och tillgänglighet och en om hur en skolgård för alla skulle kunna se ut. Information och inspiration till elever och lärare om funktionshinder skedde i oktober 2004 i form av en temavecka. Det var Malin Bernt med rörelsehinder, Ulf Nordquist och Anna Bergholtz med synskada och Karin Stenlund, Simon Cooler och Sofia Fryklund med hörselskada som var runt i 7

samtliga klasser och berättade om hur det är att leva med ett funktionshinder. Hanna Danmo och Johannes Almborg med neuropsykiatriskt funktionshinder informerade för elever i åk 3-6. Anledningen till att de endast var i de övre årskurserna var att neuropsykiatriskt funktionshinder kan vara svårt att förstå för yngre barn eftersom funktionshindret är abstrakt och osynligt. Barnen i åk 3 till åk 6 fick även prova på att köra rullstol och spela goalboll (bollsport för synskadade). Se utvärdering bilaga 3. Projektledare Malin Bernt fick tag på föreläsarna genom att kontakta Hörselskadades förening i Bilder från Lekdagen när elever från Knutbyskolan och Skarnskvarnsskolan träffades i parken på Södermalm i Stockholm Det är svårt att ta sig upp för branta ramper Stockholm Ungdomssektionen samt Föreningen Autism. Ulf Nordquist och Anna Bergholtz hade Malin Bernt anlitat tidigare i andra sammanhang. Arkitekterna informerade och inspirerade lärare om goda exempel på skolgårdar och hur de kan göras tillgängliga under ett lärarmöte i februari 2005. I april 2005 ordnades en lekdag för elever från Knutbyskolan, årskurs 4, och elever med rörelsehinder från Skanskvarnsskolan i samma ålder. Projektledaren tog även kontakt med Synskadades Riksförbund SRF, och Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Familjer FHDBF, men lyckades inte få med barn med syn- och hörselnedsättningar till lekdagen. Platsen var en lekpark på Södermalm där det fanns tillgång till rullstolstoalett och en grill som disponerades för tillagning av lunch. Aktiviteterna under dagen bestod i att leka en lek som kallas Organisationstävling. Se bilaga 4. Där ingick pedagogiska moment såsom att köra rullstol och ta sig fram med ögonbindel. Barnen blandades i fyra lag med 6-7 deltagare i varje. De tilldelades en lagledare, en vuxen pedagog, som berättade för barnen vad leken gick ut på. Varje lag fick en lista på saker de skulle utföra under en timme. De skulle komma på ett lagnamn, en hejaramsa och räkna upp lagdeltagarna i rätt ordning efter ålder. Några skulle köra rullstol runt parken, andra skulle gå med förbundna ögon och ha en ledsagare med sig och någon skulle hitta tre levande djur, m m. Varje aktivitet som utfördes 8

belönades med ett antal poäng. Efter lunchen redovisade lagen sina lagnamn, sin hejaramsa och hur många poäng de hade fått. Så här tyckte en elev som deltog från Knutbyskolan: När vi var framme kändes det konstigt att vara med dem som sitter i rullstol, men sen blev det bättre. Lekdagen dokumenterades av videofilm. Filmens kvalitet höll dock inte måttet för att den ska kunna visas i olika sammanhang. 3. Eleverna inventerar och beskriver den egna skolgården, vilka platser de använder olika tider på året och till vad, vilka de tycker om, inte tycker om, varför, vilka hinder och möjligheter de ser för kamrater med olika funktionsnedsättningar. Elevernas inventering kan göras gruppvis, t.ex. enligt gåtursmetoden, gå runt på skolgården, peka och prata, ansvaret att anteckna och fotografera går runt bland eleverna med stöd av läraren. Kompletteras med lärarnas iakttagelser av var barnen brukar vistas, leka och hur. Läggs till och jämförs med konsulternas inventering. Presenteras och diskuteras med eleverna som utgångspunkt för nästa steg. Representanter från handikapprörelsen finns med för att väcka tankar som kanske inte kommer upp spontant. Också dessa antecknar sina iakttagelser. Tidpunkt: Slutet av september, en eller flera dagar. Skolan lägger schema. Samtliga elever inventerade skolgården i januari 2005. De gick runt gruppvis med en karta, där de markerade med olika färger var de tycker om att vara och var de inte tycker om att vara. Eleverna fick också berätta vad de brukar göra på rasterna under olika årstider. Se bilaga 5. Tre av klasserna gick runt tillsammans med de tre arkitekterna och en person med rörelsehinder och en person med synskada. Inventeringen dokumenterades av digitala stillbilder. Se bilaga 6. 4. Eleverna arbetar med förslag, ritar och berättar, bygger modeller med tre hållpunkter: a) Vad de själva tycker skulle vara de viktigaste förändringarna för att skolgården ska bli trevlig och intressant, så att de själva skulle vilja vara där, värna om den och medverka i odling och Förstaklassarna på inventeringsrunda med Malin skötsel. b) Hur de tänker sig att en kamrat som använder rullstol skulle kunna ta sig fram till alla platser och vara med i alla aktiviteter. c) Hur de tänker sig att en kamrat som ser dåligt eller inte alls skulle kunna ta sig fram till alla platser och vara med i alla aktiviteter. Detta sker i grupperna under lärarnas ledning. Arkitekterna medverkar som assistenter någon timme i varje grupp. Frågan om skötsel och underhåll tas också upp. Vi begränsar de funktionshinder som eleverna ska tänka på till rörelse, syn och hörsel för att det inte ska bli för mycket, samtidigt som det erfarenhetsmässigt ger lösningar även för andra funktionshinder. I klassarbetet och tillsammans med representanter från handikapprörelsen kan tillfällen ges att få kunskap också om andra funktionshinder och möjligheter att fundera kring hur det kan vara att leva med dem. Tidpunkt: Oktober månad. Skolan lägger schema. Några elevgrupper ritade och berättade om hur de skulle vilja förändra sin skolgård i april/maj 2005. Det var endast årskurs 0-2 som deltog i detta arbete. Årskurs 5 ansåg att de redan hade berättat om vad de vill förbättra när de inventerade skolgården. Årskurs 6 hade intentionen att arbeta med skolgårdsförslag men det gick inte på grund av sociala svårigheter i klassen. Övriga klasser prioriterade andra saker under denna period. 9

5. Med utgångspunkt i elevernas förslag (sammanfattade gruppvis av lärarna, se ovan) gör konsulterna en förslagsskiss som först presenteras för referensgruppen och eventuellt bearbetas. Därefter presenteras den, i form av skisser, illustrationer och modell för elever och lärare, t.ex. gruppvis. Arkitekterna och representanter från handikapprörelsen tar in synpunkter, diskuterar, bearbetar. Tillsammans med SISAB utarbetas också ett förslag till skötsel och underhåll. Tidpunkt: November månad, presentation och diskussion med elever i slutet av november. Skolan lägger schema. Utifrån elevernas och egna inventeringar arbetade arkitekterna fram en skiss som presenterades i nio klasser i april 2005. Tanken var att eleverna skulle bli inspirerade av skissen och själva rita och be- Det presenteras för referensgruppen, bearbetas vidare om det finns behov. Det färdiga programmet, som referensgruppen ställde sig bakom, är den första produkten i projektet som medel sökts för hos Allmänna arvsfonden. Det består av en illustrationsplan, några perspektiv och ett skriftligt program avseende fysisk utformning (se bilaga 7). Den andra delen består av en beskrivning av arbetssättet, positiva och negativa erfarenheter och en analys av dem och projektets generaliserbarhet, dvs denna rapport. 7. Ombyggnaden av skolgården planeras till sommaren 2006. Under höstterminen 2005 bildas en trädgårdsgrupp som tar fasta på om intresse finns den del av det färdiga förslaget som handlar om odling och börjar planera för sådant som det går att göra på skolan med elever och lärare för att på en lugn plats börja odla så smått under våren, i en odlingslåda eller annan plantering som kan göras utan att vänta på hela ombyggnadsprojektet. Någon trädgårdsgrupp bildades aldrig. Men projektering inleddes i början av 2006 utifrån det program som fastställts inom projektet. Se även Måluppfyllelse, punkt 3 Malin och Anna diskuterar skissförslaget med eleverna rätta hur de skulle vilja förändra skolgården (se punkt 4). Arkitekterna visade skissen och bilder/ modeller på tillgängliga lekredskap för barn med olika funktionsnedsättningar. Barnen fick i uppgift att dels fundera på hur de skulle vilja utforma skolgården, men också att tänka på om kompisar med rörelsehinder eller synskada kan delta i olika aktiviteter. Detta moment filmades med videokamera. SISAB tog del av förslaget och det färdiga programmet och hade inga synpunkter på särskilda behov av skötsel och underhåll. 6. Ett förslag tas fram, avseende fysisk utformning, genomförande, bruk, skötsel, förvaltning. 8. När den ombyggda skolgården varit i bruk under ett läsår görs en utvärdering av utfallet ställt i relation till de uppsatta målen för projektet. Den görs dels genom intervjuer med lärare och skolpersonal, dels genom några dagars iakttagelser av hur skolgården utnyttjas. En utomstående forskare anlitas för detta. Anslag kommer att sökas från Allmänna arvsfonden för en utvärdering under 2007-08. Aktörernas utvärdering Samtliga aktörer i projektet inbjöds till en utvärdering av samarbetet och projektet som helhet. Närvarande var Ingrid Dalén och Malin Bernt från Kommun-HSO Stockholm, arkitekterna Eva Björklund och Anna Lenninger, samt enhetschef 10

Lena Hellström och skolintendent Annica Walther från Knutbyskolan. Bra start Samtliga tyckte att projektet hade en positiv och kraftfull start i och med studiedagen där Knutbyskolans personal fick information om vad projektet handlade om och själva fick prova på olika idrotter för människor med funktionsnedsättningar. Temaveckan om funktionsnedsättningar där eleverna besöktes av föreläsare med olika funktionsnedsättningar var också positiv och givande. Inventeringen av skolgården där eleverna berättade var de tyckte om att vara någonstans fungerade bra. Men efter den aktiviteten stannade projektet av, tyckte samtliga aktörer. Det var olika faktorer som påverkade situationen, bland annat sjukdom och missförstånd i kommunikationen. Skolan väntade på att arkitekterna skulle ta initiativ och arkitekterna väntade på kontakt från skolan. Projektledaren kunde ha tagit en mer aktiv roll och kallat parterna till ett klargörande möte mycket tidigare än som skedde. Att förena två mål: Tillgängligt och trevligt Projektet har haft två parallella utgångspunkter: Det ska bli en tillgänglig skolgård och en trevligt utformad och pedagogiskt användbar skolgård. Det har varit mycket att hantera för alla. När det gällde hur många av klasserna som var engagerade på skolan berättade Lena Hellström och Annica Walther att från början var alla delaktiga, men att andra saker har prioriterats i olika perioder i olika klasser. En slutsats när det gäller aktörerna i projektet är att det är viktigt att ha en representant från handikapprörelsen som är engagerad i projektet. Personen bör vara ung och någon som barnen lär känna. Arkitekterna bör vara pedagogiskt kompetenta och kunna arbeta med barn för att det ska kunna fungera bra. Skolan behöver ha en tydlig delegation till en person som är ansvarig för projektet på skolan. Balans mellan medverkan och styrning Frågan om hur man inspirerar barnen i ett sådant här projekt diskuterades ingående. Arkitekterna hade hoppats på fler idéer från barnen att utgå ifrån när de tog fram skissen. Men det är svårt för barn inom ett område som de inte har någon förförståelse inom. Pedagogerna, möjligheterna att själva pröva på hur det är och aktiviteter tillsammans med människor med funktionsnedsättningar har stor betydelse för att eleverna ska kunna få denna förförståelse och kunskap och inspiration till att börja tänka själva. Det är en svår balans mellan att insprirera och därmed kanske styra barnen genom att visa redan gjorda exempel och vänta på att de ska komma med egna idéer. Men det är alltid viktigt att inte förvänta sig att eleverna ska kunna ta fram idéer till lösningar för en bättre skolgård för alla, det måste vara arkitekternas sak att göra utifrån sin sakkunskap, utifrån elevernas inventering och egna systematiska iakttagelser av hur eleverna använder skolgården. Svårt att engagera föräldrarna Intentionen från början var att engagera föräldrar på Knutbyskolan i projektet. Föräldrar från den lokala styrelsen skulle bjudas in och medverka i referensgruppen. Det har inte skett något samarbete med föräldrar och de har heller inte varit engagerade i arbetet. Ingen förälder från lokala styrelsen ville delta i referensgruppen. I den lokala styrelsen ingår fem föräldrar, varav två brukar närvara vid styrelsemöten. Enhetschef Lena Hellström berättade att många föräldrar på Knutbyskolan har ett svaghetsförakt, de ser ner på det som inte är normalt. Föräldrar har frågat skolledningen Varför ska vi ha hit en massa såna? och Ska detta bli en cp-skola?. Arkitekterna Eva Björklund och Anna Lenninger bjöds in att informera på ett av lokala styrelsens möten i maj om projektet och skissen av skolgården. På mötet kom ingen förälder. Dokumentationen fungerade dåligt Skolan hade i uppgift att dokumentera elevernas arbeten i form av en videofilm, men det visade sig inte bli någon film i slutändan. Det kan ha varit så att skolan inte tog videofilmningen på tillräckligt stort allvar. Det krävs ett engagemang och ett seriöst arbete för att det ska bli bra. Den skolgårdsansvarige på Knutbyskolan hade utsetts för filmningen, men han blev inte informerad när klasserna arbetade med projektet. Han filmade ett moment och det var när arkitekterna var ute i 11

klasserna och visade skissen. Tanken var att eleverna skulle vara delaktiga i filmprocessen, men ingen elev var med vid filmningen. Hur ska skolan förvalta det som har kommit fram genom projektet? Det blir viktigt med engagemang från både personal och elever. Den skolgårdsansvarig kan arbeta vidare med skolgården och elevernas delaktighet i att göra skolgården tillgänglig för alla. Konstnärlig byggarbetsplats är ett begrepp som håller på att myntas och som förhoppningsvis kommer att tillämpas på Knutbyskolan. Pedagogers och elevers utvärdering Projektledaren träffade personal och elever på Knutbyskolan i september 2005 för att samtala om deras syn på En skolgård för alla och vad det har gett. Totalt ingick tio personer i utvärderingen, tre pedagoger för olika årskurser och sju elever i olika åldrar. Projektledaren intervjuade pedagogerna var för sig och eleverna fördelade i två grupper. Varierande engagemang Pedagogerna anser sig ha lagt ner olika tid och engagemang på projektet. En av dem tycker att Ibland har det varit mycket fokus på projektet och ibland har det varit noll fokus. En annan pedagog anser att hon har lagt ner ganska mycket tid och engagemang för att hon tycker att det är viktigt att Knutbyskolan ska få en ny skolgård som leder till att barnen får något att göra på rasterna. Den tredje anser sig ha lagt ner lite tid och engagemang på grund av brist på tid. När det gäller pedagogernas bedömning av elevernas engagemang verkar det som att ju äldre eleverna är desto mer har de förstått vad En skolgård för alla har haft för mål och varför det har bedrivits på skolan. En pedagog uttryckte att barnen har haft svårt att förstå vad projektet handlat om för att det än så länge har varit abstrakt med skisser och ritningar. När skolgården väl har byggts om kan barnen se ett konkret resultat. Viktig erfarenhet Samtliga pedagoger tycker att projektet har varit mycket viktigt och de har gett olika motiveringar. Det är bra att få med sig barnen i olika projekt. Många har tyckt att det varit jätteroligt. Ett konkret exempel bland många andra är att förstå hur en ritning fungerar har varit mycket givande. En annan pedagog anser att det är bra att få med sig eleverna i olika projekt. Eleverna har tyckt om att bli tillfrågade hur de skulle vilja förändra skolgården. Man har tagit hänsyn till elevernas åsikter och har inte bestämt över deras huvud. På frågan vad projektet har betytt och vad det har gett dem själva, eleverna och skolan svarar pedagogerna olika. Bra för skolan En pedagog tyckte att projektet betydde mycket för skolan: Skolan har stora sociala problem. Andra skolor har prioriterats hela tiden och Knutbyskolan behöver ett lyft. För eleverna har det varit värdefullt att få möta olika personer med funktionsnedsättningar: Barnen tyckte det var jättespännande när personerna med olika funktionshinder kom på besök. De var fulla av frågor efter besöken: Varför kan inte han se? Hur kommer det sig? Varför kan inte hon gå? Funktionshinder blir synliga En fråga handlade om vad som har fungerat bra i projektet. En pedagog svarade att diskussionen om funktionshinder, som de inte tidigare berört, var givande. Fyra elever berättade för första gången att de har syskon med olika funktionsnedsättningar. En annan pedagog tyckte att inventeringen av skolgården var ett bra moment, för då har hon kunnat få in andra skolämnen. T ex ville eleverna mäta om basketplanen kunde vara på ett annat ställe och då kom matematik in på ett naturligt sätt. Det som enligt samtliga inte har fungerat är information och framförhållning när det gäller olika aktiviteter och moment i projektet. Pedagogerna fick veta alldeles för sent vad som skulle hända och hade därför inte kunnat arbeta på ett tillfredsställande pedagogiskt sätt med undervisningen. En uttrycker sig så här: Projektet behöver sågas ner på ett bättre pedagogiskt sätt. Man skulle kunna ha det som tema en månad. Vi blev inte förberedda på att det skulle hända. Informationen nådde inte fram på förskolan. Om man blev bättre förberedd skulle man kunna ha skaffat mer konkret material och föra intressanta samtal med 12

barnen innan personer med olika funktionshinder kommer dit. Vikten av planering och framförhållning Ett problem var att få med förskolan i projektarbetet eftersom de inte hade möjlighet att närvara på informationsträffar och arbetsplatsträffar där övriga pedagoger delges vad som sker. Ett gott råd från pedagogerna till andra skolor som vill driva denna typ av projekt är att alla aktiviteter och informationstillfällen bör läggas in i skolans planering med god framförhållning. Annars kan det lätt få negativa svängningar. Pedagogernas svar visar att skolledningen inte har informerat om projektet i tid. Kul att köra rullstol Eleverna fick andra frågor att besvara och den första handlade om hur de upplevde föreläsningarna av personer med olika funktionsnedsättningar. En elev i åk 5 svarade så här: Det var roligt att veta hur det var att vara hörselskadad. Roligt att lära sig teckenspråk. Samtliga elever tyckte att det var kul att köra rullstol och ha förbundna ögon. Delade meningar rådde om inventeringen av skolgården. Några tyckte det var roligt att kryssa på kartan medan andra tyckte det var tråkigt och inte så givande. När projektledaren ställde frågor om hur de ser på personer med funktionshinder och om det är någon skillnad mot vad de tänkte innan mot efter gästföreläsarna svarade de så här: Jag tänker att de kan klara sig själva. De är vana så jag tycker inte synd om dem. Jag tänker att det är en vanlig människa fast han sitter i rullstol. Jag tyckte synd om dem innan men det gör jag inte längre. De sa att man inte skulle tycka synd om dem, men det är ju synd om dem. hade inte ork att arbeta med projektet. Därför sprack planeringar och information om projektet ställdes in eller lektioner där pedagogerna tänkte prata om projektet blev inte av. Det kan vara många skolors verklighet och det är kanske inte realistiskt att ha så höga ambitioner som projektledningen hade för En skolgård för alla. Projektet medförde bra saker Trots svårigheter och brist på tid och engagemang bidrog projektet till bra saker. Ett program som beskriver hur man kan gå tillväga för att skapa en skolgård för alla har tagits fram och kan användas av skolor som är intresserade. En slutrapport har skrivits som beskriver processen och tar upp olika aspekter av skeendet. En positiv bieffekt av projektet är att eleverna på Knutbyskolan har en öppnare inställning till personer med funktionsnedsättning. Projektledaren, Malin Bernt, har besökt skolan ett 30-tal gånger och varje gång har elever kommit fram och kramats och pratat en stund. Barnen har ofta frågat efter de andra personerna med funktionsnedsättningar som föreläste för dem. Elever har berättat för första gången för sina klasskompisar och lärare att de har syskon eller andra familjemedlemmar som har en funktionsnedsättning. Detta visar hur viktigt det är att barn kommer i kontakt med personer med olika funktionsnedsättningar för att hela samhället så småningom kommer att utvecklas till ett samhälle för alla. Allt blev inte som planerat Sammanfattningsvis blev projektet inte inarbetat på Knutbyskolan i den utsträckning som ambitionen var från början. Det uppstod olika oförutsedda situationer nästan dagligen på skolan som både enhetschefen och skolintendenten var tvungna att ta itu med. Två klasser bytte lärare på kort tid och hade fullt upp med att hinna med ordinarie undervisning. En klass hade svåra sociala problem och 13

Slutsats Hur kan en projektplan se ut? Initiativet kan tas av olika aktörer, och på olika sätt men viktiga förutsättningar för att planera "En skolgård för alla" är: Engagemang från skolans personal och elever, från handikapprörelsen och från föräldrarna. En ansvarig på skolan som samordnar schemaläggning och skolans engagemang med projektgruppen. En projektgrupp med en projektledare och arkitekt/er med kunskap och erfarenhet av pedagogisk skolgårdsplanering och tillgänglighet för funktionshindrade. Exempel på projektplan: 1. Information och inspiration till elever och personal om funktionshinder och tillgänglighet, om en skolgård för lek och lärande i samverkan, om bruk, förvaltning och utveckling av en levande/växande skolgård, om tillgängliga lekplatser och redskap vår, sommar, höst och vinter. En studiedag för skolans personal. Möjlighet att prova på olika funktionshinder, information och exempel på skolgården som pedagogisk miljö. Medverkande representanter för handikapprörelsen, personer som själva har funktionsnedsättning, arkitekt/er med kunskap och erfarenhet av pedagogisk skolgårdsplanering och tillgänglighet för funktionshindrade. En temavecka eller en rad temadagar med elever och personal. Lekdagar med rullstolskörning och synhindrande glasögon och öronproppar. Lekdagar med barn och unga med funktionshinder. Studiebesök på skolgårdar. Medverkan och föreläsningar av personer med funktionshinder, så unga som möjligt, och arkitekten/erna. Uppläggningen utformas tillsammans med skolans lärare/personal och arkitekterna. Medverkan av barn och ungdom med funktionshinder är en självklar förutsättning. 2. Inventeringar Dels en inventering av en tillgänglighetssakkunnig som noterar hinder och möjliga åtgärder och en professionell inventering av mark, växtlighet, utrustning, klimatförhållanden etc. Dels elevernas egen inventering. Gruppvis, tillsammans med lärare går eleverna runt till och markerar på en karta de platser de använder olika tider på året och till vad, och berättar vilka de tycker om, inte tycker om, varför. Lärarna och arkitekterna iakttar och noterar. Kompletteras med lärarnas iakttagelser av var barnen brukar vistas, leka och hur. Representanter från handikapprörelsen finns med för att väcka tankar som kanske inte kommer upp spontant. 3. Planering av skolgårdens förnyelse och fortbestånd Eleverna kan rita och berätta om hur de skulle vilja ha det på skolgården, vad de skulle vilja göra där och hur det skulle vara möjligt om de t ex satt i rullstol eller inte kunde se. Detta sker i grupperna under lärarnas ledning. Arkitekterna medverkar som assistenter någon timme i varje grupp. Det är viktigt att inte förvänta sig att eleverna ska kunna ta fram idéer till lösningar för en bättre skolgård för alla, det måste vara arkitekternas sak att göra utifrån sin sakkunskap, utifrån elevernas inventering och utifrån egna systematiska iakttagelser av hur eleverna använder skolgården. Projektgruppen tar in förslag och synpunkter, tar ansvar för bästa möjliga förnyelse och förbättring och presenterar för elever och personal och diskuterar fram ett färdigt förslag. I förslaget ingår också vad elever och lärare kan vara med att bygga och planera, odla, sköta och underhålla, och vad som krävs av professionell skötsel och underhåll. Och att skolgården ska kunna förändras och anpassas till nya behov och önskemål. 14

Program En skolgård för alla med SISABs Tillgänglighetsanvisningar Tillgänglighet för elever och personal med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 15

Program En skolgård för alla Detta är ett program för att skapa en skolgård som är trevlig, vacker och ombonad och som kan fungera för alla, och även vara ett stöd för skolans pedagogiska uppgift, en skolgård som under alla årstider kan stimulera elever att samverka i lärande och lek och underlätta för elever med olika funktionsnedsättningar att delta på samma villkor som alla andra. Skolgården ska också året runt kunna användas för lek och samvaro även utanför skoltid. I programmet ingår också att involvera eleverna. Och att ge elever och personal tillfällen att reflektera över vad det innebär att ha olika funktionsnedsättningar såväl praktiskt som när det gäller delaktighet. Programmet utgår från SISABs Tillgänglighetsanvisningar (Stockholms Skolfastigheter AB )och kompletterar med erfarenheter från Movium och Skolans uterum, samt utredningar och projekt som syftar till tillgängliga lekmiljöer (se litteraturlista). Det är framtaget och utvecklat i ett pilotprojekt med elever och lärare på Knutbyskolan i Rinkeby, Stockholm, 2004-2005. Det kommer att kompletteras och revideras med erfarenheter från tillämpningen i Knutby och på andra håll. Programmet är upplagt som två parallella texter: dels SISABs tillgänglighetsanvisningar med alla sina precisa egenskapskrav, längd, bredd, lutning, kontrast, ljud, ljus och skyltning, detaljer mm, dels en beskrivande och exemplifierande text om hur man kan gå tillväga, om samarbete i alla skeden och i underhåll och skötsel, om material och utförande, om växtlighet, odling, lek, redskap och möblering. Läsanvisning Från och med sid 21 ligger SISABs Tillgänglighetsanvisningar på högersidorna, medan den allmänna texten löper parallellt på vänstersidorna. Innehåll sid 18, 19 och vänstersidor 20-28 Tillvägagångssätt 18 Delaktighet och föränderlighet 19 Markbeläggningar 20 Ledstråk 22 Ljud 22 Växtlighet 22 Lekredskap och möbler 24 Entréer från gångvägar 28 Tillgänglighet till naturmarken 29 16

SISABs Tillgänglighetsanvisningar Tillgänglighet för elever och personal med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga De viktigaste funktionerna Principen är att hela skolgården ska vara tillgänglig och användbar för elever, personal, föräldrar med funktionshinder. De ska kunna komma fram till skolan och alla dess byggnader (angöring/parkering, gångväg, nivåskillnader, ledstråk, skyltning) komma in i byggnaderna (tydlighet, dörrbredder/trösklar, dörrautomatik, vilplan, svängrum, utrymme vid dörrhandtag, skyltning, belysning) utnyttja skolgården och dess olika uterum (orientering, ledstråk, nivåer, utformning, klimat) God tillgänglighet Anvisningarna anger de egenskapsnivåer som fastställs i Boverkets Författningssamling HIN 1 och ALM 1 samt Stockholm Stads Utemiljöprogram. Där det finns tydliga egenskapskrav i byggregler och Svensk Standard anges dessa kursiverat inom parentes, om de ligger lägre än Stockholms Utemiljöprogram. Vid ombyggnad kan byggregelnivån vara ett riktmärke i den avvägning som kan behöva göras i förhållande till byggnadens förutsättningar och kraven på varsamhet. Läsanvisning Från och med sid 21 ligger SISABs Tillgänglighetsanvisningar på högersidorna, medan den allmänna texten löper parallellt på vänstersidorna. innehåll, högersidor 21-27 Skolgård 21 Gångvägar, trappor och ramper 21 Entréförhållanden 23 Belysning 25 Vägvisning, skyltning 27 Angöring, Parkering 27 17

Program Tillgänglig, vacker, spännande, trivsam, föränderlig pedagogisk miljö Engagera, inventera och planera Viktiga förutsättningar för att planera en Skolgård För Alla: Engagemang från skolans personal och elever, från handikapprörelsen och från föräldrarna. En ansvarig på skolan som samordnar schemaläggning och skolans engagemang med projektgruppen. En projektgrupp med en projektledare och arkitekt/er med kunskap och erfarenhet av pedagogisk skolgårdsplanering och tillgänglighet för funktionshindrade. Information och inspiration En studiedag för att informera och engagera skolans personal. Information och möjlighet att pröva på olika funktionshinder, information och exempel på skolgården som pedagogisk miljö. En temavecka eller en rad temadagar med elever och personal. Medverkan av personer med funktionshinder, lekdagar med rullstolskörning och synhindrande glasögon och öronproppar. Lekdagar med barn och unga med funktionshinder. Studiebesök på skolgårdar. Medverkan av arkitekten/erna. Inventering av skolgården behöver bestå av flera delar: Dels en noggrann inventering av en tillgänglighetssakkunnig som noterar hinder och möjliga åtgärder. Dels en inventering av mark, växtlighet, utrustning, klimatförhållanden etc. Dels elevernas egen inventering. Gruppvis, tillsammans med lärare går eleverna runt till och markerar på en karta de platser de använder olika tider på året och till vad, och berättar vilka de tycker om, inte tycker om, varför. Lärarna och arkitekterna iakttar och noterar. Kompletteras med lärarnas iakttagelser av var barnen brukar vistas, leka och hur. Planering av skolgårdens förnyelse Eleverna kan rita och berätta om hur de skulle vilja ha det på skolgården, vad de skulle vilja göra där, och hur det skulle vara möjligt om de hade funktionshinder, men kan inte förväntas lösa problemen. Projektgruppen tar in förslag och synpunkter, och tar ansvar för bästa möjliga förnyelse och förbättring, och presenterar och diskuterar fram till ett färdigt förslag. I förslaget ingår också vad elever och lärare kan vara med att bygga och planera, odla, sköta och underhålla.skolgård 18

Delaktighet och föränderlighet En positiv skolgårdsutveckling handlar om vad barn och vuxna gör utomhus. För en levande skolgård behöver skolans elever kontinuerligt vara aktiva med något som har med gården att göra, och skolgården kunna förändras och anpassas till nya behov och önskemål. Exempel på detta är plantering och skötsel av växter, byggprojekt och utsmyckningar, skötsel av material, organiserade lekar, sociala aktiviteter och att pedagogerna kan använda skolgården i undervisningen. Beprövad erfarenhet tyder på att förstörelse minskar på skolgårdar där barnen är aktiva i utformningen av miljön. Konstnärlig byggarbetsplats är en arbetsmetod där elever med olika förutsättningar och förmågor tillsammans med hantverkare, konstnär och/eller lärare tillverkar föremål till skolgården. Goda förebilder finns i Husby, på bland annat Dalhagsskolan och på Söderholmsskolan i Vårberg. I samverkan mellan skola och föräldrar kan skolgårdsmiljön också utvecklas och berikas med erfarenheter och lekkultur från andra länder. Underhåll Kontinuerlig skötsel och underhåll måste naturligtvis utföras professionellt, men det kan också vara en uppgift där eleverna kan delta i bestämda och avgränsade sysslor. Keramikern och bildpedagogen Christer Sundström murar en bänk tillsammans med en elev på Dalhagsskolan i Husby. 19