En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

1 2010 10 18 En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland Inledning Målet med pilotstudien som genomförs under två terminer i Kungälv och Linköping är att starta olika processer för enskilda elever, klasser och lärare i syfte att stärka eleverna med funktionsnedsättning och öka deras kunskap om alternativa verktyg, hjälpmedel och ny teknik för att förbättra skolarbetet och övergången till arbetslivet. Pilotstudien tar sin utgångspunkt ur den ansökan som lämnades till Arvfonden i september 2009. Här fanns fyra delmål formulerade som skulle genomföras under en treårsperiod. Denna pilotstudie har samma delmål och i detta förslag till genomförandeplan har vi beskrivit de aktiviteter som vi avser att genomföra under knappa två terminer. Eleverna erbjuds att medverka och kommer att få pröva olika typer av teknikstöd, hjälpmedel eller alternativa verktyg som underlättar deras skolarbete och deras praktikperioder. Lärarna kommer att få utbildning för att stötta sina elever. Vi vill också om möjligt erbjuda eleverna någon form av mentorskap och pröva vikten av hur sociala medier kan spela roll för att öka deras nyfikenhet på hjälpmedel, olika verktyg och nya tekniska lösningar. Studien syftar därutöver till att pröva nya arbetssätt och finna lösningar för ett mer långsiktigt samarbete mellan skolan och andra berörda myndigheter som arbetar för att elever med funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar efter skolans slut. Vi kommer att pröva och diskutera med de medverkande samordningsförbunden hur olika aktörer kan förbättra för unga med funktionsnedsättning att komma ut i arbetslivet. Tanken är att de verksamheter och resurser som finns inom Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun- och landsting tillsammans kan pröva nya arbetssätt. Hur kan skolan samverka så att eleverna känner sig bättre förberedda när skolan slutar. Idag vet vi att resurserna kommer in alltför sent. Om pilotstudien ger intressanta och värdefulla resultat kommer en ny ansökan till Arvsfonden tas fram före sommaren 2011. Syftet är då att få genomföra en större försöksverksamhet med samma intentioner som var tänkt det vill säga att stärka unga med funktionsnedsättningar i skolan så att de är bättre rustade till att få ett arbete eller vidareutbildning Under pilotstudien kan ett resultat till exempel vara att elever och lärare har prövat vissa mobilapplikationer och datorprogram som underlättar elevernas delaktighet och påverkan i lärandeprocessen. Ett annat resultat kan vara att lärare har fått mer kunskap om olika typer av teknikstöd och hjälpmedel och dess möjligheter samt funnit nya samverkansformer som underlättar övergången från skola till arbete. Vi kommer således att pröva ett antal stödinsatser på individnivå och några på klassrumsnivå. En tanke är att göra det mer individinriktat på gymnasieskolan och mer med fokus på klassrummet i

2 grundskolan. Ett exempel på klassrumsnivå är att pröva Interaktiv tavla, vilket innebär att lärarens anteckningar på tavlan överförs till elevernas datorer. I Kungälv kommer alla elever att ha en egen dator från och med september 2010. Grundskolan medverkar för att det är viktigt att börja tidigt med åtgärder, att övergången mellan grundskola och gymnasium blir så gynnsam som möjligt för eleven och mottagande skola. Medsökande handikapporganisationer, främst Riksförbundet Attention och FMLS poängterade särskilt vikten av att börja tidigt med stödinsatser för deras grupper. De fyra delmålen: Att testa och utvärdera hjälpmedel tillsammans med eleverna i skolan samt sprida resultat och erfarenheter till andra elever och lärare Öka elevernas kännedom om betydelsen av hjälpmedel i skolan Att ta tillvara den enskildes erfarenheter för att öka kunskapen om hjälpmedel, metoder och tjänster hos lärare och annan personal runt eleven Att öka möjligheterna för unga med funktionsnedsättning att efter skolan få ett arbete, en vidareutbildning eller annan sysselsättning Metodstöd i skolan - delmål 1, 3 Pilotstudien har fått medel till metodstöd och Hjälpmedelsinstitutet har gett FOU-väst uppdraget. Metodstödet anpassas utifrån respektive skolas förutsättningar och hur långt de kommit i tidigare kartläggning av elevernas behov. Det är betydelsefullt att elevernas perspektiv kommer fram eftersom ett av delmålen är att ta tillvara den enskildes erfarenheter för att öka kunskapen om hjälpmedel, metoder och tjänster hos lärare och annan personal runt eleven. Flera nyligen gjorda studier (Skolverket, 2010) visar att lärarens kompetens, förhållningssätt och bemötande har avgörande betydelse för elevernas skolvardag ser ut samt vilket stöd de erbjuds. Många gånger handlar detta om att inte tillräcklig kompetensutveckling inom området erbjuds lärarna. Med anledning kommer även lärarnas perspektiv synliggöras i projektet. Inledande fas: Lärarna beskriver vilket stöd de utvalda eleverna behöver i skolarbetet. Vilket stöd finns idag? Hur ges stödet? Var ges stödet? Behöver stödet kompletteras? På vilka sätt och med vad? Varför? Lärarnas beskriver sin egen kompetens i relation till pedagogiska anpassningar/hjälpmedel i relation till elever med funktionsnedsättningar. Är den tillräcklig? Hur kan denna fördjupas/breddas? På vilka sätt? Elevernas beskriver vilket stöd de anser att de behöver i skolarbetet. Vilket stöd får de idag? Hur ges stödet? Var ges stödet? Behöver stödet kompletteras? På vilka sätt och med vad? Varför? Hur kan eleverna själva få kunskap om olika hjälpmedel? Vad vet de om olika hjälpmedel/teknikstöd?

3 Den lokala projektledaren genomför intervjuer med lärarna och eleverna som ska delta och sammanställer detta. Vad visar kartläggningen? Ser vi likheter/skillnader/mönster i elevers -och lärares uppfattningar. Vad ska fokuseras med utgångspunkt från kartläggningen? De skolor som redan gjort kartläggningen och bestämt vilka hjälpmedel som ska prövas behöver fundera på hur dessa ska presenteras för eleverna och hur eleverna blir delaktiga i processen. Arbetande fas: Hjälpmedel, alternativa verktyg och ny teknik prövas. Dokumentation sker genom att lärare och elever använder loggbok, kontinuerligt skriver ner hur de använder hjälpmedlet/teknikstödet, vad de tycker om det etc. Här kan det kanske vara behjälpligt med något enkelt avscheckningsdokument. Det kan vara en fördel om man gör elevernas loggboksskrivande till ett innehåll i undervisningen, att helt enkelt utvärdera användandet. Lärarna och de lokala projektledare gör observationer och skriver fältanteckningar. Lärarna samlar ihop elevernas synpunkter vid två tillfällen. Dessa tillsammans med lärarnas egna reflektioner ligger som grund för de samtal som metodstödjaren har med lärarna och de lokala projektledarna i respektive arbetslag vid två tillfällen. Den arbetande fasen ska ses som en process där erfarenheter som görs kan medföra att användandet av hjälpmedlen förändras. Det är därför viktigt att dokumentera för att se hur vi kan vidare. Avslutande fas: Respektive arbetslag summerar sitt projekt, där även elevernas synpunkter kommer med, gör en så kallad SWOT analys. Undersöker styrkor (strengths), svagheter (weakneess), möjligheter (options), hot (threats). Vilka möjligheter har stödet gett för ett bättre lärande för eleven/klassen/skolan? Vilka hinder finns? Har medverkande elevers kunskaper om olika alternativa verktyg ökat? På vilka sätt har eleverna blivit delaktiga och fått inflytande över sin skolvardag? Har den psykiska och fysiska tillgängligheten ökat? På vilket sätt har de olika verktygen påverkat arbetssätt och arbetsformer? På vilket sätt har försöket varit kompetenshöjande för lärarna? Har ny kunskap inom området genererats? Hur kan vi gå vidare? Vad behöver utvecklas? Kungälvs Kommun Beskrivning av elever och pedagoger som är med i projektet på Mimers Hus Gymnasium Syd Vi valde att ta med tio elever från vår verksamhet för elever med Aspergers syndrom i projektet. Vi önskade ha med dessa elever då vi förstått att arbetsmarknaden för personer med Asperger Syndrom oftast är väldigt begränsad. Om vi tidigt kan få dem att kompensera för sina svårigheter som bland annat just är de exekutiva funktionerna (såsom planering, framförhållning, igångsättning, tidsuppfattning mm) skulle utsikterna för att få och behålla ett arbete vara betydligt större. Alla har, förutom diagnosen Aspergers syndrom eller autism, tilläggssvårigheter som dyslexi, dyskalkyli, OCD, verbala och motoriska tics, ADHD eller Tourettes. För eleverna med Aspergers syndrom skulle vi vilja prova ett tids- och planeringshjälpmedel. Det kan handla om applikationer till en mobiltelefon som man kan ha antecknings- och alarmfunktion på för att komma i tid, komma ihåg och börja planera inför läxläsning och

4 prov. Detta har under våra fyra år i Aspergerverksamheten varit det största problemet, eftersom elevkalendrar inte fungerar på dessa elever. Antingen glömmer de den hemma eller i skolan. Däremot har alla elever telefoner med sig. Teknik är intressant för alla. Vi har haft kontakt med habiliteringen som säger att förskrivandet av en s.k handi eller handifon tar ca 5-6 månader per elev. Det är inte säkert att alla får något utskrivet heller. Att köpa en per elev är inte heller aktuellt, då de kostar ca 16000 kronor styck. Även fem elever från Individuella programmet med utredd dyslexi eller konstaterade läs- och skrivsvårigheter, ADHD, dyskalkyli eller ADD ingår i projektet. Anledningen till vårt val av dessa elever är att vi vet att de tidigare misslyckats med både läsning och skrivning. Vi vill få dem att med hjälpmedel se vilka nya möjligheter som öppnar sig. Att med hjälp av rättstavningsprogram eller ordlista kunna skriva en cv eller ett personligt brev utan en massa fel kan ge dem bättre självförtroende och därmed ökar även chanserna till arbete. Att sedan slippa sitta och läsa långa texter och i stället få dem upplästa är en annan möjlighet vi vill ge dem. Eleverna har inte förut arbetat med kompensatoriska hjälpmedel och därför inte förstått meningen med det. Det har funnits ett litet motstånd till det som är okänt och att de känner sig dåliga, utpekade. Nu när eleverna fått egen dator känns detta inte lika utpekande och flera av våra elever har visat intresse direkt för att få dessa program nedladdade. Vi arbetar med kompensatoriska hjälpmedel och har redan påbörjat vår kompetensutveckling inom detta. Vi önskar fortsätta med att utbilda oss på de program vi har skollicens för, vilka är Stava Rex, Spell right, ViTal, Saida och Gustavas ordbok, samt att få möjlighet att prova nya och för oss ej kända program. Vi skulle vilja prova de allra nyaste programmen som finns på marknaden. Blir det möjligt skulle vi också vilja prova någon form av Smartboard som alla skulle kunna ha nytta av i klassen. De flesta av våra elever kan inte både lyssna och anteckna på en gång. Här har man möjlighet att koncentrera sig på ett sinne i taget, samtidigt som allt finns sparat att plocka fram vid läx och provläsning. Alla dessa elever är i behov av särskilt stöd och det ska vi verkligen kunna erbjuda dem också. Därför valde vi att fokusera på några av dem som bäst behöver det. Det vi förväntar oss av att vara med i denna pilotstudie är att komma igång med att använda hjälpmedel som finns på skolan och att sedan successivt utvidga detta till nya program och möjligheter till stöd. Vi skulle också vilja ha hjälp med ett tids och planeringshjälpmedel till Aspergereleverna. Vårt arbetslag består av tre lärare som undervisar i svenska och engelska samt en specialpedagog. Alla dessa pedagoger är intresserade av teknik och hjälpmedel och de undervisar i båda dessa ovanstående grupper. Vinsten med att få personer som är engagerade i projektet är att det är de som har det genuina intresset. Blir man tvingad eller ålagd det kan det kännas som man måste och då blir slutresultatet inte bra.

5 Beskrivning av Thorildsskolans deltagare i projektet På Thorildskolan kommer 31 elever att ingå i projektet. Det finns flera elever med diagnos inom autismspektrat, elever med autismliknande problematik, elever med läs- och skrivsvårigheter och elever med koncentrationsproblem och ryggmärgsbråck i den aktuella klassen. Arbetslaget består av tre lärare som undervisar i svenska, engelska, matte, NO och SO. Samtliga lärare behöver arbeta väldigt strukturerat och gärna med både muntlig och skriftlig information till eleverna. Eleverna har svårigheter med att både lyssna och anteckna samtidigt, varför en interaktiv tavla och kompetensutveckling på denna är Thorildskolans önskan. SO läraren arbetar mycket med att hitta nya lösningar för att eleverna ska nå målen. Hon arbetar både på grupp och individnivå med olika anpassningar. Linköpings kommun Beskrivning av Anders Ljungstedts gymnasiums deltagare i projektet Efter intervjuer med skolans övergripande specialpedagoger, gymnasiesärskolans och RHgruppens arbetslag identifierade vi ett behov av stöd för att planera och hantera tid som återkom i alla elevgrupper. Personalen beskriver elever som har svårt att följa schema med tider och lokaler, elever som har svårigheter med tidsuppfattning och elever som behöver stöd med att planera sin vardag. Elever och lärare betonar behovet av att hitta ett stöd som inte verkar utpekande utan som på ett enkelt sätt kan införlivas i vardagen. Att använda elevernas egna mobiltelefoner som utgångspunkt känns naturligt. Genom projektet ser vi att vi får möjlighet att pröva ny teknik som kan hjälpa eleverna till att självständigt ta ansvar för sin skolvardag och sina studier. Lärarna lyfter även svårigheter med att hitta bra metoder att jobba med elever med synnedsättning. Genom projektet ser vi att vi får möjlighet att pröva ny teknik som kan hjälpa eleverna till att självständigt ta ansvar för sin skolvardag och sina studier. Deltagande elever: Skolans specialpedagoger kartlägger elever från gymnasiesärskolan, gruppen för rörelsehindrade och gymnasieskolan. Deltagande lärare: Två specialpedagoger, 2 undervisande lärare på gymnasiesärskolan och 2 i RH-gruppen. Förslag på stödinsatser: Eleverna har svårt att ta till sig stöd som på något sätt pekar ut deras funktionsnedsättning för omgivningen. Detta gör att det här skulle vara intressant att utvärdera ett mobiltelefonbaserat stöd t.ex. av typen Comai. Vi kan då utgå ifrån elevens egen mobiltelefon och bara modifiera programvaran så att den kan fungera som ett

6 individuellt stöd. Även möjligheten att kunna utvärdera arbete med interaktiv tavla i samband med elever med synnedsättning ha lyfts. På ALG kan vi utvärdera ett individperspektiv med avseende på mobiltelefonbaserat stöd den enskilda elevens behov och hur hjälpmedlet påverkar individens vardag. Beskrivning av Tornhagsskolans deltagare i projektet På Tornhagsskolan arbetar man redan idag med tekniskt stöd i ett klassrum för att stötta 3 elever med hörselnedsättning. Man har sett positiva effekter för alla elever som arbetar i de här klassrummen inte bara de elever med hörselnedsättning. Här upplevde man att det skulle vara spännande att ytterligare utöka stödet för att se vad det ger. Som stöd till ljudförstärkningssystemet tycker man att det skulle vara intressant att titta på hur en interaktiv tavla och individuella Mp3-spelare skulle kunna komplettera stödet, både för eleverna med hörselnedsättning men också för de övriga eleverna i klasserna. Genom att förstärka både hörsel och syn i undervisningen hoppas man kunna förbättra både studieresultat och studiemiljö. Deltagande elever: Klass 8 B med 30 st elever varav 2 elever med hörselnedsättning och klass 9B med 30 st elever varav 1 med hörselnedsättning. Deltagande lärare/rektorer: 2 rektorer samt 1 lärare i matematik och naturorienterade ämnen som möter båda elevgrupperna. Under projektets gång kommer fler lärare att involveras i projektet. Förslag på stödinsatser: I det klassrum där den aktuella läraren möter elevgrupperna finns det redan idag ett ljudutjämningssystem (Red Cat) där läraren är röstförstärkt med mikrofon som gynnar alla elever i klassrummet. Eleverna med hörselnedsättning har även en speciell mottagare kopplad till hörapparaten för att förstärka läraren. Inom projektet skulle man kunna tänka sig att komplettera med mikrofoner för eleverna med hörselnedsättning att lättare följa med när kamraterna ställer frågor utan att läraren måste upprepa. Här diskuteras även interaktiv tavla och Mp3spelare för att kunna spara ned gemensamma anteckningar från tavlan och kunna jobba med inläst material. På Tornhagsskolan har vi möjlighet att titta både på hur de enskilda eleverna i 8B och 9B med hörselnedsättning påverkas av tänkta hjälpmedel och hur de övriga eleverna i klasserna påverkas.

7 Delmål 2 och 4 Eleverna erbjuds om möjligt att pröva olika former av mentorskap/coachning utifrån lokala förutsättningar genom att ta del erfarenheter från unga vuxna med egna funktionsnedsättningar som antingen har arbete eller befinner sig inom högskolan. Syftet är att möta andra vuxna som har erfarenheter man själv saknar och som kan inge förtroende så att nya kontaktvägar skapas. Internets möjligheter att förmedla kunskap på ett lätt och tillgängligt kommer att prövas. Hjälpmedelsinstitutets kontaktpersoner för Kungälv och Linköping kommer tillsammans med de lokala projektgrupperna beskriva hur förberedelserna ser ut idag för elever med funktionsnedsättning när de ska lämna gymnasieskolan en nulägesbeskrivning. Vilka professioner är involverade? Med ett nuläge som utgångspunkt diskuteras nya arbetssätt och lösningar för ett mer långsiktigt samarbete mellan skolan och andra berörda myndigheter som arbetar för att elever med funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar efter skolans slut. Metoden Supported Employment används idag på vissa håll för att slussa personer med funktionsnedsättning ut i arbetslivet eller alternativt ISA-metoden (individuellt stöd i arbete) som är en försvenskad modell av Supported Employment. Metoden syftar med sitt specifika arbetssätt att ge personer som står utanför arbetsmarknaden verktyg att lättare få en anställning. Metoden förespråkar ett strukturerat arbetssätt med flera inblandade och innehåller en kartläggning, ett motivationsarbete, en förmåga att se möjligheter både hos individen och arbetsplatsen och ett kontinuerligt uppföljningsarbete. Hur kan hjälpmedel- och teknikanvändning underlätta vägen till arbete? Att utveckla ett samarbete betyder att ge praktiska förutsättningar för arbetsgivare, skola/utbildningsanordnare, arbetsförmedling, försäkringskassa och de unga själva. Arbetsgivare och fackliga företrädare möter de unga och får mer kunskap, blir motiverade och uppmuntrade. Samarbetet förutsätter dock en tydlig ansvarsfördelning och koordinering som behöver utvärderas över tid. Rapport från fältet I uppdraget till kommunikatören ingår att skriva fem artiklar som ska rapportera vad som händer i projektet. Målet med artiklarna är att sprida information på ett lättillgängligt/lättläst sätt, till berörda inom och utom projektet (som till exempel skolledare, lärare, elever, föräldrar, politiker, projektägare, samarbetspartners, medverkande kommuner, projektgrupp, referensgrupp och andra intresserade). Rapporterna kan också användas som en del av redovisning/slutrapportering till Allmänna Arvsfonden. Artiklarna ska spegla arbetet med att nå delmålen i projektet. De kan till exempel utformas som: ett reportage om hur elever testar ett hjälpmedel. ett återgivet samtal med Arbetsförmedlingen (eller annan aktör) om svårigheter och framgångsfaktorer i projektet dittills. ett exempel som berättar om samordningsförbundets insatser/föresatser inom projektet.

8 reflektioner från samarbetsparterna kring någon relevant fråga. dokumentation av något som hänt inom projektet. Resultaten av denna pilotstudie kommer att ligga till grund för en ansökan till Arvsfonden Visionen Ämnet Framtidsplaner på schemat på gymnasiet