Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Transkript

1 Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

2 Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde att Thorildskolan ville vara med i pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar?. Men pilotstudien har fört med sig mycket mer än så. Den har påverkat hela tänket kring hur man ger stöd till eleverna, menar läraren Maria Allerdahl. I Kungälv pågår en satsning för att öka IT-användningen i kommunens skolor. På Thorildskolan märks det bland annat genom att skolans webbaserade lärplattform används allt mer. Plattformen består av virtuella rum där vi lärare kan lägga ut instruktioner och lektionsinnehåll. Varje elev har egen inloggning och kan gå in för att läsa eller lämna in arbeten, säger Maria Allerdahl. Kommunen planerar också att utrusta alla elever med bärbar dator. På Thorildskolan finns två pilotklasser som haft egna datorer under en termin. En av dem är 9c som Maria är klassföreståndare för. Genom att vi använder datorn allt mer ändras hela undervisningen. Jag behöver inte längre kopiera upp så mycket papper och det blir lättare att dela information, säger Maria. ihop med flera olika datorprogram och används i kombination med en digital penna. Jag har haft lite uppstartsproblem med pennan. Men när den fungerar kan man använda den som en mus och peka på de fält och knappar som projiceras från projektorn. Det man antecknar med pennan kan sparas och skrivas ut, säger Maria. Projektorn ska göra det möjligt att till exempel projicera ett stapeldiagram och göra hand- Lektionsinnehållet blir tillgängligt Genom pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar? fick skolan möjlighet att köpa in och testa en interaktiv projektor. Den fungerar Maria Allerdahl är lärare i svenska och engelska på Thorildskolan. Hon är också skolans kontaktperson för pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar?. 2

3 Maria Allerdahl tycker att pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar? har ökat hennes medvetenhet om vilka stöd eleverna kan behöva. skrivna anteckningar vid diagrammen. Eller att stoppa mitt i en film för att göra markeringar eller anteckningar direkt i en särskild scen. Allting kan sedan sparas och läggas ut på lärplattformen. Därifrån kan eleverna själva skriva ut det som de vill ha på papper. På det här viset blir lektionsinnehållet åtkomligt för elever som missat lektionen eller som behöver repetera. Ökad medvetenhet I klass 9c går flera elever som har läs- och skrivsvårigheter i kombination med koncentrationssvårigheter. Maria tycker att pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar? har ökat hennes medvetenhet om vilka stöd som eleverna kan behöva. Pilotstudien har fått mig att tänka annorlunda. En del kanske skulle säga att jag curlar mina elever genom att lägga ut lektioner och material på lärplattformen. Men jag har börjat tänka allt mer på hur många som har svårt att lyssna och anteckna samtidigt. Därför vill jag att de lätt ska kunna gå tillbaka och se vad vi gjorde. Jag har också börjat lägga ut ljudfiler så att de som vill kan lyssna på vissa texter, säger Maria. Eleverna kan också välja att få texter upplästa med hjälp av ett program som finns i deras datorer. En av de största vinsterna med pilotstudien är att skolan har fått upp ögonen för resurser som fanns men som inte användes tidigare. Vi hade faktiskt tillgång till flera sådana kompensatoriska program för elever med läs- 3

4 och skrivsvårigheter utan att vara medvetna om det. Det var först när pilotstudien startade som vi började prata om det här, säger Maria. Tänker mera framåt Pilotstudien har också inneburit ökad kunskap om hur andra parter utanför skolan kan ge stöd till eleverna. Jag har bland annat lärt känna Habiliteringen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genom pilotstudien. Det har gjort att jag idag har en bättre bild av vad som kommer att hända med eleverna när de går ut skolan och det gör att jag tänker mera framåt. Jag har också fått information om var vi kan vända oss för att hitta lämpliga prao-platser till elever i behov av särskilt stöd. Tidigare var det ofta föräldrarna som åkte på den biten. De här frågorna som handlar om hur skolan kan samarbeta tillsammans med andra aktörer, runt de här eleverna, har blivit allt mer angelägna för mig, säger Maria. Klass 9c jobbar datorbaserat Lisa Åkesson och Daniel Wiktorsson går i klass 9c. Sedan en termin tillbaka är många av deras lektioner datorbaserade och nyligen fick klassen också en interaktiv projektor. Idag använder läraren Maria Allerdahl projektorn för att visa film, skapa en mindmap och ge skriftliga instruktioner. Det är i början av mars och kyliga vindar blåser över Thorildskolans gård. Inne i ett av klassrummen har eleverna i 9c just tittat på en filmtrailer. De ska gå på skolbio i morgon och se Tusen gånger starkare. Filmen handlar om en nyinflyttad tjej som bryter mot de oskrivna reglerna om hur tjejer bör agera. Vi ska förbereda oss inför biobesöket och dagens lektion blir en kombination av svenska och livskunskap. Jag tänkte att vi ska börja med att associera till orden kvinnligt och manligt, Thorildskolan 4

5 säger läraren Maria Allerdahl. Under den här lektionen använder Maria den interaktiva projektor som installerades i klassrummet strax innan jullovet. Hon skriver på sin dator och väljer ett program för att skapa en mindmap som omedelbart projiceras på den vita tavlan där trailern nyss visades. Okej, får jag höra vad ni associerar till ordet kvinnligt, säger hon och vänder sig till klassen. Det blir tyst. Flera skruvar på sig och garvar. Men efter en stund lossnar det och Maria skriver in elevernas förslag på sin dator. Ord som smink, bröst, parfym, shoppa och livmoder får mindmapen att växa fram. Bra med ökad skärpa Längst fram i klassrummet sitter Lisa Åkesson. Hon är en av flera elever som har läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Jag tycker att det är bra med den här nya projektorn. Förut hade vi en kanon som jag fick ont i ögonen av. Då var texten suddig och jag fick koncentrera mig mycket för att orka läsa, säger Lisa. Hon gillar att både lärare och elever använder datorn allt mer på lektionerna. När läraren skriver på datorn och projicerar texten på tavlan blir orden tydligare och mer lättlästa. 8 Lisa Åkesson gillar att den nya projektorn ger en skarp och tydlig bild. 5

6 Handskriven text är ofta slarvigare och felstavad och det gör det svårare för mig, säger Lisa. Genom sin dator har hon också fått tillgång till program som ger stöd vid stavning. Jag försöker klara mig själv så länge som möjligt men om jag blir osäker på något ord så använder jag programmen för att kolla. femton minuter påkallar Maria Allerdahl deras uppmärksamhet. Dagens lektion är strax slut. Lämna in era skrivuppgifter i mappen inlämning i lärplattformen. Ni behöver inte skriva namn för jag ser vilka som varit inne, säger hon. Snart är rummet fullt av stolskrap, höga röster och rörelse. Maria stänger ned sin dator, projektorn slocknar och klassrummet blir tomt. Möjlighet och lockelser Längre bak i klassrummet sitter Daniel Wiktorsson. Även han gillar den nya projektorn och önskar att lärarna skulle använda den ännu mer. Vi har inte haft den så länge. Lärarna har inte riktigt hunnit lära sig hur den fungerar än. Ibland har det blivit problem när de ska spara ned saker till exempel, säger han. Daniel tycker ändå att den datorbaserade undervisningen gör att de jobbar snabbare på lektionerna, men datorerna lockar också till att ta pauser från skolarbetet. Folk kollar grejer på Internet och pratar på MSN och Facebook. Jag tycker att jag är rätt disciplinerad men jag gör också så ibland, säger han. Inlämning av skrivuppgift Lisa och Daniel börjar sedan skriva på sina rosa laptops. Klassen är klar med associationsövningarna och har fått i uppgift att reflektera kring frågan Vad är kön? Föds man till det eller är det något som man uppfostras till?. Efter Maria Allerdahl instruerar Daniel Wiktorsson så att han hittar mappen där han ska lämna in dagens arbetsuppgift. 6

7 Elever som får bra stöd i skolan får bättre kunskaper och bättre betyg. Det ökar i sin tur förutsättningarna för att få jobb. Det menar man i pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar?. Pilotstudien drivs av Hjälpmedelsinstitutet och är en del av satsningen Skola till Arbete. Målet med satsningen är att elever med funktionsnedsättning ska få det stöd som de har rätt till. Men idag saknas kunskap och erfarenhet i skolan. Ett syfte med pilotstudien är att ta reda på hur ny teknik kan utgöra stöd för unga i skolarbetet. Tekniken kan till exempel vara ett ljudsystem i klassrummet, ett nytt stavningsprogram på datorn eller ett planeringsverktyg i mobiltelefonen. Synpunkter inhämtas från såväl lärare som elever inom pilotstudien. Det är inte bara skolan utan även politiker och myndigheter som behöver mer kunskap. Pilotstudien vill undersöka hur de som möter unga med funktionsnedsättning i skolan och i övergången till arbetslivet kan hitta nya och bättre samarbetsformer. Pilotstudien genomförs på fyra skolor. Det är Tornhagsskolan och Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping, och Thorildskolan och Mimers Hus Gymnasium i Kungälv. Pilotstudien finansieras av Hjälpmedelsinstitutet och Arvsfonden. 7

8 Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Hjälpmedelsinstitutet genomför pilotsstudien Olika unga Lika förutsättningar? i samarbete med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Synskadades Riksförbund (SRF), Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Riksförbundet Attention och Dyslexiförbundet. Pilotstudien finansieras av Hjälpmedelsinstitutet och Arvsfonden. Kontakt Anita Boman, projektledare och kontaktperson för Kungälv, tfn , mobil , anita.boman@hi.se Ann Lund, kontaktperson för Linköping, tfn , mobil , ann.lund@hi.se Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn E-post registrator@hi.se Webbplats Artikelnummer Text: Annika Wallin, Foto: Per Dahl, Form: Ulla-Jane Saxberger, Tryck: Edita Västra Aros, ex